ANVISNINGAR. för distriktens folkbildningsverksamhet

Transkript

1 ANVISNINGAR för distriktens folkbildningsverksamhet Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Fastställda av generalsekreteraren i december 2017

2 Innehåll 1. Det här styr 5 2. SISU-distriktens uppdrag och roll 9 3. Verksamhet och förutsättningar Verksamhetsformer Ekonomi och resursanvändning Redovisning och uppföljning 19 SISU Idrottsutbildarna 2018 Produktion: Lagrell Information AB Foto: Bildbyrån, Hässleholm Illustrationer: Åsa Blom Thulin Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2018

3 Anvisningar för distriktens folkbildningsverksamhet l l Anvisningar för distriktens folkbildningsverksamhet är ett dokument för dig som är anställd eller förtroendevald inom Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Dokumentet beskriver SISU Idrotts utbildarnas uppdrag och roll inom idrottsrörelsen, vad det är som styr, verksamhetsformer och på vilket sätt resurser ska användas. Anvisningarna är vägledande och utgör ett stöd för den bildnings- och utbildningsverksamhet studie - för bundet SISU Idrottsutbildarna är anordnare av och där verksamheten helt eller delvis finansierats via det statliga folkbildningsanslaget. Anvisningarna är ett dokument som ständigt måste hållas levande och förändras i takt med att verksamheten utvecklas, detta görs genom att vi samtalar om innehåll och tolkningar. Till anvisningarna kan också specifika handlingsplaner kopplas. BIlDnIngSRESAn mot 2025 I svensk idrotts strategi mot 2025 betonas återkommande vikten av bildning och utbildning utifrån olika utgångspunkter. Bildning bidrar till förståelse och kunskap genom samtal och lärprocesser där många finns involverade. Utbildning ger ny kunskap som utvecklas till kompetenser. Kommunikation, utbildning och bildning är nödvändiga ingredienser för att skapa framtids - orien terade samtal i föreningars klubbstugor, på planer, i hallar, ja överallt där idrott skapas och utövas. Det är där, i föreningarna, som strategiarbete ska synas. Det är där, i ledarnas tankar om idrott och i deras utformning av träning och tävling, vi kan se om strategiarbete har lyckats. (Arbetsunderlag strategisk plan 2025) Bildning och utbildning utgör således verktyg för att svensk idrott ska röra sig mot de mål som ut - trycks i den strategiska planen. Samtidigt som bildning och utbildning inte uteslutande är ett verktyg för att uppnå något annat utan även en nödvändig verksamhet i sin egen rätt. En stor folkrörelse som idrottsrörelsen måste ständigt vara en lärande rörelse där lärandet via bildnings- och utbildnings - insatser klargör vad idrottsrörelsen är och vill vara. BIlDnIng UtBIlDnIng I diskussionen för att reda ut begreppen brukar bildning beskrivas som något informellt, personligt och som en livslång process. Inte sällan hänvisas i bildningssammanhang till Ellen Key: Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss. Utbildning beskrivs ofta som en verksamhet som sker under ledning av någon annan, där verk - sam heten sker utifrån en plan med mål och som syftar till en formell kunskap. Bildning och utbildning 3

