Dags att prata om

Relevanta dokument
Våga prata om sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Bra att veta om sexuella övergrepp

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

KAPITEL 2 Sammanfattning

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Adolescents selling sex and sex as self injury

otrygg, kränkt eller hotad

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Det handlar om kärlek

Sex på internet. Kristian Daneback.

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

Varför är jag inte normal!?

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Hur ser ungas nätvardag ut?

Barn och ungas utsatthet för våld

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Känsliga uppgifter och integritet

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Att undervisa om socialtjänsten

Att undervisa om socialtjänsten

Demokrati & delaktighet

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

DET GÄLLER EN AV FEM. fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Textning av ljudfilen om sexuella trakasserier i skolan. Tid:

kortversion Tuböleskolan

FUB KARLSTAD MED OMNEJD

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

vad ska jag säga till mitt barn?

FÖLJER DIN FÖRENING IDROTTSBREVET?

Jag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värdera din digitala integritet

LÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU?

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Om barns och ungas rättigheter

LÄSGUIDE till Boken Liten

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9

Lyssna, stötta och slå larm!

Regler och riktlinjer för internetscouting

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Likabehandlingsplan. Stöd för Likabehandlingsarbetet. Mål för främjande och förebyggande arbete, utifrån kartläggning.

AVmedia dagen Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

Enkätundersökning i samarbete med MSN

FOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Barnen, BRIS och it 2009

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

Fotboll - elevenkät. *Ringa in dina svar! 1. Kön? Kille Tjej Vill ej ange kön. 2. Ålder (hur gammal blir du detta år)?

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Vad får man säga på internet? (Lag och rätt)

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Kan vi inte bara mysa?

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lärarhandledning och diskussionsunderlag för elever

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Pojkars antipluggkultur möjlig att förändra. Fredrik Zimmerman

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om barns och ungas rättigheter

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Materialets syfte 00 INTRODUKTION

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Får man säga vad man vill på nätet?

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Transkript:

2016-10-28 Dags att prata om

De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis

Det gäller en av fem! 2016-10-28

2016-10-28 Unga sex och Internet i en föränderlig värld Carl Göran Svedin Gisela Priebe Marie Wadsby Linda Jonsson Cecilia Fredlund

2016-10-28 En av fem! Men stora könsskillnader! Varit med om Kille Tjej Inget övergrepp 91 % 71 % Något övergrepp 9,6 % 29 % Övergrepp utan fysisk kontakt Övergrepp med fysisk kontakt 3,4 % 7,6 % 3,1% 13 % Penetrerande övergrepp 3 % 9.2 %

De flesta berättar för någon! Det gäller en av fem 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Alla Tjej Kille 10% 0% Berättat för någon Polisanmälan Socanmälan

2016-10-28 Grupper med ökad risk Unga med könstillhörighet, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning som bryter mot förhärskande normer Tjejer Barn med dålig kontakt med föräldrar, bristande vuxenstöd, som är placerade eller på rymmen Barn och unga med funktionsnedsättning

2016-10-28 Hur mår de? Sexuella övergrepp, sexuell exploatering, människohandel, att lägga ut avklädda bilder eller att skada sig genom sex har ett tydligt samband med lägre självkänsla och sämre psykisk hälsa. De som mår allra sämst är de som skadar sig genom sex och de som sålt sex.

2016-10-28 Stöd och behandling efter övergrepp Andel av de elever som utsatts Behövde ingen hjälp 73 % Behövde hjälp men sökte inte 10 % BUP 7, 0 % Skolhälsovård 6,9 % Privat psykoterapi 4,0 % Ungdomsmottagning 3,5 % Socialtjänsten 1,3 % Annan 2,5 %

2016-10-28

Dags att prata om 2016-10-28

Dags att börja prata! Barnröster Nu när man tänker på det är det ju väldigt konstigt att man inte hade det i ämnet sex- och samlevnad. Inte, vi har inte haft det speciellt mycket, i alla fall inte jag, men Jag kan inte komma ihåg att det var en del av det överhuvudtaget. Och om man inte pratar om det, det är väl också då barnen tror att det är okej liksom. Att det är så här det ska vara, att de inte vet att det är fel. Jag tycker att det är viktigt att föräldrarna pratar om det också. Så att inte de håller det hemligt, alltså, för vi får ändå reda på det.

Alla hade hört talas om övergrepp via media, ofta extrema övergrepp och otäcka detaljer En del har pratat med sina föräldrar om det det uppskattas! Få har fått information i skolan. Alla vill ha det!

Medverkan av barn och unga 34 barn och unga i olika åldrar Form, design och utseende Innehåll, fakta och råd Digitala berättelser Blogginlägg

Prata om övergrepp i vardagen Barnröster Till exempel skällsordet, jäkla peddo, folk använder det ganska ofta, men ändå Vad är det? Folk är helt bortvimsade. För det är en risk. Man vill ju inte att hela skolan ska veta. Då kanske man får flytta och byta ort.

