Omvårdnadsnämndens årsredovisning 2013

SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Margareta Lennfalk 2014-02-20 SID 1 (2) ON/2014:31 TJÄNSTESKRIVELSE Omvårdnadsnämndens årsredovisning 2013 Sammanfattning Årsredovisningen innehåller viktiga händelser, tvärsektoriella frågor, värdegrund, kvalitetsarbetet, uppföljning av konkurrensplan, måluppfyllelse, uppföljning av intern kontrollplan, ekonomisk analys, nyckeltal samt avsnitt om medarbetare. 2013 års nettokostnader uppgick till 783,4 mkr, vilket innebär ett överskott mot budget på 12,9 mkr. Överskottet motsvarar 1,6 procent av nettobudgeten. Verksamheter enligt SoL och övriga verksamheter redovisar ett totalt överskott på 7,8 mkr mot budget. Vård- och omsorgsboende visar totalt ett överskott på 2,7 mkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på retroaktiv momsersättning för åren 2008 till 2011 avseende vård- och omsorgsboende. Beläggningen på stadens egna korttidsplatser har stadigt minskat sedan hösten 2012. För att anpassa antalet platser till behovet har sju platser sagts upp vilket medför lägre kostnader än budget. Även köp av korttidsplatser utanför kommunen har minskat vilket ger lägre kostnader än budget. Under slutet av året har även fem platser i vård- och omsorgsboende sagts upp för att anpassa tillgång till efterfrågan vilket medför lägre kostnader än budget. Tomdygnsavdrag på boendena medför lägre kostnader jämfört med budget. Fler specialplatser har köpts utanför kommunen vilket ger högre kostnader än budget. Högre personalkostnader beroende på övertalig personal i samband med tidigare verksamhetsövergångar ger högre kostnader. Avgiftsintäkterna samt momsintäkter är lägre än budgeterat. Hemtjänstverksamheten totalt visar ett mindre underskott på 0,4 mkr jämfört med budget. Kostnaderna för hemtjänst upphandlad enligt LOV är i princip i nivå med budget. Humaniora hemtjänst redovisar för helåret ett mindre underskott beroende på högre kostnader än erhållen ersättning. Den höjda schablonersättningen från 1 oktober för serviceinsatserna matdistribution, inköp och apoteksärende har till en del hjälpt enheten att få ekonomin i balans men ej fått full effekt 2013. Kostnaderna för intraprenaden trygghetslarm och nattpatrull är högre än erhållen ersättning beroende på högre bemanning p.g.a. ökat omvårdnadsbehov. Anhöriganställda och boendestöd visar lägre kostnader än budget beroende på minskad volym jämfört med budgeterat. Avgiftsintäkterna samt momsintäkter är lägre än budgeterat. Avdelningen för myndighetsutövning visar ett överskott på 3,3 mkr vilket främst beror på lägre kostnader för insatsen boendestöd. Överskottet beror på senare inflyttning samt annan LSS-insats i samband med hemflyttning från andra kommuner.

2 (2) Förebyggande verksamhet visar ett överskott på 1,0 mkr vilket främst beror på färre köp av platser i dagverksamheter utanför kommunen. Överskottet på 1,2 mkr för övrig verksamhet beror till största delen på lägre kostnader för hälso- och sjukvård på servicehus p.g.a. av successiv avveckling. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS redovisar ett överskott på 5,1 mkr jämfört med budget. Överskottet beror till största del på lägre kostnader för personlig assistans. En stor del av överskottet beror på retroaktiv assistansersättning från försäkringskassan avseende 2011 och 2012 samt lägre volym än budgeterat. Övriga LSS-insatser främst avlösarservice, korttidstillsyn, kontaktpersoner och ledsagare visar lägre kostnader jämfört med budget beroende på lägre volym än budgeterat. Daglig verksamhet redovisar något lägre kostnader än budgeterat. Överskotten reduceras till en del genom högre kostnader för boende. De högre kostnaderna beror främst på långa handläggningstider hos vistelsekommunerna då en person tackar nej till erbjudande om hemflyttning och söker förhandsbesked i vistelsekommunen. Hyror för tomställda lägenheter och senare inflyttningar är högre än budgeterat. Målen är uppfyllda. Samtliga tre effektmål som omfattar omvårdnadsnämnden är uppfyllda. Förslag till beslut Omvårdnadsnämnden beslutar att godkänna årsredovisningen för 2013. Iréne Kallin Förvaltningschef Margareta Lennfalk Stabschef för ekonomi

1 Omvårdnadsnämnden Årsredovisning 2013

Innehållsförteckning Viktiga händelser 5 Hemtjänstutförare 5 LOV Lagen om Valfrihet 5 Profildagen 5 Verksamhetsprofil 5 Vård- och omsorgsboende 5 Kvalitetspris 5 Tvärsektoriella frågor 6 Likabehandling 6 Internationellt arbete 7 Samverkan 7 Värdegrund 8 Kvalitetsarbetet 9 Uppföljning av konkurrensplan 11 Äldreomsorg 11 Omsorg om personer med funktionsnedsättning 11 Måluppfyllelse 12 Intern kontroll 16 Risk- och väsentlighetsbedömning 16 Uppföljning av processer/rutiner 16 Ekonomisk analys 17 Andel upphandlad verksamhet 17 Marknadsandelar upphandlad verksamhet 18 Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden 19 Marknadsandelar upphandlad hemtjänst 20 Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet 21 Budgetavvikelse 22 Vård- och omsorgsboende 22 Hemtjänst 22 Omsorg om funktionshindrade enligt LSS 23 Förebyggande verksamhet 23 Avdelningen för myndighetsutövning 23 Övrig verksamhet 24 Prognossäkerhet 25 Nettokostnadsutveckling 26 Investeringar 27 Vård- och omsorgsboende 28 Nettokostnadsutveckling 28 Hemtjänst 29 Hemtjänstkunder 29 Hemtjänstersättning 29 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) 30 Antal personer med respektive insats 30 Antal personer med insatsen personlig assistans LSS respektive LASS 31 Genomsnittlig kostnad per insats 32 Nyckeltal 34 Medarbetare 37 Anställda 37 2

Personalförsörjning 39 Ledarutveckling 39 Utveckling övrig personal 39 Sjukfrånvaro 40 Total sjukfrånvaro 40 Sjukfrånvaro dag 1-14 40 Hälsa/friskvård/rehabilitering 41 Fysisk/psykosocial arbetsmiljö 41 Kompetensutveckling 42 Omvårdnadsakademin 42 Äldreakademin 42 Omsorgsakademin 42 Omvårdnadslyftet 42 Arbetsam 42 Projekt Carpe 43 Palliativ vård 43 Våld i nära relation 43 Övrigt 44 Bilaga 1: Måluppfyllelse Bilaga 2: Uppföljning av internkontrollplan 3

4

Viktiga händelser Hemtjänstutförare Under 2013 har det både tillkommit och avslutats hemtjänstutförare. Totalt finns nu 26 utförare av hemtjänst att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. LOV Lagen om Valfrihet Från den 1 januari 2013 är korttidsvistelse och daglig verksamhet upphandlad enligt LOV. Från den 1 maj kan boende i Solna välja vård- och omsorgsboende även utanför stadens gränser. Totalt 20 boenden utanför Solna är godkända och ger därmed möjlighet för den som fått sin ansökan beviljad, rätt att välja bland dessa godkända boenden. Profildagen Den 18 april genomfördes Profildagen i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och forskning och utveckling (FOU nu). Utförarna presenterade arbetet med profilerna och aktuell forskning kopplades till dessa ämnen. Solnas vård- och omsorgsboenden visade upp sina verksamheter i Solna Forum i stadshusets entré och besökarna fick en inblick i vilka profilboenden som finns i Solna. Verksamhetsprofil Frösunda vård- och omsorgsboende har från och med februari en egen verksamhetsprofil Mat och måltider. Vård- och omsorgsboende Från och med den 1 mars 2013 ansvarar Temabo AB för driften av Oskarsro vård- och omsorgsboende. Kvalitetspris Nämnden har fastslagit instiftande av omvårdandsakademins kvalitetspris samt en årlig kvalitetsdag. Nytt för år 2013 var att pris delades ut i tre kategorier: Årets kvalitetspris LSS gick till; Aktivitetsgruppen i InDies InDies Omsorg. Årets kvalitetspris hemtjänst gick till; Att förebygga innan det händer Attendo hemtjänst. Årets kvalitetspris vårdoch omsorgsboende gick till; Trygghetens vardagsrum Aleris 5

Tvärsektoriella frågor Nämndens likabehandlings- och internationella arbete har styrt mot målet Trygghet och lärande för solnabornas bästa. Att Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar att delta i samhällslivet och ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Likabehandling Arbetsam som avslutades i juni 2013 var ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser inom omsorgen om äldre. Projektet har lett till att anställda med låg utbildningsnivå och med annat modersmål än svenska har genom kompetensutvecklingen fått en starkare yrkesroll i vården av äldre och starkare ställning på arbetsmarknaden. Resultatet av projektet kommer kontinuerligt till godo för flera anställda på vård- och omsorgsboenden eftersom arbetssättet med lärande och språkutvecklande arbetsplatser har implementerats i den egna verksamheten genom samarbete med språkombud, kompetensombud och reflektionssamtalsledare. Förvaltningen deltar i projekten Carpe 2 och Consensio som är kompetensutvecklingsprojekt inom de verksamheter som vänder sig till personer med funktionsnedsättningar. Projekt Carpe 2 som avslutas 2014-06-30 har fyra olika delprojekt. Projektet har en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling gemensamt för alla deltagare. Omvårdnadsförvaltningens LSS handläggare har deltagit i delprojektet med syftet att utveckla och förstärka LSS handläggarens yrkesroll och kompetens. Medarbetare från förvaltningen har deltagit i ett annat delprojekt vars syfte är att utveckla den kompetens som behövs för att personer med utvecklingsstörning och/eller autism samt förvärvad hjärnskada som åldras ska få behovet av social gemenskap, aktivitet och sysselsättning tillgodosett. Consensio är ett pågående projekt med målsättningen att anställda hos försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommuner i Stockholms län får ökad kompetens i att bemöta personer med funktionsnedsättning och i att samverka för att stödja personer med funktionsnedsättning till arbete, studier, sysselsättning och rätt insatser från välfärdssystemet. Omvårdnadsnämnden har infört valfrihetssystem (LOV) för vård- och omsorgsboenden och hemtjänst samt korttidsvistelse, daglig verksamhet och boendestöd för personer med funktionsnedsättningar. Genom att fler aktörer erbjuder tjänster ökar valmöjligheten för personer med annan etnicitet eller personer med funktionsnedsättningar att välja mellan olika tjänster utifrån individuella behov och intressen och ökar deras möjligheter att leva i samhället på lika villkor som övriga medborgare. Nämndens arbete med tillgänglighet har främst skett genom bostadsanpassning för de av Solnas medborgare som behöver hjälpmedel för att kunna bo kvar i sin ordinarie bostad. En annan aspekt av tillgänglighet handlar om tillgängligheten till samhällsinformation för personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare. Det kan handla om 6

personer med funktionsnedsättningar eller personer med annat modersmål än svenska. Förvaltningen har under året startat diskussioner med representanter från andra förvaltningar om förutsättningar att gemensamt påbörja ett arbete för att ta fram lättläst informationsmaterial om nämndernas olika verksamheter. Syftet med detta arbete är att personer med mindre god läsförmåga kan ta del av informationen utifrån sina egna förutsättningar och därmed öka deras möjligheter att ta del av de tjänster som staden erbjuder och bli delaktiga i samhällslivet, t.ex. ta del av de aktiviteter som staden erbjuder. I brukarundersökningen Kvalitetsbarometern Äldre 2012 gjordes en fördjupningsstudie ur genusperspektiv. Resultatet av brukarundersökningen visade att män är mindre nöjda än kvinnor på stadens vård- och omsorgsboenden. Två studerande från Socialhögskolan i Stockholm har under 2013 genomfört en kvalitativ studie på Berga vård- och omsorgsboende med intervjuer av äldre kvinnor och män. Syftet var att söka orsaker till skillnaden och målet att öka nöjdheten hos män. Resultatet av studien kommer att följas upp Internationellt arbete Inom ramen för nätverket ENSA ett nätverk på funktionshinderområdet inom European Network of Social Authorities har tre medarbetare från förvaltningen deltagit i en konferens i Val de Marne i Frankrike. Konferensens tema var sysselsättning, medborgarskap och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Syftet med studieresan var att få ny kunskap om och inspiration av arbetet med frivillighet som stöd i arbetet med att hitta meningsfull sysselsättning och inspirerande fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Medarbetarna som deltog i konferensen arbetar på olika enheter inom förvaltningen. En förväntad effekt av studieresan var att få inspiration till att arbeta mer gränsöverskridande olika verksamheter emellan för att skapa hälsofrämjande arenor där personer med och utan funktionsnedsättning kan mötas. Ett exempel är att skapa utökat samarbete mellan den dagliga verksamheten VillMer och seniorträffarna. Omvårdnadsförvaltningens och socialförvaltningens kontaktpersoner för internationellt och likabehandlingsarbete har i november 2013 tillsammans med stadens samordnare i dessa frågor gjort en studieresa till Lettland. Resan som finansierades av Europeiska Socialfonden och projektet Inclusive Europe hade temat likabehandling. Syftet med resan var att utbyta kunskaper och erfarenheter med lettiska kollegor inom likabehandlingsarbetet och få inspiration till utveckling av likabehandlingsarbetet på hemmaplan. Syftet var också att ge inspiration till samarbete över förvaltningsgränser. Stadens samarbetsforum för samordnarna och kontaktpersonerna kommer att fortsätta med diskussioner om hur vi gemensamt går vidare med detta utvecklingsarbete. Samverkan Det påbörjade arbetet med att integrera stadens andra förvaltningar såsom samarbete med kultur- och fritidsförvaltning, kompetensförvaltning, barn- och ungdomsförvaltning och socialförvaltning kommer att fortsätta att utvecklas under verksamhetsåret. 7

