Kulturhistorisk konsekvensanalys Kv Vulkanen 3 Drottninggatan/Rademachergatan

Kulturhistorisk konsekvensanalys Kv Vulkanen 3 Drottninggatan/Rademachergatan Eskilstuna kommun 2016-06-03

Objekt Beställare Ansvarig antikvarie Handläggande antikvarie Fastighet: Vulkanen 3 Kommun: Eskilstuna Landskap: Sörmland Län: Sörmlands län PEAB Bostad AB genom Jonny Lundkvist Box 808 169 28 Solna Annika Andersson White Arkitekter AB Östgötagatan 100, Stockholm Tel. +46 8 402 26 33 annika.andersson@white.se Maria Ros White Arkitekter AB Östgötagatan 100, Stockholm Tel. +46 8 402 26 73 maria.ros@white.se Granskare Omslagsfoto Jan Perotti White Arkitekter AB Östgötagatan 100, Stockholm Tel. +46 8 402 25 79 jan.perotti@white.se Vy av Drottninggatan 1925 sett mot norr. Kvarteret Vulkanen syns till vänster i bild. Källa: Eskilstuna stadsmuseum 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 Bakgrund och omfattning 3 Vad är en kulturhistorisk konsekvensanalys? 3 Vad är kulturhistorisk karaktärisering? 3 Vad är kulturhistoriskt värde? 3 Författningsskydd 3 Övriga ställningstaganden 3 HISTORIK 5 Stadens framväxt 5 Kvarteret Vulkanen 7 KULTURHISTORISK KARARKTÄRISERING 9 Området i stort - Centrumområdet 9 Område av blandad bebyggelse 9 Kvarteret Vulkanen 9 KULTURHISTORISK VÄRDERING 11 Stadsplanehistorisk värde 11 Miljöskapande värde 11 KONSEKVENSANALYS 13 Konsekvenser för riksintresset 13 Konsekvenser enligt PBL 13 Punkter att beakta 13 KÄLLOR 15 2

