Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Relevanta dokument
Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Brattfors skola Björn Svantesson Rektor. Brattfors skola

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Arbetsplan Läsåret

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Lokal arbetsplan Läsåret

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Lokal arbetsplan Läsåret

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Barn- och utbildning Rektor Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn- och utbildning Jan Setterberg. Åsenskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Åsenskolans. redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Österfärnebo skolas arbetsplan

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Arbetsplan läsåret 2015/16

Kungsgårdens skola/alsjöskolan kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning vårterminen 2011

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Enhetsplan för Nödingeskolan

Systematiskt kvalitetsarbete. Läsåret 11/12. Valboskolan f-år 6

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

FERLINSKOLAN

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Beslut för förskoleklass och grundskola

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Utbildningsinspektion i Linehedsskolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 3

LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsrapport Så här går det

Lyrfågelskolans förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling för åk. 4-6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Transkript:

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2011 2012 1

1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen i årskurs 2, läsa skall, på de nationella proven i årskurs 3, minst klara att nå godkändnivån skall, vid slutet av årskurs 5, klara de lägsta kunskapskraven. 1.2 Måluppfyllelse alla eleverna i årskurs 2 kunde, vid höstterminens slut 2011, läsa vid de nationella proven i årskurs 3 klarade eleverna 95 % av delproven med minst godkänt resultat på grund av alltför få elever kan resultaten i jämförelse med kunskapskraven i årskurs 5 inte anges. 1.3 Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande läsningen i årskurs 2 har mätts i enlighet med den, av grundskolan, beslutade formen för kvalitetssäkring (läsutvecklingsschema mm) och naturligtvis via lärarens egna observationer. Av resultaten, efter rättningen av de nationella proven i årskurs 3, framgick den måluppfyllelse som redovisas under 1.2 ovan. När det gäller bedömningen av elevernas måluppfyllelse vid Nordmarks skola som helhet kan vi konstatera att 90 % minst klarar de lägsta godtagbara kunskapskraven i alla ämnen. Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderinegen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven dagliga observationer genomförda av klasslärarna läsutvecklingsschema har använts kunskapsuppföljningarna fyra gånger per läsår har analyserats resultaten från de nationella proven har analyserats. 2

1.4 Process För att ge eleverna möjlighet att minst nå kunskapskraven i samtliga ämnen har vi arbetat enligt följande särskilt fokus på läsinlärningen i årskurs 1 aktivt och målmedvetet arbete med pedagogiska planeringar och undervisningsmål genom diskussioner i elevgrupperna erbjudit eleverna inflytande och delaktighet avseende arbetssätt och arbetsformer eleverna har fått möjlighet att välja olika sätt att redovisa vunna kunskaper på fyra kunskapsuppföljningar har genomförts under läsåret det särskilda stödet till elever som riskerat att inte nå de lägsta kunskapskraven har varit anpassat efter varje elevs individuella behov åtgärdsprogram har upprättats så snart vi upptäckt att en elev riskerat att inte nå kunskapskraven eleverna har fått stöd i alla ämnen där behov funnits. 1.5 Förbättringsområden Trots att måluppfyllelsen är 100 % i årskurs 2 gällande läskunnigheten och hög mätt vid de nationella proven i årskurs 3 har 10 % av alla elever vid Nordmarks skola ännu inte nått de lägsta kunskapskraven i samtliga åmnen och årskurser. Detta ger oss anledning att bl a än mera intensifiera stödet till de elever som ännu inte nått de lägsta kunskapskraven. Utvecklingen av den pedagogiska planeringen och undervisningsmålen kommer att fortsätta. Utveckla kvaliteten i åtgärdsprogrammen för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. 2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla lever ska känna lust att gå till skolan känna sig trygga i skolan uppleva att de har arbetsro i skolan 3

känna att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö känna delaktighet i den dagliga verksamheten. 2.2 Måluppfyllelse alla elever känner, i normalfallet, lust att gå till skolan alla elever känner sig trygga i skolan 95 % av eleverna känner att de har arbetsro under lektionerna alla elever känner att de kan påverka den dagliga verksamheten i skolan. Genom enkäter har vi också fått följande information från eleverna 98 % anser att skolarbetet bidrar till nyfikenhet för ökad lust att lära 98 % tycker att deras lärare ger bra information om vad de skall lära sig för att nå de lägsta kunskapskraven i alla ämnen samtliga känner att de får den hjälp de behöver alla anser att de får veta hur det går för dem i skolan alla känner att lärarna tror på att de kan klara kunskapskraven. 2.3 Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen har mätts genom att personalen, under läsåret, genomfört två enskilda trygghetssamtal med varje elev. Eleverna har också anonymt fått besvara en trygghetsenkät. Vidare diskuteras innehållet i klass- och elevrådsprokollen regelbundet. Utvecklingssamtalen två gånger per läsår ger också viktig information om elevernas åsikter om hur värdegrundsuppdraget hanteras. 2.4 Process Arbetsprocessen visavi värdegrundsmålen har skett enligt följande vi har arbetat förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen vi har genomfört värderingsövningar varje vecka genom t ex beröm och entusiasmerande förhållningssätt ( du kan ju egentligen ) vill vi visa eleverna att vi har höga och positiva förväntningar på dem eleverna har, vid planeringen av temata eller arbetsområden, möjligheter att påverka planeringen, att påverka arbetssätt och arbetsformer och att få välja olika sätt att redovisa sina kunskaper på vi arbetar med olika råd; t ex klassråd och elevråd vi arrangerar kontinuerligt storsamlingar där eleverna deltar i planeringen och val av innehåll i förskoleklassen och på fritidshemmet har vi samlingar varje dag: i dessa ges varje barn/elev möjlighet att ta upp valfri samtalspunkt 4

vi arbetar demokratiskt genom att eleverna ges möjlighet att bidra med olika idéer och förslag. 2.5 Förbättringsområden Vi skall diskutera med eleverna för hur vi kan förbättra och konkretisera informationen angående vad de skall lära sig för att nå kunskapskraven diskutera med eleverna och utifrån deras delaktighet komma överens om hur de och personalen kan ändra sig för att alla skall uppleva att de har arbetsro diskutera med eleverna om hur de anser att skolan på att bättre sätt skall kunna bidra till nyfikenhet och lärande. 5