Företagsamhetsattityd Kontroll över ekonomin Arbetslivsfärdigheter Enkäten om UF-verkningarna 2014
Innehåll Ni öppnade mina ögon för min egen framtid Verkningar av programmet UF Ett år som företagare Verkningar av programmet UF Ett år som företagare...3 Ung Företagsamhet...3 Programmet UF Ett år som företagare uppnådde myndig ålder i Finland...3 Enkäten om UF-verkningarna telefonlinjerna gick heta...4 Utredningar från andra nordiska länder...4 Inhemska riktlinjer och kommissionens linjedragningar visar vägen...5 Resultaten av enkäten...6 Företagsamhet Det här e kunskap, färdigheter och attityd...6 Arbetslivsfärdigheter Världen är full med möjligheter vad gäller arbete...7 Kontroll över ekonomin Bokslutet var en fantastisk upplevelse...8 Programmet UF Ett år som företagare lär ut företagaranda i arbetslivet och i den egna businessen...10 Ledande, färdigheter i att uppträda och kontroll över helheter... 11 Tack, uppmuntran och utbildning till lärare...12 10 000 unga med i programmet UF Ett år som företagare år 2016...13 Vem grundar företag och skapar nya arbetsplatser i Finland på 2020- och 2030-talet?...14 Information om Enkäten om UF-verkningar...15 Stegen i programmet UF Ett år som företagare: Från grupp till företag ideskapande, kreativitet, samarbete affärsverksamhetsidé Planering och grundande företagets namn, affärsverksamhetsplan, risker roller och ansvar att kontakta rådgivare / affärslivsvolontärer Inledande av verksamheten kapital, penningtrafik, bokföring produktion av produkten / tjänsten internationalisering och ansvarsfullhet 1 2 3 Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet rf (UF) främjar med sin verksamhet företagsam inställning samt aktiv och deltagande verksamhet hos unga i Finland. Genom verksamhetsmodeller som bygger på inlärning genom egen aktivitet stärker vi företagsamhetskunskap och erfarenheter, arbetslivsberedskap och kontroll över egen ekonomi hos barn och unga i åldern 7-25 år. Verksamhetsmodellerna som sträcker sig från de lägsta klasserna till högskolestadiet bildar en helhet, UF Stigen för företagsamhetsfostran. De stöder det arbetet som i skolorna görs inom företagsamhetsfostran. I Ung Företagsamhet rf:s vision har unga en modig inställning till sin egen framtid, de ser möjligheter omkring sig och skapar själva sina arbetsplatser. Programmet UF Ett år som företagare uppnådde myndig ålder i Finland UF Ett år som företagare är ett program som riktas till elever i årskurs 9 och studerande på andra stadiet. I programmet grundar studerande ett miniföretag (UFföretag) som fungerar med riktiga pengar. Företaget fungerar som en egen inlärningsstig till arbetslivsfärdigheter och företagsamhet tillsammans med gruppen som verkar runt omkring. I programmet går man under läsåret igenom alla företagets skeden från grundande till avvecklande. Källor...15 Försäljning och tävlingar regionalmässor, nätverkande, färdigheter i att uppträda försäljning och marknadsföring förädling av idén 4 UF-företagen erbjuder unga en inlärningsmiljö i vilken de kan testa att i praktiken använda sig av de färdigheter de lärt sig i skolan. Inlärning sker genom att lära sig genom egen aktivitet och själv inse saker. Programmet UF Ett år som företagare(company program på engelska) har genomförts i Europa sedan 1960-talet. För närvarande är det både i Europa och världen över det största företagsamhetsprogrammet som baserar sig på learning by doing. Programmet UF Ett år som företagare har använts redan i 95 år runtom världen. Förläggare: Ung Företagsamhet rf, Helsingfors 2014 Redaktion: Arsi Koskenranta och Virpi Utriainen Utseende och layout: Anne Jokisaari Översättning: Tom Nyman (Kielilähetti Oy) Tilläggsuppgifter: ungforetagsamhet.fi FINANSIERAR PROJEKTET UTBILDNINGSSTYRELSEN Avslutande av verksamheten och erfarenheter sammandrag över året slutrapport erfarenheter 5 Under årens lopp har programmet fått fotfäste i finska skolor som en valbar kurs eller som en del av studierna. UF Ett år som företagare har nämnts i läroplanen för yrkesutbildning fr.o.m. år 2006. I Finland genomfördes programmet för första gången i mitten på 1990- talet. Programmet har alltså uppnått myndig ålder även i Norden som är känt för sin uthållighet, sisu. 2 3
