:1) Vid ett besök på Knarrön (där ju var och en antingen är kung (och

Relevanta dokument
KTH Matematik Jan Kristoferson Problemsamling. till repetitionskurs i LOGIK (5B1928) för D och IT

KTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Svar och lösningar, Modul 1.

K3 Om andra ordningens predikatlogik

Lite om bevis i matematiken

Om semantisk följd och bevis

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Induktion och rekursion

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Induktion och rekursion

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

I en deterministisk omgivning beror nästa tillstånd bara av agentens handling och nuvarande tillstånd.

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

Tentamen i logik 729G06 Programmering och logik

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Föreläsning 5. Deduktion

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om urvalsaxiomet mm. Axiom som är ekvivalenta med urvalsaxiomet

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Läsanvisningar till kapitel

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

13. CHURCH S OCH GÖDELS SATSER. KORT ORIENTERING OM BERÄKNINGSBARHET, EFFEKTIV UPPRÄKNELIGHET OCH AVGÖRBARHET.

Semantik och pragmatik

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

I en deterministisk omgivning beror nästa tillstånd bara av agentens handling och nuvarande tillstånd.

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

12. CANTORS PARADIS. KORT ORIENTERING OM MÄNGDTEORI.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

Diskret Matematik A för CVI 4p (svenska)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet TER1

Matematik för språkteknologer

Om modeller och teorier

Antag att b är förgreningsfaktorn, d sökdjupet, T (d) tidskomplexiteten och M(d) minneskomplexiteten.

DD1350 Logik för dataloger

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Logik och modaliteter

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

En introduktion till predikatlogik

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

7, Diskreta strukturer

En introduktion till logik

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Lösningar till Algebra och kombinatorik

7, Diskreta strukturer

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

Semantik och pragmatik

2 Matematisk grammatik

Föreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar

*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Grundidén är att våra intuitiva rationella tal (bråk) alltid kan fås som lösningar till ekvationer av typen α ξ = β, där α och β är tal Z och α 0.

Grundläggande logik och modellteori

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

MA2047 Algebra och diskret matematik

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Robin Stenwall Lunds universitet

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Om ordinaltal och kardinaltal

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Grundläggande logik och modellteori

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Sanningens paradoxer: om ändliga och oändliga lögnare

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER

Filosofisk Logik. föreläsningsanteckningar/kompendium (FTEA21:4) v. 2.0, den 5/ Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen

Tal till Solomon Feferman

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

3 Relationer och funktioner

Mängdlära. Kapitel Mängder

INDUKTION OCH DEDUKTION

10. Mängder och språk

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Definitionsmängd, urbild, domän

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.

Om plana och planära grafer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Hemuppgifter till fredagen den 16 september Exercises to Friday, September 16

Transkript:

KTH Matematik B.Ek SF1642 LOGIK för D och IT, övningarna vt08 Exempel från gamla tentor (i 5B1928) Ö1, kungar och narrar 23.5-01:1a) Det är marknadsdag på Knarrön och många invånare från den närbelägna Gnisslön har rest till. Gnisslön bebos, liksom Knarrön, av två folkgrupper, kungar och narrar. Egendomligt nog är det dock så, att medan Knarröns kungar alltid talar sanning och dess narrar ljuger, är det på Gnisslön precis tvärtom. Där är alla kungar inpiskade lögnare, medan narrarna är hängivna sanningssägare. I vimlet stöter vi på en öbo som säger Jag är kung och gnissling. Är hon kung eller narr? Är hon knärring (dvs från Knarrön) eller gnissling (dvs från Gnisslön)? Motivera ordentligt. 28.8-01:1a) De båda knarröborna Alef och Belef är var och en, liksom alla andra på ön, antingen kung (och talar då alltid sanning) eller narr (och ljuger då alltid). På frågan: Stämmer det att Alef är kung och du narr?, svarar Belef något vi inte uppfattar. Alef (som hörde svaret) förklarar: Han svarade ja. Avgör för var och en av Alef och Belef om han är kung eller narr. 9.1-02:1a) Alla knarröbor är precis endera av kung (och talar då alltid sanning) och narr (och ljuger då alltid). Knarrön är (trots ett stort antal kungar) republik, med (exakt) en president. Öborna A, B och C gör följande påståenden. A: B är president. B: Minst två av oss tre är narrar. C: Jag är inte president. Är presidenten kung eller narr? 23.5-02:1) Till Knarrön (där ju var och en antingen är kung (och alltid talar sanning) eller narr (och alltid ljuger)) strömmar forskare i ämnet etnologik. En sådan vill kartlägga fördelningen mellan folkgrupperna i gifta par och frågar en öbo Är minst en av dig och din fru narr? Efter att ha hört mannens svar vet hon om han är kung eller narr och detsamma för hans fru. Vad är de? 26.5-03:1) I en rättegång på Knarrön (där ju var och en antingen är kung (och alltid talar sanning) eller narr (och alltid ljuger)) sade svarandens advokat: Min klient är narr och inte skyldig. Svaranden sade: Min advokat talar alltid sanning. Kan det på grund av dessa yttranden avgöras om svaranden är skyldig eller oskyldig, och vilket är han i så fall? 19.8-03:1) Vid ett besök på Knarrön (där ju var och en antingen är kung och alltid talar sanning, eller narr och alltid ljuger), möter du en person och frågar Har du någonsin påstått att du är varulv?. Du får svaret Nej och frågar sedan Har du någonsin påstått att du inte är varulv?. Nu får du svaret Ja. Kan det på grundval av denna konversation avgöras om du mött en varulv eller inte, och i så fall vilket?