Värdegrund Inom omvårdnadsförvaltningen pågår ett värdegrundsarbete som startade hösten 2009. Aktiviteter som skett i detta arbete under åren är bl.a. seminarieteater som åskådliggjort olika etiska dilemma med efterföljande diskussion. Alla medarbetare inom förvaltningen har deltagit i dessa seminarier. Under 2010 genomfördes utbildning med föreläsningar för chefer och medarbetare samt utbildning för blivande etiksamtalsledare. Omvårdnadsförvaltningen bildade 2011 ett nätverk för etiksamtalsledarna och dessa träffas regelbundet. Etiksamtalsledarna har bytt titel och kallas numera reflektionssamtalsledare. Reflektionssamtalsledarna är en resurs i verksamheterna och bidrar till att hålla det etiska perspektivet levande. Genom värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka kunskapen inom området etik samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. Under 2011 utarbetade enheterna inom Humaniora vård och omsorg lokala värdegrundsdokument samt utbildade reflektionssamtalsledare i syfte att hålla etik- och bemötandefrågor levande på förvaltningen. Det sedan tidigare påbörjade värdegrundsarbetet har fortsatt under 2013. Ute i verksamheterna finns resurspersoner i form av utbildade reflektionssamtalsledare som håller det etiska perspektivet levande. Det är viktigt att ständigt pröva våra värderingar i vardagen och att det ges tillfälle att samtala och reflektera runt etiska frågeställningar för att få kunskap om, och insikt i, vilka värderingar som styr oss i vårt dagliga arbete. Den 1 januari 2011 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Den nya bestämmelsen innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Bestämmelsen innebär även att en högskoleutbildning i värdegrundsarbete arbetas fram. Det ska även finnas lokala värdighetsgarantier som beskriver hur kommunen arbetar med lagreglerade, nationella krav och med socialstyrelsens föreskrifter. De lokala värdighetsgarantierna ska bidra till att ge den enskilde som har stöd och hjälp från äldreomsorgen bättre förutsättningar för ett värdigt liv och att känna välbefinnande. En garanti ska ge något utöver vad den enskilde redan beviljats för att ha ett värde. Omvårdnadsförvaltningen erhöll 2011 stimulansmedel för att införa lokala värdighetsgarantier. Under 2012 beviljades ytterligare medel för att utforma lokala värdighetsgarantier och förvaltningen tog fram garantier för anhörigstöd, för dagverksamheter för äldre och för trygghetslarm. Under 2013 har förvaltningen arbetat med att ta fram tre kvalitetsdeklarationer som avser samverkan med landstinget. Deklarationerna kommer att bli klara under våren 2014. Omvårdnadsnämndens kvalitetsdeklarationer fungerar som lokala värdighetsgarantier. Omvårdnadsnämnden har ansökt och beviljats stimulansmedel för att ytterligare utveckla värdegrundsarbetet. Som ett led i värdegrundsarbetet har sex personer deltagit i en högskoleutbildning på Uppsala universitet Värdegrund för äldreomsorgen, som omfattar 7,5 högskolepoäng. Deltagarna representerar Humaniora vård och omsorg, avdelningen för myndighetsutövning och staben för kvalitet och uppföljning. Omvårdnadsförvaltningen har även sökt och beviljats stimulansmedel för att utbilda värdegrundsledare. Utbildningen utformades hösten 2012 och genomfördes 2013. Värdegrundsledarutbildningen har omfattat ca 100 vårdbiträden/undersköterskor, 8

sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och biståndshandläggare. Under 2014 kommer värdegrundsfrågorna särskilt följas upp. Värdegrundsprojektet innehåller olika aktiviteter såsom utbildning i värdegrundsarbete kopplat till nämndens kvalitetsdeklarationer, uppföljning av biståndshandläggare hos alla nyinflyttade personer på vård- och omsorgsboende för genomgång av genomförandeplan och för information och uppföljning av kvalitetsdeklarationen. Detta som ett led i att skapa ökad trygghet och nöjdhet hos boende på vård- och omsorgsboende och deras närstående. Omvårdnadsförvaltningen har upphandlat vård- och omsorgsboenden med profil. En viktig del i en värdig äldreomsorg är att ge äldre personer möjlighet att få fortsätta vara den man är. Genom att erbjuda valfrihet med olika inriktningar ges äldre personer möjlighet att fortsätta utöva sina intressen vid en flytt till ett vård- och omsorgsboende. Detta är en del i en värdig vård och omsorg. Kvalitetsarbetet Omvårdnadsnämndens arbete med att utveckla kvaliteten inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning och inom äldreomsorgen har hög prioritet och ställer stort krav på kravställande, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna och av de mål som sätts för de olika verksamhetsområdena. Kvalitets- och verksamhetsförbättringar För att säkerställa att kvalitetskraven uppfylls görs olika verksamhetsuppföljningar. Resultaten från uppföljningarna visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns inom respektive verksamhet. För att på ett strukturerat sätt följa upp resultaten upprättar omvårdnadsförvaltningen årligen en uppföljningsplan. I uppföljningsplanen för 2013 beskrivs verksamheter, verksamhetsområden, processer och rutiner som ska följas upp. I planen beskrivs även de metoder som kommer att användas och vem som ansvarar för uppföljningen. Resultaten från avtalsuppföljningar, tillsyn av hälso- och sjukvård, brukarundersökningar, nationella jämförelser, olika fördjupade uppföljningar och uppföljningar av individuella biståndsbeslut ligger till grund för den fortsatta kvalitetsutvecklingen. Staben för kvalitetsutveckling, myndighetsavdelningen och medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för att uppföljningsplanen följs. För första gången har en nationell totalundersökning av kundnöjdheten inom äldreomsorgen genomförts. Den kommer fortsättningsvis göras årligen. Det är drygt 80 % av kunderna som är nöjda med vår verksamhet. Resultatet från brukarundersökningen där brukarna på daglig verksamhet och de som bor i gruppbostäderna inom LSS i Solna har svarat visar att man oftast är nöjd med verksamheten. Det finns några verksamhetsområden som behöver vidareutvecklas. Utförarna kommer att presentera sina åtgärder i årets kvalitetsberättelse samt kommande åtgärder i utvecklingsplanen. Under året har utförarna på vård- och omsorgsboendena fortsatt att göra registreringar i de nationella kvalitetsregistren palliativa registret, Senior Alert och Svenskt register för beteende och psykotiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Solna ligger bland de tre främsta kommunerna när det gäller registreringarna. 9

Kompetenssatsningarna som sker i samverkan med alla utförare syftar till att höja kvaliteten i omvårdnadsarbetet och att göra brukare och närstående ännu mer nöjda. Årets stora utbildningssatsningar är Omvårdnadslyftet, värdegrundsledarutbildning samt ett utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonalen d.v.s. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Genom kompetenshöjande insatser för vårdbiträden, Arbetsam och Omvårdnadslyftet, kommer förvaltningen ha utbildat 150 vårdbiträden till undersköterskor. Utbildningssatsningen har pågått under tre år. En ny grupp om 50 vårdbiträden har startat sin utbildning under hösten 2013. En värdegrundsledarutbildning för ca 100 vårdbiträden/undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och biståndshandläggare, har pågått under 2013. Under 2014 kommer värdegrundsfrågorna särskilt följas upp. Utbildningsprogrammet för hälso- och sjukvårdspersonalen har under 2013 behandlat Vård i livets slut. Det är drygt 80 dag- och nattsjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som har deltagit i årets program. Utbildningsprogrammet för hälso- och sjukvårdpersonalen, med olika teman, kommer att fortsätta under 2014. Omvårdnadsförvaltningen ser den framtida kompetensförsörjningen som en strategisk fråga. Det är viktigt att utbildningen motsvarar kraven och behoven i verksamheterna och håller hög kvalitet. Consensum vård & högskola i Sollentuna tillsammans med Solna stad har ansökt och fått avtal med Vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege certifierar vårdgymnasier i Sverige. De skolor som i samverkan med en kommun fått ett avtal med Vård- omsorgscollege håller en garanterat hög kvalitet på utbildningen. Omvårdnadsförvaltningen i Solna har med sin Omvårdnadsakademi redan idag samarbete med Karolinska Institutet och FOU nu, FoU Södertörn samt Socialhögskolan och vi ser att Vård- och omsorgscollege är en naturlig samverkanspart när det gäller utbildningsfrågor och kompetensförsörjningen. Förvaltningen har under 2013 i samverkan med säkerhetssamordnare i staden och brandkonsult anordnat på Seniorträffarna, brandutbildningar för Solnabor över 55 år. I dagsläget har 150 Solnabor deltagit. Dessutom har under 2013 130 hemtjänstpersonal och personliga assistenter samt 20 medarbetare på Skoga genomgått en brandutbildning för att säkra hemmet mot brand. Utbildningssatsningarna kommer att fortsätta 2014. Åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer Omvårdnadsnämnden har sedan tidigare antagit åtta kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier för verksamhetsområdena myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen och enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, boende för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, hemtjänst, vård- och omsorgsboende för äldre, anhörigstödet, dagverksamheter för äldre och trygghetslarm. Omvårdnadsnämnden fortsätter arbetet med att fastställa kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier för olika verksamhetsområden. Under 2013 har förvaltningen i samverkan med utförare och brukare arbetat med framtagande av en kvalitetsdeklaration med värdighetsgarantier för daglig verksamhet. Dessutom har arbetet med tre kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier påbörjats som avser 10

samverkan med landstinget. Det är kvalitetsdeklarationer för personer med demenssjukdom, personer med undernäring samt personer som har behov av rehabilitering och biståndsinsatser. De fyra kvalitetsdeklarationerna kommer att bli klara under våren 2014. Det pågår ett arbete med revidering av övriga deklarationer. Synpunkter och klagomål samt koppling till arbetet med kvalitets- och verksamhetsförbättringar och kvalitetsdeklarationer Om kvalitetsbrister uppstår eller insatser uteblir ska detta rättas till så snart som möjligt och den enskilde har rätt till kompensation. Omvårdnadsförvaltningen har utarbetat skriftliga klagomålsrutiner som staben för kvalitetsutveckling ansvarar för. Alla verksamheter har rutiner för klagomåls- och synpunktshantering. Klagomål- och synpunktshanteringen är en del i kvalitetsarbetet. Redovisning av klagomål samt vidtagna åtgärder presenteras i verksamheternas årliga kvalitetsberättelse. Framtidsutmaningar De viktigaste framtidsutmaningarna inom kvalitets- och verksamhetsutvecklingsområdet är att fortsätta att säkra kompetensförsörjningen, att fortsätta att utveckla samverkan med högskolor, forskningsinstitut och med vår främsta samverkanspartner landstinget. Särskilt prioriterade utvecklingsområden är metodutveckling, användning av ny teknik, samverkan med landstinget inom läkemedelsområdet, demens och nutrition samt förebyggande friskvård och rehabilitering. Ett annat viktigt fokusområde är att följa utvecklingen av hemtjänsten. Fokus på att utveckla rutiner för uppföljning av verksamheter som är upphandlade enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV är en annan viktig fråga. Uppföljning av konkurrensplan Planen har följts. Nedanstående upphandlingar har varit aktuella. Äldreomsorg Driften av Oskarsro vård- och omsorgsboende upphandlades med avtal gällande från 2013-03-01. Ramavtal för enstaka platser i vård- och omsorgsboende upphörde att gälla 2013-04-30 och har ersatts av LOV-upphandling sedan 2013-05-01. Inga avtal har sagts upp generellt. Dock har ett avtal med en hemtjänstutförare hävts från stadens sida. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Daglig verksamhet och korttidsvistelse enligt LSS upphandlas sen 2013-01-01 enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Driften av gruppbostaden Jungfrudansen 19 upphandlades med avtal från 1 juni. 11

