Holmen s paper#3 2011

Holmen s paper#3 2011 Visst går det att skapa Haute Couture av papper! Vem är tre millimeter lång blond, slank och vacker? Tryckta media och UpCode ökar papperets slagkraft Excellent säger Sture om XLNT

TEXT: Strateg Marknadsföring, Anders Thorén FOTO: Ulla-Carin Ekblom (sidan 3, 8 14, 16, 17), Anders Thorén (4, 17), Innventia (3 6), SLU (3 6) Bea Szenfeld Fashion team (1, 3, 15), Rob Judges (3, 18,19). Sida 5: bild 1 är från SLU, bild 2, 3 är från Innventia, bild 4, 5 MoRe Research. GRAFISK FORM: Strateg Marknadsföring TRYCK: Norrköpings Tryckeri ANSVARIG UTGIVARE: Nils Ringborg Holmen s paper ges ut av Holmen Paper och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring. #3 Att DR-produkter driver försäljning i butik är ingen nyhet. Kompletterar man papperets styrkor med QR-koder ökar effekten ytterligare. Vi får spårbarhet, kan mäta effekter, fördjupa kunskapen om olika kundsegment och styra erbjudandena efter kundernas behov. Genom att låta print och QRkoder gå hand i hand öppnas helt enkelt nya möjligheter att få ut maximalt av investeringarna i marknadsföring. Mikael Hjelm Sales Manager, Nordic Sales

4 12 16 7 18 4När fibern friläggs formas materialet 7 Liten kod öppnar oändliga möjligheter 8Det bästa från två världa 8 12 Bea älskar papper 16 En ny vy öppnar sig för Henrik 18 Bokhandel med fanklubb Omslaget Kreationen är gjord av papper och kommer från Bea Szenfelds sommarkollektion 2009. Att papperet fångat henne beror på att Bea gärna vill jobba med material som finns omkring oss och att papper har karaktär.

Den fantastiska fibern Riv av hörnet på en tidningssida. Håll upp pappersbiten mot ljuset och där ser du dem fibrerna som är papperets byggstenar. Med blotta ögat är det svårt att se fibrerna inne i själva papperet, men i den avrivna kanten sticker en del av dem ut som en liten frans. Är det ett svenskt tidningspapper och den chansen är hyfsat stor så är det mest granfibrer som du ser. I papperet är de omkring en till tre millimeter långa, blonda och slanka. De är också väldigt vackra om man får chansen att betrakta dem i mikroskop. Men allt är inte granfibrer, en del är förmodligen returfiber av blandat ursprung. Vill man göra en superkort beskrivning av hur man tillverkar tidningspapper kan man säga att granfibern hämtas i skogen som massaved, körs till massabruket där vedråvaran huggs till småbitar, så kallad flis, som sedan mals sönder i raffinörer så att fibrerna friläggs. Pappersmassan pumpas sedan vidare till pappersbruket, där man i pappersmaskinen i princip sätter ihop fibrerna igen till det lätta men starka fibernät som bildar materialet papper. En person som kan ge en betydligt djupare beskrivning av den här processen är Emilia Liiri, utvecklingschef på Bravikens Pappersbruk. Hennes avdelning arbetar med att utveckla hela processen från ved till färdiga pappersrullar. Utmaningen är att förstå precis vad som händer i varje moment i den här kedjan. Den kunskapen behövs för att ge fibrerna exakt de egenskaper som behövs för att papperet ska uppfylla kundernas krav. Och för att uppfylla de krav som kunderna kommer att ställa i framtiden. Att vi fokuserar så mycket på fibern är logiskt. Vi vill helt enkel göra rätt från början. Det är i den fasen, då träflisen mals sönder så att fibrerna friläggs, som vi formar vårt material, säger hon. När process- och produktutvecklarna betraktar sina fibrer sker det ofta på mikroskopnivå. Den ursprungliga granvedsfibern i ett Holmen XLNT-papper är i genomsnitt 3,5 mm lång och 0,035 mm bred. Fibrerna är rörformade och fiberväggen har en komplicerad struktur med flera olika skikt som skiljer sig i uppbyggnad och kemisk sammansättning, se fig. En viktig del i mekmassaprocessen kanske den viktigaste är att på ett effektivt men inte alltför brutalt sätt skala av en del av de här skikten. Man vill komma åt de lämpligaste fiberskikten för att få styva och starka fibrer som samtidigt har bra optiska egenskaper. Man vill också ha en lämplig andel finmaterial så att papperskvaliteten blir den avsedda. Utmaningen är att samtidigt göra det här på ett energieffektivt sätt. När experterna diskuterar det här processmomentet låter det närmast som hjärnkirugi. De talar om hur man ska lägga snittet så att fiberbearbetningen sker på rätt plats i fiberväggen och fibrilleras precis lagom mycket. Det Att se vedråvaran förädlas till fibrer, som sedan formas till papper som exporteras till kunder runt om i världen, är lika fascinerande idag som när jag en gång började i skogsindustrin, säger Emilia Liiri. Emilia är kemiingenjör från Chalmers och har i 17 år arbetat med processoch produktveckling inom skogsindustrin. Idag är hon utvecklingschef på Bravikens Pappersbruk. Fibern består av flera skikt I ett träd finns ett oräkneligt antal fibrer vilka har till uppgift att ge det trädet stadga. Dessa fibrer binds samman av lignin. En granfiber är 3 5 mm lång och utformad som en ihålig långsträckt spole. Fiberväggen består av flera skikt. I dessa skikt är buntar av cellulosamolekyler organiserade i så kallade fibriller. Fibrillerna är orienterade i olika vinklar, vilket har stor betydelse för fiberns styrka. Lumen (hålrum) Sekundärväggar Primärvägg Mittlamell JustTheWayYo

