Den lokala utvecklingsplanen för utbildningsanordnaren för åren

Relevanta dokument
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Läroplanen för den grundläggande utbildningen. för årskurserna 1-6

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Siuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå svenska skolas eftis

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Daghemmet Sesam / Sesam Nursery school. Aino Ezzat-Agha


1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Sjundeå kommuns utvecklingsplan för bildnings- och välfärdstjänster. SivKesu

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

BILDNINGSTJÄNSTERNAS UTVECKLINGSPLAN

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

SKOLARBETE SOM FRÄMJAR LÄRANDE OCH VÄLBEFINNANDE. 5.1 Gemensamt ansvar för skoldagen

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

1. Miljöfostran in Ingå

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Siuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå Svenska Skolas eftis

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

FÖR KUNSKAP OCH BILDNING

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Från nationella grunder till lokala planer. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Öppna i webbläsaren /8

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Det nationella läroplansarbetet. LPstöd2016 Tammerfors Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen Vakansframställningar

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Församlingen som samarbetspartner

MEDDELANDE 19/ (5)

Verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsvården

LukiMat Informationstjänst

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

Plan för småbarnspedagogik på svenska i Esbo. Från och med

SFUN FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR

LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLE- UNDERVISNINGEN I VANDA

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Innehåll. 1 Bakgrund till kvalitetsarbetet inom utbildningstjänsterna... 3 Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen...

BILDNSVES bilaga 2

Förskolans verksamhetsplan

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Elevvård i förskoleundervisningen

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten SJUNDEÅ KOMMUN

Revideringen av grunderna för planen för småbarnspedagogik Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Bildningsnämndens svenska sektion nr 1/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN PÅ SVENSKA I ESBO. Från och med

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet Sibbo kommun

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Vasa övningsskola Innehåller ändringar i enlighet med föreskrift 72/011/2015

ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I LÄROPLANER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I RASEBORGS STAD 2011 Med ändringar i elevvården 2014

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Förskoleundervisningens läroplan i Karleby

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

Namn. Förskolan Kommun. Korsnäs Kommun. Malax Träder i kraft

LÄSÅRSPLAN FÖR SKOLVÄSENDET

Transkript:

Sjundeå kommun Den lokala utvecklingsplanen för utbildningsanordnaren för åren 2017-2018 I enlighet med bildningsnämndens beslut (BILDN 20, 18.3.2015) har det för Sjundeå kommun uppgjorts en Utvecklingsplan för utbildningsanordnaren, dvs. en KuntaKesu, som grundar sig på den av Utbildningsstyrelsen uppgjorda utvecklingsplanen. Skolornas rektorer, chefen för småbarnsfostran, svenska daghemmets föreståndare och bildningschefen har deltagit i beredningen. Representanterna för skolorna och förskoleundervisningen som ansvarat för uppgörande av läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har haft möjlighet att säga sitt om den uppgjorda planen. Utvecklingsplanen har uppgjorts fram till slutet av den pågående fullmäktigeperioden. I planen presenteras utvecklingsåtgärder som genomförs under åren 2017-2018. En del av åtgärderna är sådana att utvecklingsarbetet som hänför sig till dem torde fortsätta ännu under följande fullmäktigeperiod. Utgångspunkten för utvecklingsplanen är stöda ibruktagningen och genomförandet av de nya läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen i all verksamhet. Revideringen av grunderna för läroplanerna ska skapa bättre förutsättningar för skolan och den grundläggande utbildningens fostrande arbete, meningsfullt lärande för alla elever och en hållbar framtid genom att stärka kontinuiteten i elevens växande och lärande och beakta elevens utvecklingsskeden fördjupa synen på lärande och stärka förutsättningarna för ett kunskapsskapande, kollektivt lärande i mångsidiga lärmiljöer utgående från elevernas behov fastställa målen utgående från den bildning och mångsidiga kompetens som behövs i framtiden med betoning på färdigheter och samarbete mellan läroämnena 1