Under året har upphandling enligt LOV avseende boende och korttidstillsyn enligt LSS annonserats med start vid årsskiftet 2013/2014 Måluppfyllelse Inom målområdet, Trygghet och lärande för solnabornas bästa har Kommunfullmäktige fastslagit inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Under inriktningsmålet finns åtta effektmål varav tre omfattar omvårdnadsnämnden. Samtliga tre effektmål för omvårdnadsnämnden är uppfyllda. Målen redovisas i bilaga 1. Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst ska minst vara nöjda med hemtjänsten motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. (År 2011 NKI 67). Effektmålet är uppfyllt 2013. Andelen som är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst är 83 procent, en ökning jämfört med föregående mätning då siffran var 76 procent. Undersökningen är omgjord och mätetalet nöjdhetsindex (NKI) har ersatts med procenttal. För första gången har en nationell totalundersökning av kundnöjdheten inom äldreomsorgen genomförts. Denna kommer fortsättningsvis att genomföras årligen. Svarsfrekvensen i stickprovsundersökningen år 2012 var 67 procent, vilket motsvarar 254 svaranden. I totalundersökningen 2013 var det 60-80 procent som svarade av drygt 900 personer. Resultatet för effektmålet är högre redan 2013 än det målvärde som satts i stadens verksamhetsplan och budget för 2014. I 2013 års mätning är resultatet 83 procent jämfört med målet 2014 som är 77 procent. År 2012 mättes kundnöjdheten genom en stickprovsundersökning medan 2013 års undersökning omfattar samliga brukare. Generellt är dock Solnas värden lägre i relation till kommuner i Stockholms län och riket. Solnabor över 65 år gör en lägre skattning av sin hälsa jämfört med äldre i länet och riket. I Solna uppger 26 procent att de är har mycket eller ganska god hälsa, jämfört med 29 procent i Stockholms län och 30 procent i riket. De äldres självskattade hälsa påverkar deras omdöme om äldreomsorgen. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från brukarundersökningen än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Andelen hemtjänstkunder som är nöjda med personalens bemötande har ökat jämfört med föregående år. Även andelen brukare som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål har ökat. En ökande andel av brukarna anger att de känner sig trygga att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Hemtjänstkundernas nöjdhet med stadens service har alltså ökat för samtliga nyckeltal/indikatorer. Resultaten från brukarundersökningen skiljer sig åt mellan utförarna. Generellt kan sägas att utförare med få kunder har bäst resultat. Två av de utförare som hade ett betydligt sämre resultat än övriga utförare har avslutat sitt uppdrag i Solna under 2013. Nämndens nyckeltal Mätningar av personalkontinuiteten visar att en kund som har minst två hjälpinsatser per dag i genomsnitt mött 11 olika hemtjänstpersonal under en 14-dagarsperiod. Det är 12

en förbättring jämfört med år 2012, då en kund i genomsnitt mötte 12 olika hemtjänstpersonal under en 14-dagarsperiod. Utveckling och förbättringar I stadens verksamhetsplan och budget för 2014 görs en riktad satsning på Solnas äldre. En förstärkning med 6,0 miljoner kronor görs för att säkerställa mer tid för äldre i samband med hemtjänstens insatser. Staden har i samverkan med landstinget ett utvecklingsarbete kring områdena demens, nutrition och ett rehabiliterande arbetssätt som kommer att intensifieras under de närmaste åren. Metodutveckling har inletts inom Solna stads biståndsbedömning. Syftet är att utveckla ett mer systematiskt och enhetligt arbetssätt med fokus på vad personen kan klara själv och vilket stödbehov personen har. Genom kompetensutveckling har andelen undersköterskor i verksamheten ökat från 26 procent 2011 till 42 procent 2013. Kompetenssatsningen fortsätter under 2014. Ett arbete pågår med att göra informationen om olika utförare på solna.se mer transparent och tydlig för att underlätta för brukarna att jämföra och välja utförare. Uppföljningarna har också utvecklats och görs nu månatligen med särskilt fokus på personalkontinuiteten. Avsikten är att även dessa ska läggas ut på solna.se så att kunderna ska ha möjlighet att väga in även dessa när de väljer utförare. Staden kommer under de närmaste åren att satsa på välfärdsteknologi i olika former. Exempelvis i form av ny teknik för att stödja de äldre till att bryta isolering och ensamhet men också för hemtjänstutförarna och biståndsbedömarna med syfte att uppnå högre effektivitet och bättre kundnöjdhet. Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. (År 2011 NKI 69). Effektmålet är uppfyllt 2013. Andelen brukare som är nöjda med sitt omvårdnadsboende är 82 procent 2013 jämfört med 78 procent 2012. Undersökningen är omgjord och mätetalet nöjdhetsindex (NKI) har ersatts med procenttal. Svarsfrekvensen i stickprovsundersökningen år 2012 var 47 procent, vilket motsvarar 154 svaranden. I årets nationella totalundersökning 2013 var det 60-80 procent som svarade av drygt 500 personer. Resultatet för effektmålet är högre redan 2013 än det målvärde som satts i stadens verksamhetsplan och budget för år 2014. I 2013 års mätning är resultatet 82 procent jämfört med målet 2014 som är 79 procent. År 2012 mättes kundnöjdheten genom en stickprovsundersökning medan 2013 års undersökning omfattar samliga brukare. Generellt ligger Solnas värden i stort sett på samma nivå som kommuner i Stockholms län. Brukarnas nöjdhet med personalens bemötande har ökat jämfört med tidigare år. Andelen brukare som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål har sjunkit något jämfört med föregående år. Däremot har andelen som uppger att de känner sig trygga i sitt omvårdnadsboende ökat jämfört med 2012. I årets mätning har 13

även andelen boende som är nöjda med de sociala aktiviteter som erbjuds på boendena ökat. Sammanfattningsvis har brukarnas nöjdhet med stadens service ökat för tre av fyra nyckeltal/indikatorer. Nämndens nyckeltal När det gäller nämndens nyckeltal har andelen undersköterskor ökat från 44 % år 2011 till 54 % år 2013. Kompetenssatsningen fortsätter under 2014. Andel kunder och närstående som är nöjda med den mat som serveras på vård- och omsorgsboendena har sjunkit jämfört med år 2012. Frågan i brukarundersökningen är ställd på annat sätt vilket gör att jämförelsen av resultatet är osäkert. Andel kunder som är nöjda med bemötande och serveringen i boendets matsal har sjunkit jämfört med 2012. Utförarna kommer att i utvecklingsplanerna redovisa åtgärder för att höja nöjdheten på maten, bemötande och servering. Målet för andel registreringar i kvalitetsregistret Senior Alert har delvis uppfyllts. Målet för andelen registreringar i palliativa registret avseende smärtskattning har ej uppfyllts. Medicinskt ansvarig sjuksköterska kommer särskilt att följa upp detta under 2014. En person som fått ett beslut om en plats på ett vård- och omsorgsboende får i regel ett erbjudande om plats inom en vecka. Detta innebär en förbättring då väntetiden tidigare under året kunde uppgå till en månad. Eventuella väntetider beror på önskemål och eventuella specifika behov som ska kunna mötas. Andelen som kan få sitt förstahandsval tillgodosett har ökat jämfört med tidigare år. Valfriheten har ökat genom att det från och med maj månad är möjligt för boende i Solna att välja vård- och omsorgsboende även utanför stadens gränser. Solnas äldre kan nu välja mellan ytterligare 18 äldreboenden i länet, förutom de nio som finns i Solna. Utveckling och förbättringar Genom kompetensutveckling har andelen undersköterskor i verksamheten ökat från 44 procent 2011 till 54 procent 2013. Kompetenssatsningen fortsätter under 2014. Staden ser den framtida kompetensförsörjningen som en strategisk fråga. Det är viktigt att utbildningen motsvarar kraven och behoven i verksamheterna och håller hög kvalitet. Consensum vård & högskola i Sollentuna har tillsammans med Solna stad ansökt och fått avtal med Vård- och omsorgscollege som certifierar vårdgymnasier. De skolor som i samverkan med en kommun fått ett avtal med Vård- och omsorgscollege håller en garanterat hög kvalitet på utbildningen. Solna stad har med sin Omvårdnadsakademi redan idag samarbete med Karolinska Institutet, FOU nu och Socialhögskolan. De viktigaste framtidsutmaningarna inom kvalitets- och verksamhetsutvecklingsområdet är att fortsätta utveckla samverkan med Stockholms läns landsting, högskolor och forskningsinstitut. Särskilt prioriterade utvecklingsområden är metodutveckling, användning av ny teknik och samverkan med landstinget inom läkemedelsområdet. Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2013. (År 2011 KKI 1,3 av 2,0). Effektmålet är uppfyllt 2013. Kvalitetsindex 2013 är 1,3 och ligger därmed kvar på samma nivå som vid den tidigare mätningen som genomfördes år 2011. 14

Av de som bor i gruppbostad är 64 procent nöjda med den hjälp de får vid mat och måltider. Motsvarande siffra för de som bor i servicebostad är 63 procent och för deltagare i daglig verksamhet 48 procent. Mätningen är dock omgjord och frågan ställd på annat sätt så mätningen korresponderar inte helt med nyckeltalet/indikatorn. Andelen som upplever att de får hjälp med fritidsaktiviteter är för gruppbostad 58 procent och för servicebostad 63 procent. Andelen av de boende som upplever att de får hjälp av samma person är för gruppbostad 64 procent och för servicebostad 44 procent. Det går inte att se någon enhetlig trend vid en jämförelse med föregående kvalitetsbarometer som genomfördes år 2011. Det tar som längst 90 dagar mellan det att ett beslut fattats om att erbjuda en person en plats på ett boende till dess ett faktiskt erbjudande kan göras. Tidsperioden har varit oförändrad jämfört med tidigare år. Personer med funktionsnedsättning som har blivit beviljade daglig verksamhet har från den 1 januari 2013 möjlighet att själv välja vilken verksamhet de önskar delta i, då daglig verksamhet har upphandlats enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Förvaltningen har i årets brukarundersökning ställt en särskild fråga om huruvida brukarna känner till att de kan byta daglig verksamhet. Två av fem kände till att de kunde byta daglig verksamhet. Det var endast en av tio som svarade att de inte kände till valmöjligheten. Nämndens nyckeltal Andel som upplever att de kan säga till om något är fel har ökat på servicebostad och i daglig verksamhet. I gruppbostaden har andelen sjunkit. Frågan är ställd på annat sätt vilket gör att jämförelsen är osäker. Utveckling och förbättringar Prioriterade områden är kompetensutveckling inom värdegrundsfrågor och generell kompetenshöjning för omsorgspersonalen. Funktionshinderområdet är så litet i varje kommun samtidigt som det är mycket brett och det behövs en samordning för att kunna genomföra adekvat kompetensutveckling därför har ett stort antal kommuner däribland Solna i Stockholms län gått samman för att finansiera Forum Carpe - en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling. Forum Carpe samordnar aktiviteter för att synliggöra funktionshinderområdet, genomför kompetensutveckling samt sprider goda exempel. Staden prioriterar satsningar för att stödja personer med funktionsnedsättning att göra sig anställningsbara på arbetsmarknaden. Verksamheterna fortsätter att utveckla metoder för att arbeta stödjande i syfte att brukarna ska kunna leva så självständigt som möjligt. Samverkan med Stockholms läns landsting är ett annat prioriterat område. 15