12.1-04:1) Vid ett besök på Knarrön (där ju var och en antingen är kung (och alltid talar sanning) eller narr (och alltid ljuger)) stöter vi på öborna A och B. Då vi frågar A om B är kung, svarar hon nej. Sedan påstår hon att om vi skulle fråga B om A är kung, skulle han svara ja. Vad kan man av detta sluta sig till, är A kung eller narr, är B kung eller narr? 17.8-04:1) Vid ett besök på Knarrön (där ju var och en antingen är kung (och alltid talar sanning) eller narr (och alltid ljuger)) stöter vi på tre öbor, A, B och C. A säger att B och C är kungar och B säger att A är narr och C kung. Avgör för var och en av A, B och C om han/hon är kung eller narr. Ö2, egenskaper hos ( uppgift 9 ) 22.5-00:5a) Avgör om p q r q p r. Dvs om p, q, r är sentenser sådana att p q r, måste då q p r? 23.5-01:5a) Betrakta följande påståenden om sentenserna p, q, r: α) p q eller p r, β) (p q) (p r), γ) p q r. Avgör för var och en av följande implikationer om den gäller eller inte: α) β), β) α), β) γ), γ) β), γ) α), α) γ), dvs om α) är sant för vissa p, q, r, måste då β) vara sant för samma p, q, r etc.? 23.5-02:9) Betrakta följande relationer mellan sentenserna p, q, r: α) p q & r (om p är logiskt giltig är också q & r det), β) p q och p r (både p q och p r är logiskt giltiga). Avgör (med motivering) för var och en av α) β) och β) α) om den gäller, dvs om p, q, r är sentenser sådana att α) är uppfylld, måste då β) vara det, och omvänt? 13.8-02:9) Betrakta följande relationer mellan sentenserna p, q, r: α) p q q r (om p q är logiskt giltig är också q r det) β) p r (p r är logiskt giltig). Avgör (med motivering) för var och en av α) β) och β) α) om den gäller, dvs om p, q, r är sentenser sådana att α) är uppfylld, måste då β) vara det, och omvänt? 26.5-03:9) Betrakta påståendena α) och β) om sentenserna p, q, r: α) p q r β) p & q r α) t.ex. säger alltså att om p är en tautologi är också q r en tautologi. Gäller α) β)? Gäller β) α)? Dvs om p, q, r är sentenser sådana att α) är uppfylld, måste då β) vara det, och omvänt? 12.1-04:9) Betrakta påståendena α) och β) om sentenserna p, q: α) p q β) q p α) säger alltså att q är en logisk följd av p, medan β) säger att p inte är en logisk följd av q. Gäller α) β)? Gäller β) α)? Dvs om p, q är sentenser sådana att α) är uppfylld, måste då β) vara det, och omvänt?

Ö5, monadisk predikatlogik 17.8-04:6) Använd tablåmetoden för att avgöra om x P x x P x x y (P x P y). Om det inte gäller, använd tablån för att finna ett motexempel. 14.1-05:5) Använd tablåmetoden för att avgöra om x (F x Ga), x (F x Gx) x Gx. Om det inte gäller, använd tablån för att finna ett motexempel. Ö6, predikatlogik med likhet 22.5-00:2a) Betrakta en tolkning där domänen är {alla människor}, Gx betyder att x är grönögd och Rx betyder att x är rödhårig. Finn en predikatlogisk sentens som betyder Det finns någon som är grönögd och minst två som är rödhåriga, men ingen som är både grönögd och rödhårig. 23.5-01:2b) Översätt till en predikatlogisk sentens: Det finns (minst) en snäll flodhäst bara om det finns precis två krokodiler. Låt de enställiga predikaten F, K, S beteckna egenskaperna att vara flodhäst, krokodil respektive snäll. 24.5-04:1) Vid ett besök på Knarrön (där ju var och en antingen är kung (och alltid talar sanning) eller narr (och alltid ljuger)) stöter vi på tre öbor, A, B och C, alla från den avlägsna lilla byn Knirke (i Knarröns glesbefolkade inland). Då vi frågar hur liten deras by egentligen är, säger A: Det finns högst en narr i vår by. B säger: Det finns minst en narr i byn. C säger: Vi tre är de enda som bor i Knirke. Kan man avgöra om C är kung eller narr? I så fall, vad är hon? Ö7, mer predikatlogik med likhet 29.8-00:3a) Betrakta det predikatlogiska språket med tre individkonstanter: a, b, c, två enställiga predikat K, N och ett tvåställigt predikat T. Vi har en tolkning där domänen består av alla invånare på Knarrön, Ref(a) är Abel, Ref(b) är Bebel, Ref(c) är Cebel, Kx tolkas som Ref(x) är kung, Nx tolkas som Ref(x) är narr och T xy tolkas som Ref(x) tycker om Ref(y). Vi vet: 1) var och en på Knarrön är precis endera av kung och narr, 2) Abel är kung och tycker inte om någon kung och 3) Bebel tycker om Cebel som tycker om Abel som tycker om Bebel. Uttryck 1) - 3) i predikatlogiska sentenser och avgör (informellt resonemang räcker) om vi vet tillräckligt för att avgöra om följande sentens är sann i tolkningen. Om vi gör det, är den sann eller falsk? x (Nx & y (Ky & T xy)) 29.8-00:3b) Visa med naturlig deduktion att x (F x & y (Gy Hxy)) x (Gx y (F y & Hyx)).

