VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisning 2013 Verksamhetsplan

2 Röstlängd SISU Idrottsutbildarna Bridgeförbundet 1 Pistolskytteförbundet 1 Summa 82 Efter beslut av RF-stämman 2013 har underlaget för röstlängden för DF-stämma ändrats enligt 9 kap. 6 RF:s stadgar. Fördelning av ombud/röster för SF:s medlemsföreningar inom distriktet utgår från att alla har en grundröst, och därefter tillläggsröster utifrån storlek (antal föreningar). De s.k. fleridrottsförbunden (inkl. Korpen) tilldelas ombud i annan ordning än tidigare.röstlängden är framtagen av RF i enlighet med det nya beräkningssättet.

3 Föredragningslista Föredragningslista vid Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas ordinarie årsstämma den 9 april 2013 kl Stämman hålls i Paviljongen på Köpings IP. 1. Stämman öppnas 2. Fastställande av röstlängd för stämman 3. Fastställande av föredragningslista för stämman 4. Fråga om stämmans behöriga utlysande 5. Val av ordförande för stämman 6. Val av sekreterare för stämman 7. Val av två protokolljusterare samt erforderligt antal rösträknare 8. Distriktsidrottschefens presentation av verksamheten 9. Behandling av verksamhets- och årsredovisning: a) styrelsens verksamhetsberättelse för tiden b) styrelsens årsredovisning för tiden c) revisorernas berättelse för samma tid d) lekmannarevisorernas berättelse för samma tid 10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning 11. Behandling av verksamhetsinriktning och de ekonomiska förutsättningarna för densamma 12. Behandling av förslag (motioner) som getts in i den ordning som anges i 2 kap 2 samt av styrelsens förslag 13. Val av distriktsordförande, tillika ordförande i styrelsen, för en tid av ett år 14. Val av fyra övriga styrelseledamöter för en tid av 2 år 15. Utseende av revisorer för en tid av ett år 16. Val av lekmannarevisor och suppleant för en tid av ett år 17. Val av ordförande i valberedningen för en tid av ett år 18. Val av två ledamöter i valberedningen för en tid av ett år 19. Stämmans avslutande sisu verksamhetsberättelse

4 Örjan Ek Ordförande SISU utbildar, bildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna, för medlemmarna. Vi jobbar med bildning och utbildning inom idrotten och vill stimulera människors lärande. SISU Idrottsutbildarna Västmanland är till för alla föreningar och förbund i Västmanland. Vi möter dagligen ledare, aktiva, tränare, funktionärer och idrottsföräldrar över hela länet. Vi skapar mötesplatser där vi tillsammans kan utveckla oss själva och vår idrott. Vi skall alltid vara en efterfrågad resurs för lärande och utveckling. Samverkan med våra kommuner och Landstinget Västmanland fortsätter att utvecklas och förbättras både genom dialogträffarna En timme med idrotten och genom föreningsträffar och föreläsningar. Dessa organisationer är viktiga bidragsgivare bidrag som vi vill skall öka så att mer verksamhet kan genomföras. Detta är ett långsiktigt arbete om får ett extra fokus under valåret SISU-distriktens statliga bidrag baseras till stor del på kvantitet antal studietimmar, antal unika deltagare, antal föreningar med verksamhet o.s.v. Att vi levererar utbildning av hög kvalitet och innehåll är nödvändigt för att föreningarna skall vilja fortsätta att jobba tillsammans med oss så att det blir fler timmar, högre bidrag, mer och bättre verksamhet o.s.v. I slutet av 2012 antog SISU:s förbundsstyrelse nya riktlinjer för vad som är rapporterbar verksamhet och hur vi skall använda våra resurser. Detta för att säkerställa den verksamhet vi rapporterar men också så att vi inom alla distrikt behandlar våra idrottsföreningar likvärdigt. De nya riktlinjerna tillämpas full ut från och med Detta kan ha gällt vilken studieverksamhet som godkänts som bidragsberättigad och vilka kostnader som SISU Idrottsutbildarna kunnat acceptera. Verksamheten 2013 innebar en relativt stor minskning av utbildningstimmar jämfört med En del av minskningen kan förklaras av att de nya riktlinjerna har tillämpats fullt ut under året. Men det är naturligtvis också en betydande volymminskning som nu kommer att analyseras. Mer framgångsrika var vi att ha verksamhet i många föreningar. Det var en ökning på hela 22 % jämfört med Andra områden vi var särskilt bra på var föreläsningar och kulturarrangemang. Totalt innebär dock detta att det statliga bidraget 2014 inte kommer att öka i den utsträckning det borde. Det är dock nödvändigt att mängden utbildningstimmar ökar under 2014 så att en tillfredställande nivå på det statliga bidraget 2015 kan säkerställas. Våra medarbetare är grunden för vår verksamhet. Har de inte de rätt förutsättningar för att utföra sitt arbete så kommer vi inte att lyckas. Den medarbetarundersökning som gjordes 2013 visade att medarbetarna var nöjda eller mycket nöjda med det mesta. Ett stor tack till alla våra medarbetare och till de organisationer som gett oss stöd under året. Ett stort också till mina styrelsekollegor, våra revisorer och valberedningen. Örjan Ek 4

