Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011
Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur
i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av BNP Hållbar tillväxt? Decoupling
Tillväxt och miljö Varför tillväxt? Finns det en motsättning mellan ekonomisk tillväxt och att bevara miljön? Tragedy of the commons, Avsaknad av marknadspris, Internalisera externaliteter, Ändliga resurser, Motstridiga politiska mål
Hållbar utveckling "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandrapporten 1987)
Investeringar och tillväxt Ekonomisk tillväxt skapas genom: Ökade produktionsfaktorer eller Ökad produktivitet Demografiska faktorer Investeringar: byggnader, infrastruktur, maskiner osv Teknisk utveckling, humankapital KONSUMTION IDAG ELLER KONSUMTION IMORGON? PÅVERKAR DET VÄRDERINGEN AV MILJÖN?
Tillväxtbefrämjande institutioner SOCIALT KAPITAL FÖRETAGSKLIMAT ARBETSORGANISATION UTBILDNING INCITAMENT
INCITAMENTSSTRUKTUR Hinder och drivkrafter för att tex. välja: Besparing vs Konsumtion Arbete vs Fritid Hög vs Låg utbildning
Fördelningspolitik och tillväxt Vertikal inkomstfördelning Relativ vs Absolut förmögenhet Sociala konflikter, Otrygghet Sparkvoter I en öppen ekonomi?
ii) Pengar - Penningekonomi vs Byteshandel Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel
Inflation Inflation - Minskning av penningvärdet Deflation - Ökning av Penningvärdet Inflation eller deflation = penningmängdstillväxt + tillväxt i omloppshastighet real BNP-tillväxt Samband mellan inflation och arbetslöshet?
Skadeverkningar Försämrad konkurrenskraft Snedvridande fördelningseffekter Påverkar förtroende
Långivare vinner och låntagare förlorar när: Faktisk realränta > Faktisk inflation Förväntad inflation > Faktisk inflation Och tvärt om Indexklausul ger skydd mot oförväntade förändringar
Arbetsgivare och arbetstagare Nominell löneökning = Förväntad reallöneökning + förväntad inflation Faktisk reallöneökning = Nominell löneökning faktisk inflation Löntagare förlorar när: Förväntad inflation > Faktisk inflation för då är: Faktisk reallön < Förväntad reallön
Politix PENNINGPOLITIK Riksbanken Ränta och FINANSPOLITIK Regeringen Budget
Riksbankens uppgift Upprätthålla ett fast penningvärde: Inflationsmål 2 % - Styr penningmängden: styrränta + köper och säljer tillgångar Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Förvaltar guld- och valutareserv
Skapar oberoende centralbanker lägre inflation? Kyladland och Prescott: den dynamiska tidsinkonstensteorin Delegera penningpolitik till oberoende centralbank Förväntningar snarare än uttalade mål styr allmänhetens agerande Hur ser sambandet ut?
Monetarismen M- pengar V- omloppshastighet P- pris Q- kvantitet MV = QP Om omloppshastigheten och kvantiteten är konstant så kommer penningmängden att påverka prisnivån
Invändningar mot Monetarismen Svårt att definiera pengar Styra penningmängden i en liten, öppen ekonomi Strikt kontroll av penningmängden kan leda till arbetslöshet i den reala ekonomin Samband mellan penningmängd och pris?
Orsaker till inflation Prishöjningar på grund av kostnadsstegringar, tex. flaskhalsar, brist på insatsvaror, löneökningar Pris-lönespiral Marknadsstruktur Förväntningars betydelse
III) Konjunktur och stabiliseringspolitik Faktisk BNP Potentiell BNP BNP Högkonjunktur produktionsgapet Lågkonjunktur Tid
Produktionsgapet Skillnaden mellan potentiell och faktisk BNP Konjunkturcykel Kapacitetsutnyttjande
Aggregerad efterfrågan AD Ekonomins totala efterfrågan- alla marknader Ju lägre prisnivå desto högre konsumtion dvs hög aggregerad efterfrågan Låg prisnivå ger normalt högre investeringar NX förbättras
Aggregerat utbud På lång sikt påverkas inte det aggregerade utbudet av prisnivån. Företag kan ändra produktion på kort sikt: -alla företag inte pristagare -alla priser rör sig inte i takt -löner är trögrörliga
Stabiliseringspolitik Politik mot konjunktursvängningar Ju bättre fungerande marknader desto mindre behövs stabiliseringspolitiken?
