Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 1 Deltagarundersökning: - Intervjuundersökning till de 359 deltagare som avslutat projekt K2 under perioden oktober 2012 till februari 2014. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 1
Bakgrund och tillvägagångssätt Syftet med undersökningen Syftet med undersökningen är att undersöka deltagarnas olika upplevelser av projekt K2, dess effekter såsom en tryggare arena och vilken utveckling deltagarna upplever sig ha fått genom projektet, hur de kommit närmare arbetsmarknaden samt även att undersöka deltagarnas nuvarande sysselsättningsstatus i enlighet med projektets egna mål om uppföljning 90 dagar efter avslut. Urval och genomförande Ett urval gjordes på de deltagare som avslutat projekt K2 fram till den 21:a februari 14. Detta gav totalt 421 deltagare. En gräns sattes upp att deltagarna skulle kunna sägas ha tagit del av projekt K2 på ett aktivt sätt vilket innebar att individerna minst skulle ha haft en insats på 3 månader i projektet. Totalt återstod då 359 deltagare. Av de 359 har vi nått 269 deltagare efter 4 kontaktförsök för intervju. Detta ger en svarsfrekvens om 75 % vilket får anses vara en hög och tillförlitlig andel. I undersökningen har 30 deltagare inte kunnat nås då abonnenten upphört alt. fel nummer uppgivits. Således är den reella svarsfrekvensen något högre baserat på de 329 som varit kontaktbara. Denna andel uppgår till 82 %. Undersökningen startade den 6 mars och avslutades den 2 maj och har genomförts på svenska respektive arabiska. Intervjuerna har genomförts av vår medarbetare Duha Saloumi som är folkhälsopedagog, född i Irak och uppvuxen i Sverige. Denna undersökning är tänkt att utgöra en nollpunkt för projektets resultat och deltagarnas upplevelse. Undersökningen kommer att jämföras med de 241 som avslutas i projekt K2 fr.o.m. februari t.o.m. juni 2014. Resultatredovisning På nästa sida återfinns en sammanfattning av resultatet i undersökningen och en korfattad analys av materialet. I övrigt är rapporten tänkt som en resultatredovisning för den som vill fördjupa sig i materialet. Resultatet av enkätsvaren redovisas här i tabell och/eller diagramform för frågor med fasta svarsalternativ. För frågor med öppna svar redovisas dessa separat med samtliga svar ordagrant, i vissa fall har smärre korrigeringar av stavning, interpunktering etc. gjorts. Hela enkäten (det strukturerade intervjuformuläret) återfinns som bilaga till denna rapport. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 2
Sammanfattande analys av deltagarnas upplevelse och effekter Bakgrundsvariabler Lite generellt så kan det sägas att den genomsnittlige deltagaren i projekt K2 är en irakisk kvinna i 45 årsåldern som bott i Sverige sedan lite dryg 6 år tillbaka. Uttryckt på ett annat sätt är 60 % av projektets deltagare kvinnor, 70 % är födda i Irak och 72 % har bott i Sverige sedan 4 9 år. Effekter Arbete Vid intervjutillfället (minst 3 månader sedan deltagarens projektavslut) uppgav 25 % av deltagarna att de förvärvsarbetade. Fördelat på de olika inriktningarna eller spåren i projektet så, visar denna undersökning, att ca 9 % av deltagarna i Öppna spåret hade anställning, medan 23 % hade anställning i karriärväg 1 resp. 2. För Callcenter är motsvarande siffra 15 % och för Branschspåret så uppger 53 % av deltagarna att de arbetar. Se tabell nedan: Effekter Hållbara anställningar Avslutsorsak Arbete: 80 % är kvar i arbete efter 3 18 månader Samma resultat oavsett om anställningen varit subventionerad eller inte. Av de som avslutats i projektet mot kategorin att de erhållit ett arbete, 57 av 267 deltagare (21 %), så visar denna uppföljning att ca 80 % fortfarande är i arbete. Av de totalt 267 deltagarna avslutades 30 mot kategorin arbete subventionerat. Uppföljningen visar att av dessa 30 är 16 heltidsanställda resp. 8 deltidsanställda, dvs. att 80 % är kvar i arbete. Av de totalt 267 deltagarna avslutades 27 mot kategorin arbete osubventionerat. Uppföljningen visar att av dessa 27 är 13 heltidsanställda resp. 9 deltidsanställda, dvs. att 81 % är kvar i arbete. Övriga avslutsorsaker: Endast 10 % har erhållit arbete på egen hand 3 18 månader efter projektavslut. Vad gäller övriga avslutsorsaker (mest frekvent perioden slut) så gäller att dessa uppgick till 210 deltagare varav 21 uppger att de har erhållit ett arbete efter projektets avslut, dvs. 10 %. Uppföljningen visar att av dessa 21 är 7 heltidsanställda resp. 14 deltidsanställda. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 3