5 Organisation STYRELSEN Ordförande Örjan Ek, Västerås Vice ordförande Bengt-Åke Nilsson, Västerås Ledamöter Anders Eklund, Västerås Anna Hård af Segerstad, Västerås Helena Hagberg, Västerås Maria Ergül, Västerås (tom , p.g.a. utlandsarbete) Maria Ericson, Västerås Reine Loord, Västerås Åke Johansson, Västerås Adjungerad ledamot. Maria Engelfeldt, distriktsidrottschef Anette Fransson, informatör, sekreterare Under 2013 genomförde styrelsen 9 protokollförda sammanträden. ARBETSUTSKOTTET Örjan Ek, ordförande Bengt-Åke Nilsson Maria Ericson, Västerås Maria Engelfeldt, sekreterare Anette Fransson, informatör Under 2013 genomförde arbetsutskottet 7 protokollförda sammanträden. MEDARBETARE Distriktsidrottschef Maria Engelfeldt Ekonomi Margareta Hofgaard Verksamhetsledare Marie Höljer, 50 % Idrottsskonsulenter Andreas Svensson, föräldraledig from oktober Anna Iderbring Johansson Anna Smedberg, föräldraledig Daniel Watkinson Hampus Heattman, fr.o.m. oktober Lotta Ohde Tömmervik Madeleine Lindberg Wall, fr.o.m. april Marie Höljer 50 % Mats Vennberg Sofia Ståhl Lyckman Tjänster för Idrottens Hus, verksamhet och uppdrag har under året köpts från främst Västmanlands Idrottsförbund. STÄMMA Vår årliga stämma genomfördes, i samarbete med Västmanlands Idrottsförbund, på Rocklunda i Västerås. VALBEREDNING Ordförande Sten-Erik Zettervall, Västerås Ledamöter Birger Jonsson, Västerås och Madeleine Ahlqvist, Västerås REVISORER Adsum Revisorer & Företagskonsulter AB, Västerås Lekmannarevisorer Bo Lundén, Västerås Suppleant Kjell Artaeus, Västerås sisu verksamhetsberättelse

6 SISU IDROTTSUTBILDARNAS VERKSAMHET 6

7 Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse med över tre miljoner medlemmar. Självklart ska idrottens studieförbund bidra till att alla dessa inte bara blir bra på att utöva eller leda idrott, utan också tar ansvar och är engagerade samhällsmedborgare. Därför arbetar SISU Idrottsutbildarna med bildning och utbildning inom idrotten, och verka för att stimulera människors lärande. Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité, till konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen. Vår vision Vi är där när idrotten lär! Vår värdegrund Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé - Idrotten vill. Det är den idémässiga bas vi utgår ifrån i rollen som idrottens utbildningsorganisation. Vi ser lärandet som en livslång process där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra men också att lära varandra. Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i SF/MO:s lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO (medlemsorganisationerna) Den samhällsfinansierande folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår folkbildningsverksamhet utgår ifrån idrotten och dess behov. Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller dels i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med lokal anpassning samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. sisu verksamhetsberättelse

