Delårsrapport 2 Social- och äldrenämnden Individ- och familjeomsorg SÄN/:86
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde... 3 3 Uppföljning av målen... 4 3.1 Kund - nöjd väsbybo... 4 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby... 10 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare... 13 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning... 14 4 Avstämning av nämndspecifika uppdrag... 24 4.1 SÄN... 24 5 Omvärldsanalys... 24 5.1 Framåtblick... 24 5.2 Riskbedömning... 25 Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 2(25)
1 Sammanfattning Individ- och familjeomsorgens resultat efter augusti månad är x, mkr. Främsta orsakerna till överskottet är orörd buffert 1,7 mkr och lägre kostnader för ekonomiskt bistånd 3,3 mkr. Kostnaderna för skyddat boende överstiger budget med -1,6 mkr och placeringskostnaderna för barn och unga med - 1,6 mkr. Prognos för helåret 2014 är ett överskott på 3,0 mkr. De huvudsakliga avvikelserna mot budget beräknas vara 3,5 mkr lägre kostnader för försörjningsstöd och underskott för placering barn och unga -3,0 mkr och skyddat boende till våldsutsatta med -2,0 mkr. Volymerna för skyddat boende har ökat. En anledning är att det blir allt mer känt att kommunen kan och är skyldig att ge bistånd till våldsutsatta. Under inledningen av året har fokus varit att arbeta med att förbättra samverkan såväl internt inom individ- och familjeomsorgen som med externa samverkanspartners som till exempel Arbetsförmedlingen. Individ och familjeomsorgen kommer införa mer nätverksbaserade arbetsmetoder. Arbetet för detta har planerats och under hösten kommer utbildningsinsatser för all personal att inledas. Verksamhetens störta utmaning är svårigheterna med att rekrytera och behålla erfarna socialsekreterare. Svårigheterna delas med alla kommuner och bristen på kompetens utgör risker för såväl kvalitet som ekonomi. Mottagande av ensamkommande barn har varit stort. Hittills under har kommunen tagit emot 33 ensamkommande barn varav 15 har kommit sedan juli månad. 2 Ansvarsområde Ordförande: Kontorschef: Ann-Christin Martens Barbro Johansson Social-och äldrenämnden ansvarar för individ-och familjeomsorgen som innehåller Förebyggande insatser Myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga i vissa fall, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, Lagen om unga lagöverträdare Biståndsbedömda insatser i form av stöd och behandling i öppenvård eller dygnsvård Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder Övriga lagstyrda insatser inom området Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 3(25)
3 Uppföljning av målen 3.1 Kund - nöjd väsbybo 3.1.1 Kunden i fokus 3.1.1.1 Individ och familjeomsorgens verksamhet ska kännetecknas av god tillgänglighet, bra bemötande och delaktighet.(sän) Målet är delvis uppfyllt Brukarenkät för myndighetsenheterna genomfördes under maj månad. et bland de som besvarat enkäten är bra. Antalet svar är dock något lägre än förra året och bortfallet i enkäten var 50 procent. Verksamheten kommer att överväga att prova den gemensamma enkät som SKL har tagit fram för individ och familjeomsorg. Denna testades i trettio kommuner under 2014. Samtliga enheter har planerade brukardialoger inplanerade under året men flera är ännu inte genomförda. Goda resultat på hittills genomförda enkäter tyder dock på fortsatta goda resultat. en för utredningstiden för försörjningsstöd är sämre än uppsatt mål. Till en del kan detta förklaras av missade registreringar in det nya verksamhetssystemet men även med hänsyn till detta skulle inte målet uppnås. För barn och ungdomsutredningarna är det inte möjligt att ta fram något resultat för utredningstiden men på grund av arbetsbelastningen och svårigheten att rekrytera till vakanser är bedömningen att det uppsatta målet med förkortade utredningstider inte kommer att uppnås. Sammantaget är bedömningen att målet delvis är uppfyllt. Nyckeltal Andel i % som upplever gott bemötande inom de myndighetsutövande verksamheterna 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i 94 94 97 94 T2, ÅR Utredningstid i dagar ekonomiskt bistånd * 23 21 28 Utredningstid inom barn -och ungdomsvården medelvärde** Antal genomförda brukardialoger i syfte att utveckla individ-och familjeomsorgens verksamhetsområden. *** 113 100-6 6 6 T1, T2, ÅR T1, T2, ÅR T1, T2, ÅR * Övergången till nya verksamhetssystemet Combine innebär att det förekommer inkörningsproblem kring hur ärenden ska hanteras i systemet. Detta medför att en del ärenden stått öppna i systemet trots att beslut fattats. När dessa hittas och avslutas ger detta en sämre utredningstid än vad som faktiskt levererats. 