Växande som människa och medborgare = Ett välmående barn och en välmående ung i Sjundeå ge utrymme och stöd för pedagogisk utveckling på lokal nivå uppmuntra utbildningsanordnarna att knyta läroplansarbetet till den lokala och nationella strategiska utvecklingen av undervisning och utbildning I beredningen av KuntaKesun har man beaktat Sjundeå kommuns strategi och de värden som styr verksamheten som hänför sig till den. Planen har uppgjorts så att genomförandet av den motsvarar de eventuella strukturella ändringarna som ska göras till följd av servicenätsutredningen, i vilken ett jämlikt utbud av service på finska och svenska på kommunens olika områden beaktas. I bedömningen av planen utnyttjas den grundläggande utbildningens kvalitetskriterier som stöder ibruktagningen av CAF-utvärderingen som fullmäktige fastställt som utvecklingsmål för bildningsavdelningen för år 2016. Planens struktur KuntaKesun delas in i fyra ämnesområden och för varje område har Utbildningsstyrelsen fastställt följande utvecklingsobjekt: A. Elevernas lärande: förbättra elevernas inlärningsresultat 2

B. Personalens kompetens: stärka personalens pedagogiska färdigheter, särskilt inom IKT i undervisningen C. Hållbart välbefinnande: att stärka en verksamhetskultur som främjar en trygg uppväxtoch lärmiljö i skolor och läroanstalter D. Ledarskap: att stärka utbildningsanordnarens strategiska ledarskap I Sjundeås KuntaKesu har man för varje utvecklingsobjekt fastställts en målsättning och två utvecklingsobjekt i enlighet med den. Det centrala i KuntaKesun är en enhetlig växt- och lärstig från förskoleundervisningen via den grundläggande utbildningen till det andra stadiet. Fritidstjänsterna ses som en central stödtjänst som har beaktats i utvecklingen av tjänster. Elevvårdens tjänster produceras i samarbete med grundtrygghetsväsendet. För småbarnsfostrans del ingår i tjänsterna även rådgivnings- och talterapitjänster. Undervisningstjänster Den grundläggande utbildningen erbjuder i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eleverna möjlighet till skapande av en omfattande allmänbildande grund och utförande av läroplikten. Den ger färdighet och behörighet för studier på andra stadiet. Den styr eleverna att hitta sina egna styrkor och bygga en framtid med hjälp av lärande. Den grundläggande utbildningen ska erbjuda eleverna möjlighet att på ett mångsidigt sätt utveckla sin kompetens. Den ska ge eleverna en positiv identitet som människor, lärande individer och samhällsmedlemmar. Undervisningen ska främja delaktighet och en hållbar livsstil samt stödja elevernas utveckling till medlemmar i ett demokratiskt samhälle. 3