Intern kontroll Risk- och väsentlighetsbedömning I enlighet med de av nämnden antagna anvisningarna för den interna kontrollen redovisas här årets uppföljning av internkontrollplanen för år 2013. Omvårdnadsnämnden och förvaltningsledningen har gjort en övergripande risk- och väsentlighetsbedömning utifrån följande tre kontrollmål: 1. att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt 2. att finansiell rapportering och information om verksamheten fungerar i organisationen 3. att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs Utifrån den gjorda risk- och väsentlighetsbedömningen upprättades internkontrollplanen för år 2013 innehållande följande processer/rutiner: Verksamhetsplan och budget Ekonomi IT-baserad information och kommunikation LSS Verkställighet av beslut Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Systematiskt brandskyddsarbete och risk- och säkerhetsanalys för vård- och omsorgsboende Systematiskt arbetsmiljöarbete Internkontroll Uppföljning av processer/rutiner Uppföljningen av processer/rutiner redovisas i bilaga 2, Uppföljning av omvårdnadsnämndens internkontrollplan 2013. Utifrån stadens riktlinjer när det gäller internkontrollen har förvaltningen under året genomfört kontroller och uppföljningar i enlighet med nämndens internkontrollplan. Internkontrollplanen är framtagen utifrån en systematisk väsentlighets- och riskbedömning utifrån konsekvens, sannolikhet och riskindex. Den samlade bedömningen utifrån genomförda kontroller och uppföljningar visar på en tillfredsställande internkontroll inom nämndens ansvarsområde 16

Ekonomisk analys Andel upphandlad verksamhet Andelen upphandlad verksamhet (vård- och omsorgsboende, hemtjänst, larm- och nattpatrull, dagverksamheter samt gruppbostäder och daglig verksamhet för personer med funktionshinder) uppgår till 68 procent. Det är en marginell förändring jämfört med 2012 då andelen upphandlad verksamhet uppgick till 69 procent. Förändringen beror bl.a. på fler servicebostäder för personer med funktionsnedsättning, helårseffekt av en gruppbostad LSS som alla drivs i egen regi 17

Marknadsandelar upphandlad verksamhet Förenade Care har störst marknadsandel 17 procent. Näst följd av Aleris med 16 procent och Temabo med 14 procent. Alla dessa tre företag driver både vård- och omsorgsboende och dagverksamheter i Solna. Aleris driver dessutom även hemtjänst. Förenade Care drev hemtjänst till och med april månad då 1:a hemtjänst & vårdkompaniet övertog verksamheten. Aleris driver även LSS-gruppbostad. Humaniora vård och omsorg och Vardaga äldreomsorg har båda marknadsandelar motsvarande 9 procent. Humaniora vård och omsorg, det kommunala alternativet driver hemtjänst enligt LOV och larm- och nattpatrull. Vardaga äldreomsorg driver hemtjänst enligt LOV. 18

Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden Förenade Care har störst marknadsandel när det gäller upphandlade vård- och omsorgsboenden motsvarande 30 procent. Förenade Care driver Polhemsgården och Björkgården. Temabo är näst störst och har en marknadsandel på 24 procent. Temabo driver Berga och från och med 1 mars 2013 även Oskarsro. Aleris har en marknadsandel motsvarande 20 procent. Aleris driver Tryggheten, Hallen samt Olivträdet. Vardaga äldreomsorg driver Ametisten vilket motsvarar en marknadsandel på 15 procent. Attendo driver Frösunda och har en marknadsandel på 10 procent. Kavat vård drev Oskarsro till och med februari månad 2013 vilket motsvarar en marknadsandel på 1 procent. 19

Marknadsandelar upphandlad hemtjänst Humaniora vård och omsorg, det kommunala alternativet har störst marknadsandel inom hemtjänsten, 20 procent. Mica har 16 procent och även Förenade Care numera 1:a hemtjänst & Vårdkompaniet efter överlåtelse i maj månad. Därefter kommer Humana hemtjänst och Aleris med marknadsandelar motsvarande 11 procent. Attendo har en marknadsandel på 9 procent. Olivia hade en marknadsandel på 5 procent. Företagets kunder gick i november över till Mica i samband med Olivias uppsägning. Nya LOV-utförare har tillsammans en marknadsandel på 12 procent. Det är en ökning med 3 procent jämfört med 2012 då marknadsandelen var 9 procent. Humaniora vård och omsorg har ökat sin marknadsandel med 2 procent jämfört med 18 procent 2012. Även Mica har ökat sin marknadsandel med 1 procent jämfört med 2012. Humana och Attendo har minskat sina marknadsandelar något medan marknadsandelarna för Aleris och Förenade Care, numera 1:a hemtjänst & Vårdkompaniet är oförändrade. I samband med att LOV infördes 1 november 2010 inom hemtjänsten har antalet utförare successivt ökat. Under 2013 har det både tillkommit och avslutats hemtjänstutförare. Totalt finns det nu 26 utförare av hemjtänst att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. Av de 15 nya utförare som hade kunder vid årets slut stod fyra företag för 74 procent av kunderna. I takt med att antalet utförare har ökat har även antalet byten av utförare ökat. Under 2013 skedde 147 stycken byten av hemtjänstföretag jämfört med 132 stycken 2012. 20

Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet Den upphandlade LSS-verksamheten består av boende för vuxna samt daglig verksamhet. Waxö Omsorg är störst med 70 procent och driver gruppbostäderna Storgatan 50 och Centrumslingan 45 samt dagliga verksamheterna Solna dagcenter, Lilla Ateljen, Vingen och Hagavillan. Nytida har en marknadsandel på 10 procent och driver gruppbostaden Andersvägen 3B. Därefter kommer InDies Omsorg som har 8 procent och driver Spårvägen 6. Aleris har en marknadsandel på 7 procent och driver gruppbostaden Algatan 5. Mango Omsorg driver sedan 1 juli 2013 den nya gruppbostaden Jungfrudansen 19B och har en marknadsandel på 5 procent. 21

Budgetavvikelse Verksamhet mkr Budget Bokslut Avvikelse Nettokostnad Vård- och omsorgsboende 369,9 367,2 2,7 Hemtjänst 149,3 149,7-0,4 Omsorg om funktionshindrade enl LSS 184,5 179,4 5,1 Förebyggande verksamhet 16,0 15,0 1,0 Avd för myndighetsutövning, inkl bostadsanpassning, boendestöd, turbunda resor 40,6 37,3 3,3 Övrig verksamhet, inkl förvaltningsledning, nämnd, IT, utbildning, information, u-håll lokal 35,9 34,7 1,2 Summa netto 796,2 783,3 12,9 varav SoL och övrig verksamhet 611,7 603,9 7,8 Varav LSS 184,5 179,4 5,1 Omvårdnadsnämndens budget för 2013 uppgår till 796,2 mkr. Nämndens nettokostnader för året är 783,3 mkr vilket innebär ett överskott mot budget på 12,9 mkr. Överskottet motsvarar 1,6 procent av nettobudgeten. Verksamheter enligt SoL och övrig verksamhet redovisar ett sammanlagt överskott på 7,8 mkr mot budget. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS redovisar ett överskott på 5,1 mkr jämfört med budget. Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende redovisar nettokostnader på 367,2 mkr vilket innebär ett överskott på 2,7 mkr mot budget. Överskottet beror främst på 5,3 mkr i retroaktiv momsersättning för åren 2008 till 2011 avseende vård- och omsorgsboende. Beläggningen på stadens egna korttidsplatser har stadigt minskat sedan hösten 2012. För att anpassa antalet platser till behovet har sju platser sagts upp vilket medför 2,2 mkr lägre kostnader än budget. Även köp av korttidsplatser utanför kommunen har minskat vilket ger 0,9 mkr lägre kostnader än budget. Under slutet av året har även fem platser i vård- och omsorgsboende sagts upp för att anpassa tillgång till efterfrågan vilket medför lägre kostnader än budget. Tomdygnsavdrag på boendena medför 0,8 mkr lägre kostnader jämfört med budget. Fler specialplatser har köpts utanför kommunen vilket ger 4,9 mkr högre kostnader än budget. Skoga vård- och omsorgsboende redovisar underskott på 0,8 mkr p.g.a. högre personalkostnader beroende på övertalig personal i samband med tidigare verksamhetsövergångar. Avgiftsintäkterna samt momsintäkter är 1,0 mkr lägre än budgeterat. Hemtjänst Hela hemtjänstverksamhetens nettokostnader är 149,7 mkr vilket innebär ett mindre underskott på 0,4 mkr mot budget. Kostnaderna för hemtjänst upphandlad enligt LOV är 0,2 mkr högre än budget. Humaniora hemtjänst redovisar för helåret ett underskott på 0,2 mkr beroende på högre kostnader än erhållen ersättning. Den höjda schablonersättningen från 1 oktober för serviceinsatserna matdistribution, inköp och apoteksärende har till en del hjälpt enheten att få ekonomin i balans men ej fått full effekt 2013. Kostnaderna för intraprenaden trygghetslarm och nattpatrull är 0,5 mkr högre än erhållen ersättning 22

beroende på högre bemanning p.g.a. ökat omvårdnadsbehov. Kostnaderna för anhöriganställda och boendestöd visar 1,8 mkr lägre kostnader än budget beroende på minskad volym jämfört med budgeterat. Avgiftsintäkterna samt momsintäkter är 1,3 mkr lägre än budgeterat. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Omsorg om funktionshindrade, LSS redovisar nettokostnader på 179,4 mkr vilket innebär ett överskott på 5,1 mkr mot budget. Överskottet beror till största del på 5,8 mkr lägre kostnader för personlig assistans. En stor del av överskottet beror på retroaktiv assistansersättning från försäkringskassan avseende 2011 och 2012 samt lägre volym än budgeterat. Handläggningstiden vid ansökan om personlig assistans från försäkringskassan kan i vissa fall bli väldigt lång då beslut överklagas. Under 2013 har beslut fattats gällande ärenden där försäkringskassans beslut gäller retroaktivt från 2011. Det retroaktiva beslutet innebär att ersättning betalas ut 2013 avseende åren 2011 till 2012. Försäkringskassan fakturerar även kommunen retroaktivt för de 20 första timmarna per vecka, vilka kommunen alltid står för. Övriga LSS-insatser främst avlösarservice, korttidstillsyn, kontaktpersoner och ledsagare visar 3,8 mkr lägre kostnader jämfört med budget beroende på lägre volym än budgeterat. Daglig verksamhet redovisar 0,7 mkr lägre kostnader än budgeterat. Överskotten reduceras till en del genom 3,9 mkr högre kostnader för boende. De högre kostnaderna beror främst på långa handläggningstider hos vistelsekommunerna då en person tackar nej till erbjudande om hemflyttning och söker förhandsbesked i vistelsekommunen. Hyror för tomställda lägenheter och senare inflyttningar är 1,0 mkr högre än budgeterat. Övriga nettokostnader är 0,3 mkr högre än budget. Förebyggande verksamhet I förebyggande verksamhet ingår anhörigstöd, icke biståndsbedömda dagverksamheter (seniorträffar), biståndsbedömda dagverksamheter för dementa samt dagverksamheter med funktionsbevarande inriktning. Förebyggande verksamhet redovisar nettokostnader på 15,0 mkr vilket innebär ett överskott på 1,0 mkr mot budget. Överskottet beror på lägre kostnader p.g.a. färre köpta platser i dagverksamheter utanför kommunen. Avdelningen för myndighetsutövning Inom avdelningen redovisas förutom myndighetsutövningen även kostnaderna för boendestöd, bostadsanpassning, turbundna resor, riksfärdtjänst och utskrivningsklara. Avdelningen för myndighetsutövning redovisar nettokostnader på 37,3 mkr vilket innebär ett överskott på 3,3 mkr mot budget. Kostnaderna för insatsen boendestöd är 3,9 mkr lägre än budget. Överskottet beror på senare inflyttning samt annan LSS-insats i samband med hemflyttning från andra kommuner. Kostnaderna för själva myndighetsutövningen är 0,4 mkr lägre än budget p.g.a. lägre vikariekostnader då bl.a. tillfälliga föräldraledigheter ej ersattas. Kostnaderna för bostadsanpassning är 0,2 mkr lägre än budget. Överskotten reduceras delvis genom 1,2 mkr högre kostnader för turbundna resor. 23

Övrig verksamhet Övrig verksamhet omfattar förvaltningsövergripande verksamheter såsom förvaltningsledning med staber, IT, nämndverksamhet, övergripande personalkostnader, utbildning, övertalighet, rehabinsatser samt underhåll av lokaler. Verksamheterna redovisar nettokostnader på 34,7 mkr vilket innebär ett överskott på 1,2 mkr mot budget. Överskottet beror främst på lägre kostnader för hälso- och sjukvård på servicehus p.g.a. av successiv avveckling. 24