4 är kommunicerande kärl. Svensk idrott är i behov av såväl avgränsade utbildningsinsatser för specifik kunskap som omfattande bildningsprocesser utan egentligt slut. För en framgångsrik förflyttning mot 2025 krävs utbildningsinsatser i bland annat ledarskap, nya kommunikationsformer eller hur man organiserar en förening, samtidigt som det kommer att krävas bildningsprocesser för att förstå innebörden av idrottens värdegrund eller vad som kan känneteckna den moderna föreningen. l Idrottens bildningsverksamhet kännetecknas av det icke formella lärandet där målet formuleras av deltagarna och där mötet mellan människor, lärandet av varandra och dialogen är det centrala. Frivillig het, lust att delta, närhet och tillgänglighet är andra starka kännetecken. l Idrottens utbildningsverksamhet kännetecknas av ett mer formellt lärande där utbildningsplan och utbildningsmål i förväg är formulerade. Utbildningsinsatser är ofta mätbara, tidsatta och paketerade efter ett givet koncept i syfte att ge en viss behörighet, förmedla kunskap för att uppfylla och utvecklas i en specifik roll/funktion. FolkBIlDnIng Idrottsrörelsen har sitt eget studieförbund, SISU Idrottsutbildarna, som verkar inom folkbildnings - traditionen. Inom folkbildningen förekommer såväl bildning som utbildning utan att det ses som varandras motsats, snarare komplement. Bildningsbegreppet inom folkbildningen handlar ytterst om makt; den enskilda medlemmens, utövarens eller lärgruppsdeltagarens makt över sitt liv. Folkbildning är en organiserad form för bildning och utbildning där formen möjliggör att nå ut till en stor grupp av människor. Genom folkbildningen ges idrottsrörelsen en unik möjlighet att få stor omfattning på samtal och lärprocesser vilket är en förutsättning för att hela idrottsrörelsen ska klara av en förflyttning mot Folkbildning handlar om att så långt som möjligt anpassa verksamheten efter deltagarna, om att utgå från deltagarnas förutsättningar och behov. Det betyder att deltagare har stort inflytande över vad och hur de ska lära. Några grundtankar är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demo - kra tiska och engagerande och att lärandet är aktivt. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion med andra. 4

5 1. Det här styr l l SISU Idrottsutbildarna har som studieförbund att förhålla sig till statens mål och syfte med folkbildningen men också idrottsrörelsens egna mål och syften. I praktiken innebär det att verksam - heten ska beakta både ett individperspektiv och ett föreningsperspektiv. Individperspektivet innebär att se den enskilda människans behov och möjligheter att utvecklas och där föreningsperspektivet mer har sin utgångspunkt från organisationen och föreningens möjligheter att utvecklas. SISU IDRottSUtBIlDARnAS VERkSAmhEtSIDé, VISIon och VäRDEgRUnD SISU Idrottsutbildarna har som uppgift och roll att arbeta med förbunds- och föreningsutveckling genom att vara ett stöd och en resurs för de medlemmar som vill utveckla sin organisation, verksamhet och sig själva. Det som styr oss är vår verksamhetsidé, vision och värdegrund. Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en eftertraktad resurs för idrotten som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Vision Vår vision och ledstjärna är: Vi är där när idrotten lär. Värdegrund l Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé Idrotten vill. Det är den idé mässiga bas vi har som utgångspunkt i rollen som idrottens utbildningsorganisation. l Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra, men också lära varandra. l Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. l Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i medlemsorganisationernas (MO) lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO. l Den samhällsfinansierade folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning, med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår folkbildningsverksamhet utgår från idrotten och dess behov. l Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare, men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. l Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet, vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med en lokal anpassning, samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. l En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. 5

6 IDRottSRöRElSEnS StRAtEgISkA mål 2025 I samband med Riksidrottsmötet 2015 fattade idrottsrörelsen beslut om mål som ska ange riktningen för arbetet mot 2025: livslångt idrottande l Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. l Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrottens värdegrund är vår styrka l Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Idrott i förening l Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrotten gör Sverige starkare l Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. StRAtEgISk plan Målen anger inte hur verksamheten ska bedrivas utan perioden fram till 2025 är uppdelad i två fyraårs - perioder där perioden beskriver fem utvecklingsresor som ska prioriteras och som tydligt pekar i riktning mot målen De fem utvecklingsresorna är: En ny syn på träning och tävling En idrottsrörelse där alla får plats att idrotta på sina villkor oavsett ambition, ålder, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Den moderna föreningen som engagerar En stark och levande idrottsrörelse som tar till vara och organiserar människors engagemang i förening. Inkluderande idrott för alla Pojkar, flickor, män och kvinnor i olika åldrar och med olika förutsättningar och bakgrund känner sig välkomna till idrottsföreningen. En jämställd idrott Män och kvinnor har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Ett stärkt ledarskap för att förändra kultur och värderingar Tränare, ledare och förtroendevalda känner till och leder enligt svensk idrotts värdegrund och har en kultur som genomsyras av ett gott bemötande och individanpassat ledarskap. 6