Sjundeå kommun erbjuder under läsåret 2016-2017 följande tjänster inom den grundläggande utbildningen: Aleksis Kiven koulu Undervisning ordnas för årskurserna 1-9. Skolan har ca 400 elever. I skolan fungerar också tre smågrupper för specialundervisning samt en grupp inom den förberedande undervisningen. Päivärinteen koulu Undervisning ordnas för årskurserna 1-6. Skolans elevantal varierar enligt läsår mellan 130 och 150. I skolan fungerar två smågrupper för specialundervisning. Eleverna fortsätter sina studier i årskurs 7 i Aleksis Kiven koulu. Sjundeå Svenska skola Svenskspråkig undervisning ordnas för årskurserna 1-6. I skolan fungerar två undervisningsgrupper för elever med behov av särskilt stöd. Skolan har ca 180 elever. Eleverna avgör själva om de fortsätter sina studier i årskurs 7 i Kyrkslätt i Winellska skolan eller i Lojo i Källhagens skola. Undervisningens stödtjänster Elevvårdsverksamheten är den centralaste stödtjänsten för lärande. Elevvårdens uppgift är att stöda elevens växande och lärande så att eleven har möjlighet att lära sig enligt de egna individuella utgångspunkterna. Eftermiddagsverksamhet ordnas vid alla skolor inom den grundläggande utbildningen för elever i årskurserna 1-2 och för elever som har behov av särskilt stöd. Skolornas klubbverksamhet erbjuder eleverna en mångsidig möjlighet till fritidsverksamhet vid alla skolor. Skolskjutsarna ordnas med kommunens egna Nyckellinjer. Eleverna har möjlighet att efter skoldagen ta sig med dem till bl.a. fritidsverksamheten. Tjänster inom småbarnsfostran Småbarnsfostrans uppgift är att för barnfamiljer i Sjundeå producera och utveckla tjänster inom småbarnsfostran i enlighet med den förnyade lagen om småbarnspedagogik och förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Inom småbarnsfostrans serviceområde erbjuds mångsidiga tjänster inom småbarnsfostran med beaktande av familjernas behov och önskemål. Småbarnsfostrans främsta mål är planenlig och målinriktad pedagogisk verksamhet samt att främja barnens övergripande växande, lärande och välbefinnande. Under år 2015 gjordes det ändringar i lagstiftningen som styr småbarnsfostran. Lagstiftningen som berör småbarnsfostran har förnyats efter år 1973 och lagändringarna i reformens första skede fastställdes 8.5.2015. Namnet på lagen om barndagvård ändrades samtidigt till lagen om småbarnspedagogik. Förskoleundervisningen blev också förpliktande från 1.8.2015 vilket innebär att ett 6-årigt barn ska innan läroplikten uppkommer delta i ettårig förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. Sjundeå kommuns tjänster inom småbarnsfostran är tillgängliga på både finska och svenska. Tjänsterna inom småbarnsfostran har 300 barn som klienter (av vilka 97 barn deltar i förskoleundervisning och 44 barn i familjedagvård) och personalstyrkan uppgår till 76 anställda 4

(situation 11/2016). Av småbarnsfostrans verksamhetsenheter är två svenskspråkiga: Svenska Förskolan och Daghemmet Lilla-Alexis (fr.o.m. 3.10.2016) samt fyra finskspråkiga: Tyyskylä daghem, Störsviks daghem, Toukola förskoleundervisningsenhet samt Jukola daghem. Det finns sammanlagt 12 kommunala familjedagvårdare. Därtill finns det i kommunen 4 privata serviceproducenter inom småbarnsfostran. Hemvårdsstöd betalas åt de familjer som ordnar vården av barn under 3 år hemma. Dessutom kan familjerna i kommunen även utnyttja servicesedlarna till privata serviceproducenter utanför kommungränserna. Inom småbarnsfostrans resultatområde arbetar också den finskspråkiga småbarnsfostrans speciallärare och den svenskspråkiga specialdagvården har köpts utifrån. Rekryteringen av en svenskspråkig specialbarnträdgårdslärare pågår. I kommunen finns 14 familjedagvårdare och 53 barn är i familjedagvård. I daghemmen finns 161 barn under 6 år. Sammanlagt 92 barn deltar i förskoleundervisningen i Sjundeå. Förskoleundervisning ordnas i tre olika enheter, Tyyskylä daghem, Toukola förskoleundervisningsenhet och på svenska i Svenska Förskolan. Av förskolebarnen har 73 % även behov av kompletterande dagvård. Tjänsterna inom småbarnsfostran är en central verksamhetshelhet inom tjänsterna och stödsystemet för barnfamiljer. Småbarnsfostran som ordnas i Sjundeå utvecklas genom att stöda verksamhetens kontinuitet till nybörjarundervisningen i årskurserna 1-2 samt den grundläggande utbildningen. Småbarnsfostran är en helhet av vård, fostran och lärande som dagvården och förskoleundervisningen bildar. Förskoleundervisningen knyter starkt till både småbarnsfostran och nybörjarundervisningen. Sjundeå kommuns strategi Sjundeås vision 2030 Sjundeå är en naturnära, till livsmiljön säker och levande tvåspråkig kommun nära metropolområdet. Kommunen erbjuder sina invånare, sin personal och företag en hållbar och kvalitativ boende- och verksamhetsmiljö. Strategiska mål 1. Ekonomi och beslutsfattande (ST1) Kommunens verksamhet står ekonomiskt, funktionsmässigt och effektmässigt på en hållbar grund och uppfyller det ekonomiska balansprogrammet. Förutsättningarna för kommunens verksamhet och beslutsfattande säkras genom en systematisk och förnuftig hushållning. 2. Tjänster (ST2) Basservice organiseras och produceras på basis av service- och infrastrukturprognoser. Serviceproduktionens verkan, ekonomi och effektivitet följs upp och utvecklas systematiskt. Kommunen deltar aktivt i regionala samarbeten och samarbetar med andra aktörer på området. 3. Samhällsstruktur (ST3) Kommunen planerar samhällsstrukturen omfattande och på lång sikt, med hänsyn till miljöns välmående. Den kontrollartat växande befolkningen riktas till närheten av det befintliga servicenätverket. 5