8 VI UTBILDAR, BILDAR OCH UTVECKLAR IDROTTEN Folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra från 2006, är ledande för statens stöd och syfte till folkbildningen. De fyra syftena är att: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Bidra till att föra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för, och öka delaktigheten i, kulturlivet SISU IDROTTSUTBILDARNA VÄSTMANLAND SISU Idrottsutbildarna Västmanland är idrottsrörelsens stödorganisation i Västmanlands län med uppgift att planera, leda, samordna och utvärdera studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten. Vi möter dagligen föreningar, specialdistriktsförbund och föreningar från medlemsorganisationer, utifrån deras unika förutsättningar och behov av utbildning och utveckling. Verksamheten bedrivs på alla nivåer inom idrotten. Det gör att våra medarbetare har god överblick av vad som sker på olika håll inom idrotten och vad som påverkar den enskilda föreningen. Vårt stöd genom folkbildningens metoder ska bidra till att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin egen livssituation och skapa engagemang att delta i samhälls-utvecklingen. Den statsanslagsfinansierade verksamheten ska även utjämna utbildningsklyftor i samhället, samt öka delaktighet i och intresse för kulturlivet. Vårt uppdrag att utbilda ledare för idrottens behov, liksom arbetet med värderingsfrågor, är särskilt angeläget. AMBITION SISU Idrottsutbildarna ska vara attraktivt och ha en stark position som idrottsrörelsens studie-, bildnings- och utbildnings organisation i relation till stat, landsting och kommuner i relation till andra organisationer och samhällsaktörer som den naturliga samarbetspartnern för idrottens utveckling genom att agera utifrån idrottens behov och önskemål Verksamhet Vi har inom SISU Idrottsutbildarna ett målstyrt arbete och under året har nya riktlinjer tagits fram och samtliga distrikt arbetar nu efter dessa. Riktlinjerna är grunden till ett gemensamt förhållningssätt och ansvar för hur statsanslaget används. Riktlinjerna är vägledande i vad som är rapporterbar verksamhet och hur vi ska använda våra resurser. Under året har även samtliga distrikt genomgått en omfattande kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen säkerställer att vi använder våra statliga finansieringar enligt våra riktlinjer. Utbildningsmodulen har under året fortsatt att utvecklas. SISU har under 2013 infört ett nytt Idrottslyft som ersatt de tidigare ledarförsörjnings-medlen. Införandet av de nya riktlinjerna och de nya arbetssätten med Idrottslyftet har tillsammans gjort att vi minskat antalet studietimmar till mot under Vi har lagt stort fokus på att inte bara arbeta med de stora föreningarna utan vi har aktivt arbetat med att besöka och arbeta med nya föreningar. Antalet föreningar har därför stigit till hela 339 som vi arbetat med under 2013 i 55 idrotter från 278 föreningar år Vi har under året gjort mer för fler. Det är vi stolta över. 8