INLEDNING Bakgrund och omfattning White har givits i uppdrag genom PEAB Bostad AB att utföra en kulturhistorisk konsekvensanalys av förslag av nybyggnation på fastigheten Vulkanen 3 i Eskilstuna. Uppdraget omfattar konsekvensanalys av föreslagen nybyggnation på fastigheten. För att möjliggöra konsekvensanalysen genomförs även en övergripande antikvarisk karaktärisering och en kulturhistorisk värdering samt en översiktlig historik. Konsekvensanalysen har föregåtts av ett platsbesök 2016-04-18. Plantolkning omfattas inte av uppdraget. Vad är en kulturhistorisk konsekvensanalys? Dokumentet Kulturhistorisk konsekvensanalys är ett verktyg att använda under förprojekterings och projekteringsfasen då ett bebyggelseområde ska genomgå förändringar. Dokumentet syftar till att beskriva hur en förändring påverkar ett bebyggelseområdes kulturhistoriska värden och karaktärsdrag. Analysen baseras på vilka värden och kulturhistoriska karaktärsdrag som området besitter i dagsläget. Vad är kulturhistorisk karaktärisering? Bebyggelseområdets karaktärsdrag är en hänvisning till PBL 2 kap 6. Genom att hänsyn tas till karaktärsdragen värnas bebyggelseområdets historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tillvara. Därmed undviks även förvanskning i enlighet med PBL 8 kap 13. En kulturhistorisk karaktärisering syftar därför till att ange vilka ett bebyggelseområdes kulturhistoriska karaktärsdrag är, så att dessa kan värnas särskilt. För beskrivning av bebyggelseområdes karaktärsdrag används Boverkets Checklista karaktärsdrag som utgångspunkt, dock används inte rubriken Byggnaden då analysen fokuserar på bebyggelseområdet som helhet. Checklistan finns att tillgå via Boverkets hemsida. Vad är kulturhistoriskt värde? Bebyggelseområdes kulturhistoriska värde hänvisar till flera delar i PBL, bl.a. PBL 2 kap 6 samt PBL 8 kap 9 och 13. Det är dock inte fastställt vare sig i lagtext eller rättspraxis vad kulturhistoriskt värde är. Värderingen i denna rapport utgår från en modell framtagen av Riksantikvarieämbetet. Modellen beskrivs i boken Kulturhistorisk värdering av bebyggelse av Axel Unnerbäck. Modellen bygger på att det kulturhistoriska värdet är uppbyggt av dokumentvärden, upplevelsevärden och förstärkande värden. Dessa kan sinsemellan ha olika dignitet vilket innebär att ett värde kan ses som viktigare än ett annat. Exploateringsförslag Granskade handlingar framtagna av White är: - Material översänt 2016-04-12. - Vyer och modellbilder, daterade 2015-10-29 7 st. - Vyer och illustrationer, daterade 2015-08-19 4 st. - Situationsplan visande nockhöjder, daterad 2016-04- 11, 1 st. samt fotomontage daterat 2016-05-16, 1 st. Förslaget omfattar nybyggnation av en 5-8 våningar hög byggnad i hörnet Drottninggatan/Radermachergatan. Byggnationen upptar större delen av fastigheten i en nästan sluten rektangel med en inre gård i mitten. Fasaderna är förlagda i fastighetsgräns mot gata. Byggnaden har olika våningshöjder och varierad takutformning med både platta tak och sadeltak. Kulörerna är i gråskala (vit, grå, svart) med inslag av brunt. Författningsskydd Detaljplan För fastigheten gäller detaljplan 1246-1, Kv. Vulkanen m.m. som vann laga kraft 2003-03-27. Enligt detaljplanen får aktuellt område användas för bostäder och centrumverksamheter i 2-5 våningar, dock ej bostäder i bottenvåningar mot gata. Detaljplanen reglerar därutöver högsta antalet kvadratmeder räknat i bruttoarea som får uppföras, hur gårdarna ska utformas med plank och vegetation samt anger bestämmelse om att nivåskillnader ska utplånas. Även fasadernas utformning regleras i viss utsträckning. Fornlämning Fastigheten ligger inom fornlämningsområde enligt Kulturmiljölagen 2 kap 1. Inom detta område krävs beslut från Länsstyrelsen om undersökning måste utföras före nybyggnation enligt 2 kap 6 Kulturmiljölagen. Aktuell fornlämning beskrivs som stadslager, område med eventuella kulturlager. 1663 fanns här 20 smedjor. Riksintresse Området är utpekats som riksintresse för kulturmiljövården, Eskilstuna D5, enligt Miljöbalken 3 kap 6. Beslut om riksintresse fattades 1987. En revidering av värdetexterna som beskriver området och dess värden beslutades av Riksantikvarieämbetet 1996. Dessa värdetexter är fortfarande giltiga. Under år 2014 färdigställde Länsstyrelsen i Södermanlands län 3

en reviderad uttolkning av riksintressenas gränser i landskapet Motivering till riksintresset: Smides- manufaktur- och industristad som speglar många olika utvecklingssteg och de sociala förhållandena från medeltiden och 1600-talet fram till tiden efter 1950. Uttryck för riksintresset: Medeltida tätortsbildning på Eskilstunaåns östra sida med långgata längs stranden och småskalig träbebyggelse. Gestaltmässig, avancerad, rutnätsplan från 1658. Olika administrativa stads och tätortsbildningar som senare slagits samman. Rademachersmedjorna och Fristadshusen. Handels- och hantverksgårdar från 1700- och 1800-talet. Industrianläggningar och stadsplanemönster från 1800-1900-tal. Bostadsområden för arbetare och tjänstemän från 1900-talet. Värdetext från 1987 Eskilstuna industrimiljö. Stadsbildning med lång och obruten tradition som smides-, manufaktur- och industristad, och där kronans insatser verkat starkt på stadens utveckling. Stads-rättigheter tillkom 1659, men delar av de industriella anläggningarna har tidvis utvecklats vid sidan om själva staden. Här skedde bl.a. år 1771 inrättandet av en ekonomisk fristad för Eskilstunabruken så att in- och utländska smeder skulle kunna bo och arbeta där självständigt utan hinder av skrå- eller tulltvång. Mål för att tillgodose riksintresset Av riksintressebeskrivningens kunskapsunderlag framgår att riksintresset är uppbyggt av kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde. Ett antal mål för hur riksintresset vid förslag om förändring ska behandlas för att tillgodoses har tagits fram. Det innebär att: Viktiga betydelsebärare vad gäller topografi, bebyggelse, stadsplan, kommunikationsstråk (långgator, gränder, kanal, hamnar), ska bevaras och underhållas. Grundläggande stadsplanestrukturer från 1600-, 1700- och 1800-talen ska bibehållas men kan kompletteras om kulturhistoriska värden beaktas. Stadens horisontlinje bör behållas intakt och bör inte utsättas för konkurrens i form av högre byggnadsverk än vad som nu är dominerande. Impedimentmarker i riksintresset samt parker och trädgårdar på tomtmark ska inte förtätas genom exploatering, de ska inte heller avstyckas, delas eller sammanslås med annan mark om det påverkar utpekade kulturhistoriska värden. För att kunna bibehålla och i förlängningen bruka de komplexa relativt småskaliga historiska miljöerna är det av central betydelse att dessa brukas inom ramen för sådana verksamheter som ryms inom dessa. Kulturhistoriskt värdefulla samhällskomponenter t.ex. utpekad bebyggelse, bör i det längsta bevaras och ges en användning. Oexploaterad mark bibehålls som stadsnära grönområden. Befintlig, värdefull bebyggelse med koppling till järnvägens historiska betydelse bör bevaras. Kulturlager ska i första hand bevaras. ÖVRIGA STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Eskilstunas översiktsplan 2030 antogs 2013-08-29. Översiksplanen anger att det främsta redskapet och huvudprincipen för stadens utveckling är förtätning av staden inifrån och ut inom befintlig struktur. Att vidareutveckla befintliga områden och använda redan etablerade samhällsresurser som t.ex. kollektivtrafik, kommer att skapa långsiktig hållbarhet. Planen anger aktuellt område som förtätningszon och är utpekat som utbredningsområde för bostäder. Förtätningen ska, enligt översiksplanen, ske främst inom en 5 km radie från centrum och syftar till någon form av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. Förtätningen innebär olika typer av nybyggnation t.ex. vertikal förtätning, längs med onödigt breda gaturum, på lucktomter, impedimentmark, markparkeringar, industrimark mm. Aktuellt område ligger inom riksintresse Eskilstuna D5, i översiktsplanen kallat D51. I översiktsplanen återges riksintressets motivering och uttryck under rubriken värdebeskrivning i ett samlat stycke. Bebyggelse inom riksintresseområden anges vara att betrakta som bebyggelsemiljöer enligt plan- och bygglagen 8 kap 13. Det betyder att miljöerna är särskilt värdefulla och inte får förvanskas. Förändringar inom dessa områden ska göras med stor hänsyn till kulturmiljövärdena. För varje riksintresse har det tagits ställning till vad som anses kunna skada riksintresset. För D51 är det: - Omvandling av industriområden, okänslig förtätning, nya vägsträckningar. Kulturminnesvårdsprogram Kultruminnesvårdsprogrammet från 1988 Bygd att bevara redovisar förutom kulturmiljöer av riksintresse också kulturmiljöer av regionalt och kommunalt intresse. Inget specifikt nämns om kvarteret Vulkanen. Generellt anges däremot att ny bebyggelse skall placeras traditionsenligt. Möjligheten att läka sår i stadsbilden, till exempel med omsorgsfulla förtätningar, kan också bidra till en vackrare och mer attraktiv stad. 4

HISTORIK Stadens framväxt Eskilstuna är en smides-, manufaktur- och industristad med över 350-åriga anor som stad. Stadens historia började i 1600-talets Sverige då Karl X ville skapa en ny svensk storstad med huvuduppgift att framställa smidesprodukter. 1658 ritade arkitekten Jean de la Vallée en stadsplan till den nya industristaden som var belägen söder om ån och kallades Carl-Gustafs stad. Ett 20-tal av de planerade 120 smedjorna uppfördes. Carl-Gustafs stad (omfattande områdena kallade Nystaden och Fristaden) fick stadsrättigheter 1659. 1659 fick även staden Eskilstuna, som då omfattade bebyggelsen öster om ån, stadsrättigheter. Eskilstunas industri fortsatte att gå på högvarv långt in på 1900-talet, då även bostadsbyggandet tog fart. Stadsplanen för Fristaden formade tydligt den framväxande bebyggelsen. 1940-1950-talen var t.ex. en intensiv period av bostadsbyggande som tillsammans med den framgångsrika industriverksamheten bidrog till att staden växte kraftigt. 1771 blev området Fristaden en egen stad, Eskilstuna Fristad. I Fristaden gällde inte skråtvångets regelverk och undantag från vissa skatter och tullar infördes för att underlätta för småföretagare att ägna sig åt järn-, stål- eller metallförädling. Statens önskan var att främja och utveckla den inhemska järnindustrin och syftet med 1770-talets stadsplan var att fristadstomterna skulle bebyggas annorlunda än tidigare. Bostadshusen skulle placeras med långsidorna mot gatan och smedjorna en bit in på tomten, i motsats till de gavelställda Rademachersmedjorna. Först 1833 slogs Eskilstuna Fristad och Eskilstuna (då omfattande områdena Nystaden och Gamla staden) samman till en stad. Ända fram till 1879 utgjorde Eskilstuna Fristad ett eget område inom Eskilstuna, karaktäristiskt med sina många fabriker och industrier. Under 1870-1900 expanderade antalet stora fabriker i Eskilstuna, från 3 st år 1870 till 120 st år 1900. Anledningen var till stor del näringsfrihetens införande 1864 och den nya järnvägsförbindelsen 1877. 2 1 3 1. Stadskarta över Carl-Gustafs stad 1658 av Jean de la Vallée. Läge för kvarteret Vulkanen är markerat med svart ring. Källa: Eskilstuna stadsmuseum 2. Karta över Fristaden 1771 visande kvartersstruktur. Kvarteret Vulkanen är markerat med svart ring. Källa: Lantmäteriet 3. Stadskarta över Eskilstuna 1967. Området Fristaden är markerad med svart ring. Källa: Eskilstuna stadsmuseum 5

1 31. Gruppbild från 1895 över arbetarna på E.A. Berg fabrik. Fabriken låg i kvarteret Vulkanen. Bilden troligtvis tagen från Bruksgatan. 2. Vy från Drottninggatan 1959 sett in mot kvarteret Vulkanen. I bakgrunden syns skorstenarna från E.A. Bergs fabrik. 3. Vy av Drottninggatan 1925 sett mot norr. Kvarteret Vulkanen syns till vänster i bild. 4 2 4. Vy av Drottninggatan 1959 sett mot öster in mot kvarteret Vulkanen. Till höger i bild syns Rademachergatan och gaveln av utbyggnaden från 1916 av E.A. Bergs fabrik. Miljöerna försvann i samband med rivningarna 1960-1968 Källa bild 1-4: Eskilstuna stadsmuseum. 6 4

Kvarteret Vulkanen Placering Kvarteret ligger i den tidigare Fristaden och ingick av Eskilstuna första stadsplan från 1658. Kvarteret är idag en del av den västra delen av Eskilstuna centrumområde och omgärdas av Kungsgatan, Drottninggatan, Radermachergatan och Bruksgatan. Två av kvarterets fastigheter har kvar sin ursprungliga form från 1700-talet (det som idag kallas Vulkanen 4 och ). Fastighetsgränserna inom kvarteret har i övrigt ändrats flera gånger genom åren. Den aktuella platsen ligger på fastigheten Vulkanen 3. Fastigheten såsom den ser ut idag är en sammanslagning av i huvudsak Vulkanen 2 och 3, men har både vad gäller bebyggelse och utbredning, förändrats genom åren. E.A. Bergs fabrik Av kartmaterial framgår att fastigheten som idag är Vulkanen 3 var bebyggd under 1700-talets slut. Det är däremot oklart vad denna byggnad innehöll. 1879 startade Erik Anton Berg en smidesverksamhet i hörnet av Rademachergatan och Bruksgatan. Alteftersom verksamheten växte köpte Berg fler tomter i kvarteret och 1884 uppfördes E.A. Bergs fabrik, som enligt arkivuppgifter 1889 utökades till Rademachergatan 37 (vilket i princip motsvarar fastighetsgränsen mellan Vulkanen 3 och 9, se kartmaterial sid 8 bild 3 och 9). År 1913 och 1914 förvärvade E.A Berg ytterligare tomter i kvarteret. 1916 uppfördes en trevåningsbyggnad vid Radermachergatan som enligt kartmaterial och flygfoto från 1950-1960-talet delvis bredde ut sig över det som idag är fastigheten Vulkanen 3 (se sid 8 bild 5 och 7). Hela E.A. Bergs verksamhet flyttades 1948 till en nybyggd fastighet i Vilsta. Fler byggnader på fastigheten Utöver E.A. Bergs Fabrik har det enligt äldre foto- och kartmaterial funnits ytterligare byggnader på det som idag är Vulkanen 3. Byggnadsbeståndet på fastigheten har varierat men med det gemensamma draget att fasaden mot Drottninggatan oftast varit bebyggd i tomtgräns (se sid 8 bild 3-9). Fastigheten rensas Under 1960-talet förnyades stora delar av centrumområdet. 1960-1968 revs stora delar av kvarteret Vulkanen och de flesta av fabriksbygganderna och trähusbebyggelsen försvann. 1969 återges fastigeten Vulkanen 3 (då bestående av Vulkanen 2 och 3) endast bebyggd med en oljecistern och en tillhörande byggnad med servicecentral mot Drottninggatan. Parkering och kiosk Sedan mitten på 1970-talet står en kiosk på fastigheten längs med Drottninggatan. I övrigt har fastigheten sedan åtminstone 1969 använts som parkeringsplats. Mellan 1993 och 2012 låg en transformatorstation intill kiosken, i övrigt har tomten varit obebyggd. Nybyggnation Under 2014-2016 revs och uppfördes bostäder i kvarteret, i korsningen Kungsgatan/Bruksgatan (fastigheten Vulkanen 7). Under 2016 påbörjades även uppförande av bostadshus i korsningen Bruksgatan/ Rademachergatan (fastigheten Vulkanen 9). 1, 3. Härderverkstad, transmissionsfabrik på Rademachergatan 37. Årtal 1890-1950. 2. Foto av arbetare, järnmanufaktur, Rademachergatan 37. Årtal 1894-1906. Källa bild 1-3: Eskilstuna Stadsmuseum. Miljöerna försvann i samband med rivningarna 1960-1968. 1 2 2 3 7

1 2 3 4 5 1771 1876 1890 1907 1927-1955 6 7 8 9 1962 1955-1967 1986 2015 1. Utsnitt ur karta redovisande fastighetsindelning 1771. 2. Utsnitt ur stadskarta 1876. 3. Utsnitt ur stadskarta 1890. 4. Utsnitt ur stadskarta 1907. 5. Utsnitt ur stadskarta 1927. Kvarteret behöll denna struktur fram till 1955. 6. Utsnitt ur stadskarta 1962. 7. Flygfoto över kvarteret från 1957-1967. 8. Utsnitt ur stadskarta 1986. 9. Utsnitt ur fastighetskarta 2015. Ungefärlig gräns för utbredning av fastigheten Vulkanen 3 är utmärkt med rektangel i bild. Källa bild 1: Landsarkivet Källa bild 2-6, 8: Eskilstuna stadsmuseum. Källa bild 7: Eniro. Källa bild 9: White 8

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Området i stort -centrumområdet Karaktäristiskt för kvarteret Vulkanen och dess närmsta omgivning är den tydliga kvartersstrukturen. Centrumområdet som helhet avgränsas åt söder av järnvägen och åt väster av Tullgatan och det därefter kommande grönområdet. Åt norr bildar Eskilstunaån en naturlig barriär som på samma sätt avgränsar österut. Område av blandad bebyggelse Centrumområdet har inom sig olika karaktärer. Området närmast kvarteret Vulkanen karaktäriseras av blandad bebyggelse, där olika arkitekturstilar, årsringar, byggnadsstorlekar, höjder och taklandskap förekommer. Bebyggelsen varierar i material och kulör men har i huvudsak en varm gul-röd färgskala. Fasadmaterial varierar mellan trä, tegel, puts och även hela glasade fasader förekommer. Funktionerna som byggnaderna rymmer är blandade, t.ex. förekommer både bostäder och affärsstråk. Alléen som löper längs med Drottninggatan ger gaturummet, trots en del högre byggnader, ett intimt intryck och binder samman de olika områdena med varandra. Kvarteret Vulkanen Blandningen av årsringar och variationen av byggnadstyper är särskilt framträdande i kvarteret Vulkanen. Även om de olika byggnaderna mot gata inte bildar ett slutet kvarter har de gemensamt att de samtliga är placerade med fasad i tomtgräns. Den nordöstra delen av kvarteret, i korsningen Drottninggatan/ Rademachergatan, karaktäriseras av en öppen yta, i stort sett obebyggd, omfattande fastigheten Vulkanen 3. Den öppna platsen upptar ungefär en fjärdedel av kvarteret. Den enda byggnaden på Vulkanen 3 är en kiosk, som i dagsläget ter sig malplacerad p.g.a. det tomrum som omger den och då den i placering avviker från övriga byggnader i kvarteret då den inte ligger med fasad i tomtgräns. 9

1 3 1. Längs med Drottninggatan syns den karaktäristiska trädallén. Den annars slutna kvarterskaraktären bryts av den i stort sett obebyggda tomten, Vulkanen 3. Den öppna platsen gör att tegelfasaden på byggnaden i intilliggande kvarteret Verkmästaren framträder. 2. I hörnet Kungsgatan/Bruksgatan syns samtida inslag i kvarterets bebyggelse (uppfört 2014-2016) och den varma gul-röda färgskalan. Även nytillskott i bebyggelsen följer kvartersstrukturen med fasader placerade i tomtgräns Källa: Eniro 3. Vulkanen 3 sett från Drottninggatan söderut med kiosken till höger i bild. 2 4. Korsningen Drottninggatan/ Radermachergatan. Kvartersstrukturen är svårläsbar pga. den öppna platsen. Källa: Eniro 4 10

KULTURHISTORISK VÄRDERING Stadsplanehistoriskt värde Det stadsplanehistoriska värdet kommer till uttryck i områdets tydligt avläsbara kvartersstruktur som följer 1771 års stadsplan för Eskilstuna Fristad. Rutnätsstrukturen och områdets placering berättar om tidens stadsplaneideal och om ortens framväxt. Kvarteret Vulkanen hade mellan slutet av 1800-talet och 1968 en tydligt markerad kvartersgräns åt samtliga håll. På grund av rivningarna under 1960-1968 består Vulkanen 3 idag av en öppen plats, vilket gör att kvartersstrukturen idag inte är tydligt avläsbar. Det stadsplanemässiga värdet har därmed, över tid, skadats genom att det blivit mindre avläsbart. Miljöskapande värde Platsen har ett miljöskapande värde i och med sin centrala placering kring huvudgatorna Drottninggatan och Kungsgatan. Vulkanen 3 har som hörnfastighet och placering längs med Drottninggatan stor betydelse för upplevelsen av huvudstråket och kvartersstrukturen som helhet. Det miljöskapande värdet innehåller även ett pedagogiskt värde där bebyggelsens varierande årsringar och arkitekturstilar berättar om stadens förändringar. I kvarteret Vulkanen återfinns exempelvis stadens första varuhus från 1927, ett bevarat bostadshus i trä byggt enligt 1770-talets stadsplaneintentioner och moderna bostadshus från 2010-talet. 1 1. Den öppna tomten längs med Drottninggatan bryter den ursprungligen täta rutnätsstaden och ger intrycket av att kvartersstrukturen löses upp. 2. Från nordöst uppfattas platsen som öde och det är svårt att uppfatta kvartersstrukturen. Källa: Eniro.. 2 11

1., Ett bevarat bostadshus i trä byggt enligt 1770-talets stadsplaneintentioner finns bevarat i kvarteret.. 2. Kvartersstrukturen är idag svår att avläsa pga. platsens öppenhet. 3. Allén längs Drottninggatan markerar huvudgatan framför kvarteret. 4. I korsningen Drottninggatan/ Kungsgatan återfinns stadens första varuhus från 1927 12

KONSEKVENSANALYS Konsekvenser för riksintresset Den aktuella platsen som berörs av den nu planerade bebyggelsen ligger inom ett område där stadsplanemönstret från 1770-talet fortfarande är tydligt avläsbart. Under 1900-talets andra hälft genomgick kvarteret stora förändringar, som bl.a. innefattade rivning av ett flertal hus. Andra kvarter inom området genomgick samma förändring. Kv Vulkanen är idag beläget inom ett område som karaktäriseras av blandad bebyggelse vilken inordnar sig i kvartersstrukturen från 1770-talet. I områdets nordvästra del breder industribebyggelse av varierande ålder ut sig. Där går industrialismens årsringar tydligt att utläsa. Det bedöms som positivt att platsen åter bebyggs, vilket förstärker kvartersstrukturen, något som stärker riksintressets värden genom att den äldre stadsplanen lättare går att läsa av. Att bebygga platsen och kvarteret bedöms därför inte som någon påtaglig skada för riksintresset, utan är snarare att betrakta som positivt. Den föreslagna bebyggelsen på den aktuella platsen är något högre än de intilliggande äldre byggnaderna. I relation till de nytillkomna bostadshusen i kvarteret skiljer sig höjden inte nämnvärt. Den nya bebyggelsen på Vulkanen 3 kommer att bli som mest synlig från vattenrummet. Höjden kan dock ses som en naturlig upptrappning av volymer, sett både från parkområdet och det äldre industriområdet. Bebyggelsen kommer inte utgöra något dominerande inslag genom att höjden ansluter till höjder på intilliggande byggnader. Stadens siluett kommer inte heller att påverkas, vilket är av största vikt. Det arkitektoniska uttrycket på byggnaderna speglar vår samtida arkitektur vilket bedöms som positivt. Området karaktäriseras av att de olika byggnaderna speglar sina tillkomstår. Genom att fortsätta låta nya byggnader spegla sin samtid skapas en kontinuitet i stadsbyggandet vilket ger ett pedagogiskt värde där stadens olika utvecklingsfaser är tydligt avläsbara. Den föreslagna utformningen bedöms därför inte innebära någon påtaglig skada för riksintresset. Sammantaget bedöms att den nu planerade bebyggelsen inte innebär någon påtaglig skada för riksintressen enligt MB 3 kap 6. Konsekvenser enligt PBL Som beskrivits under föregående rubrik bedöms den planerade bebyggelsen inte innebära någon negativ påverkan på bebyggelseområdets kulturhistoriska värden. I förhållande till PBL 2 kap 6 bedöms den planerade byggnationen inte inverka negativt på stadsbilden eller kulturvärdena på platsen. För att möjliggöra byggnationen måste en gatukiosk från 1970-talet att rivas. Byggnaden är visserligen väl bevarad och typisk för sin tid, men kan ändå inte bedömas vara en sådan byggnad som enligt PBL 8 kap 17 inte får förvanskas. Den är därmed inte en sådan byggnad som enligt PBL 9 kap 34 ska bevaras på grund av sitt historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. Intresset att tillgodose bostadsbehovet får därmed ses väga tyngre än intresset att bevara kiosken, i enlighet med PBL 2 kap 1. Punkter att beakta Fasader mot vattenfronten och Fristadstorget bör ges en ljus kulör, så att volymen kan läsas in i badhusets volym samt lamellhusens volymer. På så vis minskar påverkan på stadsrummet än mer. För övriga fasader gäller en mer fri färgsättning eftersom dessa fasader, i stadslandskapet, möter en brokig färgskala. Annika Andersson Bebyggelseantikvarie 13

1 2 1. Vy från Fristadstorget, korsningen Rademachertgatan/ Nybrogatan.. 2. Vy från Drottninggatan mot öster med korsningen Drottninggatan/Kungsgatan i förgrunden. 3. Vy av stadens front mot vattnet sett från stadsparken väster om Nybron. 3 14

KÄLLOR Lagrum Plan- och bygglagen (2010:900), PBL Miljöbalken (1998:808), MB Kulturmiljölagen (1988:950), KML Arkiv Eskilstunas samhällsbyggnadsförvaltning - bygglovshandlingar - detaljplan Eskilstunas stadsarkiv - fotomaterial Tryckta källor Schnell, Ivar, 1904-1993. - Eskilstuna : en gammal stad fyller 300 år / av Ivar Schnell. - 1959 Schnell, Ivar, 1904-1993. - Eskilstuna : en svensk industristad med anor / Ivar Schnell. - 1939 Digitala källor Kartor Lantmäteriet historiska kartor, www.lantmateriet.se, hämtat 2016-05-09 http://www.eskilstuna.se/sv/uppleva-och-gora/arkiv/stadsarkivet/kartor-och-ritningar/kartor-for-nedladdning1/, hämtat 2016-05-09 Översiktsplanering http://karta.eskilstuna.se/eskilstunakartan/oversiktsplan2030/, 2016-05-12 https://www.eskilstuna.se/framtid, hämtat, 2016-05-12 https://www.eskilstuna.se/global/sbf/planavdelningen/%c3%96p%20kortversion_h%c3%b6guppl%c3%b6st.pdf?epslanguage=sv, hämtat 2016-05-12 http://www.eskilstuna.se/pagefiles/44707/del%204%20milj%c3%b6konsekvensbeskrivning.pdf, hämtat 2016-05-16 Kulturmiljö, riksintresse, fornlämning http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html;jsessionid=80e223f0b9d40fc75e418436e6cb8d68?objektid=10031805570001&tab=3, hämtat 2016-05-12 http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/riksintressen/kulturmiljo/eskilstuna/pages/eskilstuna.aspx, hämtat 2016-05-12 http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/sitecollectiondocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/riksintressen/kulturmiljo-kunskapunderlag/d05_eskilstuna_kunskapsunderlag.pdf, hämtat 2016-05-12 http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2004/hallbar_stadsutveckling_exempel_fran_fem_kommuner.pdf, hämtat 2016-05-12 Granskat material - Material översänt 2016-04-12 - Vyer och modellbilder daterade 2015-10-29 7 st - Vyer och illustrationsmaterial, daterade 2015-08-19 4 st - Situationsplan med nockhöjder, daterad 2016-04-11 1 st Fotomontage framtaget av White daterat 2016-05-16 15