7 BIlDnIngS- och UtBIlDnIngSStRAtEgI FöR SVEnSk IDRott Under 2017 har en bildnings- och utbildningsstrategi för svensk idrott fastställts av förbundsstyrelsen och riksidrottsstyrelsen. Strategin klargör svensk idrotts syn på bildning, utbildning och folkbildning. En central slutsats i strategin är att bildning och utbildning är kommunicerande kärl, samt att bildning och utbildning är en nödvändig verksamhet i sin egen rätt och inte uteslutande ett verktyg för att uppnå något annat. För perioden är fyra områden prioriterade: l ge stöd till svensk idrotts utvecklingsresor för en ny syn på idrottande, medlem och förening l vässa pedagogiken och metodiken l utveckla svensk idrottsledarutbildning samt l tydliggöra rollfördelning. Inom varje område finns ett antal insatser kopplade som svarar på frågan vad som behöver göras. StAtEnS mål och SyFtEn med FolkBIlDnIngEn Statens stöd till folkbildningen utgår från det mål riksdagen beslutat för folkbildningspolitiken: Folk bildningen ska ge alla möjligheter att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Villkor för statens stöd till folkbildningen regleras i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildning. De fyra syftena med statens stöd till folkbildningen är: l Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin (demokratisyftet). l Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (påverkans- och mångfaldssyftet). l Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället (bildnings- och utbildningssyftet). l Bidra till att bredda intresset för ökad delaktighet i kulturlivet (kultursyftet). Statens stöd till folkbildningen utgörs av stor tilltro till studieförbundens förmåga att självständigt formulera sin verksamhet. Folkbildningen står fri från staten i så motto att staten formulerar det folkbildningspolitiska målet och syftent med stödet till folkbildningen men inte målen med folkbildningen. Det är studieförbundens frihet och ansvar att själva sätta upp målen för sin verksamhet. Genom SISU Idrottsutbildarna finns unika möjligheter att nå ut till många ledare, ungdomar, föräldrar och övrigt aktiva som finns engagerade inom idrottsrörelsens olika verksamheter. SISU Idrotts utbildarna bidrar till att uppfylla statens fyra syften genom att vara en del i och bidra till utbildning och bildning inom idrottsrörelsen. SISU Idrottsutbildarnas arbete grundar sig i idrottens värdegrund, idéprogrammet Idrotten vill och de strategiska målen 2025, vilka för perioden tydliggörs i utvecklingsresorna. 7

8 Demokratisyftet kan kopplas till värdegrundsområdet Demokrati och delaktighet, vilket bland annat konkretiseras i arbetet med föreningsutveckling och utbildning i föreningskunskap samt i utvecklingsresan Modern förening. påverkas- och mångfaldssyftet kan kopplas till värdegrundsområdet Alla rätt att vara med samt till de strategiska målen 2025; Livslångt idrottande och Idrottens värdegrund är vår styrka. Även utvecklingsresorna Inkluderande idrott för alla och En jämställd idrott utgör en grund i arbetet med att uppnå detta syfte. Bildnings- och utbildningssyftet kan kopplas till SISU Idrottsutbildarnas vision Vi är där när idrotten lär och idrottsrörelsens arbete med en inkluderande idrott. Genom att nå en än bredare grupp av människor kan SISU Idrottsutbildarna verka för att minska utbildningsklyftorna genom bildning och utbildning inom före ningsidrotten. kultursyftet kan kopplas till verksamhetsformen Kulturprogram, men mer generellt kan SISU Idrotts - utbildarnas verksamhet ses som en kulturarena där kulturupplevelser förmedlas och kulturskapande sker. I statens förordning finns villkor formulerade som ska gälla för att ett studieförbund ska anses vara berättigat att motta statsbidrag: l formulera målen för sin verksamhet, utifrån samhällets stöd till en fri och frivillig folkbildnings - verk samhet och utifrån sin profil. l vara tydlig med att man är ansvarig anordnare av verksamheten oavsett eventuell samverkanspart. l endast använda statsbidraget för det ändamål det har beviljats för. l dokumentera den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten. l bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer. 8