9 VI UTBILDAR, BILDAR OCH UTVECKLAR IDROTTEN FOLKBILDNING Folkbildningen är kärnan i vår verksamhet. Vi skall vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité, till konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen. Bland våra deltagare är en stor del under 25 år, så inom folkbildningen är vi verkligen ungdomens studieförbund. Vi sitter med i Länsbildningsförbundets styrelse och på så vis hjälper till att stärka folkbildningen i länet. LÄRGRUPP/STUDIECIRKEL En lärgrupp kan jämföras med en studiecirkel. Metodiken är självlärande grupper där initiativ och planering görs gemensamt av varje grupp. Lärande sker i planerade studier över tid med utgångspunkt från ett material som alla deltagare har tillgång till. Grunden är samtalet mellan deltagarna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser skapar intressanta och lärande diskussioner. Stor del av lärgruppernas innehåll har fokuserats på värderingsarbete, föreningskunskap, demokrati, integration och ledarutveckling i föreningarna. KURS I verksamhetsformen kurs ska det finnas en inriktning och ett uttalat utbildningsmål samt en fastställd kurs- och timplan. Exempel på kursverksamhet är Idrott Online Klubb och Idrottens föreningslära. Deltagare är såväl organisationsledare som aktivitetsledare, även en del aktiva. Årets resultat blev utbildningstimmar. De 345 kurserna har samlat deltagare. KULTUR Kulturarrangemang i en förening är ett sätt att öka gemenskapen och erbjuda medlemmarna olika upplevelser. Med kulturprogram avses teater, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning eller utställning som framförs eller visas som publik. 913 kulturarrangemang har genom förts. I de olika kulturarrangemangen har personer deltagit eller varit åskådare. De olika formerna för kulturarrangemang har bland andra varit, utställningar, bild form och hantverk, dans och sång. Tanken är att kulturaktiviteterna både ska stimulera till individuell utveckling och stärka känslan för laget/teamet. Årets resultat blev utbildningstimmar. De lärgrupperna har samlat deltagare. BARNKULTUR Barnkultur var ny verksamhetsform från och med Barnkultur är en lärgrupp för åldersgruppen 7-12 år. I barnkulturgrupper gäller inte samma krav på målinriktade och metodiska studier som för ungdomar och vuxna. Verksamheten ska vara planerad och gruppen ska fungera i bildningens anda och på deltagarnas, det vill säga barnens, villkor. Verksamheten ska utgå från barnens behov, intressen och präglas av öppenhet och demokratiska arbetsformer. I en barnkulturgrupp är alla barn aktiva. Detta kan ske genom att rita, skapa och dramatisera olika kulturaktiviteter, inkluderande nya medier som metod. Årets resultat blev utbildningstimmar. De 217 lärgrupperna har samlat deltagare. FÖRELÄSNINGAR Föreläsningen är en enskild företeelse, som inte är rapporteringsbar i samband med annan verksamhetsform. Det ska finnas en inriktning/tema för föreläsningen. Föreläsningarna genomförs såväl internt i föreningen, som gemensamma föreläsningar för flera föreningar. Under året genomfördes 435 föreläsningar med deltagare. Exempel på ämnena var Värdegrund, Ledarskap, Djurkunskap, Arrangemang, Friskvård och hälsa, Idrottskunskap, Kost och näringslära. PROCESSARBETE Verksamhetsformen processarbete syftar till att vara en resurs som stärker organisation, struktur och utveckling av styrdokument. Arbetet är främst riktat till organisationsledare. Inriktningen stärker och vitaliserar aktiviteter och sisu verksamhetsberättelse

10 verksamheter i föreningen. Arbetet är avgränsat i tid och utmynna i någon form av dokumentation/handlingsplan genomförde vi 20 arrangemang under 127 timmar. LEDARE Inom ramen för det ökade statsbidraget har en särskild prioritering skett av ledare för organisations-, aktivitetsoch unga ledare. Under året genomfördes 905 lärgrupper för organisationsledare med utbildningstimmar där ledare deltog. För aktivitetsledare genomfördes 888 lärgrupper med utbildningstimmar där ledare deltog. Stöd och Service NÄTBASERAT LÄRANDE, STÖD I IDROTTONLINE Särskilda utbildningsinsatser har skett inom IT-området och då främst inom IdrottOnline. IdrottOnline innebär enklare hantering av bland annat medlemsregister och rapportering av lokalt aktivitetsstöd samt är ett verktyg där föreningarna kan sköta sin hemsida. Behovet i föreningarna ser olika ut och därför har vi erbjudit utbildningar på olika sätt. Under 2013 genomfördes 35 utbildningar i IdrottOnline i Västmanland. En del hos oss på Idrottens Hus och en del på plats hos föreningarna. Vi erbjuder SDF och SF att kostnadsfritt få nyttja vår videokonferensanläggning för att komma igång med nätbaserat lärande och kunna nyttja tekniken till att minska resor och kostnader. Med kommunernas och landstingets ansvariga politiker och tjänstemän har dialogträffar, En timme med idrotten, genomförts i samtliga kommuner och i landstinget i samarbete med Västmanlands Idrottsförbund. Resurser Vi bedömer att SISU Idrottsutbildarna huvudsakligen kommer att vara anslagsfinansierad under de närmaste åren. Därför vill vi säkerställa och öka anslaget genom att övertyga offentliga finansiärer om vår verksamhetsomfattning och kvalité. I Västmanland beviljar nu nio av tio kommuner och Landstinget oss anslag och det sammanlagda beloppet ökade med kronor för Vi arbetar ständigt för att höja våra anslag så vi kan göra mer för fler. Vi har fortsätt att arbeta aktivt med VKL och startat upp samarbete med Länsstyrelsen. UTBILDNINGSKATALOGER Utbildningskataloger har tagits fram för våren respektive hösten Där presenterades våra gränsöverskridande föreläsningar och kurser. Vi har också utvecklat katalogen till att även vara ett stöd för föreningar med övrig information som de kan ha nytta av. KOMMUNER, LANDSTING OCH VKL (VÄSTMAN- LANDS KOMMUNER OCH LANDSTING) Vi har under året fortsatt att bygga på en bra och tät dialog med kommunerna och landstinget i länet. Vi har haft kontinuerliga avstämningsmöten med kommunernas och landstingets tjänstemän vilket resulterar till ett mycket bra samarbete. Tillsammans med kommunerna har vi till exempel haft föreningsträffar, föreningsbesök och föreläsningar. Med kommunernas och landstingets ansvariga politiker och tjänstemän har dialogträffar, En timme med idrotten, genomförts i samtliga kommuner och i landstinget i samarbete med Västmanlands Idrottsförbund. Vi har fortsätt att arbeta aktivt med VKL och startat upp samarbete med Länsstyrelsen. 10