Stabiliseringspolitikens mål Stabilitet! Samhällsekonomisk balans! - Jämn konjunkturcykel! - Penningpolitik- penningmängd Finanspolitik- Budgetunderskott och statsskuld i relation till BNP
Finanspolitik Expansiv finanspolitik: öka aggregerad efterfrågan Kontraktiv finanspolitik: minska aggregerad efterfrågan - Transfereringar - Offentlig konsumtion och offentliga investeringar - Lättat skattetryck
Efterfrågepolitik Stimulera den aggregerade efterfrågan Y = C + G + I + NX G
Regler eller diskretion? Regelbaserad politik förbestämd handlingsplan Diskretionär politik full handlingsfrihet Om regler- vilka? Fasta regler eller återkopplingsregler
Det ekonomisk-politiska kretsloppet Åtgärder som effekt av konjunkturen Konjunktur: inflation och arbetslöshet Åtgärdernas effekt Riksbank och Regering utformar Finans- och penningpolitik Direkt påverkan genom opinionsbildning Riksdagens finansoch utnämningsmakt Riksdagen Valfunktionen Svenska folketväljarna Allmänna val
Passiv- förutbestämd Fasta regler Reagerar inte på förändringar i makroekonomin Eg. Friedmans k-procentregel: Penningmängdstillväxt i % = k
Återkopplingsregler Regler som anger hur ett medel skall bero på det ekonomiska läget Medlets nivå är en funktion av målavvikelsen Eg.: Penningmängdstillväxt i % = k 0,8 (faktisk inflation i % - 2 ) 0,3(faktisk BNP-tillväxt i % - 2,5)
Diskretionär politik Kortsiktigt optimalt beteende inte alltid bäst på lång sikt Kortsiktigt beteende skapar förväntningar om långsiktigt utfall Prejudikat och trovärdighet Hur skapas trovärdighet? Vikt av institutioner- lagar, och domstolsväsende
Fast eller återkopplande regel? Parera privata efterfrågestörningar med offentliga åtgärder i motsatt riktning eliminera konjunkuturcykeln Störning > upptäckt > beslut > åtgärd > effekt ---------------------------------------- ------------------- INSIDE LAG OUTSIDE LAG
Invändningar mot återkopplande regler Ju mer osäkra effekterna är, desto försiktigare bör politiken utformas. Bör alla försök till stabiliseringspolitik undvikas? Nyklassiska skolan: i bästa fall är stabiliseringspolitik meningslös. Lucaskritiken Ricardiansk ekvivalens
Föreläsning II Den Kenesianska synen Offentlig sektor och finanspolitik
i) Den Keynesianska synen
Den Keynesianska revolutionen 1930 långvarig kris, ekonomin återhämtade sig inte som förväntat. Keynes och Stockholmsskolans förklaring: Pris- och lönestelhet Löner utgör köpkraft REFORMERAD KAPITALISM
Samhällsekonomisk jämnvikt enligt Keynes Ekonomins signalsystem är kvantitet snarare än pris Ekonomins anpassning är trögrörlig Utveckling av efterfrågan beror på NI och hur människor väljer att konsumera snarare än pris
Arbetslöshet och inflation enligt Keynes Samhällsekonomisk jämnvikt är inte nödvändigtvis den nivå där det råder full sysselsättning Jämnviktsnivån avgörs av invånares benägenhet att: konsumera, spara, investera
Ekonomiska politikens uppgift enligt Keynes Penningpolitik räcker inte som kontracyklisk politik Stabiliseringspolitik bör bedrivas Expansiv finanspolitik i lågkonjunktur Multiplikatoreffekt
Problem med kontracyklisk finanspolitik Motbevisades 1970 när flera länder drabbades av stagflation Brist på information och osäkra prognoser Fördröjningseffekter- laggar Motsättningen inflation vs arbetslöshet Penningpolitik har visat sig effektiv Keynes tar inte hänsyn till utrikeshandel och valutaflöden