5 4 3 2 1 uare 1. I trädet I trädet sitter granfibrerna tätt sammanpackade. Granveden utgörs av drygt 40 procent cellulosa, som är en kolhydrat. Cellulosa består av långa kedjor av sammanfogade ringformiga molekyler. Andra kolhydrater, så kallad hemicellulosor, utgör knappt 30 procent av veden. I papperet bidrar hemicellulosan till att ge starka fiberbindningar. Resten av granveden, cirka 30 procent, är främst lignin som binder samman fibrerna i veden. 2. Den frilagda fibern De långa granfibrerna gör att papperet blir starkt. 3. Efter TMP-processen Fibern är i naturligt tillstånd ganska stel, men i TMP-processen har den bearbetats. Fiberytan har fibrillerats så att den lätt binder fast vid andra fibrer. Det finmaterial som bildas i processen underlättar också fiberbindningen. 4. I papperet I papperet har fibrerna bundits samman till ett lätt, starkt och oregelbundet nätverk. Fiberbindningen sker i kontaktpunkterna mellan fibrerna då pappersbanan pressas samman och torkas i pappersmaskinens olika processteg. 5.Tunnare papper en utmaning Utvecklingen går mot allt tunnare tryckpapper. Samtidigt ska papperet vara ljust och ha en jämn yta som ger en bra bildåtergivning. Att svara upp till de kraven är en utmaning för både massa och papperstillverkarna. Ett Holmen XLNT-papper med ytvikten 34 g/m 2 är bara fem hundradels millimeter tjockt. Som framgår av tvärsnittsbilden byggs det upp av endast ett fåtal fiberlager. Det gäller alltså att dessa fibrer i processen fått den bearbetning som ger dem avsedd styrka och bulk.