4. Personal (ST4) Som ansvarsfull arbetsgivare främjar kommunen personalens välbefinnande samt arbetstagarnas övergripande kompetens och utveckling. Samtidigt sörjer kommunen över sina attraktivitet som arbetsgivare. Värden: 1. Jämställdhet 2. Säkerhet 3. 4. Förnyelse 5. Samarbete Därtill har kommunstyrelsen fastställt tolerans som ett värde för den grundläggande utbildningen. 6

Utvecklingsplanen enligt delområden A. LÄRANDE Lärandet är en livslång process som bygger på tidigare inhämtad kunskap. Lärandet kan granskas både ur individens och ur samfundets synvinkel. Lärandet i sig kan indelas i fem delfaktorer som alla är en del av lärprocessen. I denna utvecklingsplan är tyngdpunkten inom lärandet lagd på att utveckla elevens kunnande. Tyngdpunktsområde 2017 2018: Förbättra elevernas inlärningsresultat Beskrivning av målsättningen Strukturer och resurser: De befintliga strukturerna stöder den enhetliga växande- och lärstigen. Utrymmena anpassar sig enligt de individuella elevernas behov. Skolor och daghem har trådlösa nätverk. Bildningsavdelningens tjänster genomförs som en helhet. Personal och kompetens: Personalens kompetens är mångsidig och mångvetenskaplig. Personalens behörighetsgrad är 100 %. Verkställande och uppföljning: De beskrivna och fungerande processerna möjliggör förbättrande av inlärningsresultaten. Utvärderande och utvecklande av verksamheten är systematiskt. Utvecklingsobjekt 1. Utvecklande av fostrings- och lärmiljöer ST1, ST2, ST3 Lärmiljön utvidgas, bidrar till mångsidigare användning av olika lärostoff och lärmetoder. Elektronisk lärmiljö och elektroniska lärostoff tas i bruk i början av år 2017. I enlighet med de nationella grunderna för läroplanerna utökas IKT-utrustningen och den görs mångsidigare. Samarbetet med idrottsväsendet, ungdomsväsendet, kulturväsendet, biblioteket och småbarnsfostran samt undervisningen intensifieras. Förtroendeorgan: Fastställa strategiska riktlinjer för verksamheterna Förvaltning: Ledande av verksamheterna 7

Enheternas förmän: Utse ansvar för verksamheterna Fostrings- och undervisningspersonal: Genomförande av verksamheterna 2017-2018 I verksamhetsberättelsen CAF-kvalitetsutvärdering Kvalitetsutvärdering för Småbarnspedagogik och den grundläggande utbildningen av inlärningsresultaten Utvecklingsobjekt 2: Mångsidigt lärande utgående från barnet ST2, ST4 Skapa enhetlig förskole- och nybörjarundervisning. Stöda fostrings- och undervisningspersonalen i identifierande av barnets styrkor och behov av stöd och genomförande av individuella stödåtgärder: barnet är subjektet för det egna växandet och lärandet. Verksamhetskulturen inom småbarnsfostran och undervisningen utvecklas med syftet att skapa en positiv, uppmuntrande och deltagande lär- och arbetsmiljö. Förtroendeorganen: Fastställa strategiska riktlinjer för verksamheterna Förvaltning: Ledande av verksamheterna Enheternas förmän: Utse ansvar för verksamheterna Fostrings- och undervisningspersonal: Genomförande av verksamheterna Läsår I verksamhetsberättelsen Grundläggande utbildningens kvalitetsutvärdering av inlärningsresultaten 8