9 2. SISU-distriktens uppdrag och roll l l SISU-distrikten har till uppdrag att verka för att den av SISU-stämman antagna verksamhets - idén och aktuell verksamhetsinriktning genomförs och efterlevs. Distrikten har också uppdraget att verkställa SISU-stämmans beslut utifrån regionala och lokala förutsättningar. Distrikten är också länken mellan det centrala och lokala och har en viktig roll i en sammanhållen idrottsrörelse. SISU-distrikten ska värna om och säkerställa lokal närvaro där det personliga mötet med föreningen är centralt. Distriktet har det geografiska ansvaret att vara ett stöd för idrotten i hela distriktet utifrån de lokala förutsättningar som ges, där målet är att nå ut till merparten verksamma föreningar och förbund. Distriktet står för kontinuitet vilket skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbete där nätverk byggs och utvecklas över tid. Medarbetarna är en av distriktens viktigaste resurs. Det är av vikt att säkerställa att distrikten har kompetens inom idrottens olika verksamhetsområden. Vårt arbetssätt är konsultativt och flexibelt, vi strävar efter hög pedagogisk kvalitet i allt vi gör, där varje förening möts utifrån de unika förutsättningar som ges. Distrikten har också ett uppdrag att med stöd och utbildningsinsatser underlätta för föreningar och förbund att ta till sig ny teknik. SISU-DIStRIktEnS UppDRAg och Roll kan SAmmAnFAttAS EnlIgt nedan l Med bildnings- och utbildningsinsatser bidra till att utveckla föreningar och förbund. l Med bildnings- och utbildningsinsatser bidra till att utveckla individer som i olika roller finns enga gerade inom idrottsrörelsens föreningar och förbund. l Genomföra idrottsövergripande mötesplatser, där tankar och åsikter ges möjlighet att uttryckas och där delaktighet och engagemang skapas. l I roller som processledare och utbildare stödja föreningar och förbund i sitt utvecklingsarbete utifrån behov och förutsättningar. l Ansvara för att idrottens gemensamma ledarutbildningar erbjuds och genomförs i distriktet. l Tillhandahålla attraktiva pedagogiska metoder och utbildningsmaterial för bildnings- och utbildningsverksamhet. l Ansvara för att fastställda kvalitetskrav och riktlinjer efterlevs och följs upp. DIStRIktSStyRElSEnS AnSVAR I Riktlinjer för distriktens verksamhet, fastställda av förbundsstyrelsen FS november 2012 och upp daterade januari 2015 framgår distriktsstyrelsens roll: Distriktsstyrelsens roll är att utifrån överordnade beslut planera, samordna och utveckla SISU Idrottsutbildarnas verksamhet i distriktet. Inom ramen för fastställda riktlinjer och anvisningar som förbundsstyrelsen utfärdar ska distriktsstyrelsen ansvara för distriktets totala verksamhet och ekonomi. Utöver detta ansvarar distriktsstyrelsen för att kontrollera att gällande anslags - bestämmelser följs och att statsanslaget till verksamheten används på rätt sätt. Att flytta godkännandeansvaret så långt ut som möjligt i leden är en av grundtankarna i folkbildningsarbetet, vilket ger större flexibilitet och nyskapande. Ansvaret för enskild verksamhet som genomförs och rapporteras som statsanslagsberättigad vilar på SISU Idrottsut bildarnas distrikts styrelse, medan distriktsidrottschefen har det operativa ansvaret. 9