kan vara nyckeln till att ge Holmen XLNT-papperet rätt styrka, optiska egenskaper och dess eftertraktade bulk. Kanske är liknelsen med kirurgi inte så dum, det handlar ju om att bearbeta fiberväggar som är hundradelar av millimetrar. Kruxet är förstås att det ska ske med stora och tunga stålraffinörer som körs med 1 500 varv i minuten! För den oinvigde låter det osannolikt att ett sådant precisionsarbete går att utföra med dessa maskiner Men Emilia förklarar: Det innebär förstås inte att man bearbetar den individuella fibern (vilket är tur eftersom ett gram Holmen XLNTpapper innehåller en miljon fibrer). Istället gäller det att utveckla TMPprocessen så att fibrerna separerats och massan i genomsnitt har bearbetats på precis det sätt man vill. Det är fullt möjligt och vi är dessutom bra på det. Men så har vi ju gjort TMP här på Braviken sedan 1977, säger Emilia med ett leende. Samtidigt har Holmen Paper Development Centre under mer än tio år bedrivit forskning och utveckling av TMP-processen och byggt upp expertkompetens inom området. Den ökade kunskapen gör att papperets egenskaper nu kan varieras inom allt vidare gränser. Holmens experter testar olika metoder för fiberfriläggning till exempel genom att variera designen på malsegmenten i raffinören eller genom att ändra processbetingelser. Att utveckla granfiberns naturliga styrka och styvhet är ett av de högst prioriterade målen vid fiberbearbetningen. God dragstyrka och bra töjningsegenskaper är ju viktigt för att papperet ska tåla de påfrestningar som uppstår i tryckpressarna. Även om man kommit långt i sitt utvecklingsarbete, menar Emilia Liiri att potentialen fortfarande är betydande. Inte minst då det gäller energieffektivisering ser hon många möjligheter. På Braviken har man de senaste åren investerat nästan 500 miljoner kronor i en modern linje för mer energieffektiv tillverkning av TMP-massa. Resultatet har blivit att elenergiförbrukningen minskat med 20 procent sedan 2008. Målet är fortsatt stora minskningar. Det är svårt men definitivt inte omöjligt. Den djupare kunskap vi skaffat oss om fibern blir mycket värdefull i det arbetet, säger Emilia Liiri. Färskfiber och returfiber Utöver färsk granfiber direkt från skogen använder Holmen Paper också returfiber i form av insamlade tidningar, tidskrifter och kataloger. Företagets pappersbruk i Madrid baserar sin tillverkning helt på returpapper. Det allra mesta av detta returpapper samlas in genom egna eller delägda returpappersbolag. Även vid tillverkningen av flera av de svenska papperskvaliteterna används returfibermassa. Andelen varierar mellan ca 20 50 procent beroende på papperskvalitet. Insamlingsgraden för returpapper ligger både i Sverige och Spanien över genomsnittet i Europa. Bilden visar returfibermassa med olika sorters fibrer. Egen gran är guld värd Holmen använder granved som råvara eftersom granfibern passar utmärkt i TMP-processen och har de egenskaper som behövs för att skapa trähaltigt tryckpapper av hög kvalitet. Det går även att tillverka TMP-massa av tall, det gör man till exempel i Nordamerika, men då måste processen anpassas efter som tallveden innehåller mer extraktivämnen. För massa- och pappersbruket i Braviken är det tryggt att Holmen har 1,3 miljon hektar egen skog, varav hälften är gran. Holmens avverkningar hålls alltid lägre än skogens tillväxt och på så sätt ökar Holmens egen fiberkälla hela tiden. Fibern varierar med årstiderna Fiberegenskaper är inte bara olika i olika trädslag. De skiljer sig också mellan olika träd av samma trädslag. Till exempel är granved från Sydsverige naturligt ljusare än granved från norra Sverige. Fibrerna i ett och samma träd ser också olika ut på grund av årstidsvariationerna. De fibrer som bildas under våren och den varma försommaren växer snabbast och får tunna fiberväggar och en mer öppen struktur. Tillväxten är då intensiv och stora mängder vatten ska transporteras genom den öppna fiberstrukturen. Denna vårved efterträds av sommarved då temperaturen och tillväxten är lägre. De fibrer som då bildas får tjockare väggar och sommarveden har en tätare struktur.

QR-koden har gjort papperet klickbart Den ser inte mycket ut för världen, QR-koden. Men bakom den svartvita verkligheten döljer sig en uppsjö av möjligheter. Ja, faktiskt hela webben. Kanske har du sett den när du bläddrat i morgontidningen eller på någon stortavla en fyrkantig tvådimensionell figur som vi kallar för QR-kod (Quick Response code). Kanske har du inte reflekterat mer över det. Eller så undrar du vad pixlarna kan betyda. För att de betyder något, det står helt klart. Fungerar som en streckkod QR-koder fungerar ungefär som streckkoderna när vi handlar. Skillnaden är att de bär på betydligt mer information. Ofta består informationen av en länk till en webbplats, film, bild eller text. Det som gör koderna tillgängliga för allmänheten är våra smartphones. Genom att ladda ned en QR-app kan den, med hjälp av mobilkameran, scanna av rutnätet och förvandla det till kampanjsidor, kontaktuppgifter eller rabattkuponger. Och de blir tillgängliga direkt i mobilen. QR-koden skapar helt enkelt en länk mellan ett medium offline till, precis vad som helst, på webben. Den har gjort papperet klickbart. Alla kan göra en QR-kod Det var Denso Wave, ett dotterbolag till Toyota, som skapade tekniken på 90-talet. Efter det har metoden blivit bara mer och mer populär. QR-koden är designad för att kunna avkodas i hög hastighet, där av namnet Quick Response code. Från början var det bildelar i tillverkningsfabriken som skulle spåras. Idag upptäcker man nya användningsområden hela tiden. Denso Wave tog aldrig patent på tekniken som QR-koden bär på och därför kan vem som helst skapa egna koder. Även du och jag. Så, hur tänker du använda dig av den? Så här gör du en QR-kod: Gå in på valfri webbplats som genererar QR-koder. De största är qrcode. kaywa.com, qurify.com och delivr.com. Mata in informationen som du vill att koden ska innehålla vips, så får du fram en egen QR-kod. Så här laddar du ned en QR-kodläsare: Gå till App store, Android market eller annan appresurs i din smartphone. Sök efter QR-scanner två av de vanligaste är QRReader och QuickMark.