19.8-03:6) Visa med semantiska resonemang att sentensen ( x P x x P x) x y x y. är logiskt giltig. 17.8-04:7) Visa med naturlig deduktion (SI-regler från formelbladet tillåtna) ( x P x x P x) x y x y. Ö8, binära relationer, Peano 22.5-00:3a) Avgör om de binära relationerna R och S mellan logiska sentenser är reflexiva, symmetriska och/eller transitiva: Rpq betyder p q Spq betyder p & q Det skall klart framgå av lösningen vad det innebär att en relation är reflexiv, symmetrisk respektive transitiv. 23.5-01:4b) I en viss tolkning är Rab & x (Rax & F cx) och x (Rxb F cx) båda sanna. Visa med naturlig deduktion (SI-regler tillåtna) att R, tolkningen av R, i denna tolkning inte är en ekvivalensrelation. 23.5-02:8) Betrakta en tolkning som gör x Rxx & x y z ((Rxy & Ryz) Rzx) sann. Måste R, tolkningen av R, vara en ekvivalensrelation? Lösningen får vara informell, men den skall vara klar och väl motiverad och det skall tydligt framgå vad det innebär att vara en ekvivalensrelation. 24.5-04:10) Visa att x 0 x = 0 följer ur Peanos axiom. Resonemanget får vara informellt, men det skall vara klart och bindande. 17.8-04:10) Visa att x y z (x + y) + z = x + (y + z) följer ur Peanos axiom. Resonemanget får vara informellt, men det skall vara klart och bindande. Ledning: Visa först för godtyckliga a, b att z (a + b) + z = a + (b + z). Ö9, modallogik 22.5-00:6a) Visa med naturlig deduktion i varianten S5 av modal logik (dvs den modallogik som presenteras i kursboken) att S5 (A A). SI-regler på formelbladet får användas. 23.5-01:6a) Visa med naturlig deduktion i varianten S5 av modallogik (dvs den modallogik som presenteras i kursboken) att (A B) S5 SI-regler på formelbladet får användas. 23.5-01:6b) Visa att (fortfarande i S5) ( A B). x (F x Gx), x F x S5 x Gx. 23.5-02:12) Konstruera en modell för följande sentensmängd i modal predikatlogik (fortfarande variant S5): { x F x, x F x, x F x, x F x}.

Ö10, intuitionistisk logik 23.5-02:13) Visa med resonemang att i intuitionistisk logik: (A & B) I A B. Sambandet skall visas med ett resonemang om tolkningar, det är alltså inte tillåtet att använda t.ex. naturlig deduktion. 24.5-04:13) Visa med resonemang att i intuitionistisk logik A (B C), (A C) I B. Sambandet skall visas med ett resonemang om tolkningar, det är alltså inte tillåtet att använda t.ex. naturlig deduktion. Ö10, kompakthetssatsen 9.1-01:8b) Låt Γ och vara (eventuellt oändliga) mängder av sentenser i första ordningens predikatlogik, sådana att Γ och inte har någon gemensam modell. Visa, t.ex. med hjälp av kompakthetssatsen, att det finns en sentens p så att Γ p och p. 8.1-03:15) Låt Γ vara en sentensmängd och q en sentens i första ordningens predikatlogik, sådana att Γ och q har precis samma modeller, dvs en tolkning gör alla sentenser i Γ sanna om och endast om den gör q sann. Visa att det finns sentenser p 1, p 2,..., p n Γ sådana att för alla p Γ gäller p 1, p 2,..., p n p. Ö10, andra ordningens predikatlogik 28.8-01:8b) Betrakta den tolkning av det predikatlogiska språket med ett tvåställigt predikat R som ges av D = {α, β, γ}, Ext(R) = { α, α, α, β, β, β, β, γ, γ, α }. Är följande sentens i andra ordningens predikatlogik sann eller falsk i tolkningen? u x y ( u(x) = x & (Rxy Ru(x)u(y))) 8.1-03:16) Betrakta det predikatlogiska språket med en enställig predikatsymbol P. Vad säger följande sentenser i andra ordningens predikatlogik tillsammans (dvs vilka tolkningar gör båda sentenserna sanna)? u x (x = u(u(x)) & (P x P u(x))) u ( x y (x y & u(x) = u(y)) x y x u(y))