Prognossäkerhet Verksamhet mars april aug okt bokslut Vård- och omsorgsboende -1,0 3,0 3,5 3,8 2,7 Hemtjänst -1,4-2,3-3,0-1,2-0,4 Omsorg om funktionshindrade enl LSS -4,2-4,7 0,0 0,0 5,1 Förebyggande verksamhet 0,0 1,3 0,9 0,4 1,0 Avd för myndighetsutövning, inkl bostadsanpassning, boendestöd, turbundna resor 2,4 3,7 4,0 4,1 3,3 Övrig verksamhet, inkl förvaltningsledning, nämnd, IT, utbildning, information, u-håll lokal, 0,0 0,8 0,4 0,8 1,2 Totalt -4,2 1,8 5,8 7,9 12,9 Procentuell budgetavvikelse 0,5% 1,2% 0,7% 1,0% 1,6% Skillnaderna i prognostiserad budgetavvikelse har varierat under 2013. Procentuell avvikelse i förhållande till budget har varierat mellan 0,5 till 1,6 procent. Prognosen för vård- och omsorgsboende har varit stabil från och med aprilprognosen. Prognossäkerheten för hemtjänsten har påverkats av att det inom den upphandlade hemtjänsten pågår ett kontinuerligt arbete med att se över olika delar i insats- och ersättningsmodellen. Den 1 oktober höjdes schablontiderna för serviceinsatserna matdistribution, inköp och apoteksärende. För omsorg om funktionshindrade enligt LSS har prognossäkerheten påverkats av arbetet med hemflyttning från dyra externa placeringar till platser i Solna. Det har varit svårt att förutse långa handläggningstider hos vistelsekommunen då en person tackar nej till erbjudanden om hemflyttning och söker förhandsbesked i vistelsekommunen. Försäkringskassans retroaktiva beslut avseende assistansersättning för 2011 och 2012 har även påverkat prognossäkerheten. Personer som fått insatsen personlig assistans beviljad från försäkringskassan har haft stor inverkan på både kostnader och intäkter. Därav det bättre resultatet i bokslutet jämfört med tidigare prognoser. Inom förebyggande verksamhet, avdelningen för myndighetsutövning samt övrig verksamhet har prognoserna varit förhållandevis stabila under året. 25

Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna har ökat med 6,0 mkr mellan 2012 och 2013. Det är en ökning med 0,8 procent. Mellan 2011 och 2012 ökade nettokostnaderna med 39,0 mkr vilket motsvarar 5,3 procent. Ökningstakten har därmed minskat kraftigt. Nettokostnadsökningen för LSS-verksamheten på 3,0 mkr motsvarar en ökning med 1,7 procent jämfört med nettokostnaderna 2012. Det är en kraftig minskning jämfört med ökningen på 17,5 procent mellan åren 2011 och 2012. Den lägre kostnadsökningen beror bl.a. på att personer med dyra externa placeringar har kunnat erbjudas hemflyttning till platser i Solna. Två specialplaceringar har fått specialanpassade lägenheter och får personlig assistans från försäkringskassan. Personer har även kunnat erbjudas särskilt anpassade servicebostäder till lägre kostnad jämfört med extern placering. Även retroaktiv assistansersättning från försäkringskassan har påverkat den låga kostnadsökningen. Mellan åren 2011 och 2012 ökade nettokostnaderna för LSS-verksamheten med 26,3 mkr vilket motsvarar 17,5 procent. Ökningen berodde främst på volymökningar för boende, daglig verksamhet samt höga kostnader för två specialplaceringar i boende. Nettokostnaderna för äldreomsorgen och övriga verksamheter har även de ökat med 3,0 mkr mellan 2012 och 2013 vilket motsvarar en ökning med 0,5 procent. Ökningen beror dels på indexuppräkningar, fler köpta specialplatser enligt SoL och minskat behov av korttidsplatser. Ökningarna reduceras genom volymminskning inom hemtjänsten samt retroaktiv momsersättning för åren 2008 till 2011. Mellan åren 2011 och 2012 ökade nettokostnaderna för äldreomsorgen och övriga verksamheter med 12,7 mkr vilket motsvarar 2,2 procent. Ökningen berodde främst på indexuppräkningar, fler köpta platser med specialinriktning, volymökning inom hemtjänsten samt volymminskning för anhöriganställda. 26

Investeringar Investeringsutgifterna uppgår för året till 1,5 mkr vilket är i nivå med budget. Investeringarna avser specialanpassning av två lägenheter för LSS-personer, inredning av nya gruppbostaden Jungfrudansen 19B, renovering av lägenheter i samband med omflyttning av platser på ett vård- och omsorgsboende samt övrig inre upprustning. 27

Vård- och omsorgsboende Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna för vård- och omsorgsboende (exklusive avgifter och momskompensation) har ökat med 10,2 mkr mellan 2012 och 2013. Ökningen motsvarar 2,3 procent. Ökningen beror på ökade kostnader för avtalsenliga prisökningar samt att fler platser med specialinriktning har köpts i andra kommuner Mellan 2011 och 2012 ökade kostnaderna med 11,3 mkr, vilket motsvarar 2,6 procent. Ökningen beror på köp av fler platser med specialinriktning i andra kommuner samt avtalsenliga prisökningar. Mkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Förändring 2012-2013 Köpta platser 38,0 43,1 49,5 6,4 Skoga, egen regi 65,0 65,2 67,0 1,8 Entreprenad 325,0 331,0 333,0 2,0 Summa 428,0 439,3 449,5 10,2 Fler personer har fått omvårdnadsplatser med specialinriktning i andra kommuner vilket inneburit en kostnadsökning med 6,4 mkr. Kostnadsökningen för Skoga beror på lön- och prisökningar samt kostnader för övertalig personal i samband med tidigare verksamhetsövergångar. Kostnadsökningarna för omvårdnadsboenden som drivs på entreprenad är totalt 2,0 mkr och beror på avtalsenliga prisökningar samt minskade kostnader p.g.a. att sju korttidsplatser sagts upp för att anpassa antalet platser till minskat behov. 28

Hemtjänst Hemtjänstkunder I samband med att LOV infördes 1 november 2010 inom hemtjänsten har antalet utförare successivt ökat. När LOV infördes fanns det 7 utförare. Under åren har det både tillkommit och avslutats hemtjänstutförare. Vid slutet av 2013 fanns totalt 26 utförare att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. Antalet kunder 2013 har minskat från 1110 kunder i januari till 1076 kunder i december. De nya utförarnas andel har stadigt ökat. Antalet kunder per företag för de nya utförarna varierar från 1 till 38 kunder. 15 företag av de nya företagen har 127 kunder, varav fyra företag har 74 procent av dessa kunder. I januari 2013 var de nya utförarnas andel 7,3 procent av kunderna och i december 2013 var andelen 11,8 procent. Hemtjänstersättning 2013 betalades i genomsnitt 12,6 mkr per månad i ersättning till hemtjänstutförarna. Genomsnittlig ersättning per månad 2012 var 13,0 mkr. Beställda omvårdnadstimmar 2013 jämfört med år 2012 har minskat med 15 procent och utförda timmar har minskat med 7 procent, det innebär att utförandegraden har ökat. 29

Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) Antal personer med respektive insats Årligen lämnas statistikuppgifter till Statistiska centralbyrån, SCB, över antalet verkställda beslut per insats. Antalet verkställda beslut per insats redovisas samma mätdag varje år, den 1 oktober. Statistiken ingår i det underlag som ligger till grund för utjämningen av LSS-kostnader mellan kommuner. 2013 redovisades totalt 451 beslut vilka avsåg 289 personer. Antalet verkställda beslut är fler än antalet personer med insatser. 2013 var antalet insatser i genomsnitt per person 1,56 jämfört med 2012 då genomsnittligt antal insatser per person var 1,62. Den insatsen som flest personer får är daglig verksamhet, 137 personer fick den insatsen 2013. Det är 5 personer fler än 2012 och motsvarar en ökning med 4 procent. Mellan 2011 och 2012 ökade antalet med 10 personer. Antalet personer som fick insatsen boende vuxna 2013 var 90 personer. Det är en ökning med 8 personer jämfört med 2012 och motsvarar 10 procent i ökning. Ökningen är högre än mellan 2011 och 2012 då antalet personer med insatsen ökade med 6 personer. Antalet personer som fått insatsen personlig assistans 2013 var 27 personer. Det är en ökning med 3 personer jämfört med 2012. Ökningen motsvarar 13 procent och är därmed den insats som har högsta procentuella ökningen jämfört med 2012. Ökningstakten har dock minskat jämfört med ökningen mellan 2011 och 2012 som då var 20 procent. 30

Antalet personer som fått insatsen kontaktperson 2013 var 65 personer. Det är en ökning med 6 personer jämfört med 2012. Färre personer har haft insatserna ledsagarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn och boende barn 2013 jämfört med 2012. Antalet personer med insatsen ledsagarservice har minskat från 29 personer 2012 till 25 personer 2013 vilket motsvarar en minskning på 13 procent. Insatserna korttidsvistelse, korttidstillsyn och boende barn visar små förändringar i antal personer jämfört med 2012. Antal personer med insatsen personlig assistans LSS respektive LASS En förändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personlig assistans trädde i kraft 1 januari 2011. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har på uppdrag från regeringen arbetat fram en bedömningsmodell, kriterier för insatser enligt lagen om assistansersättning (LASS). Försäkringskassans striktare bedömning av de grundläggande behoven har medfört en förskjutning från insatsen personlig assistans enligt LASS till insatsen personlig assistans LSS. En ökning av insatsen personlig assistans LSS har skett de fyra senaste åren. Åren 2005 och 2009 minskade antalet personer med insatsen personlig assistans LSS. Från och med 2010 har däremot antalet personer ökat varje år. 2010 ökade antalet personer med insatsen med två personer. En kraftig ökning skedde 2011 då 6 fler personer fick insatsen jämfört med 2010, vilket motsvarade en ökning med 43 procent. 2012 fick fyra fler personer insatsen personlig assistans LSS vilket motsvarade en ökning på 20 procent. 2013 har 27 personer fått insatsen vilket är tre fler jämfört med 2012 och motsvarar en ökning på 13 procent. Ökningstakten har därmed minskat. Antalet personer som fick insatsen personlig assistans enligt LASS 2013 var 77 personer. Jämfört med 2012 är det en ökning med 6 personer vilket motsvarar en 31

ökning på 8 procent. År 2012 ökade antalet med 4 personer jämfört med 2011 vilket motsvarade en ökning på 6 procent. Mellan åren 2010 och 2011 var ökningen 3 personer vilket motsvarade en ökning på nästan 5 procent. Under 2013 har antalet personer som beviljats assistansersättning från försäkringskassan ökat. Eventuellt kan det tyda på en något mildare bedömning från försäkringskassans sida jämfört med senaste åren. Insatsen personlig assistans enligt LASS innebär att kommunen står för kostnaden av de 20 första timmarna per vecka av insatsen. Genomsnittlig kostnad per insats Ovanstående diagram visar genomsnittlig kostnad per år för respektive insats. Kostnaden varierar stort mellan de olika insatserna. Högsta genomsnittliga kostnaden per år 2013 redovisar insatsen boende barn. Genomsnittlig kostnad 2013 var 1 264 tkr jämfört med 658 tkr 2012. Ökningen motsvarar 92 procent. Den kraftiga procentuella ökningen 2013 beror på att placeringar avslutats vid halvårsskiftet och därmed påverkar den genomsnittliga kostnaden stort då antalet placeringar endast är två personer. För 2013 var genomsnittlig kostnad för insatsen boende vuxna 1 008 tkr jämfört med 1 018 tkr 2012. Det är en minskning motsvarande 1 procent. Den kraftiga ökningen mellan 2011 och 2012 beror på två dyra specialplaceringar som påverkade den genomsnittliga kostnaden. 32

