Koskullskulle på banan Loksektion 119 Koskullskulle är en av åtta

N R 1 9 2 0 0 9 4 D E C E M B E R E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Koskullskulle på banan Loksektion 119 Koskullskulle är en av åtta sektioner som ska tas i drift under 2010, efter namngivning och de sista kontrollerna. Traditionsenligt får de nya loken namn efter stationer på Malm banan. 4 S ä k e r h e t s a r b e t e t i g r u v a n 2 G R U V S T R E J K E N 6 T a c k 7

2 3 Planering höjer säkerheten i gruvan Ett intensivt planeringsarbete skapar förutsättningar för en minskning av bergutfall i Malmberget. Vi arbetar konsekvent med att förbättra säkerheten i gruvan, säger Björn Koorem, gruvchef i Malmberget. De skakningar som känns ovan jord, alltså de större händelserna med magnitud 1,5 eller mer, orsakar inte bergutfall i malmbergsgruvan. När det skakar ute i samhället beror det på rörelser i takskiva eller i hängvägg, vilket är normalt vid skivrasbrytning. Gråberget ska rasa ner successivt allt eftersom malmen tas ut. När brytningen av en malmkropp börjat vid markytan, rasar det från hängväggen. När brytningen börjat under jord bildas ett hålrum där takskivan med tiden rasar in. Kalvande tak skivor kan orsaka stora skalv som känns av på långt avstånd. I malmbergsgruvan finns fyra hålrum, ovanför malmkropparna Printzsköld, Fabian, Parta och ViRi. Bergrörelserna är en samhällsfråga, snarare än en personalsäkerhetsfråga i malmbergsgruvan, eftersom de inte automatiskt orsakar bergutfall. Men vi arbetar ändå konsekvent med att förbättra säkerheten. Att motverka bergutfall, oavsett orsak, är en nyckelfråga. Säkerhet och produktion går hand i hand, vi måste välja både och, säger Björn Koorem. F ö r h i n d r a st ö r r e u t fa l l När det sker ett bergutfall stängs ett begränsat område av. Det görs av försiktighetsskäl och för att bergmekanikerna ska kunna analysera orsaken till bergutfallet och rekommendera åtgärder. Dessa åtgärder består i regel av skrotning och kompletterande förstärkning. Det är stor skillnad på olika bergutfall och deras orsaker, vissa är små och då de är korrekt analyserade ger de oss en möjlighet att vidta åt gärder för att förhindra större händelser, säger han. B ry t n i n g s p l a n e r i n g Vid arbetet i gruvan utgår man ifrån bergmekanikernas anvisningar. Arbete får aldrig ske under osäkrat berg och betongsprutning är ett minimum efter varje salva. Den förebyggande planeringen görs i tät dialog mellan geologer, bergmekaniker och gruvplanerare. Geologernas analyser ligger till grund för layouten av brytningsområdet som bergmekaniker och gruvplanerare tar fram. Layouten börjar planeras åratals innan brytnings start, men den är inte huggen i sten. Layouten kan förändras fram till dess att skivan är tillredd. Vi vill placera ortar för infrastruktur i så bra berg som möjligt och på detta sätt undvika ortar i dåligt berg. När området ska producera malm är det meningen att brytningen ska utföras på ett sätt som minimerar effekten av berg spänningarnas förändring och därmed minskar risken för bergrörelser, säger Björn Koorem. Det är t.ex. möjligt genom analyser av bergspänningarnas förändringar för olika brytningssekvenser. B e r g f ö r st ä r k n i n g Även bergförstärkningen styrs efter en planering som grundar sig i analyser av berget. LKAB har ett bergförstärkningskoncept med flera olika varianter beroende på hur berget ser ut. Men i grunden handlar det om skrotning och olika varianter av betongsprutning och bultning. Bergförstärkning ska användas för att skydda människorna som arbetar under jord, säger Björn Koorem. Tomas Strömberg är huvudskyddsombud under jord i Malmberget. Han är positiv till säkerhetsarbetet och särskilt till de nya