Enkäten om UF-verkningarna telefonlinjerna gick heta Det är utmanande att mäta arbetet med företagsamhetsfostran som sker i skolan eftersom verkningarna ofta syns först efter årtionden. Enkäten om UF-verkningarna hade som mål att klargöra hurudana saker de unga som deltagit i programmet lärt sig under den ettåriga erfarenheten och vilka saker de senare burit med sig i sina studier och i arbetslivet. Programmet UF Ett år som företagare har under årens lopp haft över 30 000 unga deltagare i åldern 15-19 år. Med en slumpmässig enkät utredde vi hurudana tankar och erfarenheter de som åren 2000-2013 medverkat i programmet och som nu är i åldern 18-30 har om rollen de centrala lärdomarna i programmet: företagsamhet, arbetslivsfärdigheter och kontroll över ekonomin för närvarande har i deras liv. Tillsammans med UF-alumner nådde vi 332 unga som svarade på enkäten. Som referensgrupp tog vi 93 unga som svarade på enkäten utan att ha UF-erfarenhet. Dessutom samlade vi via telefonintervjuer tankar av 17 unga som deltagit i programmet. Enkäten och resultaten vi fått av den ger oss riktlinjer om hur programmet UF Ett år som företagare och företagsamhetsfostran ska utvecklas framöver. www.ffe-ye.dk 2013 Impact of Entrepreneurship Education in Denmark 2013 Effekter av utbildning i entreprenörskap - en långtidsstudie av UF alumners arbetsmarknadspotential och företagande * karl.wennberg@ratio.se ** niklas.elert@ratio.se Karl Wennberg* Niklas Elert** Utredningar från andra nordiska länder Utredningar om programmet UF Ett år som företagare har gjorts också i andra nordiska länder, bl.a. i Danmark i Impact on Entepreneurship Education 2012 och i Sverige i Effekter av utbildning i entreprenörskap 2011. I båda utredningarna har man kartlagt utvecklingen av arbetslivsfärdigheter och företagsamhet bland unga som en följd av undervisning i företagsamhetsfostran, speciellt med programmet UF Ett år som företagare. I UF-enkäten har frågeställningarna följt linjen i de övriga nordiska länderna. Rapporterna kan man bekanta sig med via UF:s webbsidor (ungforetagsamhet.fi) Inhemska riktlinjer och kommissionens linjedragningar visar vägen En företagarmässigt eller företagsamt inriktad verksamhetskultur kommer i en nära framtid att bli en framgångsfaktor för läroinrättningar. I den här verksamhetskulturen är det fråga om att aktivera alla inlärare. Den företagarmässiga verksamhetskulturen har i uppgift att fostra inlärare till ansvar över sig själv och sina göranden, uppmuntra till att ta nya steg samt utveckla beredskapen och olika sätt att påverka och delta också i samhällsverksamhet. Undervisnings- och kulturministeriets Riktlinjer för företagsamhetsfostran (UKM 2009:7) ritar upp företagsamhetsfostran på andra stadiet så här: I gymnasiet har företagsamhetsfostran som mål att stärka studerandes beredskap att delta och påverka på olika samhällsområden. Under gymnasieutbildningen skall studerande ta initiativtagande och företagsamhet till sitt verksamhetssätt, få omfattande kunskapsmässig beredskap i företagsamhet, förstå betydelsen av arbete samt känna vilja att själv delta. I den yrkesinriktade utbildningen skall studerande sätta sig in i företagsverksamhet och få företagsamhetsberedskap också i praktiken under perioderna i inlärning i arbete. Alla studerande får grundkunskap i affärsverksamhet och beredskap att fungera företagsamt i annans tjänst. UF Ett år som företagare gav konkretare yrkeskunskap än det man lärde sig i skolan. Vi jobbade passionerat åt oss själva, inte för läraren, vilket motiverade till bättre inlärningsresultat på alla delområden. Det bästa mervärdet kom av de många verkligen viktiga människorelationerna. I Europeiska kommissionens verksamhetsplan Företagsamhet 2020 (COM 2012, 795) uppmanas medlemsländerna att säkra att nyckelfärdigheten företagsamhet inkluderas i läroplanerna för grundskolstadiet och andra stadiet samt yrkes-, högskole- och vuxenutbildningen innan utgången av år 2015. Dessutom uppmuntras medlemsländerna att erbjuda unga möjligheten att få åtminstone en erfarenhet i anknytning till företagsamhet innan de uppfyllt sin läroplikt, t.ex. i form av att driva ett miniföretag eller via samarbete mellan skola och företag. I verksamhetsplanen hänvisar man med miniföretag till programmet UF Ett år som företagare som är den mest omfattande av inlärningsmiljöer för företagsamhet i Europa. Programmet UF Ett år som företagare presenteras som en ettårig uppväxtstig. Ett läsår är en tillräckligt lång tid att ha inverkan på de ungas inställningar och ansvarstagande samt förmågan att fungera i grupp och förstå samhällets funktioner genom konkret görande. Utmaningen med att konstruera lärmiljöer som stöder företagsamhetsfostran är att utnyttja