VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer (MO), som i särskild ordning erhållit medlemskap i SISU Idrottsutbildarna. Värmlandsdistriktet består av alla SDF och föreningar samt de lokala förbund och föreningar som tillhör övriga MO. Styrande dokument för distriktets verksamhet är SISU Idrottsutbildarnas centrala verksamhetsinriktning 2012 och 2013 samt Värmlands Idrottsförbunds verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna Värmlands verksamhetsinriktning är en sammanfattning av de verksamheter som är planerade att bli genomförda under 2013. Vi skriver särskilda Mål- och verksamhetsplaner såväl regionalt som lokalt. För varje kommun finns en Mål- och verksamhetsplan som mer konkret beskriver planerad verksamhet i respektive kommun. Det finns dessutom en regional Mål- och verksamhetsplan som beskriver de verksamheter som SISU Idrottsutbildarna planerar att genomföra med stöd av Region Värmland. Styrelsen för SISU Idrottsutbildarna Värmland Innehåll Verksamhetsinriktning 2013 2 SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé 3 Vision & Värdegrund 4 Verksamhetsplan 2013 5-6 Slutord 6 Ekonomiska förutsättningar 7
SISU Idrottsutbildarna Många möjligheter, en verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet, till konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen. Därför finns SISU Idrottsutbildarna Denna verksamhetsidé fastställdes vid stämman i Visby 2009. SISU Idrottsutbildarna har av den svenska idrottsrörelsen fått uppdraget att vara idrottens utbildningsorganisation. Verksamheten utgår från idrottens behov av utveckling genom utbildning. Dessa behov styr verksamhetens utbud, form och organisation. Utbudet kan variera över tid. För närvarande kan följande delar anges: Folkbildningsverksamheten är stommen. SISU Idrottsutbildarna är ett studieförbund som genom folkbildningsarbete svarar upp mot idrottens behov, främst föreningsutveckling, men även förbundsutveckling. Förlagsverksamheten har en avgörande betydelse. SISU Idrottsutbildarna är ett förlag som ger folkbildningsverksamheten tillgång till pedagogiskt utformade studiematerial, ger SF utbildningsmaterial som redskap att utveckla sin idrott samt ger den enskilde idrottaren tillgång till litteratur för eget lärande och egen utveckling. Kursverksamheten kompletterar utbudet SISU Idrottsutbildarna är en kursarrangör som gör kompetenshöjande insatser. Konferenser är naturliga arrangemang SISU Idrottsutbildarna är en konferensarrangör som skapar mötesplatser för erfarenhetsutbyte, inspiration och problemlösning. Idrottsfolkhögskolan Bosön är en naturlig och väl integrerad del. SISU Idrottsutbildarna är en folkhögskola som erbjuder möjligheter till längre utbildningar samt en plattform för kortkursverksamhet och uppdragsutbildning. Projekt och projektledning är givna delar. SISU Idrottsutbildarna är ett projekthotell som leder och driver projekt på uppdrag av och till gagn för idrotten. Processledning stödjer utvecklingsprocesser. SISU Idrottsutbildarna är processledare som leder processer i utvecklingsarbeten och organisationsförändringar inom idrotten. 3
Vision & Värdegrund Vision "Vi är där när idrotten lär" Värdegrund Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé - Idrotten Vill. Det är den idémässiga bas vi utgår ifrån i rollen som idrottens utbildningsorganisation. Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra men också lära varandra. Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i medlemsorganisationernas (MO) lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO. Den samhällsfinansierade folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning, med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår folkbildningsverksamhet utgår ifrån idrotten och dess behov. Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller dels i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med en lokal anpassning samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. 4
