Varför NAND grindar? Anledningen till att man vill använda enbart NAND grindar är "ingenjörsmässig", dvs man vill ha så få olika grindtyper (kretsar) som möjligt i produktionen för att hålla kostnader nere. Det finns i praktiken NAND grindar med ända upp till åtta ingångar att tillgå, så det är fritt fram på tentan i alla fall att lägga till ingångar efter behov. På tentan får man också anta att det finns inverser av alla signaler att tillgå. I praktiken kan man använda en NAND grind som inverterare genom att koppla samma insignal till båda ingångarna i en 2 ingångars NAND. För att byta ut OR funktionen i det uttryck man fått, till en (N)AND, inverterar man uttrycket två gånger vilket inte förändrar något och använder sen De Morgans teorem på "OR:en": Fler exempel: Det sista uttrycket blir med NAND grindar: a b c abc abc de d e de De Morgan fungerar lika bra åt andra hållet, så låter vi inverteringar ta ut varandra och tillämpar De Morgan på AND operatorn ser vi att vi återfår det ursprungliga: OBS! I en del upplagor av boken har inverstecknen i ekvation 8.6 och 8.7 flutit ihop så att det blir fel. Exempel 8.2 ser dock ut att ha klarat sig från tryckfel.
Hur vet man när man ska använda imaginära beräkningar vid en elkrets fråga? Är det när man har induktanser och kapacitanser och det rör sig om växelspänning/ström? Ibland använder de "j" i beräkningarna och ibland skippar de "j". Är lite smått förvirrad... Ja, j används endast för växelströmsberäkningar. Då man har likström ( 0) blir induktanser kortslutningar och kapacitanser avbrott. Nästa fråga man kan ställa sig då man har en växelströmskrets är om man ska räkna med j eller visardiagram. När man räknar med "j" ( metoden) håller beräkningarna automatiskt reda på fasvinklar mellan ström och spänning i kretsnätet. När man skippar j får man hålla reda på fasvinklarna själv. Den stora fördelen med metoden är alltså att man "mekaniskt" kan räkna på, utan att hålla reda på fasvinklar "j" ser till att det blir rätt på vägen. Se exempel 1.14 i boken där man räknar ut impedansen för nätet. Nackdelen är att man oftast får hålla på och förlänga med komplexkonjugat för att få reella nämnare och är man inte van att räkna komplext kan det verka besvärligt. Vill man inte råräkna komplext kan man istället rita visardiagram och räkna fram effektivvärden och impedanser trigonometriskt ur detta. Se exempel på det i Ruta 1.24 i boken. Det gäller då att komma ihåg hur spänningar och strömmar genom induktanser och kapacitanser är fasvridna, +90 eller 90 (vilket är det j fixar), i förhållande till varandra. Se Ruta 1.23 i boken.
På uppgift 4 från tentan 2014 01 07 så förstår jag ingenting på delfråga a och b. Har inte förstått hur man ska räkna på transistorer alls. Hur man gör för att styra transistorerna i verkligheten struntar vi i i detta fall och betraktar transistorerna i H bryggan som ideala omkopplare. För att motorn ska snurra måste det flyta ström genom den och det sker bara i två fall antingen då endast T1 och T4 leder eller då endast T3 och T2 leder. I det ena fallet snurrar motorn åt ett håll och i det andra åt andra hållet. Om vi väljer att slå till t ex T4 så att den leder hela tiden och sen pulsar T1 till från kan man styra motorns varvtal genom att välja hur länge T1 är till i förhållande mot hur länge den är från. Är T1 till under 50% av en period och från under resterande 50% blir spänningens medelvärde över motorn 50% av den spänning mat matar med alltså 0,5*50V=25V. Är T1 till under 20% av en period och från under 80% blir spänningen 0,2*50V=10V osv. På så sätt kan man reglera motorns varvtal. I b) ritar man först hur strömmen flyter då båda transistorerna leder och sen vilken väg strömmen tar då T1 stängs av. Motorn kan inte tvärnita då T1 stängs av utan snurrar vidare och fungerar då som generator och matar ström genom T4 och tillbaka genom dioden i T2 så att man får en sluten strömkrets.
Jag har tre frågor på uppgift 4 tenta 2012 10 20 1. På 4a så frågar de om strömmen för varje enskild resistor men i facit så har de angett linjeströmmen som svar. Borde inte strömmen för varje enskild resistor vara grenströmmen? 2. På 4c, så använder de faspänningen när de räknar ut effekten. Varför använder de inte huvudspänningen som man gör i ekvation 6.7 i boken? 3. På 4d så frågar de om strömmen för varje enskild resistor (nu är det alltså y kopplat). Då tar man effekten dividerat med spänningen. Men varför använder de huvudspänningen * sqrt(3). Ska man inte använda fasspänningen = 400/sqrt(3) för att få strömmen för varje enskild resistor? "Problemet" med trefastal är 3 som dyker upp här och där och trasslar till det för folk. Om man istället betraktar talet ur effektsynpunkt, alltså räknar med P, kanske det blir klarare. a) Vi vet att lasten är symmetrisk. Detta innebär att effektutvecklingen i en resistor blir 12000 3 4000. Vi vet också att vi har en D koppling och att spänningen över varje resistor därmed är huvudspänningen 400V. Vi kan då räkna ut strömmen i en resistor med 4000 400 10. b) För att räkna ut resistansen använder vi 400 10 40Ω. c) En Y koppling är egentligen tre stycken enfaslaster som ligger i samma "låda". Alltså kan vi räkna ut effekten i en enfastlast och multiplicera med 3 för att få effektutvecklingen i hela "lådan". Förhållandet mellan huvud och fasspänning är 3. Detta är enda gången vi behöver fatta var 3 kommer in. och 3 40 1333,33 Trefaseffekten blir då 3 3 1333,33 4000. d) Här kan vi räkna på flera sätt: 3 400 3 40 5,77 eller: 1333,33 3 5,77 Notera att det är värt att komma ihåg att effektförhållandet mellan Y och D koppling är 3 om man har samma resistorer i båda fallen. Detta får man ur: 3 3 3 3 3 3 3
Jag har en fråga på uppgift 8 på den senaste elektrotentan (2014 10 31). Enligt tillståndsdiagrammet när man befinner sig på STOP (röd lampa lyser) och sedan trycker in knappen så ska man hamna på START (grön lampa lyser). Men i facit så står det under case 0 att "if knapp==0" så är state=1. Det blir väl fel? Det borde väl stå "if knapp==1" så är state=1. Ingången PC2 är kopplad via ett så kallat pull up motstånd til 3,3V. Detta medför att ingången ligger hög (1:a) då knappen inte är intryckt. Då knappen trycks in kopplas ingången till 0V (GND) och ingången blir låg (0:a).