Insatsen personlig assistans kostade i genomsnitt 382 tkr år 2013 jämfört med 458tkr för år 2012. Det är en minskning av kostnaden motsvarande 17 procent. Genomsnittlig kostnad för insatsen daglig verksamhet 2013 var 255 tkr. Motsvarande kostnad 2012 var 264 tkr. Kostnadsminskningen motsvarar 4 procent. Insatserna korttidsvistelse och korttidstillsyn visar genomsnittlig kostnad 2013 på 202 tkr respektive 195 tkr. Motsvarande kostnad 2012 var 229 tkr och 195 tkr. Genomsnittlig kostnad för insatserna avlösarservice, ledsagarservice och kontaktperson är förhållandevis låga. Genomsnittlig kostnad 2013 var för avlösarservice 51 tkr, ledsagarservice 59 tkr samt kontaktperson 28 tkr. Motsvarande kostnad 2012 var 63 tkr, 49 tkr och 35 tkr. 33

Nyckeltal Omvårdnadsnämnden 2013 2012 2011 VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Boende på omvårdnadsboende Antal personer som haft insats under året 908 858 831 Andel kvinnor/män, % 70/30 71/29 70/30 Boende på korttidsplats/växelvård Antal personer som haft insats under året 237 308 301 Andel kvinnor/män, % 57/43 61/39 62/38 Bruttokostnad/dygn, vård- och omsorgsboende Demenscentra, kr 1 747 1 727 1 698 Egen regi, kr 1 644 1 638 1 617 Entreprenad, kr 1 605 1 583 1 581 HEMTJÄNST Hemtjänstkunder Antal kunder som haft insats under året 1 640 1 669 1 691 Andel kvinnor/män % 67/33 67/33 67/33 Antal byten av hemtjänstföretag 1) 147 132 109 Bruttokostnad/utförd hemtjänsttimme Hemtjänst egen regi enl LOV, kr 2) 356 344 321 Entreprenad, kr 3) 353 347 328 LSS Antal personer med LSS-insats 289 267 245 Antal verkställda beslut 451 433 418 Antal insatser i genomsnitt per person 1,56 1,62 1,71 Antal personer med LASS-beslut 77 71 67 Bruttokostnad/boendedygn, LSS vuxna Entreprenad, kr 2 062 2 045 1 967 Externa platser, kr 4) 4 447 4 439 4 019 Egen regi, kr 5) 2 151 2 141 2 173 Bruttokostnad/dag, LSS daglig verksamhet Entreprenad, kr 6) 1 153 925 880 Externa platser, kr 1 379 1 365 1 370 Egen regi, kr 7) 523 616 792 1) Antalet byten 2013 är exklusive kunder som bytt företag i samband med överlåtelse av/övergång till annat företag 2) Ökningen mellan 2012 och 2013 beror på delårseffekt av höjd schablonersättning för serviceinsatser 3) Höjd schablonersättning från 1 oktober för serviceinsatserna matdistribution, inköp och apoteksärende 4) Hög dygnskostnad p.g.a. specialplaceringar. Den låga ökningen mellan 2012 och 2013 beror på att dyra placeringar avslutats under 2013 5) En servicebostad startade i september och drivs med lägre dygnskostnad.. 6) Ökningen mellan 2012 och 2013 beror på nytt LOV-avtal med ny ersättning baserad på ändrad nivåbedömning 7) Fler personer inskrivna i verksamheten jämfört med 2012 Kommentarer Antal personer som haft insatsen omvårdnadsboende under året var 908 personer. Det är 50 fler personer än 2012 och motsvarar en ökning med 5,8 procent. 2012 var det 27 fler personer än 2011 vilket motsvarar en ökning med 3,2 procent. Antal personer som haft insatsen korttidsvård/växelvård under året var 237 personer vilket var 71 färre personer än 2012 och motsvarar en minskning med 23 procent. Minskningen beror på minskat behov av korttidsvård. 34

Under 2013 har 1640 kunder haft hemtjänstinsats. Det är 29 färre personer jämfört med 2012 och motsvarar en minskning med 1,7 procent. Antal byten 2013 av hemtjänstföretag var 147 stycken vilket är 11,1 procent fler jämfört med 2012. I antalet byten ingår ej de kunder som bytt företag i samband med överlåtelse av Förenade Care AB:s hemtjänst till 1:a Hemtjänst & Vårdkompaniet AB. Ej heller de byten som skett i samband med hemtjänstföretaget Olivias uppsägning och kunders övergång till Mica omsorg. Antal personer med LSS-insats var under 2013 289 personer. Det är en ökning med 22 personer jämfört med 2012 och motsvarar en ökning på 8,2 procent. Antalet verkställda beslut har ökat från 433 beslut 2012 till 451 2013. Ökningen motsvarar 4,2 procent. Antal personer med LASS-beslut var 77 personer 2013 jämfört med 71 personer 2012. Ökningen motsvarar 8,5 procent. Bruttokostnaden per dygn för demenscentrat Polhemsgården uppgår till 1 747 kr/dygn 2013. Det är en ökning med 1,2 procent jämfört med 2012 och beror på avtalsenlig indexuppräkning. Bruttokostnaden per dygn för omvårdnadsboende i egen regi uppgår till 1644 kr/dygn 2013. Det är en ökning med 0,4 procent jämfört med 2012. Förutom löne- och prisökningar beror den låga ökningen på lägre vikariekostnader och effektiv personalbemanning. Bruttokostnaden per dygn för omvårdnadsboende på entreprenad uppgår till 1 605 kr/dygn 2013. Det är en ökning med 1,4 procent jämfört med 2012 och beror på avtalsenliga indexuppräkningar. Bruttokostnaden per utförd hemtjänsttimme hemtjänst i egen regi enligt LOV uppgår till 356 kr/timme 2013. Det är en ökning med 3,6 procent jämfört med 2012. Ökningen beror på pris- och löneökningar. Bruttokostnaden per utförd hemtjänsttimme entreprenad uppgår till 353 kr/timme 2013. Det är en ökning med 1,7 procent jämfört med 2012. Ökningen beror på avtalsenliga indexuppräkningar och höjd schablonersättning för serviceinsatserna matdistribution, inköp och apoteksärende. Bruttokostnaden per dygn för LSS-boende entreprenad uppgår till 2 062 kr/dygn 2013. Det är en ökning med 0,8 procent jämfört med 2012. Bruttokostnaden per dygn för LSS-boende externa platser uppgår till 4 447 kr/dygn 2013. Det är en ökning med 0,2 procent jämfört med 2012. Den låga ökningen beror på att placeringar med hög dygnskostnad avslutats under året. Bruttokostnaden per dygn för LSS-boende i egen regi uppgår till 2 151 kr/dygn 2013. Det är en minskning med 0,5 procent jämfört med 2012. Den låga ökningen beror på att en servicebostad startade i september och drivs till en lägre kostnad. Ett boende övergick till egen regi 1 april 2012 vilket drivs till en lägre dygnskostnad. Helårseffekten 2013 påverkar den genomsnittliga dygnskostnaden 2013. 35

Bruttokostnad per dag för daglig verksamhet LSS entreprenad uppgår till 1 153 kr/dag 2013. Det är en ökning med 24,6 procent jämfört med 2012. Ökningen beror på nytt LOV-avtal med ny ersättning baserad på ändrad nivåbedömning. Bruttokostnad per dag för daglig verksamhet LSS externa platser uppgår till 1 379 kr/dag 2013. Det är en ökning med 1,0 procent jämfört med 2012 och beror på indexuppräkning. Bruttokostnad per dag för daglig verksamhet LSS i egen regi uppgår till 523 kr/dag 2013. Det är en minskning med 15 procent jämfört med 2012. Minskningen beror på att fler personer är inskrivna jämfört med 2012. 36

Medarbetare Anställda Kategori 2011 2012 2013 Totalt antal anställda 328 345 369 Andel kvinnor/män % 80/20 81/19 80/20 Andel tillsvidareanställda % 96 95 95 Andel tillsvidareanställda kvinnor % 95 94 94 Andel tillsvidareanställda män % 98 100 97 Ålder i snitt 47,4 48,0 48,4 Antalet anställda uppgår till 369 tillsvidare- och visstidsanställda, en ökning jämfört med 2012 med 24 personer (6,9 procent). Ökningen beror på utökning av LASSverksamheten, och på Humaniora Hemtjänst samt öppning av ny servicebostad enligt LSS i egen regi. Åldersfördelningen för samtliga anställda är 53 procent i gruppen 50 år och över. Av dessa är 17 procent 60 år eller äldre. 37

Av de 369 anställda har 95 procent en tillsvidareanställning. Åldersfördelningen gällande tillsvidareanställda medarbetare är 52 procent i gruppen 50 år och över. Av dessa är 17 procent 60 år eller äldre. Fördelningen mellan kvinnor och män ligger relativt konstant mellan år 2012 och 2013. Totalt mellan kvinnor och män är fördelningen 81 respektive 19 procent. 38

Personalförsörjning Omvårdnadsförvaltningen har en positiv inställning till praktikanter från olika högskolor samt vårdgymnasier bland annat som ett led i rekrytering. Omvårdnadsförvaltningen har under 2013 tillsammans med Temabo AB och Vargdaga Ametisten samt Consensum vårdgymnasium i Sollentuna medverkat för certifiering av Vård och omsorgscollage. Ett samverkansavtal har skrivits i syfte att förstärka broar mellan utbildning och arbetsliv inom hälsa, vård och omsorg. Ledarutveckling Ledarskapet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. Ledningen för Humaniora vård och omsorg har deltagit i ett ledarutvecklingsprogram som bygger på salutogent ledarskap och på positiv psykologi, en vetenskaplig inriktning som forskar på människans styrkor, resurser och förmågor. Utvecklingsprogrammet innehåller både individuell handledning för chefer och gruppseminarier för chefsgruppen inom Humaniora vård och omsorg i syfte att förstärka chefsrollen och främja lärandet i organisationen. Under 2014 gör staden en stor satsning på ledarskapsutveckling Ledarskap i partnerskap. Utveckling övrig personal Ledningen uppmuntrar personalen till att delta i olika projektarbeten, samverka både inom och utom förvaltningen och på så sätt skapa nytänkande och kvalitetshöjning i arbetet. Projekt som omvårdnadsförvaltningen deltar i är bl.a. Arbetsam, Carpe2, Consensio och Våld i nära relationer. Två handläggare på avdelningen för myndighetsutövning har särskilt ansvar för våld i nära relationer och arbetet sker i samverkan med socialförvaltningen. De har till uppgift att implementera kunskap och att ta fram rutiner för att uppmärksamma och förhindra våld mot äldre och våld mot personer med funktionsnedsättning. Omvårdnadsförvaltningen har erhållit statsbidrag för att delta i omvårdnadslyftet vilket syftar till att stärka den grundläggande kompetensen för omvårdnadspersonal. Med statsbidraget har förvaltningen fortsatt inventering av utbildningsnivån för omvårdnadspersonal med efterföljande utbildningssatsningar i såväl egen regi som hos entreprenörer. Enheterna har arbetat fram lokala värdegrundsdokument. Reflektionssamtals ledare har utsetts och utbildats i syfte att hålla etik- och bemötandefrågor levande på förvaltningen. Dessa samtalsledare träffas regelbundet i grupphandledarforum. 39

Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2011 2012 2013 Förändring 2012>2013 Totalt samtliga anställda 7,2 6,2 6,1-0,1 varav män 5,5 3,0 2,8-0,2 varav kvinnor 7,7 7,1 7,1 0,0 Ålder Personer upp till 29 år 6,5 5,3 4,1-1,2 Personer 30 år - 49 år 6,2 6,2 7,6 1,4 Personer 50 år och äldre 8,5 6,4 5,1-1,3 Yrkesgrupp Undersköterskor 9,5 7,1 6,5-0,6 Vårdbiträden 9,7 8,7 8,3-0,4 Sjukfrånvaron totalt för samtliga anställda har minskat marginellt med 0,1 procentenheter jämfört med 2012 och uppgår 2013 till 6,1 procent av tillgänglig arbetstid. Männens sjukfrånvaro har minskat med 0,2 procentenheter medan sjukfrånvaron för kvinnorna är oförändrad jämfört med 2012. När det gäller fördelning per åldersgrupp, har en minskning skett för personer upp till 29 år med 1,2 procentenheter jämfört med 2012. För åldersgruppen 30-49 år har en ökning skett mellan åren med 1,4 procentenheter. Åldersgruppen 50 år och äldre har minskat sin totala sjukfrånvaro med 1,3 procentenheter och är därmed den åldersgrupp som har den största minskningen mellan åren. Sett till total sjukfrånvaro per yrkesgrupp, har en minskning skett i båda yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden med 0,6 respektive 0,4 procentenheter. Sjukfrånvaro dag 1-14 Sjukfrånvaro dag 1-14 i procent av tillgänglig arbetstid 2011 2012 2013 Förändring 2012>2013 Totalt samtliga anställda 2,8 2,8 2,3-0,5 varav män 2,2 2,1 1,7-0,4 varav kvinnor 3,0 3,7 2,5-1,2 Ålder Personer upp till 29 år 5,3 4,5 3,1-1,4 Personer 30 år - 49 år 2,8 2,8 2,5-0,3 Personer 50 år och äldre 2,4 2,6 2,1-0,5 Yrkesgrupp Undersköterskor 3,4 3,8 3,2-0,6 Vårdbiträden 4,1 3,5 2,7-0,8 40