undervisningsmetoder och pedagogiska lösningar som tar sikte på företagsamhet och företagarmässig aktivitet samt att se möjligheterna i dem. Studerande och deras förmåga att själv ta fram lösningar bör placeras i centrum av företagsamhetsfostran. Vårt UF-företag var ett förlag som klarade sig ekonomiskt ganska bra för att vara ett UF-företag. Vi jobbade mycket som team med sådana saker som kanske inte har en så central roll i gymnasieutbildning: marknadsföring, försäljning, kundrelationer, mötesteknik och företagsekonomi. I vårt gäng råkade vi alltid hitta någon som hade ens lite erfarenhet av ovan nämnda kunnande innan kursen, och i och med kursen lärde vi oss saker av varandra, vår handledare och naturligtvis genom saker vi gjorde. 4 5
6 Resultaten av enkäten Programmet UF Ett år som företagare har producerat många nya företagare i Finland. En av dem är Vasabon Jenni Parpala som anställde sin första arbetstagare till sitt företag, Kiffel, efter att ha fungerat 150 dagar som företagare. Jag har ju redan en sysselsättande funktion, konstaterade Jenni då hon talade mindre än ett halft år efter att programmet UF Ett år som företagare för hennes del tagit slut. Frågorna i Enkäten om UF-verkningarna formades kring tre centrala innehållsteman i programmet UF Ett år som företagare. Vi kartlade åsikter och erfarenheter ur företagsamhetsattitydernas, arbetslivsfärdigheternas och Resultaten i Enkäten om UF-verkningarna går i linje med ekonomiska självkontrollens synvinkel. Dessutom bad vi kartläggningen gjord av Accenture. Enligt dem som svarat respondenterna berätta hur man kunde utveckla företagsamhetsfostran och undervisning i skolorna, 15. hur Työelämässä vi tarvitaan yrittäjämäisiä taitoja. Valitse mielestäsi kolme (3) Yrittäjyys: på enkäten Mitä är yrittäjyys de tre viktigaste mielestäsi företagsamma färdigheterna on? tärkeintä. i fortsättningen kunde stöda dem som undervisar i programmet UF Ett år som företagare med deras jobb och hur programmet kunde utvecklas. Företagsamhet Det här e kunskap, färdigheter och attityd Företagsamhet är individens förmåga att omsätta idéer i verkligheten. Det innehåller kreativitet, innovationsförmåga och risktagning, liksom även en förmåga att planera och leda en verksamhet för att uppnå uppsatta mål. (UKM 2009:7) I Europa har det funnits ett intresse för att utveckla undervisningen i företagsamhet och olika sätt att förverkliga den redan från början av 2000-talet (bl.a. Lissabon-strategin 2000). Utbildningen har ofta fått i uppgift att utveckla attityder, färdigheter och kultur så att unga redan vid tidig ålder skulle bli företagare. I Finland har utbildning och fostran som uppgift att stöda företagsamhet så att det blir ett verksamhetssätt där inställning, vilja och lust att agera kombineras med kunskap. Det sker en förändring lite i taget. Man måste sköta saker själv och så bra som möjligt. Ingen sköter mina saker om jag inte själv tar hand om det. Saker har också en tendens att bara hända om man själv tar initiativ. I ett flertal undersökningar som berör företagsamhet listas olika färdigheter som anknyter till företagsamhet. I en färdighetskartläggning i Finland som Accenture gjorde 2014 beskrev man företagsamhetsfärdigheter som samarbets- och gruppfärdigheter, problemlösningsförmåga, kreativt och innovativt tänkande, försäljningsskicklighet, marknadsföring och kommunikationsförmåga samt digitala färdigheter. Framtidens arbetstagare ska mer än någonsin tidigare vara allt kreativare och företagsammare och ha en bättre förmåga att samarbeta. I programmet UF Ett år som företagare är företagsamhet enligt vår erfarenhet utöver det att man driver ett eget miniföretag just allt detta. Kunskap och färdigheter man lärt sig hamnar i ett test i och med den egna verksamheten och utvecklas i interaktion med den egna gruppen och nätverket runt omkring. man behöver i arbetslivet attityd, förmåga att ta och bära ansvar och sociala färdigheter: Bra interaktionsförmåga Punktlighet Förmåga att ta och bära ansvar Fördomsfrihet Förmåga att slutföra påbörjade saker Sakkännedom (genom studier) Sakkännedom (via det man lärt sig med jobbet) Förmåga till nätverkning Förmåga att gå utanför bekvämlighetszonen Initiativförmåga Förmåga att ta mot konstruktiv kritik Humor Inställning (jag gör, frågar, tar reda på, ler) Något annat, vad 8% 2 8% 1 17% 1 2 2 34% 2 1 14% 4 4 4 6 57% 5 Jag lärde mig om mig själv att jag hellre gör saker själv än väntar på att andra ska göra det. Det här