10

11 3. Verksamhet och förutsättningar l l SISU Idrottsutbildarnas verksamhet ska alltid utgå från idrottens behov och se såväl individens som föreningens unika behov av bildning, utbildning och utveckling. nedan följer en beskrivning av för verksamheten viktiga förutsättningar som gäller oavsett verksamhetsform. pedagogik/metodik Metoderna för att bilda och utbilda är i förändring. Digitalisering erbjuder i dag nya möjligheter till lärande. Möjligheter finns för ett mixat och flexibelt lärande som kan ske individuellt och i grupp, digitalt och fysiskt. Folkbildning vilar på en tradition där det fysiska mötet, interaktionen och reflek - tioner mellan människor är det centrala. Verksamhet som genomförs digitalt kräver aktiva insatser från ledaren/utbildaren för att stödja gruppens och deltagarnas lärande. Möjlighet till kommunikation ska finnas mellan deltagare och ledare. För digitalt lärande gäller samma regler som för övrig verk - samhet. Det lättillgängliga enkla materialet som används för att föra samtal är en utgångspunkt och en ingång till fördjupad kunskap. I det moderna informationssamhället är längtan efter och behovet av fördjupade samtal större än någonsin. Folkbildningen har här en viktig uppgift att skapa dessa mötes - platser. För att locka fler till bildnings- och utbildningsverksamhet måste den ske där individerna befinner sig. SISU Idrottsutbildarnas lokala närvaro är och kommer fortsatt vara viktig. DEltAgAREn Deltagarna väljer alltid själva, fritt och frivilligt, om de vill delta i vår verksamhet. Deltagarna ska ges stort inflytande i planering av innehåll och genomförande. Verksamheten ska utgå från deltagarnas intresse, behov och erfarenheter. DEltAgARnAS ålder Vår verksamhet vänder sig till deltagare som fyller minst 13 år under året. Motivet till det är att statens folkbildningsanslag primärt är ett stöd till ungdomar och vuxna. Avsteg kan dock göras från denna regel och låta barn från 7 år delta i vår lärgruppsverksamhet. Detta sker under förutsättning att det pedagogiskt och tidsmässigt anpassas till barns förutsättningar att delta. InklUDERIng Verksamheten ska aktivt verka för ökad mångfald och motverka alla former av diskriminering. Verksam he ten ska också integrera ett jämställdhetsperspektiv där målet är ökad jämställdhet mellan könen. ledaren Ledare för verksamheten omnämns som lärgruppsledare, utbildare, processledare eller föreläsare beroende på verksamhetsform. Ledaren är en viktig person som bidrar till att ett lärande sker där både individen och gruppen ges goda förutsättningar att utvecklas. Det innebär att ledaren för 11

12 verksam heten måste ha en relevant kompetens för uppdraget och dela idrottens grundläggande värderingar om allas rätt att vara med, glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet och rent spel. Ledaren är SISU Idrottsutbildarnas yttersta länk i kontakten med verksamheten och garant för att verksamheten håller en hög kvalitet. Ledaren ska vara godkänd av SISU Idrottsutbildarna. UtBIlDnIng AV lärgrupps-, kurs- och processledare Kompetenta lärgrupps-, kurs- och processledare är viktigt för att verksamheten ska hålla en hög kvalitet. För att skapa bra förutsättningar är kontinuerliga utbildningar för målgruppen ett viktigt inslag i distriktens verksamhet. För att utbilda och fortbilda kursledare och processledare finns det i dag etablerade former. De utmaningar SISU Idrottsutbildarna står inför är att utveckla attraktiva former för hur lärgruppsledare ska utbildas och fortbildas. lärande material Mötet, samtalet och erfarenhetsutbytet är grunden för den lärande processen. Lärande material har ett viktigt syfte att tillföra ny kunskap och fakta till gruppens arbete. Bra lärande material är också en viktig faktor för att verksamheten ska hålla en hög kvalitet. Det är av vikt att samtliga deltagare har tillgång till ett lärande material. lärande miljö Verksamheten ska genomföras i en miljö där det ges goda förutsättningar för lärande och utveckling. Det är därför viktigt att verksamheten genomförs i en miljö där del - tagarna kan se och samtala med varandra ostört. UtBIlDnIngStImmEn Utbildningstimmen är ett centralt mått inom folkbildningen och ett av sätten att mäta verksamhetens omfattning på. En utbildningstimme är 45 minuter för lärgrupper, kurser och processarbeten. För föreläsningar och kulturarrangemang är kravet att arrangemanget ska pågå under minst 30 minuter för att räknas som godkänt. AnoRDnARSkApEt/VERkSAmhEtSAnSVAR SISU Idrottsutbildarna är ytterst ansvariga för all verksamhet som inrapporteras som bidrags - berättigad verksamhet i IdrottOnline utbildning. Verksamhetsansvaret kan aldrig överlåtas till eventuell samverkanspart utan SISU Idrotts - utbildarna är alltid ansvariga för den verksamhet som bedrivs som bidragsberättigad verksamhet. Verksamhetsansvaret kan ses i två dimensioner, kommunikation och kvalitet. Kommunikation innebär att det tydligt ska framgå att det är SISU Idrottsutbildarna som är anordnare av verksam - heten, ofta lokalt i samverkan med en eller flera föreningar. SISU Idrottsutbildarnas logotyp ska vara väl synlig på inbjudningar, kallelser, annonser och kan med fördel synliggöras på föreningarnas hemsidor och andra digitala mediekanaler. Kvalitet innebär att SISU Idrottsutbildarna har ett ansvar att bidra till att verksamheten håller en god och hög kvalitet. Kompetenta ledare för verksamheten som har kunskap om att SISU Idrottsut - bildarna är anordnare är en viktig kvalitetsfaktor. Bra lärande material som samtliga deltagare har tillgång till och att verksamheten genomförs i bra lärande miljöer är också viktiga delar i ett anordnarskap som står för god och hög kvalitet. 12

