Uppföljning av verksamhetsåret 2015 Antagningssystemet NyA
Antagningssystemet NyA Uppföljning av verksamhetsåret 2015
Antagningssystemet NyA Uppföljning av verksamhetsåret 2015 Universitets- och högskolerådet 2016 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Foto: Erik Lundback 978-91-7561-032-0 Denna publikation är framtagen av Universitets- och högskolerådet. För mer information om myndigheten och våra publikationer, se UHR.se.
Innehåll Systemägaren har ordet 7 Prioriterad satsning 2015 8 Resultat och uppföljning 8 Förenklad hantering av person- och identitetsuppgifter 9 Säkra och effektiva överföringar mellan systemen 9 Strategiskt förvaltningsarbete 11 Resultat och uppföljning 11 Övriga uppdrag under året 13 Tillgänglighets- och mobilanpassning av sökandewebben, fas 2 13 Förvaltning och vidareutveckling av betygsdatabasen 15 Kommunikation med sökande 16 Förbättrad sortering i ärendeköer granskningstidpunkt per kö 17 Omprioriterade uppdrag 18 Utdata anpassad till institutionsanvändarnas behov 18 Förbättrad hantering av antagningsomgång 18 Systemstöd för separat antagning av avgiftsskyldiga sökande 18 Standardisering och stabilisering av batchar 18 Finansiell redovisning 19 Kostnadsfördelning vad har avgiften används till under 2015? 19 Så finansierades verksamheten 2015 20
Systemägaren har ordet Förvaltningsåret 2015 har varit ett år med fokus på att anpassa antagningssystemet NyA till det nya studieadministrativa systemstöd som är på ingång, Ladok3. När Ladok3 är på plats är det viktigt att vi forsätter ha en stabil teknisk plattform, säkra överföringar mellan systemen och ett användarvänligt antagningssystem. Nya Ladok innebär även en stor förändring för NyA. Vi har bland annat utvecklat ett nytt stöd för reservantagning och en ny personhanteringstjänst för förenklad hantering av person- och identitetsuppgifter. Fördelarna med det är flera, till exempel en sammanhållen antagningsprocess och effektivare hämtningar och uppdateringar av folkbokföringsuppgifter. Under 2015 uppgick de totala kostnaderna till 93 659 tkr. Utgifterna fördelade sig på verksamhetskostnader 60 680 tkr och avskrivningar och räntor 32 979 tkr. Nu blickar vi framåt, år 2016 innebär för oss inom förvaltningen en prioriterad satsning på kommunikation med sökande, förbättring av handläggningsfunktionalitet och systemstöd för separat antagning. Vi kommer även att fortsätta arbetet med anpassningar till Ladok3. Sist men inte minst sänker vi avgiften för licenstjänsten 2016 med totalt 15 miljoner kronor. Detta tack vare att grundinvestreringen för NyA är färdigavskriven. Väl mött. Per Zettervall Avdelningschef systemförvaltning- och systemdrift 7
Prioriterad satsning 2015 Utveckla och anpassa antagningssystemet NyA så att det fungerar väl tillsammans med det nya studieadministrativa systemet, Ladok3. Ett nytt studieadministrativt systemstöd för Sveriges universitet och högskolor utvecklas just nu, Ladok3. Projektet drivs av Ladokkonsortiet och Universitets- och högskolerådets uppdrag är att säkerställa att antagningssystemet NyA fungerar väl med kommande version av Ladok. UHR:s uppdrag har varit indelat i tre delar: Nytt systemstöd för reservantagning i NyA Förenklad hantering av person- och identitetsuppgifter Tekniska förbättringar kring överföringar mellan systemen Resultat och uppföljning Totalt sett har förändringsarbetet med Ladok3-anpassningarna kostat 23 366 tkr under 2015, varav 5 460 tkr har varit investeringar i nytt systemstöd för reservantagning. Nytt systemstöd för reservantagning I mars 2016 lanseras reservantagning på NyA-webben, men redan nu är några lärosäten igång och använder delar av funktionalitet. Att flytta reservantagning från befintligt Ladok till NyA ger fördelar som en sammanhållen arbetsprocess för institutionsanvändarnas arbete mellan