kunde också vändas så att det lönar sig att göra saker genast och inte vänta på bättre tid. Unga tyckte företagsamhet beskrivs bäst med följande påståenden: Företagsamhet är en inställning att jobba : 93 % av respondenterna Företagsamhet är ett sätt att sysselsätta sig själv : 97 % av respondenterna Företagsamhet utgör en möjlighet att ta i bruk sina egna idéer. : 98 % av respondenterna Företagsamhet är utveckling av egna levnadsfärdigheter, kunskap och kunnande såväl i arbete som på fritiden. Företagsamhet är kunskapstörst, vilja att lära sig och utveckla sig själv. Företagsamhetsinställningen är att också kasta sig in i något. Företagsamhet passar åt de sega. Samhället och företagsverksamhet som skapar näringslivsverksamhet är i ständig förändring. Utvecklande av det egna kunnandet och en snabb reaktionsförmåga är viktiga färdigheter som hjälper såväl företagare som anställda att klara sig i en föränderlig arbetsmiljö. I programmet UF Ett år som företagare får studerande chansen att utveckla sitt eget kunnande i praktiken. Genom det lär de sig viktiga färdigheter och hur man ska klara sig i ett föränderligt företags- och arbetsliv i framtiden. Arbetslivsfärdigheter Världen är full med möjligheter vad gäller arbete Värderingar och inställningar till arbete är i ett brytningsskede. Då Finland blir en allt mer digital informationsekonomi utvecklas arbetet så att vi har i uppgift att lösa allt mer komplicerade problem. Nu söker mananställda som istället för en eller två viktiga funktionella färdigheter har ett brett urval färdigheter tack vare vilka de klarar av att fungera mer friktionsfritt och effektivare. Till arbetslivsfärdigheterna kopplar man oftast också förmågan att ställa upp personliga mål och att bli medveten om sina egna påverkningsmöjligheter. (Färdighetskartläggningen 2014, Accenture) I rapporten som publicerades i projektet Arbetsliv 2020 (ANM 35/2013) sammanfattas arbetslivets värdegrund som mening, mod, förtroende och uthållighet. Samtidigt lyfter man fram det faktum att atmosfären som påverkar framtiden inom finländskt arbete och således hela samhället inte föds som givet. Detta ger en bra diskussionsgrund för det i hurudant beteende värdena syns i arbetslivet och hur dessa värderingar kunde förstärkas och utvecklas redan under utbildningen. Vi behöver inspiration och förmåga att leda sig själv. I ett flertal av svaren i den här enkäten nämndes saker som hörde samman med att leda sig själv i sitt arbete, vilket man hade upplevt under programmet UF Ett år som företagare. Med ledande av sig själv och sitt eget arbete avser man här vars och ens egna funderingar och uppfattningar om sig själv: vad motiverar mig att jobba och att bli medveten om mina egna resurser, kunskapsområden och utvecklingspunkter. Värderingar väcker också diskussion bland unga. Fastän enkäten tog reda på de ungas erfarenheter om programmet UF Ett år som företagare utgör de ungas värderingar gentemot företagsamhet och arbete en god grund för framtida forskning. (Saken lyfts fram bl.a. i Yrittäjyyskasvatuksen aikakauskirja 1/2003). Ett särskilt mervärde hade det praktiska arbetet på en verklig kundbas. I grundskolan jobbar man på böckernas sidor, så programmet UF Ett år som företagare erbjöd en möjlighet att i praktiken lära sig genom att pröva att ta ansvar för sitt eget görande, pekade på betydelsen av att planera för att arbetet skulle bli kvalitativt och visade hur egna föreställningar och önskemålen hos en verklig kundgrupp inte alltid möts. Det lärde en att se på världen mera fördomsfritt och sträva till att lyssna på önskemål hos människor omkring en framom sina egna, långt komna funderingar. Först under de två senaste åren har synligheten av informations- och kommunikationsteknik ökat i programmet UF Ett år som företagare. Förutom att unga i sin marknadsföring lär sig utnyttja kanaler som sociala medier erbjuder är målet att under UF-året förstärka studerandes förståelse för de möjligheter IKT erbjuder i utvecklingen av företagsverksamheten. Informations- och kommunikationstekniken accentueras i framtiden. Man borde kunna vara steget före. Dagens färdigheter räcker inte mera om tio år. Jag blev liksom lite tvungen att lära mig lite programmering genom vår egen företagsidé. 7