13 SAmVERkAnDE FöREnIng Som samverkande förening redovisas den förening som under verksamhetsåret genomfört minst en aktivitet i någon av verksamhetsformerna föreningsbesök, lärgrupp, kurs, processarbete eller som tillsammans med SISU Idrottsutbildarna varit arrangör för minst en föreläsning eller ett kultur - arrangemang. AVgRänSnIngAR l Ordinarie föreningsverksamhet i form av årsmöte/stämma, styrelsesamman träden, valberednings arbete eller möte för anställda är inte bidragsberättigad verksamhet och ger inte rätt till folkbildnings anslaget. l Folkbildningsanslaget får enbart användas till kostnader som är direkt kopplade till verksamheten redo visad i någon av de sex verksamhetsformerna. l Folkbildningsanslaget får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. l Verksamhet som ingår i personalutbildning eller som är ett led i formella utbildningsprogram, till exempel inom ordinarie skolväsendet, ger inte rätt till finansiering via folkbildningsanslaget. l Utövande idrott i form av övning, träning och tävling är inte rapporteringsbar verksamhet till grund för folkbildningsanslaget. l Verksamheter kan aldrig dubbelredovisas så att stöd samtidigt utgår från SISU Idrottsutbildarnas folkbildningsanslag som det utgår ett statligt lokalt aktivitetsstöd LOK-stöd. 13

14 14

15 4. Verksamhetsformer SISU Idrottsutbildarnas bidragsberättigade folkbildningsverksamhet kan redovisas i sex olika verksam hetsformer: 1. Föreningsbesök 4. processarbete 2. lärgrupp 5. Föreläsning 3. kurs 6. kulturarrangemang w FöREnIngSBESök Föreningsbesöket är en uppsökande verksamhet där syftet är att nå unika föreningar och individer för att motivera och uppmuntra till att påbörja ett bildnings- och utbildningsarbete. Föreningsbesöket ska ses som starten på ett arbete där individens och föreningens utveckling är drivkraften. Föreningsbesöket genomförs, av någon i distriktet anställd personal, oftast i rollen som konsulent. Föreningsbesöket redovisas endast som arrangemang genomfört i en samverkande förening. Utbild ningstimmar och unika deltagare registreras inte. Föreningsbesöket ska vara planerat i förhand. w lärgrupp Lärgruppsverksamheten utgör basen för SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. Lärgruppen är en mindre grupp som planmässigt genom samtal och dialog bedriver studier. Deltagaren söker kunskap tillsammans med andra och utvecklar färdigheter utifrån sina behov och intressen. Syftet med lärandet är att skapa förutsättningar för utveckling av såväl individen som föreningen. Deltagarna ska ges möjlighet till inflytande samt tid för reflektion och eftertanke mellan samman komsterna. Tid och deltagare En lärgrupp pågår under minst 3 utbildningstimmar och består av minst 3 deltagare inklusive lärgrupps ledaren. Ålder Deltagare i lärgruppsverksamhet ska vara 13 år eller äldre under verksamhetsåret. Avsteg kan dock göras från denna regel och låta deltagare från 7 år delta i lärgruppsverksamhet under förutsättning att verksamheten är pedagogiskt och tidsmässigt är anpassat för målgruppen. Lärgruppsledaren Ska vara godkänd av SISU Idrottsutbildarna och ha den kompetens som krävs för att fullfölja uppdraget. Övrigt Kontinuerlig närvaro av deltagarna ska föras där tidpunkten för träffen också framgår. Studiebesök och expertmedverkan kan utgöra viktiga inslag i lärgruppens arbete för att tillföra ny kunskap och vidga perspektiven. Samverkan mellan lärgrupper kan ske upp till hälften av lärgruppens totala tid. 15