ordinarie urval och efterantagning av sökande. Det innebär även att sökande (reserver) inte överförs till Ladok innan de är antagna. För de sökande har ny funktionalitet och information tillkommit på Antagning.se och Universityadmissions.se. Sökande får direkt via webben möjlighet att lämna återbud på platser och reservplatser som de har erbjudits. På så vis kommer dessa utbildningsplatser, i så stor utsträckning som möjligt, att kunna tilldelas relevanta sökande. De sökande får även information per utbildning om reservantagning kommer att genomföras och i så fall aktuell tidsperiod. Ny reservantagning har utvecklats i nära samarbete med slutanvändare. Sammanlagt har institutionsanvändare vid 14 lärosäten varit med vid diskussioner och workshops. Prioriteringar har gjorts utifrån vad som har bedömts ge mest nytta för användarna. Projektet har även haft en referensgrupp bestående av antagningsansvariga vid ett antal lärosäten, detta för förankring hos de som lokalt ansvarar för antagningsprocessen. 8
Förenklad hantering av person- och identitetsuppgifter Under året har en gemensam personhanteringstjänst för Ladok3 och NyA utvecklats. Den nya tjänsten innebär effektivare hämtningar och uppdateringar av folkbokföringsuppgifter, men underlättar även hanteringen av personer utan svenskt personnummer och minskar risken att samma person förekommer med olika uppgifter i de två systemen. Användargränssnitten för personhantering i NyA är helt nytt. För att minska risken för misstag har funktionerna för byte av personnummer och sammanslagning av personnummer förenklats. Även funktionerna för att hantera skyddade personuppgifter och Alias har förbättrats betydligt. Resultatet blir ökad rättssäkerhet, effektivitet och service. Även arbetsmiljön för handläggare vill vi tro förbättras då dubbelarbete och administration minskar. Säkra och effektiva överföringar mellan systemen Innan projektet startade togs ett gemensamt beslut med Ladok om att anpassningarna i NyA till den nya överföringstekniken skulle gälla överföringen av meriter från Ladok och överföringen av antagningsresultat till Ladok. Överföringen av utbildningsutbud från lärosätena till NyA och överföringen av underlag för anmälan inom program (som möjliggör för sökande att anmäla sig till kurser inom sina program) beslutades att tills vidare behålla nuvarande överföringslösningar. Överföringar till Ladok av sökandeuppgifter som idag används för uppföljningsstatistik i Ladok beslutades att inte förändras då den nya generationen av Ladok inte har behov av uppgifterna då dagens funktionalitet för uppföljning inte kommer att finnas där. Överföringen av meriter från Ladok har nu anpassats så att NyA kan ta emot meriter även enligt det nya sättet. Detta innebär en snabbare och mer stabil överföring av meriter från de lärosäten som så småningom går över till nya Ladok. Samtidigt har det gjorts mindre justeringar även mot nuvarande Ladok så att enbart uppgifter som NyA har behov av sparas i NyA. Överföringen av antagningsresultat till Ladok har också anpassats så att NyA kan leverera antagningar enligt det nya sättet. Detta kommer innebära en mycket snabb överföring av sökande som reservantas och efterantas i NyA till de lärosäten som så småningom går över till nya Ladok. Samtidigt har det gjorts större anpassningar vad gäller nuvarande överföring så att även denna kan ge stöd för en snabbare överföring av antagningsresultat än vad som hittills varit fallet. Detta för att de sökande som reservantas i NyA förhållandevis snabbt ska kunna föras över till Ladok för att där kunna registreras på sina utbildningar. Som en följd av att reservantagningen flyttar från Ladok till NyA kommer dessutom 9
