Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Relevanta dokument
Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Frida Dahlqvist

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Genusteorier och internationella perspektiv

Sveriges jämställdhetspolitik

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feministisk etik en introduktion. Borgholm 17 april 2013 Goldina Smirthwaite

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Internationell politik 1

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Identitet - vilka är du?

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Intersektionaliteti socialt arbete. Föreläsningar och Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Idrott, genus & jämställdhet

Institutionen för teknik och samhälle EXAMENSARBETE. Utan den feministiska kampen, då finns inte jag. Eva Fredriksson

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Klassbegreppets återkomst

Prövning i sociologi

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

J Ä M S T Ä L L D H E T

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Omsorg och genus ur omsorgstagarnas och omsorgsgivarnas perspektiv

Jämställdhet I i samhälle och organisation. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda

Perspektiv och teorier i internationell politik

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen

12/7/2013. Allmän rättslära idag. Föreläsning allmän rättslära 6 december 2013 Bo Wennström

Män, maskulinitet och våld

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Jämställdhet Genus Ledarskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Rut och Noomi. RUTS BOK I Gamla testamentet är på många sätt gränsöverskridande.

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Kulturpolitikens genus. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 15 september 2015

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Ett och betyder så mycket

Stöd på lika villkor?

Lika rättigheter och möjligheter

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Filosofiens annet kjønn

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Processtöd jämställdhetsintegrering

Sammanfattning 2015:5

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Landsorganisationen i Sverige

Religionskunskap. Syfte

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Vägen till könskrig Till feminister i alla partier

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Genusperspektiv på ANDT

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

genus Hur skapas genus

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Människan i arbete och arbetets former. - genussystemet. Line Holth

Vem gör vad och varför? - En studie om familjers uppfattning om jämställdhet i hemmet

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Föreläsning 2: Släktskap, härstamning och äktenskapsregler. A3 Vardagslivets sociala organisation

Grundläggande jämställdhetskunskap

Workshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Transkript:

Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se

Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism ger perspektiv på ojämlikheten i den politisk/ekonomiska sfären. Radikalfeminism fokuserar på ojämlikheten mellan könen i familjesfären och i fenomenet sexuellt våld. Radikalfeminism och liberalfeminism uppmärksammar den kulturella nedvärderingen av kvinnor. Socialistisk radikalfeminism uppmärksammar alla de fyra sfärerna av ojämlikhet mellan könen.

Genussystemet Två Principer - Isärhållandet av könen - Mannen som norm Kritik mot idén om genussystem Genuskontrakt Utveckling av genussystembegreppet styrka, räckvidd och hierarki

Genusdualism och arbetsdelningen mellan könen Tanke- och idésystem måste vara förankrade i en social ordning. Arbetsdelningen mellan könen underbygger genuskonstruktionernas dualism. Lévi-Strauss - det är arbetsdelningen mellan könen i sig som måste finnas där, men det är irrelevant vilken form den tar. - biologiska skillnader mellan könen kan inte förklara arbetsdelningen. - arbetsdelningen mellan könen etablerar ett ömsesidigt beroende mellan kvinnor och män. Lévi-Strauss tankegångar rymmer ingen feministisk insikt. Rubin - använder sig av Lévi-Strauss syn på kön och sexualitet som kulturella skapelser - uppdagar även dolda slutsatser om heterosexualiteten och om kvinnors underordning.

Prostitution, pornografi och sexuellt våld Prostitution en symbol för mäns makt över sexualiteten. Dworkin pornografi både symptomet på och orsaken till mäns kvinnoförakt. MacKinnon våld och sexualitet är så tätt sammanvävda i det patriarkala samhället att de inte kan skiljas åt. Kritik mot Dworkin och MacKinnon

Moderskap i dagens Sverige Göran Persson uppmanar hösten 2001 svenska kvinnor att föda fler barn. Feminister svarar med att kräva bättre föräldraförsäkring, tryggare arbetsvillkor samt ökad press på fäder att ta sitt ansvar. Socialistisk radikalfeminism: Det sätt på vilket ett samhälle organiserar fortplantningen, vars ekonomiska funktion bland annat är att reproducera arbetskraft, är intimt sammanvävt med ekonomi. Denna organisation av fortplantning och ekonomi bestämmer kvinnors samhälleliga villkor på avgörande sätt.