Den korta sjukfrånvaron som omfattar dag 1-14 för samtliga anställda har minskat med 0,5 procentenheter jämfört med 2012 till 2,3 procent. Både männens och kvinnornas sjukfrånvaro har minskat med 0,4 respektive 1,2 procentenhet jämfört med föregående år. Uppdelat på åldersgrupper har en minskning skett för samtliga mellan 2012-2013. Den största minskningen ligger hos åldersgruppen upp till 29 år med 1,4 procentenheter. I åldersgruppen 30-49 år har en minskning skett med 0,3 procentenheter och för personer 50 år och äldre har en minskning skett med 0,5 procentenheter. Inom yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden har sjukfrånvaron minskat för båda grupperna. För undersköterskor med 0,6 procentenheter och i gruppen vårdbiträden med 0,8 procentenheter jämfört med 2012. Hälsa/friskvård/rehabilitering Ett systematiskt arbete med att kartlägga frånvaro på omvårdnadsförvaltningen har skett i samarbete med personalfunktionen. Genom att kartläggningen har gjorts på enhetsnivå tillsammans med personalstödet och ansvarig chef har individanpassade och hälsofrämjande åtgärder kunnat erbjudas. Förvaltningen har sedan 2012 arbetat med hälsoombud på arbetsplatsen. Verksamheten startades på initiativ från avdelningen för myndighetsutövning. En utökning av antalet hälsoombud har skett under 2013. Numera finns tre ombud vilket innebär att hela förvaltningen har tillgång till ett hälsoombud. Syftet med hälsoombud på arbetsplatsen är bl.a. att stärka det gemensamma tänkandet kring hälsa/livsstil och den psykosociala arbetsmiljön. Hälsoombudet fungerar även som inspiratör och informatör när det gäller hälsa/sunda matvanor/ livsstilsförändring/fysiska och psykiska måendet. Hälsobladet ges ut cirka 10 gånger per år som bl.a. innehåller information om hälsa av olika slag, månadens hälsostjärna, boktips och recept. Även tävling med priser har genomförts. 2013 har Solna Stad infört en Webbaserad Friskvårdsportal, Wellnet, där medarbetarna får ett bidrag på 1000 kr per år till olika aktiviteter. Samtliga medarbetare som har en anställning under året som överstiger sex månader och har en arbetstid av minst 10 dagar per månad har rätt till bidraget. 112 medarbetare har använt detta bidrag inom förvaltningen vilket motsvarar 32 procent av behörig personal. Fysisk/psykosocial arbetsmiljö Omvårdnadsförvaltningen följer stadens riktlinjer och rutiner kring arbetsmiljöfrågor. Förvaltningens arbetsmiljökommitté sammanställer årligen resultatet av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt stadens riktlinjer. 41

Kompetensutveckling Omvårdnadsakademin Omvårdnadsförvaltningen har en Omvårdnadsakademi för att säkra kvalitetsutvecklingen av vården och omsorgen. Omvårdnadsakademin är ett forum för regelbunden samverkan med högskolor och forskningscentra. Förvaltningens satsningar på utbildning och utveckling samordnas där. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Samverkan med högskolor och FoU-enheter är en betydelsefull del i detta arbete. Resultat av utvecklingsprojekt och forskning ska komma de äldre och personer med funktionsnedsättning till del. Omvårdnadsakademins verksamhet är organiserad i en Äldreakademi och en Omsorgsakademi. Omvårdnadsakademins övergripande mål är att verka för en vård och omsorg av hög kvalitet. Äldreakademin Omvårdnadsförvaltningens satsningar på utveckling och utbildning inom äldreomsorgen samordnas i Äldreakademin. I Äldreakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FOU nu och Karolinska Institutet. För att de äldre ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka Äldreakademins arbete sitter även representanter från Solna stads Äldreforum i Äldreakademins styrelse. Genom att utveckla samarbetet mellan praktisk verksamhet och forskning stärks förutsättningarna för utveckling av kunskap. Omsorgsakademin Omvårdnadsförvaltningens satsningar på utveckling och utbildning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättningar samordnas i Omsorgsakademin. I Omsorgsakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FoU Södertörn och Socialhögskolan. För att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka Omsorgsakademins styrelse är Solna stads handikappkonsulent med i Omsorgsakademins styrelse. Omvårdnadslyftet Omvårdnadsförvaltningen har erhållit statsbidrag för att delta i Omvårdnadslyftet vilket syftar till att stärka den grundläggande kompetensen för omvårdnadspersonal. Med statsbidraget har förvaltningen kunnat genomföra en total inventering av utbildningsnivån för omvårdnadspersonal samt med validering och utbildning höja kompetensnivån inom såväl egen regi som hos entreprenörer. Arbetsam Kompetensutvecklingsprojektet ArbetSam har som syfte att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. ArbetSam syftar till att stärka medarbetare som på grund av bristande kompetens har en svag ställning på arbetsmarknaden. Projektet ägs av Lidingö stad och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Projektet startade under hösten 2011 och pågick till och med 30 juni 2013. Inom Humaniora vård och omsorg finns samtliga verksamheter representerade samt Berga vård- och omvårdnadsboende som drivs av privat entreprenör. 42

Kompetensutvecklingsprojektet ArbetSam har som syfte att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. ArbetSam syftar till att stärka medarbetare som på grund av bristande kompetens har en svag ställning på arbetsmarknaden. Genom kompetenshöjande insatser för vårdbiträden, Arbetsam och Omvårdnadslyftet, kommer förvaltningen ha utbildat 150 vårdbiträden till undersköterskor. Utbildningssatsningen har pågått under tre år. En ny grupp om 50 vårdbiträden har startat sin utbildning under hösten 2013. Projekt Carpe Projektet Carpe vänder sig till verksamheter inom LSS- området och syftet är att genom en långsiktig och kontinuerlig kompetensutveckling uppnå en ökad kvalitet i omsorgen samt att höja yrkets status. Förvaltningen deltar i projekten Carpe 2 och Consensio som är kompetensutvecklingsprojekt inom de verksamheter som vänder sig till personer med funktionsnedsättningar. Projekt Carpe 2 som avslutas 2014-06-30 har fyra olika delprojekt. Projektet har en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling gemensamt för alla deltagare. Omvårdnadsförvaltningens LSS handläggare har deltagit i delprojektet med syftet att utveckla och förstärka LSS handläggarens yrkesroll och kompetens. Medarbetare från förvaltningen har deltagit i ett annat delprojekt vars syfte är att utveckla den kompetens som behövs för att personer med utvecklingsstörning och/eller autism samt förvärvad hjärnskada som åldras ska få behovet av social gemenskap, aktivitet och sysselsättning tillgodosett. Consensio är ett pågående projekt med målsättningen att anställda hos försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommuner i Stockholms län får ökad kompetens i att bemöta personer med funktionsnedsättning och i att samverka för att stödja personer med funktionsnedsättning till arbete, studier, sysselsättning och rätt insatser från välfärdssystemet Palliativ vård På varje vård- och omsorgsboende i Solna finns personal med särskild kunskap i palliativ vård, s.k. palliativa ombud. Varje verksamhet har rutiner för hur personalen ska arbeta med palliativ vård. Medicinskt ansvariga sjuksköterskan håller i ett nätverk för de palliativa ombuden. Under året har de palliativa ombuden bjudits in vid två tillfällen för att få information/fortbildning. Under hösten 2013 genomfördes en utbildning för samtliga sjuksköterskor på stadens samtliga vård- och omsorgsboenden i syfte att kvalitetssäkra vården i livets slut. Utbildningen bygger på en metod från Liverpool, Liverpool Care Pathway (LCP) som är en metod med standardiserade vårdplaner för den allra sista tiden i livet. Satsningen ger en ökad kunskap och kvalitet som gör att vården och omsorgen om personer i livets slut ytterligare förbättras i Solnas vård- och omsorgsboenden. Våld i nära relation Våld i nära relation är en fråga som blir mer och mer aktuell inom verksamheten. Sedan 2012 pågår ett nära samarbete med socialförvaltningens relationsvåldssamordnare. Två ombud finns inom avdelningen för myndighetsutövning. De har till uppgift att 43

implementera kunskap och att ta fram rutiner för att uppmärksamma och förhindra våld mot äldre och våld mot personer med funktionsnedsättning. Under 2014 kommer förvaltningens ombud att genomgår en högskoleutbildning Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Övrigt Miljöutbildningar - samtlig personal inom omvårdnadsförvaltningen erbjuds miljöutbildning på Överjärva gård två gånger per år. Under 2013 har 67 personer deltagit. Miljöutbildningen innehåller bl.a. källsortering, tips på hur vi kan minska miljöpåverkan både i hemmet och på arbetsplatsen. Sortering av avfall sker där det finns möjlighet till detta. I samband med upphandlingar av verksamhet ställs krav på utföraren att minimera negativt miljöpåverkande faktorer i verksamheten. Solna stads miljöprogram ska vara vägledande. Förvaltningen har under 2013 i samverkan med säkerhetssamordnare i staden och brandkonsult anordnat på Seniorträffarna, brandutbildningar för Solnabor över 55 år. I dagsläget har 150 Solnabor deltagit. Dessutom har under 2013 130 hemtjänstpersonal och personliga assistenter samt 20 medarbetare på Skoga genomgått en brandutbildning för att säkra hemmet mot brand. Utbildningssatsningarna kommer att fortsätta 2014 44

Måluppfyllelse 2013 Årsredovisning 2013 Bilaga 1 Omvårdnadsnämnden Bedömning mål Målet uppfylls inte år 2013 Målet är på väg att uppfyllas men inte år 2013 Målet är uppfyllt år 2013 Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnaborna som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst ska minst vara nöjda med hemtjänsten motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. År 2011 NKI 67, 2012 76 %, 2013 83 %. Stadens nyckeltal/indikatorer Andelen med hemtjänst som är mycket nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande. Andelen som alltid eller oftast är nöjd 2012-94 %, 2013-96 % Andelen med hemtjänst som är mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/önskemål. Andelen som alltid eller oftast är nöjd 2012-77%, 2013-83% Andelen med hemtjänst som känner sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Andelen som alltid eller oftast känner sig trygga 2012-78 %, 2013-80% Antal hemtjänstpersonal som en hemtjänstkund (med två eller flera hjälpinsatser varje dag) möter i genomsnitt under en 14 dagars period. År 2012 12 personal, 2013-11 personal Nämndens nyckeltal/indikatorer Andel omvårdnadspersonal som har minst undersköterskeutbildning År 2011 26%, 2013-42% Andel kunder som är nöjda med hjälpen med mat och måltider Inget resultat Andel som är nöjda med den tid som personalen har att samtala Inget resultat Trend Trend Trend 1

Effektmål Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. (År 2011 NKI 69). År 2011 NKI 69, 2012 78 %, 2013 82 %. Stadens nyckeltal/indikatorer Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med personalens bemötande. Andelen som alltid eller oftast är nöjd 2012-90%, 2013-94% Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/önskemål. Andelen som alltid eller oftast är nöjda 2012 77 %, 2013-75% Andelen i särskilt boende som känner sig mycket trygga Andelen som alltid eller oftast känner sig trygga 2012 83 %, 2013-88% Andelen i särskilt boende som är mycket nöjda med aktiviteterna som erbjuds. Andelen som alltid eller oftast är nöjd 2012-63 %, 2013-65% Nämndens nyckeltal/indikatorer Andel omvårdnadspersonal som har undersköterskekompetens 2011 44%, 2013 54 % Andel som upplever att det som regel är samma personer som ger hjälpen. Inget resultat Andel kunder och närstående som är nöjda med den mat som serveras Smakar mycket eller ganska bra 2012 77 %, 2013 71 % Andel kunder som är nöjda med bemötande och serveringen i boendets matsal. Andelen som alltid eller oftast är nöjd 2012 77 %, 2013 63 % Andel som är nöjda med tid som personalen har att samtala. Inget resultat Andel registreringar i Senior alert där risk för fall, trycksår och/eller undernäring konstaterats och minst en åtgärd planerats och följts upp. Målvärde för 2013 var bestämt till 75% Fall och undernäring uppfyllt dvs 75%och trycksår ej uppfylld 71% Andel registreringar i Palliativa registret där validerad smärtskattning utförts. Målvärde för 2013 var satt till 75 %, 2013-67% dvs ej uppfylld Antal dagar från beslut om boende till erbjudande om boende ska ske inom 90 dagar. År 2012 medeltal 27 dagar, medianen 20 dagar, 2013 medeltal 20,5 dagar, medianen 7 dagar Trend Trend 2