enbart antagna att överföras till Ladok, dvs. inga reserver kommer längre föras över. Förutom ovanstående förändringar har diverse mindre justeringar gjorts för att få till en effektivare process vad gäller hanteringen kring överföring av antagningsresultat. Vi har även fått en bättre teknisk grund som gör det enklare att modernisera kommunikationen även mot andra system, till exempel med nationella betygsdatabasen (Beda) som samlar in slutbetyg från gymnasieskolor och Komvux. En ny webbplats för övervakning av överföringarna har även utvecklas. På så vis kommer eventuella fel kunna upptäckas i realtid, korrigeras och kommuniceras till berörda lärosäten när så behövs. 10
Strategiskt förvaltningsarbete De senaste åren har stora delar av förvaltningen av NyA anpassats till agila, lättrörliga arbetssätt. En grundtanke i agilt arbete är att krav, utveckling och driftsättning sker i korta intervaller där leveranser av fungerande funktionalitet kan ske efter verksamhetens behov. Planer och metoder utvärderas och förbättras löpande. Inför 2015 planerade vi följande strategiska förvaltningsarbete: Tillsätta verksamhetsspecialister från lärosäten för att stödja utvecklingsteamen. Förändra testverksamheten och genomföra acceptanstest löpande under utvecklingstiden. På daglig basis kunna bygga, integrera och testa hela antagningssystemet (kontinuerlig integration). Ta fram metod för nyttoanalys för att vid behov beräkna nytta och effekt av investeringsprojekt som beslutsunderlag för prioritering. Vidareutveckla användbarhetsarbetet. Resultat och uppföljning Verksamhetsspecialister utifrån behov och utvecklingsområde För att kvalitetssäkra arbetet inom förvaltningen har vi strävat efter att komplettera de agila teamen med representanter från lärosäten. Syftet är att stödja produktägare och utvecklingsteam genom hela krav- och utvecklingscykeln. Då behoven skiftar mellan spår och över tid så har det blivit olika lösningar i respektive spår. Vi har tecknat avtal med några lärosäten för de spår som har behov av fasta resurser, medan andra spår har haft mer tillfälliga och skiftande verksamhetsrepresentanter. Effektivare arbete kring acceptanstest Under året har förfarandet med acceptanstest gjorts om. Från långa utvecklingstider som avslutas med en omfattande testperiod sker idag utveckling och tester parallellt inom respektive delleverans. Det ger även möjlighet att upptäcka eventuella fel tidigare än i slutfasen av utvecklingen eller i värsta fall efter produktionssättning, vilket har varit kostsamt och resurskrävande. 11
Resultatet har blivit kortare ledtider och ökad täthet i leveranserna. Det har även bidragit till ökad flexibilitet i planeringen inom förvaltningen och sänkta kostnader för testverksamheten. Fortsatt förbättring av teknisk infrastruktur En av grundstenarna i agil utveckling och en förutsättning för korta iterationer och snabb återkoppling är kontinuerlig integration. Det innebär att det ska finnas förutsättningar att på daglig basis bygga, integrera och testa hela systemet. Förväntade effekter av kontinuerlig integration är att det ska bidra till ökad effektivitet och kvalitet. Under det gångna året har vi arbetat med att förbättra processer, men även sett över de metoder och verktyg som används. Arbetet kommer att fortsätta under 2016. Pilotprojekt nyttoanalys - för att beräkna verksamhetsnytta Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en metod för nyttoanalys för att vid behov beräkna nytta och effekt av investeringsprojekt som beslutsunderlag för prioritering. Under 2015 har vi genomfört en intern pilot för två av 2014 års projekt - färgskanning och dokumentuppladdning. Resultatet visar att den möjliga nyttan för projekten färgskanning och dokumentuppladdning överstiger kostnaden för projekten med god marginal. Efter genomförd nyttoanalys har vi utsett en ansvarig som kommer att följa upp och undanröja hinder för att nå så stor nytta som möjligt