Måste man berätta? Barnröster Jag har berättat för två. Till en har jag sagt att jag blivit våldtagen, man tar det step- by-step lite. Man berättar först att man haft en kompis som blivit utsatt, sen kanske man berättar att ens föräldrar utsatt någon, sen att man själv blivit våldtagen. Det kanske låter barnsligt, men att man får en chans att slappna av och uttrycka sig. Och skriva ner allting, skriva ner hur skriva långa hatbrev. Man behöver inte skicka dem. Du har det på pränt. Det kan vara bra och ha där. För då får man, då är det på pappret, då är det inte i dig.

Min kompis har varit utsatt Barnröster Min kompis- hon dömer aldrig, hon lyssnar, hon ifrågasätter inte. Hon vet inte heller riktigt vad hon ska göra för att hjälpa mig. Men hon finns. Ibland vet hon inte vad hon ska säga, men då säger jag det, att det viktigaste är inte att du säger något, utan att du lyssnar. Jag tänker att man som kompis behöver veta att även om nån säger att man inte får berätta så får man göra det. För även om någon säger att man absolut inte får säga det här och det är något jättetungt så kommer ju inte den personen må bra heller. Då är det jätteviktigt att man berättar för någon vuxen, annars kommer man gå under.

Det är aldrig ditt fel! Barnröster Jag funderade mycket på vad jag gjort för fel, varför just jag blev utsatt. Var det mitt fel? Ja, men jag tycker ändå det är bra om det är många olika personer som säger att det inte är ditt fel, det är bra att höra från många håll, och att det upprepas. Men det räcker inte med att säga bara det inte är ditt fel, man måste få veta varför också. Man kanske inte tror på det första gången. Men får man höra det många gånger börjar man tro att de är sant. Så var det för mig. Nu vet jag att det inte var mitt fel.

Råd till vuxna Lyssna! Låt det ta tid, barn måste få berätta i sin egen takt! Ställ frågor men inte allt för många Var lugn! Tro på barnen!

Råd till vuxna Barnröster Jag tror att det är viktigt att man pratar med sitt barn oavsett vad det handlar om. För det gör ju att barnen märker att föräldern lyssnar. Och finns det inte tiden till att prata så kommer barnet förmodligen inte att berätta om det hänt något jobbigt. Alltså, vuxna ska inte vara för på liksom, man kan känna sig påhoppad. Man vill helst berätta själv, eller, ibland kan det vara skönt om vuxna ställer frågor så man kan svara ja eller nej.

Råd till vuxna Barnröster Ställa frågor! Kanske någon liten kommentar som visar att man verkligen lyssnar. Titta in i ögonen, nicka. Jag vill inte bara prata, jag vill ha någon som diskuterar med en, så att det inte plötsligt blir helt tyst och man inte vet hur man ska fortsätta. Alltså ni ska verkligen informera föräldrarna så att de inte, alltså om man berättar något eller om de får reda på något som man gjort, att de ska inte bli såhär jätte-jättesura för då vill man aldrig gå till sina föräldrar och berätta mer, för då vet man ju att de kommer bli jättesura. Tro på vad de säger! Man berättar inte om sånt här för skojs skull!

Råd till vuxna som arbetar med barn Visa att du bryr dig och var gärna personlig! Förklara vem du är och vad du kan göra! Barn ska få prata med samma vuxen! Det tar tid att få förtroende! Var ärlig, håll vad du lovar och skvallra inte! Miljön är viktig! Ta barnen på allvar!

Information i skolan Barnröster Så att inte bara så här, prata med era föräldrar. För just i det här sammanhanget kanske det just är föräldrarna som är som liksom gör nånting dåligt. Och då om barnen inte har någon annan att prata med så, då blir det ju ingen. Hon frågade mig om jag ville hoppa över. Men det är tvärtom ännu viktigare för mig. För om man ska ha en hyfsat normal syn på allting Så om man ständigt blir särskilt behandlad för att man varit med om något så blir det bara konstigare och konstigare och konstigare Om man inte kan vara med på något som handlar om sexuellt eller våld eller så, så kommer till slut jättemycket att försvinna.

Information i skolan Barnröster - Och då är det nog svårt för lärarna också att veta hur de ska prata om det. Asså, och de kanske inte heller vet var gränsen för ett övergrepp går, och då vet de inte hur de ska prata om det. - De vet inte heller vad det är de ska säga om det. - Vuxna måste också lära sig om det.

Tips från barn om hur skolan kan ta upp sexuella övergrepp I samband med nyheter. I samhällskunskapen när man läser om lag och rätt. I svenskan. Läsa böcker om sexuella övergrepp, och diskutera, skriva recension eller en debattartikel. När man läser språk kan man läsa en text eller se en film om temat. I sex och samlevnadsundervisning.

Broschyrer 2016-10-28