2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Relevanta dokument
2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

2. Övergripande mål och riktlinjer

September Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2015/2016

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2018/2019

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Teamplan Ugglums skola F /2012

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Innehållsförteckning. 2. Normer och värden 2.1 Läroplanen 2.2 Skolans mål 2.3 Hur vi ska arbeta mot målen

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Verksamhetsplan. Malmens skola och fritidshem 2017/2018

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Enhetsplan för Nödingeskolan

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

starten på ett livslångt lärande

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Arbetsplan 2018/19 Fritidshemmen Pärlan, Delfinen och Hajen, Strömtorpsskolan

Arbetsplan. för Västra Bodarna skola. Läsåret 2018/2019

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Förskola

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan förskoleklass

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Skolplan Med blick för lärande

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Beslut för grundskola

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2018 /2019

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Innehå llsfö rteckning

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Transkript:

2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och jämlikhet. För att främja fysisk, psykisk och social hälsa står Mariebergsskolan för kontinuitet, trygghet och glädje. Vi lägger stor vikt vid ett gott bemötande. Vi uppnår hög måluppfyllelse genom att fokusera på att skapa motivation hos eleverna och låta lärandet vara flexibelt, kreativt och glädjefyllt. På Mariebergsskolan har vi en vi-känsla som präglas av empati, samarbete och ett gemensamt ansvar för varandra och vår verksamhet.

Mariebergsskolans organisation 15/16 Rektor Biträdande rektor 50% LG Elevhälsan Administrativt stöd Arbetslag F-3 Arbetslag 4-6 Arbetslag fritids Utvecklingsgrupp/förstelärare IKT-pedagog

2.1 Normer och värden Alla som arbetar i skolan ska Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt LGR11 Detta gör vi genom att: Trygghetsgruppen och skolans personal arbetar aktivt för att motverka kränkande behandling. Skolan arbetar med främjande aktiviteter som t.ex. att erbjuda rastaktiviteter, aktivitetsdagar i åldersblandade tvärgrupper och gruppstärkande friluftsdagar. Vi för kontinuerliga samtal om kränkande behandling och trygghet. Vi har ett normkritiskt förhållningsätt i verksamheten. Under läsåret 15/16 ska vi utveckla våra rutiner för mottagande av nya elever och ny personal. Nya rutiner ska utformas. Detta för att alla ska känna till viktiga rutiner och skapa trygghet för både personal, elever och vårdnadshavare.

2.2 Kunskaper Alla som arbetar i skolan ska Uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande LGR11 Detta gör vi genom att: ha höga förväntningar på eleven och synliggöra elevens kunskapsutveckling, då ges en god grund för lärande. Vi följer vår plan för att uppmärksamma elever som riskerar att ej nå målen. Fördelningen av resurser på skolorna är flexibel och utgår från elevernas behov. Under läsåret 15/16 ska vi utveckla arbetet med det kollegiala lärandet genom att hitta en systematik för arbetet. Alla lärare som undervisar i matematik går Mattelyftet. All personal utbildar sig utifrån boken Beteendeproblem i skolan, Bo Hejlskov. Målet med all utbildning är en ökad måluppfyllelse.

2.3 Elevernas ansvar och inflytande. Alla som arbetar i skolan ska Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön LGR11 Eleverna ges inflytande i skolövergripande frågor via klassråd och elevråd. Vi uppmuntrar och lyssnar på elevernas förslag och idéer. All personal är uppmärksamma på att flickor och pojkar ges lika mycket utrymme. Vi har tydliga regler och förklarar också varför reglerna finns, t.ex. kring mobilanvändande och varför vi använder ett vårdat språk och har nolltolerans mot svordomar. Under läsåren15/16 och 16/17 arbetar vi aktivt för elevernas deltagande i vårt värdegrundsarbete och för förankringen av våra ledord Hälsa, Lärande, Tillsammans