i verksamheten. Vi har skapat en mall för nyttoanalys som vi kommer att använda och vidareutveckla under 2016. Vidareutveckla arbetet med användbarhet För att uppnå förvaltningsstrategins långsiktiga mål för NyA är användbarhetsarbetet en viktig del i förvaltningsarbetet av NyA. Under året har vi påbörjat ett arbete med en övergripande effektkarta för hela NyA med ursprung i förvaltningsplanen. Effektkartan ska tydliggöra vilka effekter som eftersträvas samt hur effekterna ska mätas för varje förvaltningsår. Den övergripande effektkartan kommer till viss del styra hur respektive utvecklingsspårs effektkartor kommer att utformas. Arbetet kommer fortsätta under 2016. 12
Övriga uppdrag under året Tillgänglighets- och mobilanpassning av sökandewebben, fas 2 Användarbeteenden och förväntningar har under de senaste åren förändrats drastiskt. Allt fler använder mobiltelefoner och andra mobila enheter för att ta del av innehåll och tjänster på nätet. Förväntningarna hos våra primära målgrupper är idag helt andra, än för bara några år sedan. En tjänst och sajt ska fungera precis lika bra på en mobiltelefon som på en dator med stor skärm. Under 2014 inleddes arbetet med att göra Antagning.se och Universityadmissions.se responsiva, så att innehåll och interaktion anpassar sig efter skärmstorleken som används. Planerat projekt för 2015, utdrag ur förvaltningsplanen: Under 2015 går vi vidare och anpassar resten av anmälningsflödet för användning med mobila enheter. I samband med att anmälningsflödet anpassas för mobila enheter gen-omför vi också en omstrukturering och anpassning av webbplatsens kod för att möjlig-göra användning av skärmläsare på sökandewebben. Resultat och uppföljning Under 2015 fortsatte arbetet med att modernisera och mobilanpassa Antagning.se och Universityadmissions.se på så vis att sajterna succesivt blev mer responsiva. Sökandewebben tas, så att säga, in i samtiden och kan upplevas oberoende av om du använder en mobiltelefon eller dator. Först ut var det som påbörjades under föregående år: Inloggning, skapande av konto och alla sidor bakom inloggningen, exempelvis hantering av anmälan såsom möjligheten att svara på antagningsbesked. För att anpassa sajterna så att de kan användas med mobiltelefon har vi omarbetat och moderniserat design, anpassat interaktionen för pekskärmar samt förbättrat struktur och presentation av innehåll. Arbetet med att utveckla Tillgänglighets- och mobilanpassningar av sökandewebben har uppgått till totalt 1 148 tkr, varav 1 001 tkr har varit investering och 147 tkr beredningstid under 2015. Förenklade överföringar till Statistiska centralbyrån (SCB) Den information som hittills förts över till SCB (Statistiska centralbyrån) via den maskinella informationsöverföringen (batchen) har under åren inte anpassats till de förändringar som skett i antagningssammanhang. Detta har tidigare inneburit att systemdriften behövt komplettera de uppgifter som tagits fram maskinellt med manuella uttag direkt från databa- 13
sen och sedan skickat dessa till SCB. Detta var både resurskrävande och innebar risker för felaktigheter pga. den manuella hanteringen. Planerat projekt för 2015, utdrag ur förvaltningsplanen: Projektet syftar till att förbättra och förenkla överföringen av information till Statistiska Centralbyrån (SCB). Informationen som idag förs över är inte den information som SCB efterfrågar utan den maskinella informationsöverföringen (batchen) måste kompletteras manuellt vilket tar mycket tid och kostnader i anspråk, samt att det innebär en risk för felaktigheter med en manuell hantering. Hanteringen av själva batchkörningen är också ett problem idag. Bland annat finns det brister i övervakningen av körningen så att användaren kan få meddelande om att överföringen gått bra, trots att den misslyckats. Uppföljning och