Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele 140507 Ingemar Näslund
Öring igår och idag Mkt öring-möda nedlagd FÅK Fiskevårdande Åtgärder i Kraftverksmagasin Mängder av utsättningsförsök Stamkartläggning Idag viss uppgivenhet business as usual och ett nytt synsätt
Innehåll Öring i olika typer av reglerade strömvatten Öring-problem relaterade till reglering Extra-material Slutsatser förslag - spekulationer
Tre typer av reglerade strömvatten: 1. Reglerat men oreducerat flöde 2. Avledd vattenföring o min-tappning 3. Älvmagasin
Kvitsle, Indalsälven 1. Reglerat men oreducerat flöde Intakt flödesvolym men ibland hårt reglerat med flera kraftverk uppströms, eller endast regleringsdamm Högt värderade sträckor ur naturvårdssynvinkel, ofta skyddade i någon form (MB 4:6, N2000) Viktiga fiskevatten Exempel: Österdalälven, Mellanljusnan, Sölvbacka strömmar, Långan, Hårkan, Vojmån, Bergnäsälven m fl
Flöde (m3/s) Problembild andelen öring relativt låg, betydligt lägre än före reglering 120 100 Nedre Långan 1921-41 (oreglerad) 80 60 40 20 0 1976-99 (efter Olden) Jan Mar Maj Jul Sep Nov
Orsaker? Omvänd vattenföring och i övrigt onaturlig hydrologi Vandringshinder o reglering av närliggande sjöar Större påfrestningar på fauna och flora utslagning? Fisketrycket artspecifikt? Ökad regleringsintensitet sedan avregleringen? Slutsats: Nånting missgynnar strömstationär öring
2. Sträckor med min-tappning Små vattendrag i fd större älvar, oftast <10 % av årsmedelvattenföring Förhållandevis stora insatser, bl a i form av öringutsättningar Exempel: Juktån, Långsån, Vängelälven, Bågede, Klippen, Kultsjöån m fl Bågede, Faxälven
Problemen: Flödesmängd strömhastighet våt yta Provtappning Volgselebron, Vojmån 20 respektive 3 m 3 /s 20 m 3 /s 3 m 3 /s
Onaturlig flödesdynamik Oftast rak tappning sommar/vinter, ingen säsongsanpassning, begränsad flödesvariation Spillepisoder
Älvfåran feldimensionerad Substrat, strandvegetation mm. Forsmo, Ångermanälven
3. Älvmagasin - sträckor nedströms kraftverk Vanligaste typen av reglerat strömvatten Stor variation mellan olika magasin vad gäller flöden, lutning och fysisk miljö Stor variation även vad gäller biologi Granbo, Indalsälven
Mulet på bilden, men en solskenshistoria Nya Lövöns kraftverk, Faxälven
Lövöns kraftverk
I normalfallet stora problem med magasinens struktur lugnvatten, predatorer, konkurrenter, etc, samt brist på lämpligt fysiskt habitat.
I normalfallet stora problem med magasinens struktur lugnvatten, predatorer, konkurrenter, etc samt brist på Nolltappningsproblematik? Tämligen gott om naturreproducerande öring i Indalsälven, ffa i delen närmast nedströms Storsjön lämpligt fysiskt habitat. Men betydligt sämre i övriga älvar
Extra-material 1: Biflödens betydelse Fiskspärr i Färsån, ett av Ammeråns biflöden
Uppvandring av öring från Ammerån till Färsån 1997 a No. of migrating fish 70 60 50 40 30 20 10 0 13-Jun 27-Jun 11-Jul 25-Jul 8-Aug 22-Aug 5-Sep 19-Sep 3-Oct 17-Oct Antal öring Men i många biflöden till reglerade strömvatten uteblir lekvandring och habitatskiften hos öring. Varför det?
Extra-material 2: Utloppseffekter
Driftundersökningar i Idsjöströmmen direkt nedströms Idsjön ( Övre) samt 1 km nedströms ( Nedre) 100 Driftfauna (g/håv/24h) Driftfauna g/håv/24h Idsjöströmmen - ytdrift Övre Nedre 10 1 0.1 0.01 28-maj 17-jun 07-jul 27-jul 16-aug 05-sep 25-sep 15-okt
Hög biologisk produktion Stor biologisk mångfald
Landödammen, Nedre Långan
Extra-material 3: Habitatskiften Fisktäthet och temperatur i Idsjöströmmen, Gimån Antal harr 600 500 400 300 200 18 16 14 12 10 8 6 Temperatur 100 0 4 2 0 01-dec 14-feb 30-apr 14-jul 27-sep 0
Extra-material 4: Spawning channels
Seton, BC, Kanada
Men vad gör vi då? Finns det nåt hopp? Först: Ska vi verkligen satsa på öring? Igen? 1. Indikatororganism biologisk mångfald, strömvattenmiljöer ger följdeffekter 2. Samhällsintresse
1. Det finns torrfåror med och utan min-tappning 2. Det finns milt reglerade strömsträckor 3. Det finns nedströmslägen/strömsatta partier Här existerar och fungerar strömekosystem fortfarande. Här finns restvärden och potentiella värden vad gäller alger, vattenväxter, stränder, bottenfauna och naturreproducerande fiskbestånd. Där kan vi göra skillnad!
Bättre flöden Ingen noll-tappning Ekologiska flöden Birgitta Malm-Renöfälts presentation
Ta till vara utloppseffekten > 10 x högre produktion o bättre förutsättningar för biologisk mångfald är inte fy skam! Satsa på biologiska nyckelområden
Mer strömvattenhabitat Bättre torrfåre-design och generellt mer seriös hantering av min-tappningssträckor Mega-omlöp/uppväxtområden Hyll-habitat OBS! Vi jobbar i manipulerade miljöer artificiella lösningar kan vara lämpliga - men får inte ha negativa konsekvenser
Återupprätta biflödenas betydelse för rekrytering och tillväxt Defragmentering Biotopvård Systemtänkande Mer forskning
Till slut: Jodå, det finns hopp för öringen men den kan nog behöva en hjälpande hand Tack för ordet!