UPC och Holmen XLNT gör direktreklamen effektivare Kvalitet är A och O. Men den måste nås på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt. Det är det enda som är hållbart i det långa loppet, menar Sture Udd, ägare till UPC-gruppen i finländska Vasa. I tryckeriet körs Elefanten och Mammuten för full maskin. Det är smeknamnen på två heatsetpressar som när UPC köpte dem var de största i sitt slag i världen. Företaget har dessutom en mindre heatsetpress och en avancerad avdelning för klamring, bindning och annan efterbehandling. Totalt har cirka 50 miljoner euro investerats sedan1999 då Sture Udd köpte industrifastigheten och rustade upp den till toppnivå. Men Sture Udd understryker att det inte är maskinerna som är viktigast utan människorna. Vem som helst kan köpa en elefant, men det är inte alla som kan få den att dansa, säger han och nickar åt produktionschefen Hans Heikkilä och hans team. Även om Sture Udd lever och andas print, vill han inte tala så mycket om tryckteknik. Istället talar han om information. UPC:s uppgift är att tillsammans med kunder och pappersleverantörer utveckla nya informationskoncept, nya produktkonstruktioner. Detta tycks UPC ha lyckats väl med. Bland kunderna finns detaljhandelsjättar som tyska Bauhaus, norska Plantagen, finska Halpa-Halli och många fler. Gemensamt är att de alla nått bättre lönsamhet i sina marknadskampanjer. Och att Holmen XLNT är en viktig komponent i dessa koncept. Jag blev förälskad i Holmen XLNT redan då jag först hörde talas om produktidén och det har jag inte ångrat, säger Sture Udd. Möjligheten att trycka med hög kvalitet på ett obestruket papper tilltalar tryckarna på UPC. Eftersom Holmen XLNT är cirka 20 procent tjockare än SC-papper kan tryckeriet välja en lägre ytvikt och därmed sänka kundens papperskostnader. De kostnads- och miljöfördelar som

Sture Udd följer av att distribuera lättare trycksaker är förstås också intressanta. Men det starkaste argumentet är ändå möjligheterna att göra en effektivisering av kundernas DR-projekt som helhet, menar Sture Udd. Den lägre papperskostnaden skapar utrymme att producera fler sidor och göra tätare utskick mer kontakt med konsumenterna alltså. När konsumenten får en trycksak med fler sidor och fler erbjudanden ökar försäljningen. Och om han får den oftare ökar försäljningen ännu mer. Så enkelt är det, säger Sture Udd. För UPC vore det förstås mycket lättare att producera trycksaker på LWC. Varför då ta sig an den här utmaningen på obestruket papper? vi utveckla koncept som kombinerar hög kvalitet med hög kostnadseffektivitet, säger Sture Udd. Framgångsrik produktutveckling är alltså en grundförutsättning men det behövs också mer radikala innovationer, menar Sture Udd. UPC satsar därför på att kombinera print med mobiltelefoni. Han hoppas och tror att den korsbefruktningen ska stärka ställningen för papper. Så Elefanten och Mammuten kan alltså förbli kärnan i UPC? Absolut, men det hindrar inte att vi samtidigt utvecklar nya affärsområden, säger Sture Udd. Om UPC-gruppen Tryckeriet UPC Print ägs av holdingbolaget UPC Consulting, som även har förlagsverksamhet, konsultverksamhet och tradingverksamhet i pappersbranschen. UPC Consulting driver också teknisk utvecklingsverksamhet, bland annat av UpCodekonceptet. UPC-gruppen har sitt huvudkontor i Vasa, Finland och har drygt 100 anställda. Det handlar om långsiktighet. Ska print klara sig i den nya mediavärlden måste

UpCode stärker papperets slagkraft Tryckta medier har enorm potential att generera affärer på internet. Men mer av dessa vinster måste gå tillbaka till den tryckta produkten och på så sätt stärka dess konkurrenskraft. Det är utgångspunkten för UPC:s lansering av UpCode. När du läst artikeln om den nya teaterpjäsen tar du upp mobilen, scannar in en tryckt streckkod och kopplas upp till internet där du kan köpa dina biljetter. Scanningen registreras och autentiseras varefter transaktionen registreras och tidningen får provision på affären. Det här är bara en av hundratals möjligheter som finns eller är på väg ut på marknaden. Att scanna streckkod (QR-koder) se sid 7 med mobiltelefonens kamera är visserligen ingen ny teknik, men UPC:s innovation ligger i att själva scanningen blivit intelligent och innehåller program för avancerad informationshantering och kontroll. Med den tekniken kan en rad funktioner som marknadsföring, logistik och betalning integreras, framhåller Sture Udd, ägare till UPC-gruppen. Vi behåller den tryckta produktens alla fördelar och kombinerar dem med det bästa ur den digitala tekniken, säger han. För pappersindustrin är tekniken särskilt intressant eftersom den allt mer används för att öka pappersmedias slagkraft. Till exempel har israeliska dagstidningen Yedioth nyligen testat UpCode för att låta sina läsare ladda ned musik. Inom 24 timmar hade 30 000 nedladdningar gjorts. Den ryska tabloiden Kaleidoskop har gjort liknande kampanjer och erbjudit läsarna spel till mobilerna. Dessa enkla lösningar kommer snart att följas av betydligt mer avancerade applikationer, säger Sture Udd. Medan traditionell annonsering inte ger någon direkt koppling mellan trycksaken och annonsörernas försäljning ska detta bli verklighet genom UpCode. UPC känner av alla scanningar som görs med deras teknik runt om i världen. Man kan alltså arbeta med affärsupplägg som bygger på konkreta affärer. UpCode kan skapa helt nya affärskombinationer, nya förlagskoncept och helt nya former av samverkan mellan intressenter inom print och den digitala världen. Det blir absolut nödvändigt om vi ska flytta fram de tryckta mediernas positioner, säger Sture Udd. Den tryckta produkten och internet knyts ihop genom en streckkod som scannas med mobiltelefonens kamera. Mobilens UpCode-program hanterar informationen och gör det möjligt att till exempel få mer information om en annonserad vara, beställa biljetter till evenemang eller skänka pengar till en insamling under professionella former, det vill säga konsumenten kan lita på innehållet och att sidan som visas är autentisk. Läs mer om streckkodtekniken på sid 7.