16 w kurs Kursen är en utbildningsform där det i förväg finns en fastställd kurs-/utbildningsplan och där kursen också har ett tydligt utbildningsmål. Den kursverksamhet som rapporteras och finansieras via SISU Idrottsutbildarnas folkbildnings - anslag är den idrottsövergripande kursverksamheten samt den kursverksamhet som genomförs lokalt i föreningen. Tid och deltagare En kurs pågår under minst 3 utbildningstimmar och består av minst 3 deltagare inklusive utbildare. Ålder Deltagare i kursverksamhet ska vara 13 år eller äldre under verksamhetsåret. Utbildaren Utbildaren ska vara godkänd av SISU Idrottsutbildarna och ha den kompetens som krävs för att fullfölja uppdraget. Övrigt Kontinuerlig närvaro av deltagarna ska föras där tidpunkten för träffen också framgår. w processarbete Processarbete är den verksamhetsform där föreningen kraftsamlar för att inleda ett utvecklingsarbete mot ett bestämt mål. Processarbetet är avgränsat i tid och ska mynna ut i någon form av dokumentation eller handlingsplan/utvecklingsplan. Tid och deltagare Ett processarbete pågår under minst 3 utbildningstimmar och består av minst 3 deltagare inklusive processledare. Ålder Deltagare i processarbete ska vara 13 år eller äldre under verksamhetsåret. Processledare Ska vara godkänd av SISU Idrottsutbildarna och ha genomgått processledar - utbildning eller mot svarande och ha den kompetens som krävs för att fullfölja uppdraget. Processledningen ska präglas av ett konsultativt arbetssätt som lotsar föreningen/förbundet framåt i ett utvecklingsarbete. Övrigt Kontinuerlig närvaro av deltagarna ska föras där tidpunkten för träffen också framgår. 16

17 w FöREläSnIng Föreläsningar är en verksamhetsform som av tradition är väletablerad inom idrottsrörelsen. Föreläsningen är en källa till inspiration och kunskap som kan ses som en lokal, alternativt regional, mötesplats där ledare, aktiva, föräldrar, ungdomar möts för att inspireras och få vidgade vyer. Föreläsningen kan också vara inspiration och kunskapskälla där innehållet vidare bearbetas i någon av de övriga verksamhetsformerna. Tid och deltagare En föreläsning pågår under minst 30 minuter och består av minst 5 deltagare exklusive föreläsare. Ålder Deltagare i en föreläsning ska vara 13 år eller äldre under verksamhetsåret. Avsteg kan dock göras från denna regel och låta deltagare från 7 år delta i en föreläsning under förutsättningar att det pedagogiskt och tidsmässigt är anpassat för målgruppen. Övrigt I samband med föreläsningar finns det två olika möjligheter att redovisa deltagare: 1. I samband med föreläsningar ska deltagare redovisas som publik vilket innebär att en uppskattning av antal deltagare ska göras enligt samma rutiner som övriga kulturarrangemang. 2. Föreläsningar som genomförs lokalt i samverkan med förening ges också möjlighet att redovisa unika deltagare vilket kräver att närvarande deltagare registreras med namn och personnummer enligt samma rutiner som för lärgrupp och kurs. w kulturarrangemang Kulturarrangemang ska ge deltagarna möjlighet till en kulturupplevelse men också en möjlighet att förvärva ny kunskap. De bärande inslagen under kulturarrangemang är teater, sång, musik, film, dans och utställningar. Tid och deltagare Ett kulturprogram pågår under minst 30 minuter och ska bestå av minst 5 deltagare (publik) exklusive medverkande. Ålder Deltagare i ett kulturarrangemang ska vara 13 år eller äldre under verksamhetsåret. Avsteg kan dock göras från denna regel och låta deltagare från 7 år delta i ett kulturarrangemang under förutsättning att det pedagogiskt och tidsmässigt är anpassat för målgruppen. Övrigt I samband med kulturprogram sker ingen närvaroregistrering utan en uppskattning av hur många som deltagit. Deltagare i kulturprogram betraktas som publik. 17