8 Työelämä: Mitä asioita arvostat työssä? Resultat av enkäten 11. Valitse kolme (3) sinulle tärkeintä asiaa työelämässä. De unga tyckte att de tre viktigaste sakerna i arbetslivet är ett meningsfullt innehåll i arbetet, utvecklingen i arbetet och en lön som man klarar sig med. Allt som allt värderade respondenterna arbetslivets viktiga aspekter på följande sätt: Jag behöver en examen för att ha framgång i arbetslivet. Innehållet i mitt arbete är meningsfullt. Jag har möjligheter att avansera under min karriär. Jag kan utvecklas i mitt arbete. Jag upplever mig göra ett samhälleligt betydelsefullt arbete. Det finns en internationell dimension i arbetet. Jag har kolleger. Jag upplever att jag utför ett ansvarsfullt arbete. Jag kan föra mina egna idéer framåt i mitt arbete. Jag kan göra mitt jobb självständigt och jag kan själv göra beslut som berör mitt arbete. Mitt arbete är mångsidigt. Mitt jobb erbjuder nätverkningsmöjligheter. Jag har ett gott förhållande till min förman. Det är roligt på arbetsplatsen. Mina arbetsuppgifter är strikt begränsade. Jag kan bli rik med de inkomster jag förtjänar i mitt jobb. Regelbunden arbetstid 8-16. En lön som man klarar sig med. Något annat, vad 27% 3 1 8% 7% 1 8% 30% 20% 28% 26% 2 0% 1 17% 3 57% 5 I framtiden måste man anpassa sig till ett arbetssätt i företagaranda. Man var tvungen att ta sig själv i kragen och gå och diskutera om avtal och ta ansvar för det man gjorde och sade. Enligt de unga lärde programmet UF Ett år som företagare ut följande arbetslivsfärdigheter: UF-året lärde mig att ta och bära ansvar. : 89 % av respondenterna UF-året lärde mig att få saker gjorda : 84 % av respondenterna Man lärde sig teamarbete under UF-året : 84 % av respondenterna Eget initiativ och att verka utanför bekvämlighetsområdet: också tråkiga saker måste skötas och ingen andades s.a.s. en i nacken. Det här betyder att om jag själv inte skötte saker och ting blev de ogjorda. Jag lärde mig att produktifiera mitt eget kunnande och prissätta realistiskt. Kontroll över ekonomin Bokslutet var en fantastisk upplevelse Jag tycker att man i skolan borde lära alla hur man sköter sin egen ekonomi, hur man använder pengar i praktiken och hur företagsamhet på riktigt inverkar på Finlands ekonomi och det finländska samhället. De ungas verksamhetsmiljö förändras konstant och är utmanande också ur en synvinkel av ekonomiskt kunnande. Unga tar lätt till sig nya produkter och tjänster och de är en gynnsam målgrupp för marknadsföring och reklam. T.ex. olika krediter marknadsförs synligt åt unga. Unga köper produkter och tjänster, ingår olika avtal och sköter bankärenden på nätet eller med sin smarttelefon. Jag lärde mig att produktifiera mitt eget kunnande och prissätta realistiskt. Många unga tror sig förstå och ha kontroll över vardagliga ekonomiärenden. I praktiken saknar de faktiskt ofta planering i skötseln av sin egen ekonomi. Att inleda ett självständigt liv förutsätter att unga har basfärdigheter som att förstå sig på levnadskostnader och ha en förmåga att hålla koll på sina penningaffärer. Jag lärde mig tänka med logiken i min egen plånbok hur följa med inkomster och utgifter och hur hålla dem i balans. I programmet UF Ett år som företagare fungerar miniföretaget med riktiga pengar. I början av läsåret placerar delägarna max. 40 euro startkapital i sitt företag. Utgående från detta gör de upp en budget. Det är inte tillåtet att lyfta lån under UF-året. Som avslutning på läsåret gör studerande ett bokslut och den eventuella vinsten fördelas mellan delägarna. Fastän jag hade nära vänner som mina företagskumpaner stötte vi på konflikter och problem längs med programmet. Vi redde dock ut dem med hedern i behåll. Dessutom var bokslutet som placerar sig i slutet av programmet en härlig upplevelse eftersom jag tycker om arbete som kräver systematik och noggrannhet. Vi frågade dem som deltagit i programmet UF Ett år som företagare vilka ekonomiska färdigheter de lärde sig under programmet och motsvarande av referensgruppen hurudan ekonomikunskap de lärde sig under sina studier på andra stadiet. Av dem som avlagt programmet var 67 % helt eller nästan helt av samma åsikt att de lärde sig förstå företagarnas betydelse i samhället (som sysselsättare och skattebetalare). Motsvarande åsikt i refe- finanssilukutaitoja? Opin ymmärtämään rensgruppen yrittäjien merkityksen hade 45 yhteiskunnassa %: (työllistäjänä). NY Vuosi yrittäjänä -ohjelma: Omaa taloudenhallintaa ja 7% 1 1 2 30% 3 4 Jag lärde mig hur man i verkliga livet kan utnyttja alla färdigheter och all kunskap man lär sig i skolan. Jämfört med mina jämnåriga är jag också mer erfaren t.ex. i att sköta min egen ekonomi. Jag fick höra intressanta berättelser