2.4 Skola Hem. Alla som arbetar i skolan ska Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll. LGR11 På Mariebergsskolan lägger vi stor vikt vid att ha ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare genom regelbunden kontakt med hemmen genom brev/mail och samtal. Vi lyssnar alltid på föräldrarnas synpunkter och ser det som en del i vårt dagliga utvecklingsarbete. Vi har nära kontakt med de föräldrar som hämtar och lämnar på fritids detta skapar trygghet för både barn och föräldrar. Vi har föräldramöten 1-2 ggr per läsår. På föräldramötena informerar vi om vikten av ett ömsesidigt informationsflöde föräldrar skola och skola föräldrar. Vi har föräldraråd 2-3 ggr per termin, där skolan representeras av rektorn. Under läsåret 15/16 och 16/17 utvecklar vi former för utvecklingssamtal på fritids för de barn och föräldrar som önskar. Informationen kring fritidsverksamheten till barn och föräldrar utvecklas ytterligare.

2.7 Bedömning och betyg Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Lgr11 Vi har utformat ett års-hjul som vi följer för att på ett systematisk sätt följa upp eleverna måluppfyllelse. Exempel på arbetssätt för att nå målen: Organisationsnivå: Vi har klasskonferenser, EHT, Arbetslagsträffar. Vi dokumenterar. Vi har olika verktyg tex. Nya språket lyfter och Diamant. *Gruppnivå: Vi försöker få till mindre grupper i klassrummet. Vi ger eleverna egen tid. Vi har en lektionsstruktur som passar alla. *Individnivå: Vi använder kompistänk. Fråga en kompis som kan förklara om du kör fast-starka tillsammans. Vi använder de verktyg som finns till förfogande, datorer, I-pad. Under läsåren1516 och 1617 utvecklar vi arbetet genom det kollegiala lärandet så att alla lärare ger sina elever kontinuerlig återkoppling som syftar till att tydliggöra var eleven befinner sig i förhållande till sina mål.

Årshjul Måluppfyllelse 2015/2016 MM Betyg åk 6 december jullov januari november februari Utvecklinssamtal/IUP Lgr 11, 2.7 NP muntligt oktober Klasskonferenser Rektor gör lektionsobservationer september Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och H skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. mars april Nationella prov Utvecklingssamtal/ IUP/Omdömen Föräldramöte hela skolan augusti Betyg åk 6 juni juli sommarlov Analys/uppföljning NP maj Skriftliga omdömen skickas hem & sammanställning till rektor

2.5 Övergång och samverkan Läraren ska Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer I samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd Lgr11 Det finns en skriftlig plan för övergång förskola förskoleklass. Den planen utvärderas och revideras varje läsår. Under läsåret 16/17 utvecklar vi samarbetet mellan förskola/skola. Vi behöver utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen på förskolan för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt. Vi ska ha ett ökat samarbete mellan förskoleklass och åk 1 för att stödja elevernas kunskapsutveckling ytterligare. Fritidsverksamheten ska medvetandegöra hur de kan arbeta med läroplanens mål för en ökad måluppfyllelse.

2.6 Skola och omvärlden Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur-och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan Lgr11 Sedan läsåret 14/15 samarbetar vi med Kulturskolan inom ramen för projektet Kultur för lust och lärande (KLL). Vi vill stärka elevernas kunskaper i de s.k. basämnena matematik, engelska och svenska samt no-blocket, genom att integrera kulturskolans ämnen i dessa. Vi vill ge våra elever möjlighet att använda sig mer av sin fantasi, nyfikenhet och kreativitet i sitt lärande. Läsåret 16/17 ska vi starta upp ett samarbete med Adolfsbergsskolan för att kunna ta del av deras studie-och yrkesvägledares kompetens

Fokusområden Arbetsplan Trygghetsplan Fritidsverksamheten Verksamhetsidé IKT Trygg miljö Skolans Värdegrund Reviderad läroplan Ökad måluppfyllelse Mattelyft Utvärdering Kvalitetsrapport