Religionssociologins klassiker; Modernitet och religiös förändring Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 2 Marta Axner
Modernitet ett tillstånd, en historisk epok, ett ideal? Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras Karl Marx
Modernitet ett tillstånd, en historisk epok, ett ideal? Modern den nya tiden Reformationen upplysningen industrialismen? Moderniteten är både en epok i (den västerländska) historien och ett samhällstillstånd eller snarare processer i samhällsutveckling. Modernism = ideal eller ideologi, både estetiskt (konst, arkitektur etc) och samhällsmässigt/politiskt
Modernitet ett tillstånd, en historisk epok, ett ideal? Tron på sanningen och metoden Tron på slutinstanser Tron på avslöjande strategier Tron på framsteget Tron på friheten (Esping Schaaning 1992) Förnuft/rationalitet Individualism Differentiering Urbäddning mindre beroende av det lokala
Postmodernitet eller senmodernitet? Sedan 1970-80-talen har moderniteten och modernismen ifrågasatts De stora berättelsernas död? Sociala förändringar globalisering, tjänstesamhälle/informationssamhälle Något nytt eller konsekvenser av pågående processer?
Religionssociologins klassiker I Karl Marx (1818-1883) Materialism produktionsförhållanden och kontroll över produktionsmedlen, inbyggd konflikt mellan kapitalägare och arbetarklassen Alienation arbetarna alieneras (förfrämligas) från sitt arbete och sin identitet Bas överbyggnad: samhällets bas är de materiella villkoren lagar, normer, ideér osv härstammar från basen. Ideologi: den härskande klassens intressen som överförs på massorna
Marx om religion Religion som överbyggnad Metafysiska och religiösa idéer är en del av överbyggnaden som inte kan frigöra sig från de ekonomiska villkoren. Religion som ideologi Gynnar de härskande klassernas intressen You get pie in the sky when you die Religion uttryck för motstånd och kritik Religion är folkets opium (inte opium för folket) Religionen är en folklig reaktion mot orättvisor i ett klasslöst samhälle kommer religionen (liksom staten) att försvinna.
Religionssociologi inspirerad av Marx samt kritik Deprivationsteori Tanken att religion är en kompensation för en brist eller utgör tröst för grupper med små resurser. Viss sekulariseringsteori Tanken att religionen automatiskt försvinner när människors ekonomiska villkor förbättras och friheten ökar. Kritik mot marx-inspirerad relsoc: Alltför simpel, fler förklaringar behövs Även medel/överklass är religiös, oftast i högre grad än arbetarklassen
Religionssociologins klassiker II Emile Durkheim (1858-1917) Sökte systematiskt och vetenskapligt efter grunden till religion sociala aspekter Religion som ett socialt fenomen uppdelning heligt profant Riter och tro relaterat till det Heliga Det religiösa livets elementära former (1912) Gemensamma värderingar, normer, ideal som uttrycker gruppens identitet/förståelse av sig själv Religionen är symboliskt uttryck för det gemensamma tillber samhället Fokuserade det gemensamma, det som håller samman samhället/kollektivet
Religionssociologi insprirerad av Durkheim Social interaktionism Mead mfl. Fokus på de sociala apekterna, rit och gemensamt liv Det Heliga Många religionssociologer, inte minst I sammanhang kring riter, använder begreppet. Senare i relation till kultur, medier. Civilreligion Samhällen har en gemensam myt och rit ex USA Religionen som sammanhållande faktor Tanken att religionen är ett uttryck för samhällets gemensamma grundläggande värderingar
Kritik mot Durkheim Är allting socialt? Riskerar att negligera individen och de individulla aspekterna och upplevelserna Vilken sorts religion? Fungerar bara på (små) sammanhållna homogena samhällen med gemensam religion - heterogenitet? Metodkritik Kan man bygga en generell teori om vad all religion är på ett enda fall? Är alla sociala erfarenheter religiösa? Konserter, politiska möten, fotbollsmatcher...