om olika företagares bakgrund och förstod att alla som har tillräckligt med tro och vilja att pröva sina vingar har en chans att klara sig. Resultat av enkäten Av dem som avlagt programmet var 59 % helt eller delvis av samma åsikt om att de lärde sig grunderna i bokföring NY Vuosi yrittäjänä -ohjelma: Omaa taloudenhallintaa ja under programmet. I referensgruppen var endast 21 % finanssilukutaitoja? helt eller delvis av den åsikten att de lärde sig grunderna i Opin kirjanpidon alkeet. bokföring under studierna på andra stadiet: NY Vuosi yrittäjänä -ohjelma: Omaa taloudenhallintaa ja 14% 1 14% 1 14% 2 2 27% 36% 34% 46% 4 54% Av dem som avlagt programmet var 80 % % helt eller delvis av samma åsikt om att de lärde sig förstå värdet av sitt eget arbete som en del av helheten. Motsvarande andel i referensgruppen uppgick till 57 %: finanssilukutaitoja? Opin ymmärtämään oman työni arvon osana kokonaisuutta. På basen av enkätsvaren stärker programmet UF Ett år som företagare ekonomiläsfärdigheterna hos unga på andra stadiet. De upplever learning by doing som ett bra sätt att också lära sig ekonomiläsfärdigheter och andra samhällsfärdigheter. 9
NY Vuosi yrittäjänä -ohjelma: Miten ohjelma vaikutti sinuun? Madalsi Enligt kynnystä enkäten oman låg yrityksen de mest perustamiseen. betydelsefulla inverkningarna av programmet i attityderna. Av de som svarat var 66 % helt eller delvis av samma åsikt att programmet UF Ett år som företagare sänkte tröskeln att starta som företagare. 10 Programmet UF Ett år som företagare lär ut företagaranda i arbetslivet och i den egna businessen. Programmet UF Ett år som företagare är en mångsidig helhet. Programmet har hållit sina ställningar under olika tidsperioder just för att det formar sig i samhällsförändringen och innehållen i det är universella. De erfarenheter man fått av programmet påverkas mest av varje individs person, men också läraren och UF-rådgivaren har en inverkan. Företagarandan och de praktiska erfarenheterna är viktiga. Alla behöver inte bli företagare, men attityden gentemot arbete och beredskapen att sysselsätta sig själv hjälper en att få in en fot i arbetslivet. 6% 6% 2 34% 3 Deltagit i programmet UF Ett år som företagare (Svar: 332) Under programmet UF Ett år som företagare fick jag på riktigt ta ansvar för vad jag gjorde och jag var ansvarig för dem gentemot betalande kunder. Jag fick sköta om kundprojektet från början till slut: kundanskaffning, utförande av arbetet och fakturering. En så här helomspännande bild av företagsamhet och om branschen i allmänhet kunde man inte ha fått i skolan. NY Vuosi yrittäjänä -ohjelma: Miten ohjelma vaikutti sinuun? Sai Av minut dem harkitsemaan som svarat hade oman11 yrityksen % grundat perustamista. ett företag influerad av studieprogrammet. Nästan hälften av respondenterna var fortfarande studerande vilket kan ha en inverkan på resultatet eftersom 67 % övervägde att grunda ett företag. 1 18% 2 38% Deltagit i programmet UF Ett år som företagare (Svar: 332) Dessutom upplevde de unga att programmet stärkte deras initiativförmåga vilket senare synts i fortsatta studier och arbetslivet. toimimaan oma-aloitteisesti Så många som 89 % av respondenterna var helt eller delvis av samma åsikt att UF-året lärde dem att börja ta egna initiativ. NY Vuosi yrittäjänä -ohjelma: Miten ohjelma vaikutti sinuun? 6% 37% 5 Deltagit i programmet UF Ett år som företagare (Svar: 332) En viktig sak jag lärde mig var förmågan att organisera: förmågan att sköta uppgifter effektivt, medveten om de krav som tiden som man hade till förfogande ställde, att delegera eller göra själv. Ledande, färdigheter i att uppträda och kontroll över helheter Om du verkligen vill nå framgång och uppnå något måste du på riktigt jobba för det. Också den elaka anmärkningen att det lönar sig att se sig för vem man börjar jobba med så att man inte blir tvungen att föra allt jobb själv. I de öppna frågorna i enkäten om UF-inflytelse betonas ansvarstagande samt att ta itu med och slutföra åtaganden som ett speciellt mervärde eller en färdighet man lärt sig. Många respondenter upplever sig också ha lärt sig planering och organisationsförmåga. I svaren understreckades också förståelsen för hur man tillsammans ska jobba och lösa konflikter. Många respondenter har också insett hur saker fungerar i praktiken. I yrkesskolan eller gymnasiet lär man sig inte ledarskap alls. Min uppgift som vd i vårt UF-företag ökade mina ledarfärdigheter, något som man på sätt och