EA SZENFELD

Papperets oändliga uttrycksmöjligheter fascinerade och fångade Bea Szenfeld Det var Absolut Vodka som fick Bea Szenfeld att upptäcka papperets oändliga uttrycksmöjligheter. Som en av sex konstnärer från hela världen bjöds hon in av dåvarande ägaren Vin & Sprit för att göra sin tolkning av Absolut Apeach när drycken introducerades. Oj, vad papper jag fick skriva på. Det var avtal på avtal. De verkar tycka om papper tänkte jag, så varför inte använda det när jag gör mitt förslag. Sagt och gjort och tävlingen vann Bea. Hennes kreativa skapelse kom bland annat att publiceras över hela världen på första sidan på V&S kundtidning. Naturligtvis gladde segern Bea. Minst lika glad blev hon över att ha upptäckt ett material hon verkligen trivdes med. Gud var roligt det var att jobba med papper. Känslan fångade mig och materialet gav mig helt nya uttrycksmöjligheter, jämfört till exempel med tyg, säger Bea. Gnistrande Björk på Polar Music Prize Just nu jobbar hon med sin femte klädkollektion av papper. En av de tidigare är Sur la plage. I den ingår strand- och badkläder. Men går bad och papper ihop? Svaret är nej. Förklaringen är att Beas kollektioner av papper ska jämföras med Haute Couture. Det är unika plagg som är skapade för att i regel bäras bara en gång. Det är kort och gott konst som man ska titta på. Men de kan bäras. Kreationerna i Sur la plage har Bea testat och de fungerar. En av dem som burit en kreation, signerad Bea, är den isländska artisten Björk. När hon tog emot Polar Music Prize 2010 i Stockholm bar hon en hjärtformad kavaj i veckat metalliskt papper. Den reflekterade ljuset från strålkastarna på scenen på ett magnifikt sätt.