bergförstärkningsklassificeringarna. Jag tycker att LKAB arbetar bra med säkerhet. Fördelen med det nya bergförstärkningskonceptet är förutom en bättre förstärkning anpassad efter förhållandena, också en bättre uppföljning eftersom allting dokumenteras, säger han. Ko n t r o l l a n sva r Även kontroll av utfört arbete är en del av LKABs säkerhetsarbete. Bergmekaniker kontrollerar regelbundet berget och skydds- och områdesskrotare går med jämna mellanrum igenom gruvan. För att bli skyddseller områdes skrotare krävs fyra års erfarenhet av skrotningsarbete, eftersom det handlar om att bygga upp en ordentlig kunskaps- och erfarenhetsbas. Dessutom har alla som arbetar i gruvan ett kontrollansvar och rapporteringsskyldighet via smällbergs- och tillbudsrapporter när något avvikande har inträffat. Därmed kan en rad olika åtgärder genomföras beroende på hur allvarlig den inrapporterade händelsen är. Det är viktigt att alla tillbud med fallande sten rapporteras för att vi ska kunna vidta förebyggande åtgärder, säger Björn Koorem. Inträffade olycksfall 11 november Klämde hand vid losstagning av fastborrad borrstång. Mer än 14 dagars frånvaro. Kiruna, LKAB, block 45. 13 november Person bröt fotled under aktivitet på arbetsplatsträff. Mer än 14 dagars frånvaro. Kiruna, LKAB, utanför industriområdet. 14 november Klämde hand mellan ett järnlock och servicebrygga. 1 3 dagars frånvaro, Kiruna, LKAB, KA2. 19 november Fastnade med foten vid utsteg ur bil och stukade vristen. 1 3 dagars frånvaro. Kiruna, LKAB, NIO-området. Sammanställning november Olycksfall med frånvaro...4 Olycksfall utan frånvaro...21 Tillbud...192 Inrapporterade risker...847 Källa: SAM-databasen Pågående aktiviteter Illustrera arbetssätt Filmer och bildmaterial som beskriver utvalda regler och arbetssätt. Arbets grupp i PK tagit fram ett bildmaterial som ska göra det lättare att arbeta säkert med bryt och lås. Pilot projekt i SAK, startar 1 december. Trafiksäkerhet i MUJ Arbetet började i mitten av september och målet är att minska/eliminera trafikhändelser i MUJ. Samtliga inom PS får löpande information om det pågående arbetet som har fokus på beteenden och attityder i trafiken och utökad trafikövervakning tillsammans med bättre skyltning. VECKOBLADET information till med - arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. T i l l b u d S r a p p o rt: Blankett som fylls i då något avvikande har inträffat som skulle kunna innebära en risk. S M Ä L L B E R G S r a p p o rt: Blankett som fylls i då någon har hört en seismisk händelse.

4 5 Loksektion 119 Koskullskulle väntar på sin namntext och de sista kontrollerna. Jan Olovsson, projektledare för nya lok och vagnar. Självfallet har intresseföreningens engagemang spelat en stor roll i just det namnvalet, säger Jan Olovsson. Men varför har loksektion 125 fått namnet Sjisjka? Jo, det är ju Sveriges enda ort med två SJ! Snart rullar Koskullskulle på Malmbanan Nu är det klart vad de nyaste IO- RE-loken ska heta, och ett namn är kanske mer efterlängtat än de andra. Jätteroligt! Malmbanan börjar ju här för vår del, säger Eko Nilsson, ordförande för Koskullskulle intresse förening. Intresseföreningen har länge argumenterat för att ett av de nya loken borde få namn efter stationen utanför Vitåfors industriområde. Idén kom från Alf Norberg som grubblat på det där länge. Man står ju ofta vid järnvägs övergången och väntar på att malmtågen ska passera och man ser alla möjliga ortsnamn på loken. Det är ju enorma mängder malm som åkt genom Kullen, så vi framförde till LKAB att det vore roligt om det kunde uppmärksammas, säger Eko Nilsson. N a m n va l m e d o m s o r g De första IOREloken började levereras för snart tio år sedan. Då bestämdes att varje sektion skulle få ett namn utöver