vis som av sig själv samlat på sig i grupparbeten i skolan. Det var en viktig lärdom att man faktiskt gjorde saker helt själv utan att någon hela tiden gav uppdrag. Jag tycker att man uppträder alldeles för lite i finländska skolor, fastän färdigheterna i att uppträda och förmågan att uttrycka sig klart och övertygande är väldigt viktigt i många arbetsuppgifter i arbetslivet. Det goda med UF-programmet var att man faktiskt fick/blev tvungen att uppträda mycket, vilket först kändes skrämmande, men man lärde sig tycka om det mot slutet och fick upplevelser av att lyckas. Jag fick också mod i sociala situationer; innan UF-programmet vågade jag t.ex. inte själv ringa just någonstans då det kändes svårt att prata med personer i kundbetjäning. Men UF-året lärde mig att fatta telefonen och sköta saker också med främmande människor. Exempel är viktiga för unga På basen av svaren på de öppna frågorna i Enkäten om UF-influens kom det fram att unga upplevde kraften hos olika företagarberättelser uppmuntrande jämsides med undervisningen. Ur berättelserna framgår den där inställningen som är svår att lära ut. Taivas+Helvetti -böckerna presenterar finländska företagares berättelser som alla kan inspireras av på sitt eget sätt. Riku Korhonen som blev företagare efter UF-året är med och ivrar med sin egen berättelse i T+H vol. 2. 11
Tack, uppmuntran och utbildning till lärare Företagsamhet som tankesätt borde får att bubbla fram ur människans inre. Lärare måste erbjudas skolning och rätta erfarenheter. UF-kursens lärare har en central roll under resan som varar ett läsår. Det ökade deltagarantalet i programmet UF Ett år som företagare visar att inställningen hos lärare på olika skolstadier har blivit positivare. Både lärarnas kunskapsmässiga och färdighetsbaserade beredskap för företagsamhetsundervisning varierar. Responsen av dem som svarat på enkäten ger UF goda utvecklingslinjer för att förstärka fortbildningen av lärare framöver. De unga tackar lärare för att visa vägen och uppmuntra och berömmer dem för ett aktivt grepp också för att ordna med utomstående volontärer och studiebesök. Samtidigt önskar de unga också mera skolning i företagsamhetsfostran åt undervisningspersonalen samt utomstående coacher och tilläggsmaterial som stöd för kursen. 10 000 unga med i programmet UF Ett år som företagare år 2016 Det viktigaste var inte den färdighet man lärde sig utan förståelsen för vad allt företagsamhet kan vara. Företagsamhetskursen är inte nyttig bara för dem som är intresserade av företagsvärlden utan för alla! Under kursen förklarades många aspekter av livet bättre än t.ex. under lektionerna i samhällslära. NY Vuosi yrittäjänä -ohjelma: Hauska tapa oppia? Allt som allt ansåg man programmet UF Ett år som företagare vara on toimiva oppimismalli yrittäjyyteen. en bra inlärningsmodell. T.o.m. 89 % av respondenterna konstaterade att programmet utgör en fungerande modell för att lära ut företagsamhet. 4 47% Deltagit i programmet UF Ett år som företagare (Svar: 332) Samhället står överallt inför stora utmaningar. Det fanns väsentliga skillnader mellan färdigheterna som krävs i arbetslivet, de verkliga färdigheterna hos dem som söker in till arbetsmarknaden och de branscher som erbjuder de bästa sysselsättningsutsikterna (Accenture). Skolorna har en nyckelroll då man ska nå unga och påverka de färdigheter som behövs. YES-nätverket fungerar som hjälp för skolorna och har en inverkan på den företagsamhets- och arbetslivsfostran som förverkligas i skolorna. Nätverket utgör en resurs för lärare och skolor. YES erbjuder undervisningspersonalen skolning, skapar nätverk för samarbete mellan skolor och företag och finns med och gör upp mera omfattande, landskapsomfattande strategier för företagsamhetsfostran. I dessa strategier har man inkluderat åtgärder och byggt in modeller om hur företagsamhetsfostran och dess mål förverkligas på alla skolstadier. Utbildningsanordnarna omsätter strategierna i konkreta gärningar. För närvarande har programmet UF Ett år som företagare skrivits in i flera landskapsomfattande strategier för företagsamhetsfostran som en verksamhetsmodell för andra stadiet. Detta stärker målet som Ung Företagsamhet satt upp: att få 10 000 unga från grundskole- och andra stadiet med i programmet UF Ett år som företagare läsåret 2016-2017. Målet stöds också av att företagsamhet syns i den kommande reformen av läroplansgrunderna både i grundskolan och på andra stadiet. Man borde lära ut allmänt beteende i arbetslivet: vad kräver arbete i allmänhet och hur skiljer det sig från skolvardagen. 12 13