B. PERSONALENS KOMPETENS Att stärka kompetensen är en av hörnstenarna i det livslånga lärandet. Kompetens kan granskas både ur individens och ur samfundets synvinkel. Att utveckla individens kompetens är att stärka professionaliteten, att utveckla samfundets kompetens är att lära tillsammans. Personalens kompetens kan indelas i fem olika delfaktorer, för vilka man kan definiera mål och verksamhetsprinciper. I denna utvecklingsplan är tyngdpunkten inom personalens kompetens lagd på att utveckla de pedagogiska färdigheterna. Tyngdpunktsområde 2017-2018: Stärka personalens pedagogiska färdigheter, särskilt inom IKT i undervisningen. Beskrivning av målsättning Strukturer och resurser: Personalen får kompletterande planenlig och målinriktad utbildning. Bildningsväsendets verksamhetskultur möjliggör delande av personalens kompetens. Strukturerna möjliggör lärande i arbetet, yrkesmässig utveckling och cirkulation av uppgifter. Personal och kompetens: För alla uppgörs en personlig utvecklingsplan vars tyngdpunkter är IKT och mångvetenskaplig pedagogisk kompetens. Verkställande och uppföljning: I rekryteringen beaktas flexibel ordnande av tjänster och dess inverkan på uppgiftsbeskrivningarna. Bildningsavdelningen deltar aktivt i nätverkssamarbetet med andra kommuner. Utvecklingsobjekt 1: Utvecklande och utökande av pedagogisk användning av informationsoch kommunikationsteknologi ST1, ST2, ST4 Kompletterande IKT-utbildning ordnas för fostrings- och undervisningspersonalen. Bruktagningen av BYOD-principen (Bring your own device). Förtroendeorganen: Möjliggöra utveckling Förvaltning: Ledande av utvecklingsarbetet Enheternas förmän: Utse ansvar för verksamheterna Fostrings- och undervisningspersonal: Genomförande av verksamhet 9

2016-2017, 2017-2018 Enheternas verksamhetsberättelser Grundläggande utbildningens kvalitetsutvärdering Utvecklingsobjekt 2. Flexibla lärandearrangemang ST2, ST4 Den gemensamma verksamhetskulturen utvecklas med beaktande av de mångvetenskapliga lärområdena. Ålders- och årskursintegrerade gruppindelningar och gemensamma lärare tas i bruk. Fostrings- och undervisningspersonalens mångsidiga kompetens utvecklas med hjälp av de personliga utvecklingsplanerna. Förtroendeorganen: Fastställa strategiska riktlinjer för verksamheterna Förvaltning: Ledande av verksamheterna Enheternas förmän: Utse ansvar för verksamheterna Fostrings- och undervisningspersonal: Genomförande av verksamheterna 2016-2017, 2017-2018 Enheternas verksamhetsberättelser Grundläggande utbildningens kvalitetsutvärdering av inlärningsresultaten C. HÅLLBART VÄLBEFINNANDE Välbefinnande är en grundförutsättning för lärande. Välbefinnandet kan granskas både ur individens och ur samfundets synvinkel. Välbefinnandet i sig kan indelas i fyra delfaktorer som tillsammans bildar en stark grund för ett hållbart välbefinnande. 10

Tyngdpunktsområde 2017-2018: Att stärka en verksamhetskultur som främjar en trygg uppväxtoch lärmiljö i skolor och läroanstalter Beskrivning av målsättning Strukturer och resurser: Strukturerna för ledande och verksamhet får personalen, eleverna och deras vårdnadshavare att delta. Verksamheten är öppen och interaktiv. Man har kommit överens om verksamhetsprinciperna gemensamt. Elevvårdens processer är granskade och beskrivna enligt Elevvårdsplanen. Personal och kompetens: Personalen deltar aktivt i utvecklande av verksamheten och tillämpar i samarbetet mellan hemmet och skolan principerna för fostringspartnerskapet. Delande av kompetens och lärande av andra är en del av den yrkesmässiga utvecklingen. Verkställande och uppföljning: Processerna granskas med hjälp av kvalitetsutvärderingen och behövliga utvecklingsåtgärder vidtas. Utvecklingsobjekt 1. Deltagande lärandemiljö ST2, ST4 Elevernas och personalens delaktighet i skolans vardagliga verksamhet förstärks. Med fostran i seder och bruk samt kultur stöds elevernas kontroll över vardagen. Kulturen för delande av kompetens och gemensamt lärande utvecklas. Vårdnadshavarnas delaktighet utvecklas genom att betona samarbetet och utnyttja informations- och kommunikationsteknologi. Förtroendeorganen: Fastställa strategiska riktlinjer för verksamheterna Förvaltning: Ledande av verksamheterna Enheternas förmän: Utse ansvar för verksamheterna Fostrings- och undervisningspersonal: Genomförande av verksamheterna 11