resultat Överföringen har nu anpassats så att samtliga uppgifter som SCB efterfrågar nu tas fram och överförs maskinellt (via batchen). Uppgifter om till exempel sökandes grundläggande behörighet till avancerad nivå samt anmälningsavgifts- och studieavgiftsskyldighet ingår även i överföringen. Förutom detta har även diverse justeringar gjorts för att få till en effektivare process vad gäller den maskinella överföringen av uppgifter. Bland annat kan SCB på ett tydligare sätt få information knuten till vissa signifikanta tidspunkter under antagningsprocessen, nämligen efter sista anmälningsdag, efter varje urval, samt efter antagningsomgången avslutas. Tillsammans leder detta till en mer kostnadseffektiv hantering utan risk för onödiga fel, dessutom frigörs tid från nyckelpersoner som slipper ta fram informationen manuellt. Detta gäller både för antagningssystemet och för Statistiska centralbyrån. Arbetet med att utveckla anpassningar av informationsöverföring till SCB har uppgått till totalt 654 tkr, varav 652 tkr har varit investering och 2 tkr beredningstid under 2015. Användaranpassad funktionalitet vid förstagranskning (registrering av meriter) Registreringsfunktionerna i antagningssystemet har varit eftersatta och inte anpassade till rådande registreringsförfarande. En kartläggning av användargrupper inom handläggningen visade direkta felaktigheter i antagningssystemets olika gränssnitt för registrering. Planerat projekt för 2015, utdrag ur förvaltningsplanen: Satsningen innebär att användaranpassa funktionalitet i de mest frekvent använda gränssnitten för i första hand de stora externa användargrupperna, till exempel Contact Center, och BTH-registrerare. Förbätt- 14
ringarna torde även komma övriga användare, till exempel VO-handläggare och handläggare på UHR och lärosäten till godo. Förslagen syftar till att motverka dagens tidskrävande workarounds och onödiga upprepade handläggningsmoment. Uppföljning och resultat Den största insatsen har varit renoveringen av funktionen för att registrera ALE (arbetslivserfarenhet) och YLE (yrkeslivserfarenhet). Eftersom registreringar i nästa steg i processen visas för handläggare som beslutsunderlag skapade vi även en ny och tydligare visning av registrerad ALE/ YLE i meritfliken. Även på sökandewebben och kontrollbeskedet påverkades visningen av ALE/YLE-renoveringen. Eftersom all förstagranskning (registrering av meriter) är underlag för behörighets- och meritvärdering (BM), förutsätts alltid att även visningsdelar justeras då registreringsfunktioner skapas eller ändras. Som ny förstagranskare har det blivit lättare att förstå hur man ska registrera ALE/YLE eftersom det följer en logisk ordning, de uppgifter man har att välja på faktiskt motsvarar det som finns på dokumenten och förstagranskarna har fått en förbättrad skrivbordsergonomi. För VO-handläggare (virtuella organisationen som hanterar utländska akademiska och gymnasiala meriter) skapades stöd för att särskilja vissa sorters pågående akademiska utbildningar som inte ger behörighet till mastersstudier trots att poänggräns är uppnådd (så kallad utbildning utan etappexamen), från automatiskt behörighetsgivande utbildningar. Här ingick även visning av uppgiften i meritfliken. För dokumenthanteraren gjordes punktinsatser för att underlätta det dagliga arbetet för användare. Några exempel är förbättrad indexeringsfunktion, åtgärdat problem med bläddringsfunktionen, valbara zoominställningar och möjlighet att spara dokument roterade. Allt som gjorts för förstagranskare har skett i nära samarbete med användarna på Högskoleservice (förstaregistrerare på Blekinge Tekniska Högskola), VO-organisationen (virtuella organisationen som hanterar utländska akademiska och gymnasiala meriter) och handläggare som ser resultatet av registreringar i meritfliken. Satsningen på förstagranskning har under 2015 uppgått till totalt 577 tkr, varav 450 tkr har varit investering och 127 tkr har varit beredningstid under 2015. Förvaltning och vidareutveckling av betygsdatabasen Under de senaste åren har betygsdatabasen (Beda) byggts om från grunden och anpassats till den nya gymnasieskolan, Gy2011 samt infört möjlighet till överföring av slutbetyg och enstaka kurser från KomVux. 15