Vem grundar företag och skapar nya arbetsplatser i Finland på 2020- och 2030-talet? I Enkäten om UF-inflytelse frågade vi av målgruppen som befinner sig i början av sin arbetskarriär hurudana saker man nu och i framtiden borde lära ut i skolan. De unga listade centrala teman för utvecklande av undervisningen: - Att förbättra social förmåga: interaktion, färdigheter i att uppträda och samarbeta samt nätverkande - Att utnyttja informations- och kommunikationsteknikens möjligheter i föränderligt arbete under den digitala omvälvningen - Ansvarsfull kontroll över ekonomin och bokföringsförmåga - Att marknadsföra och sälja sitt eget kunnande - Att tillämpa det inlärda i praktiken, att lära sig företagsamhet genom praktik och att träna på arbetslivsfärdigheter I skolan borde man lära ut att det är nödvändigt att gå utanför sin bekvämlighetszon i arbetslivet och att man får mer detaljerad information på nätet och att man bör vara aktiv i att söka den. Man borde också lära ut att misslyckanden bara är steg på vägen till framgång. Därför borde eleverna pröva på många olika saker för att slutligen hitta sin egen grej. På basen av de svar vi fått av de unga kan vi ställa en fråga: Kunde Finland vara det första europeiska landet där man företagarmässigt i världens bästa skolor tar i bruk den inhämtade kunskapen redan under utbildningens gång? Inverkan av detta på arbetslöshet, grundande av företag och generationsskiften skulle vara ett intressant forskningsämne år 2020. Ifall Ung Företagsamhet rf:s mål förverkligas, deltar 50 % av åldersklassen i programmet UF Ett år som företagare år 2020. År 2020 är det säkert utmanande att få jobb och konkurrensen företag emellan är hård. Man kunde mera lyfta fram fakta om företagsamhetens risker och svårigheter som man kan möta så att man kan funktionera också i svåra situationer. En mera omfattande sammanfattning av svaren kan ses på adressen nuoriyrittajyys.fi/medialle. Information om Enkäten om UF-verkningar Enkäten om UF-inflytelse besvarades av 425 personer av vilka 332 hade avlagt programmet Ett år som företagare och 93 fungerade som referensgrupp som inte deltagit i programmet. Av respondenterna var 60 % kvinnor och 40 % män. Av respondenterna är 70 % i åldern 21 30 år. 70 % av respondenterna hade utexaminerats antingen från ett gymnasium eller yrkesinstitut. Största delen av respondenterna antingen studerar på heltid (50 %) eller är verksamma i arbetslivet (4). Regionalt inflöt mest svar av dem som går eller gått sina studier på andra stadiet i Nyland, Mellersta Finland eller Birkaland. Av de respondenter som deltagit i studieprogrammet Ett år som företagare hade avlagt programmet mellan åren 2000 2011. Källor Oikeat taidot Suomen tulevaisuudelle - Suomen taitokartoitus. Accenture, 2014 Työelämä2020 -verkkosivusto. Työ- ja elinkeinoministeriön raportti 35/2013 Entrepreneurship Action Plan 2020. Europe COM, 2012 Yrittäjyyskasvatuksen suuntaviivat. Opetusministeriön julkaisuja 7/2009 Yrittäjämäinen oppiminen: tavoitteita, toimintaa ja tuloksia. Turun yliopisto, 2011 Opetuksen yrityspalat käytännön malleja yrittäjyyskasvatukseen. Kasvu yittäjyyteen hankeraportti 2011 Yrittäjyysosaamisella kilpailukykyä. Suomen Yrittäjät, 2014 Yrittäjyyskasvatuksen aikakauskirja. Yrittäjyyskasvatuksen Tutkimusseura, 1/2013 Nuoret ja työelämä kaksi eri maailmaa? Taloudellinen Tiedotustoimisto TAT, 2012 Valmistu töihin Mihin? Taloudellinen Tiedotustoimisto TAT, 2012 Impact of Entrepreneurship Education in Denmark. Young Enterprise Danmark, 2011 Toiminta, tulokset ja vaikuttavuus 2006-2007. Ung Företagsamhet rf. Statistikcentralen, olika databaser. 14 15
Mitt UF-år var en väldigt bra upplevelse och jag förtjänade t.o.m. lite pengar. Idén om en ung skolelevs eget företag som kan drivas helt själv som man behagar tycker jag är en mycket effektiv och bra idé. Ung Företagsamhet rf är en non-profitabel förening som hör till det internationella Junior Achievement Worldwide. I Finland inleddes verksamheten år 1995. Ung Företagsamhet rf vill på sina egna och alla ungas vägnar som deltar i programmen tacka följande företag och stiftelser som möjliggör UF-verksamheten i Finland. Huvudsamarbetsparter FINANSIERAR PROJEKTET UTBILDNINGSSTYRELSEN Samarbetsparter Stiftande medlemmar Fonder och stiftelser som stöder verksamheten Jenny ja Antti Wihurin rahasto Riitta ja Jorma J. Takasen säätiö - partner