Deltagarnas allmänna intryck av projektet Deltagarna ombads besvara tre generella aspekter av projekt K2 (se intervjuformulär): - Hur har Du upplevt Ditt deltagande i projekt K2 på det hela taget? - På det hela taget, hur tycker Du att arbetet i K2 har påverkat och utvecklat just Din situation? - Hur tycker Du att projektet fungerar som stöd för människor som vill starta en ny yrkeskarriär? En majoritet av deltagarna, 60 % upplevde att projekt K2 fungerat mycket positivt eller positivt ur dessa aspekter. 20 % av deltagarna tyckte genomgående att projektet fungerat mycket negativt eller negativt ur aspekterna ovan. De resterande 20 % av deltagarna menade att projektet varken fungerat positivt eller negativt. De starka sidorna i projekt K2 Ett bestående intryck, från deltagarnas svar på frågan, är att deltagarna, nästan uteslutande, är mycket positiva till projektets personal (lärarna). Deltagarna upplever sig ha blivit lyssnade på och förstådda. Vidare uppger många deltagare att de utvecklat sitt svenska språk liksom att arbetet med CV, personligt brev och jobbsökning varit utvecklande. De svaga sidorna i projekt K2 Det vanligaste svaret på frågan om projekts svaga sidor är att inget var dåligt alternativt att det finns inget dåligt. Av deltagarna som tar upp brister och svagheter uttrycker flera en besvikelse kring att arbete uteblivit och att de förespeglats möjligheter som inte sedan visat sig finnas. Många deltagare lyfter också fram att det svenska samhället ställer höga krav på individerna för att kunna delta i samhället / arbetslivet. Även om man vill så får man inte tillträde. Deltagarnas upplevelse av projekt K2; personal samt studie och undervisningsmetoder. Deltagarna ombads besvara tre frågor kring upplevelsen av projektets personal samt tre frågor om projektets studie och undervisningsmetoder. Se tabell nedan: Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 4
Deltagarna uppger genomgående att upplevelsen av projektets personal varit mycket positiv. Deltagarna ombeds bedöma tre olika aspekter av projektets personal; bemötande och mottagande av, kontakt med och stöd från samt hur de individuella samtalen med kompetensmäklaren fungerat. På frågorna svarar 61 62 % av deltagarna mycket positivt medan 16 17 % svarar positivt. Således uppger ca 8 av 10 deltagare att personalen fungerat på ett mycket positivt eller positivt sätt. Andelen deltagare som uppger att kontakten med projektets personal varit negativ eller mycket negativ uppgår till 11 12 %. På motsvarande sätt ställs tre frågor om projektets metodik. Frågorna handlar om upplevelsen av studie och undervisningsmetoder, arbetet med CV och meritförteckning samt arbetet med jobbsökning. Deltagarna delar samma positiva upplevelse av projektets studie och undervisningsmetoder som för personalen. 61 62 % uppger att metodiken och stödet upplevt som mycket positivt medan 15 17 % svarar positivt. Således uppger ca 8 av 10 deltagare att projektets metodik fungerat på ett mycket positivt eller positivt sätt. Andelen deltagare som uppger att metodiken upplevts negativ eller mycket negativ uppgår till 11 12 %. Studie och undervisningsmetoder i svenska En extra fråga om hur deltagarna upplevt studie och undervisningsmetoderna i svenska ställdes till de deltagare som deltagit i det öppna spåret resp. karriärväg 2 (totalt 135 svarande). Likaså här uppger 57 % att metodiken upplevts mycket positivt medan 14 % svarar positivt. Således uppger ca 7 av 10 att undervisningen i svenska fungerat på ett mycket positivt eller positivt sätt. Deltagarnas upplevda effekter av projektet Deltagarna ombads besvara fem generella och närliggande aspekter av personlig och professionell utveckling som projektet syftar till att stödja samt skatta i vilken grad de kommit närmare arbetsmarknaden. Se tabell nedan. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 5