11 Medarbetarna Vår främsta framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet och deras engagerade förhållningssätt till uppdraget. Därför vill vi ge alla möjlighet till utveckling och framsteg. I vår nu årliga medarbetarundersökning som är gemensam för samtliga distrikt höjdes medarbetarnas nöjdhet med fem enheter till 77 %, vilket också ligger över genomsnittet för distrikten i Sverige. Resultatet visade att våra medarbetare känner stor stolthet över att få arbeta med idrotten och dess utbildning och utveckling. I medarbetarnöjdhet motsvarar det 4 av 5 på en skala 1-5. LIKABEHANDLING, MÅNGFALD OCH JÄM- STÄLLDHETSINTEGRERING Vi deltar från och med 2012 i ett EU-projekt som heter Inkludera Mera tillsammans med idrottsförbunden och SISU Idrottsutbildarna i Uppland, Örebro, Södermanland och Östergötland. Totalt är vi för alla fem distrikt tillsammans beviljade kronor under projektet som sträcker sig till januari Projektet inriktar sig till vår egen personal för att stärka oss när det gäller kompetens inom likabehandling. Under 2013 har en person från Västmanland även deltagit i två transnationella utbyten för att öka spridningen av erfarenheter som fås genom studieresan och få till en attityd-förändring inom idrottsrörelsen i dessa frågor. Den kunskap som vi får till oss ska vi sedan vidareförmedla till våra idrottsföreningar så att idrotten i Västmanland kan komma längre när det gäller jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Vi deltog även, i samarbete med Västmanlands Idrottsförbund, i det första Pridetåget i Västmanland som genomfördes i Västerås i juni månad. Fokuserade områden Värdegrundsarbete har genomsyrat vårt dagliga arbete. Den tvååriga satsningen Värdefullt inom SISU avslutades 2012 för att övergå i den ordinarie verksamheten inom ramen för vårt nya uppdrag i Idrottslyftet, som handlar om att stärka föreningarna i att utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill. Dagligen genomförde vi möten i idrottsföreningar runt om i länet för att få dem att samtala och fundera kring vad som är bra idrott. Till hjälp har våra medarbetare de nya Skattnings och Analysverktygen som tagit fram centralt när det gäller Idrottslyftets satsning. Stort fokus låg på att i det dagliga arbetet stötta organisations- och aktivitetsledarna då de är stommen i föreningarna. Får vi fungerande organisationsledare så genomsyrar det hela föreningens verksamhet. Vi såg att föreningarna fortlöpande hade stort behov av stöd och hjälp av idrottskonsulenterna i alla typer av frågor, exempelvis den del av Idrottslyftet som SF fördelar och på så vis se till att föreningarna får ännu mer medel att använda sig av i projekt och satsningar i Västmanland. Vi har fortsatt att arbeta med att stärka varumärket SISU Idrottsutbildarna genom att besöka kommunerna och landstinget oftare, synas mer i media och öka vår samverkan med andra aktörer runt om i länet. Denna satsning har bidragit till ökad kontakt med föreningar och SDF och därmed lett till ökad verksamhet i fler föreningar. AKTIVITETSLEDARE Plattformen är idrottens barn- och ungdomsledarutbildning på basnivå och vänder sig till de som är ledare och tränare för barn- och ungdomar mellan 7-15 år. De lär sig grunderna för hur de blir en positiv och självständig idrottsledare för barn och ungdomar och dessutom ges de möjlighet att knyta kontakter med andra ledare inom olika idrotter. Vi har under 2013 genomfört tre utbildningstillfällen för Plattformen. GTU-utbildningen (Idrottens grundtränarutbilning) utvecklar ledaren i tränarskap och träningslära och byter erfarenheter med tränare inom andra idrotter. På uppdrag av specialidrottsförbunden genomför SISU en gränsöverskridande tränarutbildning i tre nivåer över hela landet med en likvärdig utformning oavsett i vilket distrikt den genomförs. Vi har under 2013 erbjudit ett utbildningstillfälle för GTU. Sedan många år tillbaka samverkar Köpings Bordtennisklubb Internationella med SISU Idrottsutbildarna Västmanland kring föreningens utbildnings och utvecklingsarbete. När föreningen beviljades medel för projektet Sport Education for Social Leaders var SISU Idrottsutbildarna en sisu verksamhetsberättelse