Institutioner Privata: hushåll, företag, organisationer Offentliga: stat, kommun, landsting Offentlig sektor vilar på statsmakten Offentlig sektor erbjuder tjänster och omfördelar resurser visa transfereringar
ii) Politiska systemets- och den offentliga sektorns betydelse Komplext förhållande mellan marknadsekonomi och statsmakt Institutioner Kollektiva nyttigheter Samspel: stat, medborgare och marknadsaktörer Spelregler Positiva externa effekter Stabilitet Fördelningspolitiska effekter
Offentliga sektorns omfattning Stat, kommun, landsting Under olika myndigheter, bolag och förvaltningar Skatter och avgifter Tjänster och transfereringar
Offentlig sektor i siffror 2005 Förädlingsvärde :18 % av BNP Andel av sysselsättningen: 36 % Använda resurser: 30 % av BNP 2/3 i kommun och landsting 57 % av BNP inkomster 54 % av BNP utgifter
Offentliga inkomster Skatter och avgifter Skatter: - klumpsummeskatter - progressiva skatter - regressiva skatter Marginaleffekt
Effektiv skatt Optimalt skattesystem Hur känslig är skattebasen för förändringar i skattesystemet? Bör varuskatter differentieras omvänt proportionellt mot efterfrågans priskänslighet?
Finansiell styrning Utgiftstak Balanskrav Saldomål
Politik och konjunktur > Keynesianismens budskap: konjunkturutveckling bör styras genom aktiv stabiliseringspolitik Ekonomisk- politisk handlingskraft Skattetryck, transfereringar, ideologi, kriser, aktuella frågor Samband mellan politisk popularitet och makroekonomisk konjunktur
< Konjunktur och politik Val popularitetsfunktionen > makroekonomiska fluktuationers påverkan på regeringens popularitet Politik- reaktionsfunktionen > hur ansvariga styr stabiliseringspolitiken Fullständiga modeller över sambandet mellan ekonomi och politik
Konjunkturens inflytande på väljarna 1976, 1982, 1991, 1994 lågkonjunktur > sittande regering förlorade makten 2006 högkonjunktur regeringen förlorade makten 2010 lågkonjunktur regeringen satt kvar Ekonomiska frågor, sysselsättning, ekonomi och / eller skatter, rankas oftast högst i opinionsundersökningar
Popularitetsfunktionen Regeringens popularitet = α⁰ + α¹ * arbetslöshet + α² * inflation α¹ och α² är negativa Finns det ett samband?
Konjunkturcykeln Följer mönster, varaktighet 4-5 år Påverkas av internationell konjunktur med viss eftersläpning
Exogena eller Endogena politiker? Beslutsfattare inkluderade eller exkluderade från modeller för stabiliseringspolitiken? Traditionellt utanför observerar och inbegriper Forskning kring institutionella ramar inkluderade i nationalekonomin mer realistiskt Politiskt oberoende riksbank- ett försök att göra den mer exogen
Skattesystemet Höga utgifter- höga intäkter skattetryck Syfte: - Finansiera offentlig sektor - Omfördela inkomster - Påverka beteende
Skatter Olika typer av skatt : proportionella och progressiva Inkomstskatt Kapitalbeskattning Konsumtionsskatt Arbetsgivaravgifter
Skatter och incitament Påverkar belöningssystem i ekonomin Marginalskatten Påverkar fördelning av resurser - effektivitet
Konkurrens och effektivitet Är den offentliga sektorn mindre effektiv än den privata sektorn? Vilka faktorer påverkar effektivitet: Ägarförhållande? Konkurrens? Vem som utför tjänsten? Baumols sjuka
Budgetens roll i stabiliseringspolitiken Måste stadsbudgeten vara balanserad? Automatiska stabilisatorer, tex. arbetslöshetsförsäkring Stadsskuld fördelningsmässiga konsekvenser över generationer