sitt nummer, säger Jan Olovsson, projektledare för nya lok och vagnar på LKAB. Man utgick från verksamhetsorter för LKAB och kända platser längs banan, eller stationer som var utbyggda för 30 tons axellast. Man försökte också få en geografisk fördelning mellan det norra och det södra omloppet, alltså sträckorna Kiruna Narvik respektive Malmberget Luleå. Jan Olovsson berättar om hur tankarna gått när nya namn valts: Kaisepakte är en utbyggd station, och kanske en av de vackraste längs linjen. Rombak och Råtsi har båda omformarstationer, Rombak ligger ju också i Norge. Riksgränsen var en historiskt viktig plats för järnvägen som bland annat hade lokstall. Kaitum betydde också mycket under bygget och efter på grund av den grusgrop som låg där. Sandskär är ju den sista stationen på södra omloppet, och har också gett namn åt den sista loksektionen som levereras i serien. De nya loken kommer att monteras och test köras för att sedan övertas av LKAB i fyra omgångar; i januari, maj, juli och september 2010. Det första loket, bestående av sektionerna 119 Koskullskulle och 120 Kaisepakte, finns redan på MTAB:s lokverkstad i Kiruna för slutmontage och drifttagning. Koskullskulle är en gammal klassisk station, och stationshuset är bevarat för eftervärlden hos Malmbanans vänner i Karlsvik utanför Luleå. N a m n p å n ya I O R E - lo k 119 Koskullskulle 120 Kaisepakte 121 Rombak 122 Råtsi 123 Riksgränsen 124 Kaitum 125 Sjisjka 126 Sandskär N a m n p å b e f i n t l i g a I O R E - lo k 101 Polcirkeln 102 Malmberget 103 Luleå 104 Gällivare 105 Narvik 106 Kiruna 107 Svappavaara 108 Torneträsk 109 Abisko 110 Björkliden 111 Katterat 112 Vassijaure 113 Bergfors 114 Rautas 115 Stenbacken 116 Stordalen 117 Boden 118 Murjek

6 7 Gruvstrejken som gav eko i hela Sverige Strejken som började i truckverkstaden i Svappavaara riktade sig både till arbetsgivaren och facket. Den spred sig vidare till Kiruna och Malmberget och den viktigaste frågan som diskuterades var människovärde. En strejk är alltid ett misslyckande, men i det här fallet resulterade den i förbättrade arbetsmiljöförhållanden och lagar som arbetare i hela Sverige fick ta del av, säger Gruv 12:ans ordförande Harry Rantakyrö. Gruvstrejken, som firar 40 år den här månaden, satte igång en våg av förändringar som slog igenom i hela arbetarsverige. Ett resultat är till exempel MBL. Arbetsgivarsidan lärde sig att det är värt att lyssna på dem som är på golvet. Vi har haft strejker efteråt också, men 1969 var den ofrånkomlig. Det var ett missnöje som hade byggts upp och till sist brast det. Det var inte bara missnöje med lönerna, man diskuterade även om att få tillbaka de anställdas människovärde. Fortfarande finns det anställda kvar på LKAB som deltog i strejken, även om de flesta har gått i pension. Vissa hade bara arbetat i någon dag inom företaget. Jag var tolv år 1969, men min bror arbetade på LKAB och strejken var det enda vi pratade om där hemma, säger Harry Rantakyrö. Under tre dagar kommer gruvstrejken att uppmärksammas i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, men även på andra orter i landet. I Kiruna ska till exempel ett fackeltåg gå genom staden ner till stadshuset där aktiviteter av olika slag kommer att äga rum. Annika Hagström som inledde sin karriär som reporter under strejken ska vara konferencier. Dessutom kommer Riksteatern att spela upp en pjäs som inte bara uppmärksammar de strejkande utan även familjerna där hemma, säger Harry Rantakyrö. Gruv 12:an arrangerar även medlemsfester under två lördagkvällar i stadshuset i Kiruna. E f t e r g r U V ST r e j k e n i n f ö r d e s i L K A B : Månadslönesystem för löne sättning istället för ackords systemet Samverkansformer mellan företag och fack I s a m h ä