Planerat projekt för 2015, utdrag ur förvaltningsplanen: Under 2015 kommer utvecklingstakten i Beda att minska och större fokus kommer ligga på löpande underhålls- och förvaltningsarbete. Resultat och uppföljning Vidareutveckling av betygsdatabasen har under 2015 innefattat en ny vy för hantering av kursdata till exempel ekvivalenta kurskoder. Det fanns tidigare inget givet förhållningssätt till hur data förvarades i applikation och i databas. Utvecklare var tvungna att i koden eller direkt i databasen ändra för hand vilket var riskfyllt och tidskrävande. Det fanns heller ingen vy för handläggare att kunna kontrollera vilket katalogdata som fanns i databasen. Den nya vyn spar både tid för Bedahandläggare, driftpersonal och utvecklare på UHR. Tillsammans med de betydande prestandaförbättringar som också genomförts under flera utvecklingsfaser har detta lett till ökad kvalitetssäkring och funktionalitet av processen för att skicka in betyg, så att meriterna smidigt kan föras över till antagningssystemet NyA. Vidare har sättet att spara ner betyg i databasen skrivits om för enstaka kurser från komvux. Tidigare medförde en ändring i en kurs att alla kurser som skickats in samtidigt i filen från komvux hanterades som en nyinkommen merit i NyA vilket orsakade ett onödigt merjobb på lärosätena då åtgärdskoder återsattes. Det nya sättet att spara betyg förhindrar detta. Arbetet med Betygsdatabasen har under 2015 totalt kostat 2 734 tkr, varav 1 239 tkr har varit investering, 1 031 tkr har varit teknisk förvaltning och 464 tkr beredningstid. Kommunikation med sökande Inom NyA sker i huvudsak kommunikation med sökande via systemtexter och meddelanden kopplade till kontrollbesked och antagningsbesked. Det finns emellertid behov av att kommunicera med sökande löpande under antagningsprocessen samt att kunna rikta kommunikationen till enskilda eller grupper av sökande. Den befintliga lösningen att publicera meddelanden är knutet till en gammal pappersprocess och fyllt av snåriga beroenden. Planerat projekt för 2015, utdrag ur förvaltningsplanen: Under 2015 räknar vi med att kunna genomföra ett begränsat antal åtgärder inom området. Vilka åtgärder som ska prioriteras får avgöras utifrån angelägenhetsgrad i förhållande till tillgängliga utvecklingsresurser. Uppföljning och resultat Vissa förbättringar har genomförts under året när det gäller publicering av personliga meddelanden till sökande via NyA-klienten. Men för att 16
komma bort från tidigare beroenden borde vi tänka nytt snarare än att försöka förbättra den nuvarande lösningen. Under slutet av 2015 har arbetet för att hitta ett nytt koncept för meddelandehanteringen i NyA fortsatt. För att få en helhetsbild kommer vi komplettera tidigare kartläggningar med att skapa en överblick över vilka informationsbehov den sökande har, men även lärosätenas behov av att kommunicera med de sökande under antagningsprocessen. Kartläggningen kommer sedan ligga till grund för ett nytt koncept för hur meddelanden till sökande kan hanteras inom NyA. Arbetet fortsätter under 2016 där området Kommunikation med sökande är ett prioriterat område i förvaltningsplanen. Arbetet med Kommunikation med sökande har under 2015 totalt kostat 260 tkr, varav 161 tkr har varit investering och 99 tkr har varit beredningsarbete. Förbättrad sortering i ärendeköer granskningstidpunkt per kö I verksamheten finns ett missnöje med