Förbrukade kaffekapslar blev baddräkter Kort om Bea Bea Szenfeld är född i Polen 1972. Tillsammans med sin mor kom hon till Sverige 1983. Cirka 20 år senare hade hon byggt upp ett eget modehus med kollektioner både för män och kvinnor. Kollektionen bar hennes eget namn och kunde köpas över hela Europa och andra delar av världen. Ett betydelsefullt steg i hennes karriär var när hon tävlade mot andra europeiska designers om en praktikplats hos Stella McCartney. Bea vann tävlingen och fick uppleva en spännande tid i London. Numera är varumärket avvecklat och Bea viker sin tid som designer, konstnär, utbildare och föreläsare. Kavajen tog tre månader att tillverka. Allt är handskuret och handlimmat, säger Bea. Kavajen finns numera på Statens Kulturråd i Sverige och andra av Beas plagg ingår i Nordiska museets konstsamlingar. Med olika nyanser av rostat bröd Idag jobbar Bea inte bara som designer. Hon är en ofta anlitad föreläsare och har Workshops på skolor och företag. Ett av företagen som anlitat henne, är Sony Ericsson. Här fick deras designteam lära sig att tänka utanför boxen. Eller vad sägs om att göra färgskalor av olika nyanser av rostat bröd! Som designer måste man våga tänka annorlunda och spränga gränser. Innan Bea upptäckte papperet, hade hon ett eget klädvarumärke där kollektion följde på kollektion. Men kraven på att växa, hålla investerare vid gott mod och få tusen och åter tusen ting att hamna på rätt plats i rätt tid, tog för mycket energi och tid. Det jag ville ägna mig åt design fick mindre och mindre plats i mitt liv. Så jag avvecklade varumärket och bestämde mig för att gå vidare. Det blev ett eget företag med som Bea utrycker saken rätt magkänsla och ett stort kulturkapital. Design, kommunikation i vid bemärkelse och konstprojekt är numera hennes arbetsuppgifter. Museer öppnar dörrarna Senast i somras hade Bea en utställning på Kristianstads stadsmuseum. Det är verkligen roligt att museerna ställer ut mode och att designers fått en ny möjlighet att visa upp sin konst. Papper finns dessutom omkring oss och jag vill gärna arbeta med sådant material, säger Bea och berättar historien om ett nyöppnat café i Stockholm som anlitade henne för att öppningen skulle bli ett event man mindes. Kaffekapslar blev baddräkt För att göra historien kort använde Bea något vardagligt de förbrukade kapslar som används i kaffemaskiner. Hon delade på, tvättade ur och färgsatte dem, satt dit en liten Swarovski-kristall i varje och skapade två definitivt annorlunda baddräkter med huva. Kreationerna bar två modeller vid invigningen och plaggen fanns sedan på plats under några veckor i caféet. Och nog fick Beas uppdragsgivare en snackis alltid. Numera finns dräkterna hos Bea och visas upp i samband med konstutställningar och mässor. Senast fanns de på plats vid en av Skandinaviens största textilmässor, där Bea föreläste. Mitt bland alla upptänkliga skapelser i tyg och garn lockade kaffekapslarna och kreationerna i papper många till spontana kommentarer som; Vad häftigt! Tänk vad man kan göra med vardagliga ting! Vilken kreativitet! Att papperet fångat Bea beror på att hon tycker det är ett material med karaktär. Det gäller oavsett om hon arbetar med kartong, servetter eller vanligt linjerat A4-papper.

Baddräkter, toppar, kavajer och accessoarer allt är av papper och skapat av Bea Szenfeld. Hon prisar materialet och att designers fått nya arenor museer och konsthallar där de kan visa upp sina skapelser.

Namn: Henrik Sjölund Ålder: 45 år Familj: Fru och fyra barn som alla åker vattenskidor Senast sedda film: Går inte så ofta på bio, men det måste vara den senaste av Pirates of the Caribean. Bok på nattduksbordet: Jo Nesbös Huvudjägarna. Drömsemester: Gör vi varje år skidresan till Alperna. Då bilar hela familjen ner och vi får tid för varandra både under resan och i backarna. Ny kapten för Team Holmen Paper Det är dagen innan Henrik Sjölund, Nils Ringborg och Lars Winter ska möta styrelsen för Holmen-koncernen. På agendan står Verksamhetsplan 2011. På sjätte våningen i Holmens kontor i centrala Norrköping viker trion en stor del av dagen för att finslipa sin presentation. Förutom besked om innevarande år, vill styrelsen även ha blick fram mot 2020. Det är inte bara vi tre som jobbat med planen. Det är ett lagarbete som involverar de flesta delar av vår organisation. Under förmiddagen kallar Henrik till sig Mickael Pettersson som är chef för Holmen Finance Centre och Giselle Sucre. Diskussionerna rör bland annat hur utvecklingen av frakt-, ved- och el-priser samt returpappersmarknaden kan förväntas påverka Holmen Papers strategi och konkurrenskraft. Efter två timmar bryter trion för lunch. För Henriks del blir det en omelett nära nog på stående fot. Jag ska hinna klippa mig på lunchen också, säger Henrik när han bryter upp från bordet på Café Broadway. Stället var stamlokus för en känd svensk musikgrupp Eldkvarn och stället har fortfarande kvar sin kultstatus och genuina look från 1970-talet. Vi bejakar papper till 110 % Nyklippt och med lite hårklipp som kliar, lättar Henrik på slipsen när jobbet rullar vidare på eftermiddagen. För Henriks del blir morgondagen lite av en premiär. Styrelsen på Strandvägen i Stockholm har han mött åtskilliga gånger som marknadsdirektör. Men nu är han vd och har varit så i ett par veckor. Efter 17 år på företaget har jag ett bra grepp om verksamheten, men nu får jag en bredare palett av frågor att hantera. Kundkontakter kommer självklart att fortsatt vara en viktig del i mitt arbete, även om det nu är Nils Ringborg som tar över huvudansvaret för marknadssidan, säger Henrik. Kunderna har Holmen Paper nyligen gett ett löfte som förpliktigar; People committed to Paper, ett företag med medarbetare som till 110 % bejakar papper. Färskfibern ger fördelar Att bejaka papper innebär inte att man ska sitta still i båten. Det förändringsarbete som pågår ska fortsätta och intensifieras. Henrik Sjölund: Vi måste ständigt se över våra processer så att vi producerar papper på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Vår konkurrensfördel ligger i tillgången på färsk fiber som ger papperet en högre ljushet och mera bulk jämfört med produkter som baseras på returfibrer. Med färska fibrer kan Holmen Paper utveckla konkurrenskraftiga alternativ till traditionella magasinpapper.