Religionssociologins klassiker III Max Weber (1864-1920) Individuellt rationellt handlande i fokus Olika typer av rationalitet Värderationalitet Målrationalitet Rationalisering viktigaste processen i moderniteten Byråkratisering Avförtrollning Moderniteten en järnbur Tre epoker/stadier magisk, religiös, vetenskaplig
Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904/5) Samband mellan kapitalismens framväxt och puritansk kristendom Etik som betonar framgång som tecken på frälsning ger hårt arbete och ackumulerat kapital = kapitalismens framgång Inte ensidigt idealistisk (= inte materialism) utan samspel mellan historiska, sociala och ekonomiska faktorer och idéutveckling
Religionssociologi inspirerad av Weber Sekulariseringsteori Modernitetens rationaliseringsprocess leder till religionens minskande förklaringsstyrka och förflyttning till en privat sfär Rational Choice (?) Betoningen på individens rationella handlande återfinns hos rational choiceteoretikerna, även om de har en annan syn på religionens plats i samhället än Weber
Vad är sekularisering? Sekularisering = förvärldsligande (sekula [lat] = värld, världslig i motsats till kyrklig/helig) Sekularisering på olika nivåer Samhällsnivå - makro Organisationsnivå - meso Individnivå - mikro
Olika betydelser av sekulariseringsbegreppet Shiner (F&R: 109) Religiösa symboler, dogmer och institutioner förlorar i betydelse Religionen förändrar innehåll transcendens blir immanens Samhället blir mindre religiöst genom att religionen blir mer inåtvänd, specialiserad Religiösa institutioner och trosföreställningar omformas och uppfattas som sekulära Världen avsakraliseras, inomvärldsliga förklaringar avförtrollning (Weber) Traditionella värderingar och legimiteringar ersätts av utilitaristiska och förnuftsmässiga
Sekulariseringstesen Grundtes: modernisering ger religionens tillbakagång Differentiering Specialisering Individualisering/privatisering Avmystifiering Urbanisering nya sociala strukturer Pluralism
Strukturell differentiering Strukturell differentiering = varje sektor i samhället blir alltmer specialiserad, differentierad, och ägnar sig enbart åt sin kärnuppgift Kyrkan = samhället Kyrkan Skolan Sjukvård Militären Socialtjänst
Urbanisering Industrialismen har gått hand i hand med urbaniseringen, d v s att en allt högre andel av befolkningen lever i städer Urbaniseringen har inneburit nya sociala situationer där gamla band, social kontroll och gruppens/familjens betydelse ersatts med självvalda och svagare sociala band (samverkar med individualism)
Avmystifiering Avmystifiering/avförtrollning Weber Rationella förklaringar, experter Tro på förnuft, vetenskap och rationella förklaringar gör religionen osannolik, det magiska ( förtrollade ) i världen ger vika för det rationella
Pluralism Från enhetssamhälle till konkurrerande förklaringar och världsbilder När flera sanningar konkurrerar kan det finnas någon sanning alls? Berger: the sacred canopy (1967)
Individualisering - privatisering Allmän förskjutning av auktoritet till individen från det offentliga/kollektiva Mer betoning av identitet, individens egna självvalda uttryck Normativ ställningstagande: religion bör vara privatsak/inte ha påverkan på det offentliga
Kritik mot sekulariseringstesen Teoretiska utgångspunkter Europeiskt bias Betydelsen av sammanhanget Vilken religion försvagas och privatiseras och hur? Religionen kan ännu ha betydelse som övergripande tolkningsmönster Teorier om deprivatisering och resakralisering Religionen kan växa och utvecklas även i ett modernt samhälle Teorier om den religiösa marknaden
Sakralisering? Återförtrollning av tillvaron? Religionens återkomst i det offentliga rummet? Individen allt mer centrum rentav helig? Förskjutning av auktoriteter transcendens -> immanens
Den svenska situationen Sverige världens mest sekulariserade land?
Dop, konfirmation, vigsel och begravning enligt Svenska kyrkans ordning i relation till befolkningsunderlaget år 1970-2006 Döpta i % av antal födda Vigslar enligt Svenska kyrkans ordning i % av alla vigslar Konfirmerade i % av alla 15-åringar Begravningar enligt Svenska kyrkans ordnin % 100 Döpta i % av födda vars föräldrar är medlemmar i Svenska kyrkan* 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År
Svenska kyrkans medlemmar, procent av folkmängden, 1972-2006 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Är Sverige sekulariserat? Förändring av de religiösa institutionernas offentliga roll Minskande gudstjänstbesök, bibel- och bönevanor, explicit kristen bekännelse Medlemskap i Svenska kyrkan Högt deltagande i kyrkliga handlingar Hög andel troende Diskussion om kyrkans roll och användning Andra samfund/religioner synligare i samhället pga migration