Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Relevanta dokument
Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Matematik Uppnående mål för år 6

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Kursplan för Matematik

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

ARBETSPLAN MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Kursplan Grundläggande matematik

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Kursplanen i matematik grundskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Förslag den 25 september Matematik

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Södervångskolans mål i matematik

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Lokala mål i matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Sammanfattningar Matematikboken X

Broskolans röda tråd i Matematik

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Extramaterial till Start Matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Matematikutvecklingsschema

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Arbetsområde: Jag får spel

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

Studiehandledning för Matematik 1a

Transkript:

Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg. Volym l. Klockans hela timmar. Matematikens symboler > < =. Sortera. Läsa och bygga mönster. Se likhet/olikhet. Grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent Olika metoder, måttsystem och mätinstument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter Grundformerna: cirkel, kvadrat, triangel, rektangel. Möta begrepp som sida, hörn, kant. Rumsuppfattning. Avläsa stapeldiagram. Grundläggande statisktiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information Grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer.

Lokal planering i Matematik till åk 2 080415 Ha taluppfattning inom området 0-100. Förstå talens placering i förhållande till varandra. Ental, tiotal och hundratal ska vara kända begrepp som man kan använda sig av. Talens kombinationer i området 1-10 ska vara starkt befästa. Begrepp som hälften dubbelt, mer och mindre än, fler eller färre, lättare eller tyngre än, längre eller kortare, lika med m.fl. Vara trygg med att använda symbolerna =, +, -, <, > Behärska mätning med m och cm, l och dl, kg och hg. Klockan både analogt och digitalt: hel- och halvtimme, kvart i och över. Känna igen och veta namnen på grundformerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Kunna rita och läsa av en enkel karta. Kunna rita och läsa ut fakta ur ett stapeldiagram. Möta andra former av diagram. Förstå ekvationen 6+x = 10 utifrån sin kunskap om t.ex. 10-kamraterna. Grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent Olika metoder, måttsystem och mätinstument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter Grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information Grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Kunna beskriva en räkneoperation så att den blir verklig. Känna till begreppet rimligt, sannolikt och kunna relatera till det i konkreta övningar. Egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer

Lokal planering i Matematik till åk 5 080415 Grundläggande taluppfattning vad gäller naturliga och enkla tal i bråkform. Positionssystemet tiondeltiotusen. Att konkret kunna jämföra, uppskatta och mäta med hjälp av enkla hjälpmedel i : Längd- m, dm, dm, mm Vikt- kg, hg, g Volym- l, dl, cl, ml Klockan analogt och digitalt Talmönster och enkla geometriska mönster. Lägesord Kunna använda ritningar och kartor och utläsa verkligheter (både förminskning och förstoring) Kunna rita och tolka stapel-, cirkel- och linjediagram. Kunna tolka tabeller såsom tv-tablån, tidtabeller, almanackan. Räkna med medelvärde. Kunna förstå och använda de fyra räknesätten genom huvudräkning, algoritmer och med hjälp av miniräknare. Grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent Olika metoder, måttsystem och mätinstument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter Grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information Grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer.

Lokal planering i Matematik till åk 7 080415 Positionssystemet, tusendelar miljon. Metoder för överslagsräkning, kunna blandad form, bråkform, decimalform. Mult./div. från tusendelar- miljon. Procent: Förstå begreppet, lära sig delar utantill (t.ex ½ osv). Introducera procenttriangeln. Tidsberäkningar och tidsomvandlingar. Ha kunskap om olika typer av vinklar, mång-hörningar, trianglar och rektanglar. Omkrets och areaberäkningar. Förstå begreppet volym. Fördjupad kunskap i tabeller (frekvenstabeller), diagram (stolp, stapel, linje, cirkel) Lägesmått- medel, median, typvärde. Räkneordning. Tolka och förstå uttryck skrivna med tal. Beräkna ett uttrycks värde. Förstå enkla ekvationer och kunna lösa dem med ekvationslösningsmetoder. Grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent Olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter Grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information Grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer.

Lokal planering i Matematik till åk 9 080415 Positionssystemet. Aritmetik: Förlänga och förkorta bråk. Fyra räknesätt med bråk. Kvoter. Hastigheter (triangel SVT). Negativa tal (de fyra räknesätten). Procent (triangelmetoder). Potenser. Kunna använda tekniska hjälpmedel för att förstärka sina matematiska färdigheter Kunna längd, area och volymberäkningar hos geometriska figurer. Kunna förstå och räkna med likformighet, kvadrater och kvadratrötter (Pythagoras sats) Skalor: Kunna rita och tolka kartor. Från karta till verklighet och verklighet till karta Tabeller om relativa frekvens. Diagram- histogram, lådagram, stambladsdiagram, vilseledande diagram. Lösa sammansatta ekvationer. Ha en modell klart för ekvationslösning och använda ekvationer för att lösa problem. Använda och tolka grafer till funktioner för att beskriva verklighetssituationer i matematiska termer. Sannolikhetslära, utföra enkla slumpförsök praktiskt och teoretiskt. Känna till om utfallsrum. Kunna lösa dem. Grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent Olika metoder, måttsystem och mätinstument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter Grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information Grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer.

Funäsdalens skola 2007-09-26 Betygskriterier, Matematik åk 8 Godkänt Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning. Inom denna ram skall eleven: - ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i decimalform, - ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel, - kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader, - kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor, - kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram, - kunna använda begreppet sannolikhet i enkla, - kunna tolka och använda enkla formler och lösa enkla ekvationer, Väl Godkänt Eleven använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem. Eleven följer och förstår matematiska resonemang. Eleven gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och tillvägagångssätt. Eleven kan skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera. Eleven ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några områden.

Mycket Väl Godkänt Eleven formulerar och löser olika typer av problem samt jämför och värderar olika metoders för- och nackdelar. Eleven visar säkerhet i sina beräkningar och sitt problemlösningsarbete samt väljer och anpassar räknemetoder och hjälpmedel till den aktuella problemsituationen. Eleven utvecklar problemställningar och använder generella strategier vid uppgifternas planering och genomförande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt matematiskt språk. Eleven tar del i andras argument och framför utifrån dessa egna matematiskt grundad idéer. Eleven reflekterar över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv.

Funäsdalens skola 2007-09-26 Betygskriterier, Matematik åk 9 Godkänt Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning. Inom denna ram skall eleven: - ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråkform, - ha goda färdigheter i och kunna använda räkning med proportionalitet i huvudet och med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel, - kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser. Väl Godkänt Eleven använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem. Eleven följer och förstår matematiska resonemang. Eleven gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och tillvägagångssätt. Eleven kan skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera. Eleven ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några områden.

Mycket Väl Godkänt Eleven formulerar och löser olika typer av problem samt jämför och värderar olika metoders för- och nackdelar. Eleven visar säkerhet i sina beräkningar och sitt problemlösningsarbete samt väljer och anpassar räknemetoder och hjälpmedel till den aktuella problemsituationen. Eleven utvecklar problemställningar och använder generella strategier vid uppgifternas planering och genomförande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt matematiskt språk. Eleven tar del i andras argument och framför utifrån dessa egna matematiskt grundad idéer. Eleven reflekterar över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv.