Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Relevanta dokument
Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Rapport 2014:43. Ostron (Ostrea edulis) i Kosterhavets nationalpark: kvantitativa skattningar och modellering av förekomst och totalt antal

Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Ostronfisketurism i Bohuslän. Ostron-nätverksmöte, Strömstad

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Kunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Planering för va-enbruk

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2012

-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN ABBORRE PÅ KUSTEN

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Japanska ostron i svenska vatten

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Pågående metodutveckling för tolkning av film

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

Vad beror skillnaden på?

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Hur mycket kostar äldres fallskador i Lysekil

Bilaga 2 Kartering av biotiska ekosystemkomponenter Antonia Nyström Sandman, Hedvig Hogfors och Frida Fyhr

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Övervakning av mjukbottenfauna

Roland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion

Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård. Miljöförvaltningen R 2012:2. ISBN nr:

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Spillningsinventering av älg i Norn

Vegetationsrika sjöar

Flodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Missing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR

Geoteknisk undersökning: Fält- och laboratorieresultat (Rgeo)

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Björnstammens storlek i Sverige 2017

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström

Beskrivning av använda metoder

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2016

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Nacka kommuns marina kustområde:

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Kartering av habitat med undervattensvideo

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Skattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE )

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total

Framtagande av lämpliga områden för musselodling med GIS

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar

En trilogi i två delar

Inventering av stora rovdjur i Örebro län

Inventering av förorenade områden


Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Planering av GIS-modellering av rekryteringsmiljöer för gädda, abborre och gös i Gävleborgs kustområden

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Flodpärlmusslans status i Västra Götaland

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Introduktion till statistik för statsvetare

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Föreläsning 4. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Rapport 2016:69. Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016

Hypotestestning och repetition

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Transkript:

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Utbredning i Sverige Inga ostron Ostron funna 2015: inventering av lokaler mellan Lysekil och Göteborg Större utbredning än väntat Högre tätheter än väntat Fynd av juveniler i skåne (Helsingborg)!

Rekrytering

Temperatur ( C) Rekrytering 22 21 20 19 18 17 16 15 14 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Juni Juli Augusti

Tätheter

Mortalitet Vintern 2009/2010 Hösten 2014 och vår och sommar 2015

Livsmiljö? Inventeringar 2007, 2009, 2010, 2011, 2013 0-1.5 m (9m) Alla typer av substrat Låg vågpåverkan men god cirkulation

Hur mycket ostron finns det? 1. Var finns ostronen? Information om djup och substrat begränsad, vågexponering! Detaljinventering 2009 2 områden (Tjärnö och Lysekil), 0-1.5 m Pressence/absence varje 500 m av kuststräckan Hur stor andel av habitaten har ostron? Exponeringskategori Lokaler med ostron (%) Moderat exponerat 16.7 Skyddat 51.2 Mycket skyddat 60.4 Extremt skyddat 54.8 Ultraskyddat 52.9

Hur mycket ostron finns det? 2. Tillgänglig livsmiljö? SAKU (Lantmäteriet m.fl.- modellering av vågexponering) Djup 0-3m Exponering (Ultraskyddat- Moderat exponerat) Område (Bohuslän) TOTAL tillgänglig area av olika habitat

Hur mycket ostron finns det? 3. På hur stor del av arean finns det ostron? Totalt tillgänglig area x andel med ostron Beräkning av area MED OSTRON i respektive exponeringskategori Exponering Area (m 2 ) 0-3 m i Bohuslän % av lokalerna med ostron Area med ostron (m 2 ) Mycket exponerat 82 332 0 0 Exponerat 10 977 553 0 0 Moderat exponerat 27 443 883 16.7 4 573 981 Skyddat 68 609 708 51.2 35 102 641 Mycket skyddat 98 797 979 60.4 59 690 446 Extremt skyddat 63 120 931 54.8 34 614 704 Ultraskyddat 4 116 582 52.9 2 179 367

Hur mycket ostron finns det? 4. Täthet av ostron? Inventering 2015 38 lokaler Medeltäthet: 169-0.01 individer/m 2 (Max 928 ind./m 2 ) (2013: 398-0.01) Exponeringskategori Medeltäthet (N. ind./m 2 ) Antal lokaler Moderat exponerat 0.01 6 Skyddad 46.7 9 Mycket skyddat 15.2 13 Extremt skyddat 32.1 5 Ultraskyddad 69.2 5

Hur mycket ostron finns det? 5. Antal ostron i Bohuslän? Täthet (antal ind/m 2 ) x arean med ostron Area med ostron (m 2 ) Medeltäthet (N. ind./m 2 ) Antal individer/ exponeringskategori Moderat exponerat 4 573 981 0.01 45 740 Skyddat 35 102 641 46.7 1 639 104 515 Mycket skyddat 59 690 446 15.2 906 650 544 Extremt skyddat 34 614 704 32.1 1 110 994 427 Ultraskyddat 2 179 367 69.2 150 730 881 Summan av antal individer per exponeringskategori 3 800 000 000 st

1 9 17 25 33 41 49 57 65 73 81 89 97 105 113 121 129 137 145 153 161 169 177 185 193 201 209 217 225 233 241 249 257 265 273 281 289 Frequency 400 350 300 250 200 150 100 Hur mycket ostron finns det? 6a. Biomassa? Hur stora är ostronen i Bohuslän? Längdgrupper och fördelning i pop. Grupp Storleksklass Medelstorlek (mm) % av populationen 1 47 22.1 67.4 2 73 60.1 8.9 3 86 80.1 4.5 4 104 95.4 7.1 5 >104 132.2 12.1 50 0 Längd (mm)

Hur mycket ostron finns det? 6b. Biomassa? Fördelning av populationen inom olika storlekskategorier x totala antalet ostron antal individer per längdgrupp Storlekskategori (mm) % av populationen Antal individer/strl. kat. 47 67.4 2 565 013 506 73 8.9 340 675 570 86 4.5 171 995 574 104 7.1 269 805 105 >104 12.1 460 036 354

Vikt (g) Hur mycket ostron finns det? 6c. Biomassa? Längd mot vikt Vikt per individ och storleksklass 750 600 450 300 150 Storleks Medelstorlek Vikt klass (mm) (g) 47 22.1 3 73 60.1 42 86 80.1 83 104 95.4 125 >104 132.2 260 0 0 50 100 150 200 250 Längd (mm)

Hur mycket ostron finns det? 6d. Biomassa? Antal ostron per storleksklass (6b) x vikt per individ i respektive storleksklass (6c) Storlekskategori (mm) Antal ind./ strl. kat. Vikt/ individ (g) Vikt totalt (ton) 47 2 565 013 506 22.1 8 606 73 340 675 570 60.1 12 620 86 171 995 574 80.1 13 493 104 269 805 105 95.4 32 389 >104 460 036 354 132.2 117 237 Summera alla storleksklasser 185 000 ton

Sannolikhet Hur mycket ostron finns det? 7. Försiktighetsprincipen! Bootstrapanalys av medelvärdena 80% konfidensintervall Medeltäthet Min Max 0.01 0.0 0.0 46.7 27 62 15.2 12 17 32.1 14 50 69.2 29 88 Min Max Antal 2 200 000 000 5 600 000 000 Biomassa (ton) 110 000 280 000 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 10 20 30 40 50 60 Täthet (ind./m2)

Sammanfattning Grov uppskattning Fler individer men mindre biomassa jämfört med beräkning från 2013 Hög rekrytering 2013 och 2014 Hög dödlighet 2014 och 2015 Antal Biomassa (ton) 2015 3 800 000 000 185 000 2013 950 000 000 245 000

Hur går vi vidare? Stratifierad provtagning: - Djupkategorier (3 st) - Exponering (samma som tidigare) - Utslumpade provpunkter Filmning av videotransekter: - 20 stillbilder/transekt - Förekomst och abundans - Vegetation - Substrat Modellering: - metod random forrest

Relativ betydelse av olika prediktorvariabler Prediktorvariabler Mest betydelsefulla faktorer: -Substrat (skalgrus, sand och grus) ökad mängd skalgrus högre förekomst -Djup: >4m drastiskt minskad förekomst - Vegetationstäckning: ökad vegetationstäckning minskad förekomst -Exponering: ökad exponering minskad förekomst

Modellen Modellerad och observerad maximal abundans (log x+1) Precision: Modellerad abundans mot observerad abundans på lokalerna-god överensstämmelse Förklaringsgrad (R 2 ) för abundans: ca 60% Korrekt klassificering: ca 85% (framför allt absence data)

Resultat Beräknat totalt antal ostron: ca 12 miljoner i Koster nationalpark (4.5-45 miljoner, 80% konfidensintervall) Har samma typ av data för C. gigas och Ostrea från Strömstad till Lysekil Transekter tolkade Modellering 2016

Tack! asa.strand@gu.se

Vad händer framöver? 2006 2006-2010 2011-2014 2014-2015?