Holmen XLNT och på senare tid även Holmen VIEW är två exempel på unika produkter som skapat möjligheter för Holmen Papers kunder att spara pengar. Typiska användningsområden är produktkataloger, DR och magasin. Drar folk till butik Att Henrik tagit över ett företag i en traditionell bransch som är mitt uppe i en smärtsam omvandling drivet av nya medier och sjunkande efterfrågan är han högst medveten om. Men han säger sig ändå ha goda skäl att tro på sin produkt. Internet är ett lysande media och verktyg. Jag har själv en ipad som jag använder både privat och professionellt. Ny teknik kommer att fortsätta att påverka vår bransch, men den är inte bäst på allt, säger Henrik. Det han syftar på är att papperet har fantastiska miljöegenskaper och är betydligt bättre ur miljösynpunkt än vad gemene man tror. När det gäller push marketing dvs. att få folk att handla är också papperet fortsatt överlägset som media. I till exempel TV-reklam har man tid och pengar att koncentrera sig på något enstaka erbjudande. Med DR och produktkataloger kan Ett möte med HR-chefen Ingegerd Engquits, ett längre samtal med Australien, och en snabb blick i mailboxen hann Henrik med innan mötet om verksamhetsplanen tog vid. man mångfaldiga antalet erbjudanden och dra folk till butik. Koll på omvärlden Hur följer du marknaden och ser trender för att fatta både vardagliga och strategiska beslut? De som har bäst koll på utvecklingen är våra kunder. Genom att föra en dialog och lyssna på vad de har att säga, skapar vi oss en bra känsla. Sen lägger vår business intelligence avdelning mycket tid på att följa såväl våra kunder som vår egen bransch. När tillfälle ges läser jag också t ex The Economist och håller mig a jour med olika branschorgan. Och så är ju orderboken en nog så god indikator. Henrik nämner även att tidningarnas sidomfång ger en bra blick av konjunkturläget. Och varför inte! En tidigare svensk finansminister Gunnar Sträng följde vad som skedde på järnvägen. Från sitt tjänsterum i centrala Stockholm tittade han på antalet godsvagnar som passerade. Ju fler desto bättre var konjunkturen. Bokpapper ett strategiskt viktigt produktområde Med drygt 60 miljoner innevånare och ett världsomfattande språkområde är Storbritannien en dynamisk bokmarknad. Storbritannien är också en av Holmen Papers största marknader för Holmen BOOK, ett bokpapper som främst används till pocketböcker. Det användningsområdet ställer speciella kvalitetskrav. Konsumenterna vill att böckerna ska vara läsvänliga, vilket kräver papper med god ljushet och med jämn och ren yta, säger Torsten Stjernschantz, vd för Holmen Paper i London. En pocketbok ska också kännas stadig, vilket kräver ett papper med hög bulk och styvhet. Hög fiber- och fuktstabilitet är också ett absolut krav från förlag och tryckare. Bokpapper med ojämn kvalitet ger krokiga och sladdriga böcker som ingen bokhandlare vill ha i sina hyllor. Medan den brittiska bokhandelsbranschen drabbats hårt av konkurrens från nya försäljningskanaler, har bokpappersmarknaden inte haft en lika kraftig nedgång. De digitala böckernas segertåg i mobiler och läsplattor märks dock tydligt och under 2010 minskade bokproduktionen i UK med drygt tre procent. Holmens bedömning är dock att stora konsumentgrupper även fortsättningsvis vill hålla fast vid den tryckta boken, inte minst pocketboken som visat sig konkurrenskraftig. För oss är bokpapper ett strategiskt produktområde och vi fortsätter att satsa betydande resurser på både produkt- och marknadsutveckling, säger Torsten Stjernschantz. Torsten Stjernschantz, vd för Holmen Paper i London