12 samarbetspartner och genomförare av utbildningsinsatserna i Alexandria. Två utbildare från SISU, planerade och genomförde ledarutbildningen. ORGANISATIONSLEDARE/FÖRENINGSKUNSKAP Vi har under 2013 gjort en förnyad satsning på föreningskunskap. Under året har vi genomfört tre föreläsningar tillsammans med Skatteverket och fyra allmänna kurser/ föreläsningar med teman som Idrottens Föreningslära, och Valberedning. levande medlemsavtal (stadgar) och det mest elementära vad gäller skatter och avgifter. Vi betonar också vikten av att varje förening behöver vara grundad i sin verksamhetsidé och värdegrund. För lyckas omsätta allt detta i praktisk handling ger vi tips på saker varje offensiv förening behöver tänka på och göra för att ständigt vara i rörelse. Efter avslutad Idrottens föreningslära hoppas vi att deltagaren känner sig inspirerad att fortsatta arbetet på i föreningen. Till Idrottens föreningslära GRUND finns ett särskilt material framtaget, som du bland annat kan läsa mer om på vårt förlags hemsida SISU Idrottsböcker FOLKHÄLSA Folkhälsoarbetet har integrerats i föreningsarbetet i syfte att öka den fysiska aktiviteten och främst bland barn och ungdomar. SISU har bland annat, tillsammans med Västmanlands skidförbund, genomfört en föreläsning riktad mot motionärer där de bland annat hade teori och praktik när det gäller rullskidor. Utöver dessa så har vi arbetat i 867 studietimmar med föreningskunskap i de enskilda föreningarna. Nyckelorden för detta steg är information, introduktion och inspiration. Deltagaren ska informeras och introduceras i vad det innebär att bedriva verksamhet i en ideell förening. Vi bearbetar områden som den demokratiska uppbyggnaden inklusive årsmöte och valberedningsarbete, vikten av ett SLUTORD Årets ekonomiska resultat är positivt. Vi arbetar kontinuerligt med att se över våra fasta kostnader och se hur vi kan samnyttja resurserna på ett optimalt sätt. En utveckling är inte möjlig utan ett gott samarbete med organisationer och myndigheter. Vi vill rikta ett särskilt tack till våra medlemsorganisationer. Stort tack ger vi också till övriga samverkanspartners för ett gott samar- SISU Idrottsutbildarna februari