l l e t i sto rt var strejken en av de bidragande orsakerna till att arbetsrätten mm. förändrades, t.ex; MBL LAS Styrelserepresentation Strejkrätt för offentliganställda TA C K Jag vill tacka för den fina uppvaktningen vid min 50-årsdag. Den berörde mig djupt. Peder Nensén Tusen tack till alla jåpparkåmpisar och Förmans klubben för blommor, presenter och uppvaktning i samband med min Lena Öhlund för uppvaktningen vid min avgång från LKAB. Olle Svonni Jag vill tacka för uppvaktningen vid min pensionering. Steve Tiensuu Tommy Palovaara Ett stort tack till avdelningar TA, i både Kiruna och Malmberget, för uppvaktningen på min 60-årsdag. Om någon känner sig bortglömd, så innefattar detta tack även dem. Tusen tack. Ewald Kostenniemi. Jag vill tacka arbetskamrater och övriga för uppvaktningen och inte minst för den goda middagen vid min pensionsavgång. Tack också till alla som jag haft förmånen att arbeta ihop med under mina år i företaget. Stig Eriksson God Jul önskar redaktionen alla Veckobladsläsare! Utgivningsplan: 18 december LKAB Framtid 22 januari Veckobladet Bertil Kaikkonen Jag har nu blivit pensionär och vill framföra ett hjärtligt tack för den trevliga presenten och uppvaktningen vid min avgång. Jag vill också tacka alla som jag arbetat med under årens lopp i mina olika befattningar. Ett stort tack för ett gott och stimulerande samarbete. Berith Nilsson Kurt Ett stort tack till alla för den fina uppvaktningen inför min pensionering. Benny Andreasson Ett stort tack till arbetskamraterna för den fina middagen, bastun och presenterna samt tack LKAB för tårta och blommor vid min avgång efter 41,5 år företaget. Torsten Stålnacke Tusen tack till alla för presenter och uppvaktning på min 50-årsdag. Jan Mella Ett stort tack för uppvaktningen med blommor och presenter vid min pensionering. Lars Vestling F R I T I D L K A B s ko n s t f ö r e n i n g i K i r u n a o c h N a r v i k Konstutlottning år 2009 sker på Förmansklubben tisdagen den 8 december 2009 klockan 18.00. I samband med utlottningen utlottas två bilder bland de närvarande vid utlottningen. Vi bjuder på kaffe med bröd. Välkomna, styrelsen! I N F O Ko n ta k t u p p g i f t e r av fa l l Stena Recycling är entreprenör för avfall/skrot Kiruna, Svappavara och Malmberget. E-post: lkab@stenarecycling.se Fax: 0980-130 30 Brådskande ärenden (vardagar, dagtid): 010-445 89 70 Hushållsavfall Kiruna/Svappavara: Tekniska verken telefon 707 23.

8 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N ack. 2009 Ack. 2008 Belöning tusen kronor 2009 2008 A R B E T S M I L J Ö t.o.m. oktober Antal olycksfall med frånvaro 52 61 Målet 2009 är en minskning med minst 20 % från förra året. 40 2009 2008 25 F Ä R D I G A P R O D U K T E R (kton) t.o.m. 29 november Pellets 12684 16732 Fines (inkl KMR) 2729 4841 Summa 15413 21573 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K (kton) 20 15 KBF 0 409 KK2 2109 3353 KK3 1264 4540 KK4 3646 1615 SK 1938 3227 ANR-SOVR (KMR) 414 758 ANR 2315 2468 BUV 2221 3072 MK3 1507 2540 PAR till Upplag 547 210 Summa 15961 22192 30 25 20 R Å M A L M (kton) 10 5 0 Råmalm Norra 15554 24175 Råmalm Södra 10825 14113 Summa 26379 38288 P R O D U K T K VA L I T E T (%) K-värde (t.o.m. oktober) 93,6 90,7 KO M M E N TA R E R vecka 47 48 (siffrorna avser kton) Norra: Råmalm: -68, problem med fasta anläggningar i KUJ. KK2: -130, råmalmsbrist. KK3: -23, råmalmsbrist. KK4: +13. Svp: +7. Södra: Råmalm: -17, linbyte ViÖ, kört mot fulla stigar och fickor, strömavbrott, skutproblem V.F. MAF: +7. MPBO BUV: -1, sligbrist, tryckluftsbortfall. MPBO MK3: -4, sligbrist, bentonitproblem, stockning från silo till dagficka, läckage hydraulslang blandare. 15 10 5 0 Se insidan under Belöningssystem för detaljerad information.