Effektmål Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2013. (År 2011 KKI 1,3 av 2,0). 2013-1,3 Stadens nyckeltal/indikatorer Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad och de som har insatsen daglig verksamhet som är nöjda med hjälpen med mat och måltider. År 2011-gruppbostad 59%, servicebostad 75%, daglig verksamhet 34%, 2013 gruppbostad 64%, servicebostad 63%, daglig verksamhet 48%. Frågan ställd på annat sätt Får du bestämma vilken mat du ska äta Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad som upplever att de får hjälp med sina fritidsaktiviteter. År 2011-gruppbostad 70%, servicebostad 40% 2013 gruppbostad 58%, servicebostad 63%. Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad som upplever att de får hjälp av samma personal År 2011 gruppbostad 40%, servicebostad 31%. 2013 gruppbostad 64 %, servicebostad 44% Antal dagar från beslut om boende till erbjudande om boende. År 2012 inom 90 dagar, 2013 inom 90 dagar Nämndens nyckeltal/indikatorer Andel som upplever att de kan säga till om något är fel År 2011- gruppbostad 68%,servicebostad 56%,daglig verksamhet 60%, 2013 gruppbostad 54%, servicebostad 69 %, daglig verksamhet 61 %. Frågan ställd på annat sätt Vågar visa missnöje Resultat från kvalitetsbarometern Trend Trend 3

SOLNA STAD 1 (7) Omvårdnadsnämnden 2014-01-21 Bilaga 2 Uppföljning av internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2013 Process/Rutin Kontrollmoment Frekvens Metod Uppföljning Budget Uppföljning Enligt anvisningar Månadsuppföljningar, delårsrapporter, årsredovisningar och ev. särskilda redovisningar Rapportering har skett till nämnden och KF genom delårsrapporter med prognoser per april och augusti. Till nämnden har även rapportering skett genom budgetuppföljningar per mars och oktober. Månadsrapporter har redovisats till KS-beredningen sex ggr/år enligt beslut i kommunstyrelsen. Inom LSS-verksamheten har under året förvaltningen aktivt arbetat med att erbjuda solnabor hemflyttning till Solna. Platser i en ny gruppbostad, satellitlägenheter och lägenheter med insatsen boendestöd har kunnat erbjudas. Inom hemtjänsten pågår ett kontinuerligt arbete med att se över olika delar i insats- och ersättningsmodellen. Under året har en ökning skett av insatstiden för vissa serviceinsatser. Beläggningen på stadens egna korttidsplatser har minskat sedan hösten 2012. För att anpassa antalet korttidsplatser till minskat behov har sju platser sagts upp under året. Årets resultat blev 12,9 mkr.

Uppföljning av internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2013 2 (7) Process/Rutin Kontrollmoment Frekvens Metod Uppföljning Ekonomi/entreprenörer Kreditbevakning av entreprenörer Enligt anvisningar 2 ggr/år samt vid behov Löpande kreditbevakning genom kreditbevakningsföretaget CreditSafe. Vid behov kontakt med företaget Kreditbevakning har skett två gånger under året i augusti och december genom kreditbevakningsföretaget CreditSafe. Information om förändringar sker löpande från CreditSafe. Förutom dessa uppföljningar tas även kontakt direkt med företag där det kan finnas behov av ytterligare upplysningar och information. Två företag har varit aktuella under året. Redovisning/felaktiga utbetalningar Att ha kontroll över att felaktiga utbetalningar ej sker 1 gång/år Stickprovskontroll enligt metod för alla förvaltningar Internt registrerad utbetalning Representation och gåvor Manuell kreditering av faktura Jävutbetalningar till anställd Resultatet av samtliga stickprovskontroller bedöms som tillfredsställande. Kontrollerna har utförts på augusti månads händelser. Stickprovskontrollen har omfattat; Internt registrerade utbetalningar, representation och gåvor, manuell kreditering av fakturor samt jävutbetalning till anställd. För att upprätthålla och ytterligare förbättra kvalitén hålls informationsträffar två gånger per år för fakturahandläggarna. En lathund finns framtagen som ett redskap i det dagliga arbetet. Förutom ovanstående träffar ges kontinuerlig information om nyheter/förändringar. Kvalitet/utförare Att verksamheter drivs enligt gällande avtal och överenskommelser 1 gång/år Enligt uppföljningsplan För en hemtjänstutförare har avtalet hävts p.g.a. brister i kvalitetssäkring av hemtjänstinsatser. Avtalsuppföljningar och brukarundersökningar visar att övriga verksamheter drivs enligt avtal och överenskommelser. Ut-

Uppföljning av internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2013 3 (7) Process/Rutin Kontrollmoment Frekvens Metod Uppföljning vecklingsplaner görs för de områden som behöver förbättras/utvecklas. Generella förbättringsområden diskuteras i omvårdnadsakademin för ev. utbildningssatsningar och fördjupningsstudier. Detta sker i samverkan med Karolinska Institutet/FOU nu eller någon av högskolorna som är våra samarbetspartners i Akademin. Vård- och omsorgsboende Att ha kontroll över utbyggnadsbehov, förändring/inriktning av boendeformer 1 gång/år 1 gång/månad Behovsprognoser Redovisning av ej verkställda beslut Behovsprognos har gjorts för 2014-2022. Under 2013 har det varit många lediga platser vilket har föranlett uppsägning av 15 platser av totalt 598. Då behovet av demensplatser varit större än behovet av somatiska platser har även en omställning till fler demensplatser skett både på Hallen och på Skoga. De beslut som inte verkställts inom en 3- månaders gräns beror på att de sökande tackat nej till erbjudna platser eller valt att avvakta på ledig plats på ett specifikt boende. LSS-boende Att ha kontroll över utbyggnadsbehov, förändringar/inriktning av boendeformer 1 gång/år 1 gång/månad Behovsprognoser Redovisning av ej verkställda beslut Behovsprognoser har tagits fram kontinuerligt. Sex personer som har beviljats insatsen boende för vuxna har inte fått beslutet verkställt inom en 3-månaders gräns. Inga

Uppföljning av internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2013 4 (7) Process/Rutin Kontrollmoment Frekvens Metod Uppföljning dröjsmål med verkställighet har medfört att nämnden ålagts sanktionsavgifter. Orsaker till dröjsmålet med verkställandet har varit att de sökande har tackat nej till erbjudna platser, valt att av olika anledningar avvakta, dröjsmål p.g.a. sjukdom e.d. LSS daglig verksamhet upphandlad enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Uppföljning av LOV:s effekter 1 gång/månad 1 gång/månad Redovisning av ej verkställda beslut Uppföljning av antalet ansökningar och platser Behovsprognoser har tagits fram kontinuerligt. Sju personer som har beviljats insatsen daglig verksamhet har inte fått beslutet verkställt inom en 3-månaders gräns. Inga dröjsmål med verkställighet har medfört att nämnden ålagts sanktionsavgifter. Orsaker till att beslut inte verkställts har inte varit brist på platser utan de sökande har t.ex. valt att vänta på verkställighet på ett specifikt ställe, har valt att avvakta av andra orsaker eller tackat nej till erbjudanden. LOV har inneburit att det har inkommit ansökningar i den omfattningen att det finns för brukarna ett bredare utbud av platser att välja mellan. Hemtjänst upphandlad enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Uppföljning av LOV:s effekter 4 gånger/år Uppföljning av att beställningar följs (individnivå) Uppföljning av beställningar sker i verksamhetssystemet Phoniro minst fyra gånger per år. Beställda omvårdnadstimmar jämfört

Uppföljning av internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2013 5 (7) Process/Rutin Kontrollmoment Frekvens Metod Uppföljning 4 gånger/år Uppföljning av kostnader - Utförandegrad - Avböjda besök - Frånvaro med år 2012 har minskat med 15 % och utförda timmar har minskat med 7 %, dvs. utförandegraden har ökat. Antal kunder har minskat med 5 % från 1146 till 1092. En förändring den 1 januari 2013 av ersättningsreglerna för avböjda besök och för frånvaro visar att kostnaderna har minskat med sex miljoner kronor. De kontrollmoment som görs i Phonirocare visar inte på några negativa kostnadseffekter efter införandet av LOV. Beställningar av omvårdnadsinsatser följs för att säkra att kunden får rätta hjälpinsatser. Uppföljningar har inte gett några indikationer på att upphandling enligt LOV skulle ha inneburit några negativa konsekvenser för kunderna. Rapportering av ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande (lex Sarah) Att hemtjänstföretagen rapporterar till förvaltningen enligt gällande rutin 1 gång/år Granskning av samtliga till förvaltningen inkomna rapporteringar Under året inkom totalt 10 rapporteringar varav två bedömdes som en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande eller allvarligt missförhållande. Enligt förvaltningens rutin ska rapportering om en händelse göras nästföljande vardag. I fem fall har rapporteringen skett enligt rutinen, i de övriga inom 1-2 veckor.

Uppföljning av internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2013 6 (7) Process/Rutin Kontrollmoment Frekvens Metod Uppföljning Åtkomst till uppgifter i enskildas dokumentation i vård- och omsorgsboende Egen regi (Skoga) Åtkomst till uppgifter i enskildas dokumentation i vård- och omsorgsboende entreprenörer Att kontroller av inloggningar görs både avseende HSL- och SoL dokumentation Att kontroller av inloggningar görs både gällande HSL- och SoL dokumentation 1 gång/månad Stickprovsmässig granskning av 10 % av alla anställdas inloggningar Stickprovsmässig granskning av 10 % av alla patienters/boendes journaler 1 gång/månad Systematiska stickprovskontroller av inloggningar (granskningsprotokoll lämnas till MAS) På Skoga vård- och omsorgsboende görs granskningar på samma sätt som på övriga boenden i staden. 10 % av antalet användare har valts ut slumpvist och deras loggar har granskats under en 24-timmars period. Dessa kontroller visar inga oegentligheter. Stickprovskontroller ar genomförts enligt gällande rutin på samtliga boenden. 10 % av antalet användare inom verksamheten väljs ut slumpvis, deras loggar granskas under en 24-timarsperiod. Antalet användare som kontrolleras varje månad ska omfatta så många att det motsvarar sannolikheten att varje användare blir granskad minst en gång per år. Kontrollerna visar inga oegentligheter. Åtkomst till uppgifter i enskildas dokumentation på avdelningen för myndighetsutövning Att kontroller av inloggningar görs enligt gällande rutin 1 gång/månad Stickprovsmässig granskning av 10 % av LSS-handläggares och 10 % av SoL-handläggares inloggningar Loggkontroller avseende dokumentation enligt SoL och LSS görs regelbundet 1 gång/månad. Dessa kontroller visar inge oegentligheter. Stickprovsmässig granskning av 10 % av patienters/boendes journaler

Uppföljning av internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2013 7 (7) Process/Rutin Kontrollmoment Frekvens Metod Uppföljning Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och risk- och säkerhetsanalys (RSA) för vård- och omsorgsboende Att utförarna följer rutiner för brandsäkerhet och risk- och säkerhetsanalys 1 gång/år Uppföljning genom enkäter och intervjuer med verksamhetscheferna Uppföljning sker under 2014. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Att årlig uppföljning görs av SAM på förvaltningens samtliga organisatoriska nivåer 1 gång/år Skriftlig sammanställning görs i förvaltningens arbetsmiljökommitté Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker enligt Solna stads riktlinjer. Samtliga verksamheter inom förvaltningen har genomfört uppföljning av 2012 års arbete. Internkontroll Revidering av nämndens internkontrollplan 1 gång/år Risk- och väsentlighetsbedömning Internkontrollplan upprättad för 2014 utifrån genomförd risk- och väsentlighetsanalys. Ingår i nämndens verksamhetsplan och budget 2014.