Olika syn på moderskap inom feministisk debatt Madonnan & Horan 1960- och 70-talens feminister ser moderskap som ett problem för kvinnors frigörelse. - Juliet Mitchell - Adrienne Rich - Shulamith Firestone - Simone de Beauvoir I skiftet mellan 1970- och 80-talet sker en vändning i den feministiska synen på moderskapet. - Nancy Chodorow - Sara Ruddick - Carol Gilligan

Pigdebatten en fråga om klass och kön Det obetalda hemarbetet har flera gånger under 1990-talet stått i fokus i den offentliga debatten. Avdragsgill hemhjälp som ett sätt att underlätta för kvinnor att förena yrkeskarriär med ansvar för hem och barn. Kritik mot avdragsgill hemhjälp - Ett klassperspektiv - Ett feministiskt perspektiv

Kunskap är makt Androcentrismen i vetenskapen Fyra faser i den feministiska vetenskapens framväxt: 1. Kritik av vetenskapens dominerande strömningar. 2. Att skaffa sig kunskap om alla aspekter av kvinnors liv. 3. Omprövning av den tidigare vetenskapens uppfattning om vad det innebär att vara människa. 4. Långtgående kritik av de egna begreppen. I vilka kvinnors intressen verkar det feministiska kunskapsprojektet?

Postmodernism Stark kritik mot den västerländska vetenskapens tro på förnuft, objektivitet och sanning. Marxismen och andra stora berättelser ses som totalitära. Enligt postmodernismen finns det ingen objektiv ståndpunkt varifrån världen kan beskådas och förstås. Språket är centralt inom postmodernismen.

Postmodernism och feminism Feminister har precis som postmodernister kritiserat den västerländska synen på förnuftet och tanken om den objektiva vetenskapen. Postmoderna feminister är emot generaliseringar. Kritik mot postmodernism hävdar att denna saknar insikten om att världen är präglad av djup ojämlikhet. Vem tjänar på postmodernismen?

Judith Butler och den heterosexuella matrisen Konstruktionen av manligt och kvinnligt upprätthålls med hjälp av idén om ett naturligt heterosexuellt begär. Butler och andra queerteoretiker ställer den sexuella identiteten och sexualiteten i sig i fokus. Distinktionen mellan kön och genus kan inte upprätthållas. Performativitet genus iscensätts genom handlingar och tal.

Män och feminism Radikalfeminismen på 1960- och 70-talen förordade separatism. Detta gick inte ut på att avvisa eller förkasta män, utan att vara oberoende av dem. Feministiska män har pekat på sambanden mellan förtrycket av kvinnor och av homosexuella. Varför känner många män inte igen sig i den feministiska beskrivningen av män som personer med makt?

Genus och etnicitet Kulturer är inte homogena. Både etnicitet och kön/genus ses som sociala konstruktioner. Etnocentrism att beskriva andra kulturer med hjälp av den egna kulturens värderingar, ofta så att de andra kulturerna framstår som underlägsna. Den Andre

Kön, etnicitet och hedersmord Olika faser i svensk invandringspolitik - Assimilering - Det mångkulturella samhället - Konflikt mellan normer och lagstiftning i Sverige när det gäller jämställdhet och den kvinnosyn som är förhärskande inom vissa grupper av invandrare. Två ståndpunkter i debatten om hedersmord - Patriarkat - Kultur

Vad är målet och vilken är vägen dit? Gynocentrism - Att utgå från kvinnor som grupp - Kvinnors grupperfarenheter kan komma med en kritik av de värden som det patriarkala samhället bygger på. Olika tolkningar av kvinnors position inom politiken - Maktlöshet - Aktiva val Reproduktion före produktion Demokratisk fördelning av arbetet kräver en upplösning av genusdualismen i tanken, i ekonomin, i politiken. Skillnad eller hierarki?