2017-2018 Enheternas verksamhetsberättelser Grundläggande utbildningens kvalitetsutvärdering Utvecklingsobjekt 2. Välbefinnande och säkerhet ST1, ST2, ST3, ST4 Utveckla den enhetliga skoldagen i samarbete med fritidsväsendet och den tredje sektorn. Utveckla elevvårdsarbete tillsammans med grundtrygghetsväsendet. Utveckla de fysiska verksamhetsmiljöerna tillsammans med tekniska väsendet. Förtroendeorganen: Fastställa strategiska riktlinjer för verksamheterna Förvaltning: Ledande av verksamheterna Enheternas förmän: Utse ansvar för verksamheterna Fostrings- och undervisningspersonal: Genomförande av verksamheterna SIPE-grupp (bildnings- och grundtrygghetsavdelningarnas multiprofessionella styrgrupp): Ledande av multiprofessionella verksamheter Elevvårdspersonalen: Genomförande av verksamheterna 2017-2018 I verksamhetsberättelsen Grundläggande utbildningens kvalitetsutvärdering D. LEDARSKAP Ledarskap är att organisera framgång såväl ur individens som samfundets synvinkel. Ledarskapet kan indelas i sex delfaktorer, för vilka man kan definiera mål och verksamhetsprinciper. 12

Tyngdpunktsområde 2017-2018: Att stärka utbildningsanordnarens strategiska ledarskap Beskrivning av målsättning Strukturer och resurser: De strategiska riktlinjerna har skapats och de justeras vid behov. Ledningsstrukturerna möjliggör genomförande av de strategiska riktlinjerna och resultatrik verksamhet. Det strategiska ledandet stöder den innovativa verksamhetskulturen för ständig utveckling. Personal och kompetens: Personalen deltar i uppgörande av de strategiska riktlinjerna och har förbundit sig till förverkligande av dem. Verkställande och uppföljning: Strategiskt ledarskap möjliggör ständig ändring och utveckling. Verksamhetens resultat uppföljs och utvecklas med hjälp av kvalitetsutvärderingen. Utvecklingsobjekt 1. Utvecklande av kvalitetssystemet för småbarnsfostran och undervisningen ST1, ST2, ST4 Kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen börjar tillämpas för både småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som en del av verksamhetsmålet som fullmäktige fastställt: utnyttjande av CAF-utvärderingen Förtroendeorganen: Fastställa strategiska riktlinjer för verksamheterna Förvaltning: Ledande av verksamheterna Enheternas förmän: Utse ansvar för verksamheterna Fostrings- och undervisningspersonal: Genomförande av verksamheterna 2017-2018 sresultaten ges åt nämnden för kännedom under år 2017. Utvecklingsobjekt 2. Uppgörande av en informations- och kommunikationsteknologistrategi 13

för småbarnsfostran och undervisningen ST2, ST4 Informations- och kommunikationsstrategin för småbarnsfostran och undervisningen uppgörs med beaktande av kommunens IKT-strategi. Förtroendeorganen: Fastställa strategiska riktlinjer för verksamheterna Förvaltning: Ledande av verksamheterna Enheternas förmän: Utse ansvar för verksamheterna Fostrings- och undervisningspersonal: Genomförande av verksamheterna 2017 Strategin ges åt nämnden för godkännande under år 2017. 14