Blackwell s mycket mer än en bokhandel Euan Hirst, försäljningschef Blackwell s på Broad Street i Oxford är ingen vanlig bokhandel. Med sina 250 000 titlar är den en av de allra största i Europa, men det är ändå inte storleken som imponerar mest. Istället är det kunskapen och engagemanget som gör Blackwell s till vad det är. Det är butikens specialister, företagets relationer till författarna, de många kulturevenemangen osv. som är det unika. Och så är det förstås historien. Företaget grundades 1879, som en minibokhandel för begagnade läroböcker. Verksamheten växte dock snabbt och kompletterades på 1920-talet med ett eget bokförlag som blivit världsberömt. Till exempel har författare som J.R.R. Tolkien och Dorothy Sayers debuterat på Blackwell s förlag. Butiken ligger kvar på samma plats men har nu tagit hela huset i besittning. Med ekpaneler, heltäckningsmattor och knarrande trägolv är miljön precis som den ska vara i en brittisk bokhandel. Men låt er inte luras Blackwell s är ett modernt företag, som mycket målmedvetet anpassat sig till förändringarna i omvärlden. Företaget har vuxit till en nationell butikskedja med ett 60-tal butiker runt om i landet. Blackwell s har varit snabbfotade i det anpassningsarbetet. Till exempel var man den första bokhandelskedjan i Storbritannien som började sälja böcker på internet och man har därefter konsekvent förstärkt positioner i den digitala världen. Butikens blogg är en välkänd mötesplats för bokälskare och Blackwell s är väl synliga på Twitter, Facebook osv. Onlineaffärerna är växande men Blackwell s är noga med att inte förlora sin själ. Därför försöker man lika konsekvent utveckla den traditionella bokhandeln. Oxford är en välbärgad stad med ett universitet av världsklass och en livaktig turistnäring, så visst är köpkraften god. På grund av vårt sortiment har vi inte bara en lokal utan också en nationell och en internationell kundkrets, säger Euan Hirst, försäljningschef på Blackwell s i Oxford. Blackwell s ambition är att vara mer än bokhandel, framhåller Euan Hirst. Till exempel satte Blackwell s i våras upp en komplett teaterpjäs, Dr. Faustus, i butikens källarplan. Under de två månader som projektet pågick sågs föreställningen av mer än 9 000 personer. Att skilja sig från mängden är alltså en del av strategin. Men den personlighet som butiken på så sätt bygger upp måste även tilltala morgondagens bokkonsumenter. Det gäller alltså att noga lyssna på de unga kunderna, inte minst via de sociala medierna. Det gör vi verkligen, men egentligen vill jag hellre tala om fans än om kunder. Vi vill ju att de ska älska oss, inte bara handla hos oss, säger Euan Hirst.

Blackwell s källarvåning The Norrington Room rymmer mer än 100 000 böcker och sträcker sig under Trinity College vid Oxfords Universitet Brittisk bokhandel hårt pressad Den brittiska bokhandelsbranschen genomgår just nu större förändringar än på mycket länge. Framförallt är det tre faktorer som påverkar den traditionella bokhandeln: Onlineförsäljningen växer och påverkar prisbilden. Dagligvaruhandeln tar över en allt större del av försäljningen av bestsellers. Övergången från pappersböcker till e-böcker fortsätter. Samtidigt har branschen drabbats av ett hårdare ekonomiskt klimat där de brittiska konsumenternas disponibla inkomster minskat. Branschen har i första hand försökt möta detta genom kostnadseffektivisering. Företagen har försökt omförhandla sina hyreskontrakt eller flyttat från stadskärnorna till billigare butikslägen. Personal har sagts upp eller fått gå ned på deltid, osv. Bokhandelskedjorna har också provat nya affärsmodeller, till exempel genom att hyra tillfälliga lokaler för julhandelsförsäljningen eller etablera sig med specialbutiker vid universiteten. Andra har diversifierat sitt sortiment och gett ökad plats åt kontorsmaterial, DVD-skivor, spel, pysselartiklar m.m. Trots dessa åtgärder har ett stort antal bokaffärer tvingats lägga ned och enligt de flestas mening kommer den utvecklingen att fortsätta. Euan Hirst på Blackwell s delar den uppfattningen, men han är ändå övertygad om att riktiga böcker kommer att vara basen för bokhandelsbranschen under lång tid framåt. Jag började i branschen redan 1987 och vartenda år har det kommit rapporter som dödförklarat pappersboken. I själva verket är pappersboken en väldigt robust produkt, den är bärbar, lätt att använda och den har ett eget värde utöver sitt innehåll. Utmaningen från e-boken är en realitet och visst kommer den att förändra medielandskapet. Men den kommer inte att döda pappersboken, säger Euan Hirst.

Swedish remium... fångar både känslan och ögat! Holmen Premium är vad papperet heter. En premiumprodukt som förmedlar den känsla ditt varumärke står för. Papperet fångar också blicken med sin förmåga att distinkt återge fyrfärgsbilder med hög rastertäthet. Med andra kvaliteter som hög ljushet, god opacitet och glans kan du bryta traditionen att välja ett bestruket papper när du ska trycka direktreklam, magasin och tidskrifter. I många fall kan du ersätta LWC-papper med vårt SC-papper. Premiumprodukten från Holmen Paper. Kontakta ditt lokala Holmen Paper kontor, eller beställ pappersprover via vår hemsida www.holmen.com/samples www.holmen.com