13 Utbildningstimmar Utbildningstimmar Antal föreningar med verksamhet Antal föreningar sisu verksamhetsberättelse

14 Utbildningstimmar per kommun Lärande per kommun Kommun Utb. timmar Föreläsning Kultur Utb. timmar Föreläsning Kultur Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Idrotter med över 100 utbildningstimmar 14

15 Förvaltningsberättelse SISU Idrottsutbildarna sisu årsredovisning

16 Förslag till disposition av årets resultat Resultaträkning 16

17 Balansräkning SISU Idrottsutbildarna sisu årsredovisning

18 Tiläggsupplysningar SISU Idrottsutbildarna 18

19 sisu årsredovisning

20 Revisionsberättelse Revisisionsberättelsen omfattar sidorna

21 Granskningsrapport SISU Idrottsutbildarna sisu årsredovisning

22 I FOKUS

23 Verksamhetsinriktning För förbundsstyrelsens ledning av verksamheten fattar SISUstämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomisk plan. SISU Idrottsutbildarna består av samma specialidrottsförbund som Riksidrottsförbundet, samt tre ytterligare medlemsorganisationer. För den regionala och lokala verksamheten ansvarar 21 SISU-distrikt varav Västmanland är ett. Riksidrottsförbundets uppdrag är att stödja, företräda och leda idrotten medan SISU Idrottsutbildarnas uppdrag är att utbilda, bilda och utveckla idrotten. Det betyder att de båda organisationerna, utifrån sina respektive uppdrag, kompletterar varandra i det dagliga arbetet för idrottens utveckling. De båda organisationernas verksamhetsinriktningar är samordnade för ett optimalt resultat. SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna, för medlemmarna. Vi jobbar med bildning och utbildning inom idrotten och verkar för att stimulera människors lärande. Kärnan i vårt arbete är alltid samtalet och mötet mellan människor, vi tror på att lära både av andra och av varandra och att det är en nyckel till framgångsrik utveckling och idrott. Kännetecknande för alla lärandeprocesser är att kraften, motivationen och sökandet efter kunskap kommer inifrån, och vi vill att alla ska ha roligt och må bra under sin tid inom idrotten. Vi är engagerade och finns på alla nivåer inom idrotten, vilket ger oss en unik kunskap och erfarenhet om vad som är på gång och vad som kan ge extra kraft till förändring. Vi är den resurs och det stöd som krävs för att komma igång med ett utvecklingsarbete. Vi är till för alla föreningar och förbund i hela länet. Närheten gör det enkelt att samarbeta med oss, och utbildning på hemmaplan ger möjlighet för alla att delta. Vi möter dagligen ledare, aktiva, tränare, idrottsföräldrar och funktionärer över hela länet, och skapar mötesplatser där vi tillsammans kan utvecklas. Detta gör att vi känner till helheten och vardagen inom idrotten. All SISU Idrottsutbildarnas verksamhet sker med idrottsföreningen i fokus, i syfte att utveckla föreningen. Det görs genom att stärka människorna och föreningens struktur. Vi utgår ifrån det behovsstyrda lärandet där den unika föreningens eller förbundets behov alltid är utgångspunkten. Dessutom erbjuds ett likartat kursutbud över hela landet med t.ex. utbildningar och kurser inom ramen för Idrottens föreningslära och Idrottens tränarprogram. sisu verksamhetsinriktning

24 VERKSAMHETSIDÉ SISU Idrottsutbildarna ska vara en eftertraktad resurs för idrotten som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet till konkurrenskraftiga priser. VISION Vår vision och ledstjärna är vi är där när idrotten lär. VÄRDEGRUND Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma idéoch värdegrundsprogram Idrotten vill. Det är den idémässiga bas vi har som utgångspunkt i rollen som idrottens utbildningsorganisation. Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra, men också lära varandra. Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i medlemsorganisationernas (MO) lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för MO, exempelvis att påverka samhällsutvecklingen som berör idrotten. Den samhällsfinansierade folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning, med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår folkbildningsverksamhet utgår från idrotten och dess behov. Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare, men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och för att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet, vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med en lokal anpassning, samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. 24