Verksamhetsplan 2013 Våra mål Under 2010 genomförde förbundsstyrelsen ett målarbete under arbetsnamnet Ett offensivare SISU Idrottsutbildarna med syftet: Vi vill göra mer för fler. Våra fyra målområden med sikte på 2015: Verksamhet, fler och mer Vi vill att fler föreningar, både bredd- och elitföreningar, SF/MO och enskilda individer väljer SISU Idrottsutbildarna i sitt lärande och sin utveckling. Pengar, alla och mer Vi bedömer att SISU Idrottsutbildarna huvudsakligen kommer att vara anslagsfinansierad under de närmaste åren. Därför vill vi säkerställa och öka anslaget genom att övertyga offentliga finansiärer om vår verksamhets omfattning och kvalité. Medarbetarna, bra och mer Vår framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet och deras engagerade förhållningssätt till uppdraget. Därför vill vi ge alla möjlighet till utveckling och framsteg. Våra nyckelbegrepp är lära, lära om, lära nytt och lära av. I framkant, nytt och mer Vi uppmanar till förändrade och nya arbetssätt. Genom utvecklad digital teknik vill vi skapa ytterligare möjligheter för kunskapsinhämtning, kommunikation och lärande processer. Mål med fokus på SF-föreningar Alla SF-föreningar ska känna till vårt utbud, våra samverkansformer och på vilket sätt vi kan vara en resurs. Målet för Värmland är att alla aktiva SF-föreningar känner till SISU Idrottsutbildarna. Vi ska ha ökat antalet SF-föreningar som vi har verksamhet i med i genomsnitt minst 10 procent årligen. Målet för Värmland är att vi har verksamhet i minst 500 SF-föreningar. Antalet unika deltagare ska ha ökat med minst 25 procent. För Värmlands del innebär detta att vi når 17000 unika deltagare inom verksamhetsformerna lärgrupp, kurs, processarbete och barnkultur.. Antalet utbildningstimmar ska ha ökat med minst 25 procent. Målet för Värmland är 90000 utbildningstimmar. Minst 90 procent av uppdragsgivarna ska vara nöja med vår insats. I Värmland vill vi att alla är nöjda med vår insats! 5
Fokus 2012-2013 Förutom att svara upp mot ett mångfacetterat utbildnings- och utvecklingsuppdrag inom idrotten, såsom organisations- och ledarutveckling och arbetet med värdegrundsfrågor, ska SISU Idrottsutbildarna under perioden fokusera på nedanstående områden. Svensk idrott världens bästa Vi ska bidra till att föreningar och förbund tar steget och diskuterar vad som är värdefullt inom idrotten. Mångfaldsfrågor Vi ska stimulera föreningar och förbund till att arbeta med mångfaldsfrågor. Att arbeta med jämställdhetsintegrering är en naturlig del av vår verksamhet. Nätbaserat lärande Vi ska genomföra ett utvecklingsarbete inom nätbaserat lärande. Ambitionen är att fylla på vår verktygslåda med digitala verktyg. Likartat kursutbud i hela landet Vi ska fortsatt utveckla och säkerställa att organisationseldare erbjuds ett likvärdigt kursutbud i hela landet. Idrottens föreningslära, Idrotten Online, Plattformen och GTU är särskilt prioriterade kurser. Särskilda satsningar Vi kommer att genomföra några enskilt stora arrangemang under året; Idrott hela livet! Lördagen den 13 april bjuder vi in till konferensdagen Idrott hela livet, en lokal variant av den rikstäckande konferens som genomfördes under hösten i Göteborg. SISU-helgen! Vi hoppas att succén fortsätter. I slutet av september bjuder vi in till en ny SISU-helg i Sunne med 5-7 olika kurser Slutord Året kommer, förutom all verksamhet att präglas av ett fortsatt utvecklingsarbete med vårt kansli som numera är ett kansli med två uppdrag. Förslaget till årsstämman är att välja två styrelser med personunion och vi ska lägga särskild kraft på att utveckla våra respektive styrelser under året inom ramen för personunionen. 6
Ekonomiska förutsättningar Det statliga stödet uppgår 2013 till totalt drygt 160 miljoner. Satsningen Ett offensivare SISU Idrottsutbildarna innebär att vi kommer att behöva mer resurser. Det ligger ett stort ansvar på vår förbundsstyrelse att skapa goda kontakter med staten för att väsentligt höja det statliga stödet. För att lyckas med vår offensiv behöver vi naturligtvis också ett fortsatt bra kommunalt och regionalt stöd. Vi upplever att vi i Värmland har ett bra och rättvist kommunalt och regionalt stöd. Det kommunala stödet följer i de flesta fall det regelverk som gäller för övriga studieförbund men i några fall har kommunen valt att bryta ur SISU Idrottsutbildarna och ge oss bidrag i särskild ordning. Region Värmland ser SISU Idrottsutbildarna som ett studieförbund även fortsättningsvis och ställer samma krav och förväntningar på SISU Idrottsutbildarnas verksamhet som på de andra studieförbundens. En särskild överenskommelse om bidrag har tecknats mellan Region Värmland och SISU Idrottsutbildarna. Det statliga stödet för 2013 uppgår i Värmland till ungefär 6,2 miljoner varav 350000 kronor är en särskild förstärkning 2013. Det regionala stödet uppgår till 1,9 miljoner och de kommunala bidragen uppgår till ca 1,4 miljoner. Utöver dessa bidrag tillkommer intäkter på knappa 3 miljoner. Dessa intäkter härrör sig till kurs- och deltagarintäkter, lönebidrag, sålda tjänster och vissa projektbidrag. Intäkter Deltagar/kursintäkter 15 % Försäljningsintäkter 10 % Bidrag 75 % Kostnader Administration och lokaler 10 % Kurser och projekt inom MO 20 % Folkbildning 70 % 7