På frågorna ovan uppger en andel om 38 39 % av deltagarna genomgående att de utvecklats i hög eller i mycket hög grad. Detta skall vägas mot den andel om 23 25 % av deltagarna som uppger att de inte alls utvecklats genom projektet. Resterande andel av deltagarna, 36 41 %, menar att de utvecklats i mycket liten eller i liten grad. Självskattad livskvalitet Nedan följer ett antal frågor i vilka deltagarna fått ta ställning till hur de uppfattar sin nuvarande livskvalitet, hur livet förändrats sedan projektet påbörjats, hur de tycker att livet på det hela taget varit samt vilka tankar de har om framtiden d v s om de tror att livet kommer att bli bättre eller sämre. Hur tycker Du, i det stora hela, att Ditt liv är just nu? (239) Mycket bra (26) 11 % Ganska bra (83) 35 % Varken bra el. dåligt (105) 44 % Ganska dåligt (22) 9 % Mycket dåligt (3) 1 % Kommentar: Vad är bra eller dåligt? De positiva kommentarerna handlar generellt om att man arbetar, studerar och har god hälsa. Att familjen har det bra. I motsvarande mån handlar de negativa omdömena om brist på arbete samt ohälsa och personliga problem. Således att familjen har det dåligt. Hur tycker Du, i det stora hela, att Ditt liv är just nu jämfört med strax innan Du påbörjade projekt K2? (229) Mycket bättre (28) 12 % Något bättre (82) 36 % Ungefär som nu (95) 41 % Något sämre (15) 7 % Mycket sämre (9) 4 % Kommentar: Vad har förändrats? De positiva kommentarerna handlar generellt om att lärande, personlig utveckling och förändring. I motsvarande mån handlar de negativa omdömena om att man inte fick jobb, utebliven förändring, fortfarande är sjuk. Hur tycker Du på det hela taget att Ditt liv varit? (192) Mycket bra (18) 9 % Ganska bra (63) 33 % Varken bra el. dåligt (99) 52 % Ganska dåligt (10) 5 % Mycket dåligt (2) 1 % Kommentar: Vad har varit bra eller dåligt? Många av deltagarna tar upp att de levde ett bra liv innan kriget i Irak bröt ut och nu är trygga och lever ett lugnt liv i Sverige sedan de tvingats fly. Flertalet uppger att de arbetade i Irak och några tar upp att de hade hög status i hemlandet som civilingenjörer, mm. I Sverige är det tryggt och lugnt men det är samtidigt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 6
Fortsättning: Det svenska språket upplevs vidare som en utmaning liksom att mycket nytt måste läras. Känslorna för både hemlandet, Irak och det nya landet Sverige är delade mellan deltagarna. Några tycker att livet var bättre i Irak innan kriget och några upplever att livet i Sverige är bättre. Nedan några illustrerande citat av deltagarnas kommentarer: Jag var läkare i Irak och det var bra, men här i Sverige så är nästan allt tvärtom. Förr i tiden så var mitt liv i Irak bra men sen efter kriget så var det dåligt, och nu i Sverige har det förändrats till lite bättre. Jag var självsäker och hade jobb i Irak och nu så har det blivit sämre, vi är tvungna att göra något som vi inte vill. Vi var hemmafruar i Irak och här i Sverige har mycket ändras, vi går i skola och mycket annat. Det var rätt så bra innan men nu är det ännu bättre. Jag var inte sjuk i Irak, men när jag flyttade hit så blev jag sjuk, och jag vet inte vad det beror på, om det kanske beror på min psykiska hälsa eller inte. Vad har Du för tankar om Ditt liv och syn på framtiden i förhållande till hur det är just nu? Tror Du att Ditt liv kommer att bli bättre eller sämre? (209) Mycket bättre (23) 11 % Något bättre (156) 75 % Ungefär som nu (24) 11 % Något sämre (5) 2 % Mycket sämre (1) 1 % Kommentar: På vilket sätt bättre eller sämre? De positiva kommentarerna handlar generellt om att deltagarna är hoppfulla inför framtiden och tror och önskar att livet skall bli bättre genom att få tillträde till arbete eller utbildning. Ett antal deltagare uppger att de hoppas kunna behålla sina nu aktuella jobb och utvecklas i sina yrken. Flertalet deltagare tar upp att familjen och barnen skall ha det bra och utvecklas väl genom utbildning och arbete. Ett fåtal deltagare menar att livet blir bättre när de får pension alternativt deras make/maka går i pension. Deltagarna är generellt mycket hoppfulla inför framtiden. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 7