19 dagar är genomsnittslängden 2014 i kommuner som lämnat uppgifter till kommun och landstingsdatabasen på samma sätt som Upplands Väsby.** Det är inte i nuläget möjligt att ta fram ett resultat för utredningstiden inom barn- och ungdomsvården då rutinerna för hur ärenden ska hanteras i systemet visat sig innebära att ett resultat inte kan tas fram. *** Nytt mått från. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 4(25)
Handlingsplan Tillgänglighet, bemötande och delaktighet inom individ och familjeomsorgen Under året ska en övergripande enkätundersökning genomföras kring bemötandet inom de myndighetsutövande delarna. Brukarinflytande: Samtliga enheter inom individ och familjeomsorgen ska under genomföra brukardialoger kring verksamhetsfrågor. Tillgänglighet: All personal inom individ och familjeomsorgen ska arbeta för god tillgänglighet. Tillgängligheten i telefon och epost följs upp genom egenkontroll enligt kvalitetsledningssystemet och den kommungemensamma uppföljningen i kommunernas kvalitet i korthet (KKiK). Bemötande: I medarbetardialoger ska samtal återkommande föras kring gott bemötande. Enkätresultat och mottagna synpunkter och klagomål ska ligga till grund för analys och åtgärder för förbättringar. En rad olika former av inhämtning av brukarnas åsikter planeras under året inom ifos olika verksamheter. Det kan till exempel vara i form av fokusgrupper, referensgrupper eller enkäter. Brukarenkät för ungdomsmottagningar visar att ungdomsmottagningen i Upplands Väsby är i toppen i länet och att 98 procent av brukarna upplever att de blivit respektfullt bemötta. Under inledningen av året har översyn av delar av informationen på hemsidan inletts. Informationen kring boendefrågor, ekonomiskt bistånd och familjefrid har setts över. 3.1.1.2 Individ- och familjeomsorgens verksamhet ska ha god kvalitet. Myndighetsutövning ska vara rättssäker (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Individ och familjeomsorgen arbetar vidare med att bygga upp ett systematiskt kvalitetsarbete. Mycket är klart men ännu är inte alla processer och rutiner på plats i kvalitetsledningssystemet. Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Genomförda kvalitetsrevisioner 1 1 0 1 ÅR Följs upp i * Nytt nyckeltal för. Handlingsplan Andel enheter som har haft genomgång av Lex Sarah och klagomålshantering * 100 60 100 T1, T2, ÅR Kvalitetssäkring Alla enheter ska ha strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär att processer och rutiner ska underhållas, riskbedömningar ska genomföras löpande och en systematisk egenkontroll ska finnas för att undersöka att processerna är säkra och fungerar. Varje enhetschef har ansvar för att aktuell relevant lagstiftning finns tillgänglig och är känd av alla medarbetare på enheten. Alla medarbetare ska känna till rutiner och sitt ansvar för Lex Sarah-rapportering och klagomålshantering. En analys av överklagade beslut inom ekonomiskt bistånd som ändras av domstol ska genomföras årligen och redovisas i kvalitetsberättelsen. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 5(25)
Handlingsplan Minst en kvalitetsrevision ska genomföras inom ifo under.(kvalitets-och utvecklingsledarens uppdrag). En kvalitetsberättelse enligt SOSFS 2011:9 ska upprättas. (Kvalitets-och utvecklingsledarens uppdrag). Inom utredningsenheten barn och ungdom utökas mottagningsfunktionen och handläggningen av barn, ungdomar och ensamkommande flyktingbarn med fler socialsekreterare. Assistentstöd köps av Stöd och process för att klara de administrativa behoven inom framför allt utredningsenheten barn och ungdom. Under året arbetas det vidare att etablera strukturerna för det systematiska kvalitetsarbetet. Ännu är inte alla processer och rutiner på plats i kvalitetsledningssystemet. Under maj månad gick respektive enhet igenom sina viktigaste processer i förhållande till funktionaliteten i verksamhetssystemet pulsen Combine med syfte att hitta områden där arbetssätt och processer kan utvecklas så att det fungerar bättre att arbeta med systemet. En lista med 26 punkter där förändringar kan göras för att