18 5. Ekonomi och resursanvändning l l De ekonomiska resurser som finns till förfogande via folkbildningsanslaget är avsedda att stödja och skapa förutsättningar för en god kvalitet i den bildnings- och utbildningsverksamhet SISU Idrotts utbildarna är anordnare av. De kostnader som kan täckas är godkända och verifierade kostnader kopplade till ett genomförande av verksamhet i någon av de godkända verksamhetsformerna. Inga generella eller schablonmässiga ersättningar kan således utgå. Våra samverkande föreningar och förbund ska därför tydligt informeras om att SISU Idrottsutbildarna inte betalar ut några ekonomiska bidrag för att exempelvis täcka delar av del tagaravgifter i utbildningar där annan än SISU Idrottsutbildarna är anordnare. Det ska i all verksamhet gå att följa hur folkbildningsanslaget har använts. Som ett stöd för distriktens ekonomiredovisning finns det från och med 2018 en gemensam mall där redovisning av kostnader och intäkter tydligt ska framgå. SISU Idrottsutbildarna ska alltid ha tillgång till originalfakturor för den verksamhet man är anordnare för och som redovisas som bidragsberättigad verksamhet. RIktlInjER l Folkbildningsanslaget kan endast användas till att stödja den bildnings- och utbildningsverk samhet där SISU Idrottsutbildarna är anordnare och där någon av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsformer används. l Kontanta ekonomiska bidrag betalas inte ut. l Av distriktens folkbildningsanslag bör minst 30 procent vara en fri ekonomisk resurs som avsätts för att stödja den lokala bildnings- och utbildningsverksamheten. l En gemensam kontoplan ska användas där verksamhetskostnader, kopplat till folkbild - nings anslaget, redovisas på ett likartat sätt. l I en berättande text årligen redovisa de insatser som gjorts i de kommuner som erhållit ett särskilt riktat anslag (50 kommuner). l Folkbildningsanslaget ska i huvudsak användas till verksamhet som bedrivs inom landet. I undantagsfall kan viss verksamhet också bedrivas inom övriga Norden. 18

19 6. Redovisning och uppföljning RAppoRtERIng och REDoVISnIng Bidragsberättigad verksamhet som rapporterats och redovisats i någon av verksamhetsformerna lärgrupp, kurs och processarbete ska dokumenteras genom att närvaro förs vid varje sammankomst där datum, tid och antal utbildningstimmar framgår. Uppgifterna ska vara redovisade i IdrottOnline ut - bildning och utgör grund för uppföljning av distriktens verksamhet. På närvarolistan för lärgruppen, kursen och processarbetet ska deltagarnas namn och person - nummer (10 siffror) vara angivna för att säkerställa att folkbildningsanslaget används till rätt ändamål men också som underlag för redovisning till staten. Närvarolistan, i digital eller manuell form, är att betrakta som formellt dokument och underlag som kan säkerställa att verksamhet, finansierad av samhällsstöd (folkbildningsmedel), har genom - förts. Underlag ska enligt bokföringslagen finnas lagrade under minst 7 år. Om det varit en digital hantering, finns det lagrat i systemet IdrottOnline. Om det finns en manuell närvarolista, ska den listan sparas i aktuellt SISU-distrikt efter dess slutrapportering. VERkSAmhEtS- och kvalitetsuppföljning Genom att följa upp, utvärdera och i viss mån kontrollera kan verksamheten utvecklas och syftet med verksamheten säkerställas. En kvalitativ verksamhet är i fokus. I statens förordning för folkbildningen finns det tydligt angivet att SISU Idrottsutbildarna har ett uppdrag att bedriva ett systematiskt kvalitets arbete på alla nivåer. Under år 2018 kommer uppföljning-, utvärderingsoch kvalitetsfrågorna sättas i ett särskilt fokus där en tydlig plan kommer att tas fram för området där rollfördelning mellan vad som är SISU riks respektive SISU-distriktens ansvar tydliggörs. Från och med verksamhetsåret 2018 sker en övergång till en verksamhetsstyrning som i större utsträckning än tidigare baseras på målstyrningsprinciper. Detta innebär att högre krav kommer ställas på att verksamheten rapporteras på ett likartat sätt över landet och att inrapportering sker kontinuerligt. Verk sam hetsuppföljning avseende rapportering kommer att genomföras vid tre tillfällen per år (maj, september och januari) av SISU riks i syfte att skapa ett underlag för en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av distriktens verksamhet. Därutöver kommer verksam heten följas upp och utvärderas enligt tidigare nämnda plan som ska tas fram under år

20