1. Kön: (269) Kvinna (161) 60 % Man (108) 40 % 2. Hur gammal är Du? (268) 18-25 år (13) 5 % 26-35 år (70) 26 % 36-45 år (78) 29 % 46-55 år (71) 27 % 56-65 år (36) 13 % 3. Vilket land är Du född i? (269) Irak (190) 71 % Sverige (24) 9 % Syrien (22) 8 % Somalia (5) 2 % Libanon (5) 2 % Turkiet (4) 1 % Annat land, vilket? (19) 7 % - För andra länder gäller att 1 2 deltagare är födda i Iran, Palestina, Tunisien, Pakistan, Rumänien, Peru, Finland, Nigeria, Ungern, Bosnien, Eritrea, Colombia, Tanzania eller i Scottland. 4. Hur länge har Du bott i Sverige? (244) 2-3 år (8) 3 % 4 6 år (95) 39 % 7 9 år (81) 33 % 10-12 år (27) 11 % 13-15 år (15) 6 % 16-18 år (2) 1 % 19 år eller längre (16) 7 % Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 8
5. Hur kom Du i kontakt med projekt K2? (269) Via Arbetsförmedlingen (92) 35 % Via min handläggare på FIA (147) 55 % Via personal som arbetar på K2 (2) 1 % Via andra deltagare som går på K2 (2) 1 % På mitt eget initiativ - jag tog själv kontakt med K2 (4) 1 % Annat sätt, vilket? (22) 8 % 6. Har Du varit anställd under Din tid som deltagare i projekt K2 och fått lön från Södertälje kommun (PIL anställning)? (265) Nej (225) 85 % Ja (40) 15 % 7. Har Du ett arbete just nu? (269) Nej (201) 75 % Ja. På heltid. (37) 14 % Ja. På deltid. (31) 11 % Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 9
8. Vilken utbildning deltog Du i inom projekt K2? (267) 10. Här följer några allmänna frågor om projekt K2 1. Hur har Du upplevt Ditt deltagande i projekt K2 på det hela taget? (267) 2. På det hela taget, hur tycker Du att arbetet i K2 har påverkat och utvecklat just Din situation? (264) 3. Hur tycker Du att projektet fungerar som stöd för människor som vill starta en ny yrkeskarriär? (268) Mycket negativt Negativt Varken eller Positivt Mycket positivt 35 (13%) 18 (7%) 55 (21%) 77 (29%) 82 (30%) 35 (13%) 19 (7%) 53 (20%) 75 (29%) 82 (31%) 35 (13%) 18 (7%) 55 (21%) 76 (28%) 84 (31%) Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 10
11. Vilka tycker Du är de starka sidorna/möjligheterna med projekt K2? Ett bestående intryck, från deltagarnas svar på frågan, är att deltagarna, nästan uteslutande, är mycket positiva till projektets personal (lärarna). Deltagarna upplever sig ha blivit lyssnade på och förstådda. Vidare uppger många deltagare att de utvecklat sitt svenska språk liksom att arbetet med CV, personligt brev och jobbsökning varit utvecklande. Nedan återfinns exempel på ett antal representativa svar på frågan: På alla sätt är projektet bra, och vi lärde oss kunna kommunicera med svenska människor, lärde känna olika företag och områden. För mig så finns det inte mycket positivt, men för ungdomarna är den projekten bra De lyssnar på oss och vill att jag ska jobba, De lär oss hur man söker jobb, och på samma gång lär oss svenska Det var en jätte bra projekt, jag tycker om det, det bästa om hänt mig Det har varit för det mesta positivt, och jag fick ju jobb också. Jag tyckte om undervisningen. 12. Vilka tycker Du är de svaga sidorna/problemen med projekt K2? På frågan ovan är det vanligaste svaret att inget var dåligt alternativt att det finns inget dåligt. Av deltagarna som tar upp brister och svagheter uttrycker flera en besvikelse kring att arbete uteblivit och att de förespeglats möjligheter som inte sedan visat sig finnas. Många deltagare lyfter också fram att det svenska samhället ställer höga krav på individerna för att kunna delta i samhället / arbetslivet. Även om man vill så får man inte tillträde. Inget (det vanligaste svaret) Det tog lite tid, och några saker hände, vi visste inte hundra procent vad vi skulle förvänta oss. Det var mycket, jag visste inte ens vad projektet gick ut på. Efter praktiken inget jobb. Varför? Det var jätte jobbigt, man var tvungen och vakna tidigt på morgonen för att praktisera och vi trodde att vi skulle få jobb, men sen så känns det att jag på något sätt blev lurad. Det enda jag vill påpeka är att den utbilningen jag valde var lite tråkig och tuff och den passade mig inte så bra, Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 11