förbättra arbetet blev resultatet av genomgången. Riskbedömningar har gjorts till exempel i samband med planering av personals ledigheter. Detta har bland annat lett till utökade öppettider för socialjouren. Inför sommaren gjordes en riskanalys för bemanning och tillgänglighet. Respektive enhet har planerat genomförande av uppdatering av medarbetarnas kännedom om ansvar för rapportering enligt Lex Sarah och klagomålshantering. Några enheter har genomfört genomgångar medan andra kommer göra det under hösten. Utredningsenheten för barn och ungdom har numera ett administrativt stöd och mottagningen av ensamkommande flyktingbarn har förstärkts på grund av det ökade antalet flyktingbarn kommunen har ansvar för och det förväntade fortsatta inflödet. 3.1.2 Kunskap och lärande 3.1.2.1 Individ och familjeomsorgen ska bidra till barns och ungdomars skolutveckling. (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Individ- och familjeomsorgen har en rad stödverksamheter som bidrar till barn och ungdomars möjligheter inom skolan. Bedömningen är att dessa verksamheter utvecklas och fungerar väl. Inför tertial 2 rapporten har en stickprovsundersökning genomförts av genomförandeplaner. Stickprovskontrollen visar på att det i de genomförandeplaner som finns upprättade finns planering kring skolgång. Genomförd internkontroll visar dock på vissa brister när det gäller förekomsten av dokumenterade genomförandeplaner. Inför bokslut kommer en fullständig genomgång av placerade barns genomförandeplaner genomföras. Se internkontroll avsnitt 3.4.2.2. Sammantaget bedöms målet som delvis uppfyllt med hänsyn till bristen av genomförandeplaner. Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Andel genomförandeplaner i % för barn i samhällsvård där behovsområde utbildning är dokumenterad Antal barn i fokus hos Familj- och skolservice ska vara minst 425* 100 100 100 100 425 425 167 425 T1, T2, ÅR Minst 90 procent av nyanlända barn som 90 100 90 ÅR Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 6(25)
Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i tas emot i mottagningsfunktionen på Väsby skolan ska erbjudas råd och stöd av kurator. * Handlingsplan Barns skolutveckling Alla verksamheter ska beakta barns och ungdomars skolutveckling. Kunskapsresultaten för barn i samhällsvård ska fokuseras och förbättras. Individ- och familjeomsorgen deltar med kompetens i skolutvecklingsprojektet och följer utvecklingen. En särskild satsning riktas till nyanlända barn och deras föräldrar i form av förstärkning av en kuratorstjänst med placering på Väsbyskolans mottagningsenhet. Föräldrastödet till nyanlända föräldrar förstärks med en deltidstjänst. Båda resurserna har fokus på barnens skolutveckling. Stödet till skolor kring barn i behov av särskilt stöd, inklusive så kallade "hemmasittare" vidareutvecklas under. Uppdraget behöver förtydligas i nära samarbete med skolutvecklingsprojektet och lokala BUS-gruppen. (Samverkan mellan kommun och landsting kring barn i behov av särskilt stöd.) För placerade barn har ansvarig socialsekreterare eller familjehemssekreterare regelbundna uppföljningsmöten och utbildningsbehov dokumenteras i genomförandeplaner. Skolgång planeras parallellt med planering av placering Under början av årets första tertial har 90 mottagningssamtal genomförts i mottagningsfunktionen för nyanlända barn på Väsbyskolan. Samtliga har erbjudits råd och stöd av kuratorn. Majoriteten av barnen har följts upp vid ett eller flera uppföljningssamtal. Kuratorn har också kontakt med ca 30 elever som kommit före att projektet startade i oktober 2014. I augusti kommer 30 barn skrivas in i skolan. Familj- och skolservice har tillsammans med några rektorer utarbetat rutiner vid elevers ogiltiga frånvaro. Vägval vuxen har fått i uppdrag att utföra aktivitetsansvarsuppdraget för ungdomar 16-24 år som vaken studerar eller arbetar. Uppdraget innebär att följa upp dessa och ge stöd och vägledning. 3.1.3 Social hållbarhet, trygghet och hälsa 3.1.3.1 Individ och familjeomsorgen ska arbeta förebyggande, erbjuda tidiga insatser och vård på hemmaplan så långt det är möjligt (SÄN) Målet är uppfyllt Individ och familjeomsorgen har en rad verksamheter som arbetar med förebyggande insatser som fungerar bra. Målet är att insatser ska sättas in tidigt och i förebyggande syfte när så är möjligt. Den egna öppenvården inom både barn och ungdom och beroende är väl fungerande och uppskattad av klienterna. Bedömningen är att målet uppfylls. Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Andel beslut i % om öppenvårdsinsatser (vuxen)* Andel beslut i % om öppenvård för barn och ungdom* 80 81 86 81 ÅR 63 70 64 70 ÅR Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 7(25)