sorteringen utifrån granskningstidpunkt för ärendet, eftersom att den innebär att olika organisationer flyttar runt ärenden åt var-andra, samt att det kan straffa sig att ta kontakt med någon handläggare, eftersom ärendet då hamnar sist i alla köer. Planerat projekt för 2015, utdrag ur förvaltningsplanen: För att komma tillrätta med dessa problem behöver sättet som ärendeköerna sorteras på ändras. Granskningstidpunkten bör i stället sättas per ärendekö, så att granskning i en kö inte påverkar sorteringen i en annan kö. Resultat och uppföljning Efter en teknisk analys av lösningsförslaget upptäckte vi att det skulle innebära en försämrad prestanda i ärendehandläggningen om vi skulle genomföra detta uppdrag. Därför beslutades att inte gå vidare med den ursprungliga planen. Då en effektiv handläggning är ett prioriterat område i förvaltningsstrategin finns det dock anledning att fortsatt analysera alternativa lösningar för sorteringen i ärendeköer såväl som prestandan i stort. 17
Omprioriterade uppdrag På grund av anpassningarna till Ladok3 eller andra omständigheter har följande projekt nedprioriterats under året. Utdata anpassad till institutionsanvändarnas behov I förvaltningsplanen 2015 planerades projektet Utdata anpassad till institutionsanvändarnas behov. Eftersom att utvecklingen av systemstödet för reservantagning och andra delar av NyAs Ladok3-anpassningar tog mycket resurser i anspråk har detta projekt lagts på is. Avsikten är att, under 2016, ta upp arbetet med att förbättra utdatamöjligheterna I samband med att NyA-webben moderniseras med ny teknik. Förbättrad hantering av antagningsomgång I förvaltningsplanen 2015 planerades projektet Förbättrad hantering av antagningsomgång. Detta projekt har under året prioriterats ned, endast ett utredande kravarbete har genomförts under året. Systemstöd för separat antagning av avgiftsskyldiga sökande I förvaltningsplanen 2015 planerades projektet Systemstöd för separat antagning av avgiftsskyldiga sökande. Under året påbörjades en utredning och utvecklingsprojektet är inplanerat 2016. Standardisering och stabilisering av batchar I förvaltningsplanen 2015 planerades projektet Standardisering och stabilisering av batchar. På grund av att Ladok3 anpassningarna tog betydligt mer tid än planerat gjordes inget gällande detta. 18
Finansiell redovisning Kostnadsfördelning vad har avgiften används till under 2015? Under 2015 uppgick kostnaderna till totalt 93 659 tkr. Kostnaderna fördelade sig på verksamhetskostnader inklusive lön med 60 680 tkr samt på avskrivningar och räntor 32 979 tkr. Verksamhetskostnader inklusive lön innehåller bland annat löpande underhåll, kvalitetssatsningar, förstudier, verksamhetsförvaltning, teknisk förvaltningsledning, utredningar, avdelningsledning och UHR gemensamma kostnader. Verksamhetskostnader Avskrivningar, räntor m.m. 32 979 tkr 60 680 tkr På grund av att kostnaderna för avskrivningar och räntor markant har minskat mellan åren 2014 och 2015 så har mer resurser kunnat läggas på verksamheten utan att kostnaderna totalt sett ökat. Nedgången av storleken på avskrivningar har varit känd sedan tidigare och beror på att grundinvesteringen från NyAprojektet är färdigavskriven. Under 2014 uppgick kostnaderna totalt sett till 95 717 tkr. Kostnaderna fördelade sig på verksamhetskostnader inklusive lön med 54 678 tkr samt avskrivningar och räntor med 41 039 tkr. 19
Så finansierades verksamheten 2015 Verksamheten finansieras dels genom investeringar och dels genom andelen verksamhetskostnader av årets totala kostnader och uppgår totalt sett till 72 151 tkr. Under 2015 uppgick investeringar till 11 471 tkr och verksamhetskostnaderna inklusive lönekostnader till 60 680 tkr. Investeringarna innehåller årets utvecklingsprojekt. Verksamhetskostnader 11 471 tkr Investeringar 60 680 tkr 20