13. Din upplevelse av K2 Mycket negativt 1. Hur upplever Du att Du blev bemött och mottagen av personalen i projekt K2? (262) 2. Hur har Du upplevt kontakten med och stödet från projektets personal under tiden Du medverkat? (260) 3. Hur har Du upplevt de studieoch undervisningsmetoder som används i K2? (261) 4. Hur har Du upplevt de individuella samtalen som Du haft med Din kompetensmäklare? (262) 5. Hur har Du upplevt stödet i arbetet med meritförteckningen / CV? (240) 6. Hur har Du upplevt stödet i arbetet med jobbsökning? (243) Negativt Varken eller Positivt Mycket positivt 19 (7%) 10 (4%) 29 (11%) 44 (17%) 160 (61%) 20 (8%) 8 (3%) 28 (11%) 43 (17%) 161 (62%) 3 20 (8%) 7 (3%) 32 (12%) 43 (16%) 159(61%) 4 21 (8%) 8 (3%) 28 (11%) 45 (17%) 160 (61%) 3 21 (9%) 7 (3%) 26 (11%) 38 (16%) 148 (61%) 26 21 (9%) 8 (3%) 27 (11%) 37 (15%) 150 (62%) 23 Ej deltagit 14. Extra fråga till karriärväg 2 resp. öppet spår 1. Hur har Du upplevt de studieoch undervisningsmetoder som används i utbildningen i svenska? (135) Mycket negativt Negativt Varken eller Positivt Mycket positivt 15(11%) 7(5%) 18(13%) 19(14%) 76(57%) Ej deltagit Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 12
15. Nedan finns ytterligare ett antal korta frågor att besvara om projektet och Din roll som deltagare. 1. I vilken grad tycker Du att Du under projektet stärkt och utvecklat Din tro på Dig själv som anställd på arbetsmarknaden? (266) 2. I vilken grad tycker Du att Du under projektet stärkt och utvecklat Din egen kompetens för att kunna få ett arbete? (265) 3. I vilken grad tycker Du att Du under projektet utvecklat Din beslutsförmåga och självständighet för att kunna söka ett arbete? (267) 4. I vilken grad tycker Du att Du under projektet stärkt och utvecklat Din kompetens som anställd att vara en god medarbetare? (267) 5. I vilken grad tycker Du att Du under projektet utvecklat ett nätverk av kontakter till nytta för Dig på arbetsmarknaden? (267) 6. I vilken grad tycker Du att Du under projektet kommit närmare arbetsmarknaden känner att Du både vill, klarar av och kan få ett arbete? (267) Inte alls I mycket liten grad I liten grad I hög grad I mycket hög grad 62 (23%) 39(15%) 61 (23%) 62 (23%) 42 (16%) 62 (23%) 40 (15%) 60 (23%) 64 (24%) 39 (15%) 66 (25%) 41 (15%) 56 (21%) 64 (24%) 40 (15%) 66 (24%) 40 (15%) 60 (22%) 64 (24%) 41(15%) 66 (25%) 44 (16%) 57 (21%) 60 (23%) 40 (15%) 64 (24%) 42 (16%) 57(21%) 63 (24%) 41 (15%) 16. Extra frågor till callcenter 1. I vilken grad tycker Du att Du under projektet stärkt och utvecklat Din kompetens i telemarketing och säljteknik? (22) 2. I vilken grad tycker Du att Du under projektet stärkt och utvecklat Din kompetens i kommunikation? (22) Inte alls I mycket liten grad I liten grad I hög grad I mycket hög grad 2 (9%) 4 (18%) 4 (18%) 7 (32%) 5(23%) 2 (9%) 3(13,5%) 3(13,5%) 9 (41%) 5(23%) Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 13
Frågor om självskattad livskvalitet 17. Hur tycker Du, i det stora hela, att Ditt liv är just nu? (239) Mycket bra (26) 11 % Ganska bra (83) 35 % Varken bra el. dåligt (105) 44 % Ganska dåligt (22) 9 % Mycket dåligt (3) 1 % 18. Frivillig kommentar: Vad är bra eller dåligt? De positiva kommentarerna handlar generellt om att man arbetar, studerar och har god hälsa. Att familjen har det bra. I motsvarande mån handlar de negativa omdömena om brist på arbete samt ohälsa och personliga problem. Således att familjen har det dåligt. 19. Hur tycker Du, i det stora hela, att Ditt liv är just nu jämfört med strax innan Du påbörjade projekt K2? (229) Mycket bättre (28) 12 % Något bättre (82) 36 % Ungefär som nu (95) 41 % Något sämre (15) 7 % Mycket sämre (9) 4 % 20. Frivillig kommentar: Vad har förändrats? De positiva kommentarerna handlar generellt om att lärande, personlig utveckling och förändring. I motsvarande mån handlar de negativa omdömena om att man inte fick jobb, utebliven förändring, fortfarande är sjuk. 21. Hur tycker Du på det hela taget att Ditt liv varit? (192) Mycket bra (18) 9 % Ganska bra (63) 33 % Varken bra el. dåligt (99) 52 % Ganska dåligt (10) 5 % Mycket dåligt (2) 1 % Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 14
22. Frivillig kommentar: Vad har varit bra eller dåligt? Många av deltagarna tar upp att de levde ett bra liv innan kriget i Irak bröt ut och nu är trygga och lever ett lugnt liv i Sverige sedan de tvingats fly. Flertalet uppger att de arbetade i Irak och några tar upp att de hade hög status i hemlandet som civilingenjörer, mm. I Sverige är det tryggt och lugnt men det är samtidigt svårt att komma in på arbetsmarknaden, språket är en utmaning liksom att mycket nytt måste läras. Känslorna för både hemlandet, Irak och det nya landet Sverige är delade mellan deltagarna. Några tycker att livet var bättre i Irak innan kriget och några upplever att livet i Sverige är bättre. Nedan några illustrerande citat: - Jag var läkare i Irak och det var bra, men här i Sverige så är nästan allt tvärtom. - Förr i tiden så var mitt liv i Irak bra men sen efter kriget så var det dåligt, och nu i Sverige har det förändrats till lite bättre. - Jag var självsäker och hade jobb i Irak och nu så har det blivit sämre, vi är tvungna att göra något som vi inte vill. - Vi var hemmafruar i Irak och här i Sverige har mycket ändras, vi går i skola och mycket annat. - Det var rätt så bra innan men nu är det ännu bättre. - Jag var inte sjuk i Irak, men när jag flyttade hit så blev jag sjuk, och jag vet inte vad det beror på, om det kanske beror på min psykiska hälsa eller inte. 23. Vad har Du för tankar om Ditt liv och syn på framtiden i förhållande till hur det är just nu? Tror Du att Ditt liv kommer att bli bättre eller sämre? (209) Mycket bättre (23) 11 % Något bättre (156) 75 % Ungefär som nu (24) 11 % Något sämre (5) 2 % Mycket sämre (1) 1 % Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 15
24. Frivillig kommentar: På vilket sätt bättre eller sämre? De positiva kommentarerna handlar generellt om att deltagarna är hoppfulla inför framtiden och tror och önskar att livet skall bli bättre genom att få tillträde till arbete eller utbildning. Ett antal deltagare uppger att de hoppas kunna behålla sina nu aktuella jobb och utvecklas i sina yrken. Flertalet deltagare ta upp att familjen och barnen skall ha det bra och utvecklas väl genom utbildning och arbete. Ett fåtal deltagare menar att livet blir bättre när de får pension alternativt deras make/maka går i pension. Deltagarna är generellt mycket hoppfulla inför framtiden. I motsvarande mån handlar de negativa omdömena om sjukdom och hälsorelaterad problematik. 25. Avslutsorsak Av de som avslutats mot att de erhållit arbete, 57 av 267 deltagare (21 %), genom projektet så visar denna uppföljning att ca 80 % fortfarande är i arbete. Av de totalt 267 deltagarna avslutades 30 mot kategorin arbete subventionerat. Uppföljningen visar att av dessa 30 är 16 heltidsanställda resp. 8 deltidsanställda, dvs. 80 % är kvar i arbete. Av de totalt 267 deltagarna avslutades 27 mot kategorin arbete osubventionerat. Uppföljningen visar att av dessa 27 är 13 heltidsanställda resp. 9 deltidsanställda, dvs. 81 % är kvar i arbete. Deltagarna avslutade projektet från hösten 2012 till hösten 2013, dvs. för allt mellan 5 till 21 månader sedan. Vad gäller övriga avslutsorsaker så gäller att dessa uppgick till 210 deltagare varav 21 uppger att de har erhållit ett arbete efter projektets avslut, dvs. 10 %. Uppföljningen visar att av dessa 21 är 7 heltidsanställda och 14 deltidsanställda. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2014 16