Handlingsplan Förebyggande insatser och öppenvård Barn, ungdomar, föräldrar och enskilda vuxna ska få råd och stöd för att förebygga ohälsa och social problematik. Vid behov sker stödet i samverkan med andra berörda aktörer. Individ och familjeomsorgen ska bedriva öppenvårdsinsatser och behandling som fyller invånarnas behov av stöd och hjälp. Så långt det är möjligt ska vård på hemmaplan prioriteras. Individ och familjeomsorgen ska samverka i trygghetsskapande aktiviteter för kommunmedborgarna genom fältarbete, Ung&Trygg och Tryggt boende. Uppföljning av kommunens ANDT-strategi genomförs under året. (Alkohol, narkotika, doping och tobaks-strategi). Samverkan med ideella organisationer och civilsamhället ska vidareutvecklas. Metoden "Social insatsgrupp" (SIG) ska utvecklas tillsammans med polisen under. (Ett lokalt arbete för att motverka en kriminell livsstil bland unga). Inom individ-och familjeomsorgen erbjuds service utan biståndsbeslut både för familjer och enskilda vuxna samt anhöriga. Stödsamtal erbjuds på ungdomsmottagningen, familjecentralen, familj- och skolservice och familjerådgivningen. Inom öppenvården erbjuds 3-5 så kallade generella samtal. Genom att erbjuda service utan behovsprövning förväntas fler söka hjälp i ett tidigt skede. Workcenter har verksamhet för att förebygga behov av ekonomiskt bistånd t.ex. budget och skuldrådgivning, cvgenomgångar och "hur hitta jobben"-aktiviteter för olika grupper som tillexempel elever i gymnasieskolan. Öppenvård i egen regi finns inom barn-och ungdomsvården och beroendevården och ska vara högkvalitativ och flexibel för att kunna matcha behoven. I vissa fall köps extern öppenvård inom ramavtal. Uppdraget till verksamheten är att tillgodose behoven så långt det är möjligt med vård på hemmaplan. Komplexiteten och vårdtyngden i de ärenden som blir aktuella för utredning och insatser inom utredningsenheten barn och ungdom innebär att slutenvård fortsatt utgör en relativt stor del av de beslut som fattas. Under inledningen av året har utredningsenheten barn och unga arbetat med att utveckla skyddsarbetet i ärenden då barn berättar att de utsatts för våld. Utvecklingsarbetet sker tillsammans med extern utförare av behandlingsinsatsen. Under första halvåret har arbetssättet tillämpas i tio familjer med bra erfarenheter. En omedelbar intervenering i det krisläge som uppstår när våld uppdagas innebär bättre förutsättningar för att arbeta upp en bra relation mellan klient och behandlare. I det fortsatta arbetet ska bland annat undersökas hur Väsby behandlingsteam kan kopplas in i detta arbetssätt. I en stor del av barn och ungdomsärendena är våld en aktuell fråga. Uppföljningen av ANDT-strategin är framflyttad till våren 2016 eftersom nya nationella riktlinjer kommer i slutet av året. Ideella organisationer och civilsamhället är inbjudna att delta i arbetet. Modellen sociala insatsgrupp är implementerad i ordinarie verksamhet. En samverkansstruktur är skapad tillsammans med polisen för att stödja det gemensamma arbetet. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 8(25)
3.1.3.2 Individ och familjeomsorgen ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och ha en trygg boendesituation. I allt arbete ska barn och ungdomars situation särskilt uppmärksammas. (SÄN) Målet är uppfyllt Individ och familjeomsorgens arbete med att tillgodose människors grundläggande behov av självständigt liv och tryggt boende fungerar väl. Inom ekonomiskt bistånd och vägval vuxen nås de som är beroende av långvarigt försörjningsstöd och de som står långt från arbetsmarknaden. Antalet hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd minskar. Stödet till personer i försökslägenheter har inneburit att fler kunnat gå vidare till eget boende. Sammantagen bedömning är att målet uppnås. Samarbetet med arbetsförmedling och bostadsbolagen fungerar bra. Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Andel ungdomar i åldern 13-20 år i % som ej återaktualiseras ett år efter avslutad insats.* Andel personer i % som ej återaktualiseras ett år efter avslutad beroendevård.* Andel personer i % som fullföljer öppenvårdsprogrammen Fenix och KBT 77 80-80 ÅR 72 75-75 ÅR 77 80 76 80 ÅR * Redovisas i årsredovisning. Handlingsplan Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd (10 av 12 månader) Andelen personer i % i försökslägenheter som får eget hållbart boende i förhållande till det totala antalet försökslägenheter. 126 120 110 120 12 12 14 12 T1, T2, ÅR T1, T2, ÅR Stärka individers självständighet Individ- och familjeomsorgen ska i sitt arbete med att stötta individer att stärka sin förmåga till ett självständigt liv ha utgångspunkt i att ta tillvara individens egna resurser och att stärka dennes egna nätverk. Råd och stöd ska erbjudas tidigt. Särskilda insatser ges till särskilt utsatta grupper gällande sysselsättning, försörjning och boende. Samarbetet med bostadsbolagen vidareutvecklas avseende bostadssociala frågor, trygghetsåtgärder och försökslägenheter. Tydligare verksamhetsmått för vräkningsförebyggande arbetet arbetas fram för att kunna följa upp effekterna av insatserna. Ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande och stöd in i vuxenlivet. Den övergripande handlingsplanen angående våld i nära relationer reviderades och antogs i social- och äldrenämnden i mars. Ett nytt delmål lades till vid revideringen, att arbeta våldspreventivt. Under våren fick Upplands Väsby kommun möjligheten att ingå i referensgruppen för det treåriga våldspreventiva projektet En kommun fri våld. Målet med projektet är att utveckla en modell för systematiskt och samordnat våldspreventivt arbete med barn och unga i en kommunal kontext. Kommunen kommer att få kostnadsfri utbildning i utbildningsprogrammet MVP, Mentors in violence prevention som syftar till att förebygga pojkars och mäns våld. Arbetet kommer att påbörjas i en eller flera skolor för att sedan sprida sig till lokala idrottsföreningar och andra aktörer inom kommunen för att kunna arbeta utifrån en hela- kommunen- ansats. I april år fattade SÄN beslut om att prova att införa insatsen införs Bostad Först. Verksamheten beräknas Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 9(25)
Handlingsplan kunna starta under september/oktober. Införandet kommer att utvärderas under första kvartalet år 2016. Under har hittills 13 boende i försökslägenhet kommit vidare till annat eget ordnat boende. Det motsvarar ungefär 13 procent av beståndet av försökslägenheter. Målet på att minst 12 procent av de boende ska komma till annat boende under året har därmed nåtts redan i augusti. Två utvecklingsområden finns avseende försöksboendena. Det är rutiner för boendestödet så att sanitära olägenheter undviks samt samordning av boendestödet för bästa kvalitet och effektivitet. Antalet ensamkommande flyktingbarn ökar och ytterligare två socialsekreterare för att klara av mottagandet och uppföljningen har rekryterats. Totalt har Upplands Väsby tagit emot 75 ensamkommande barn sedan oktober 2010 varav 33 under. 60 av barnen finns kvar som kommunens ansvar. En stor del av arbetet består av att hitta boendeformer för de mottagna barnen. Under året har ett nytt avtal skrivits med Vårljus om 15 abonnerade platser. De första ungdomarna som togs emot 2010-2011 börjar fylla 21 år och ska flytta ut i eget boende. Hittills har de som varit aktuella för flytt hittat egna lösningar. 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby 3.2.1 Näringsliv och arbete 3.2.1.1 Individ och familjeomsorgen ska stärka enskilda individers förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. (SÄN) Målet är delvis uppfyllt Även om resultaten i de valda nyckeltalen för andel i egen försörjning efter insats ej uppfyller målen är ändå bedömningen att de arbetsmarknadsinsatser som kommunen driver är av god kvalitet och leder till att stärka individernas förutsättningar. Målnivåerna i nyckeltalen är anpassade till den målgrupp som Vägval Vuxen har hanterat de senaste åren. Den har bestått utav personer som stått betydligt närmare arbetsmarknaden än de personer som numera aktualiseras från ekonomiskt bistånd. Det fortsätter vara fler personer med socialmedicinska och/eller rehabiliteringsskäl som försörjningshinder som aktualiseras från Ekonomiskt bistånd till WorkCenter. De personerna står ofta långt från arbetsmarkanden och är del- eller heltidssjukskrivna. De är ofta i behov av långvarig coachning, arbetsförberedande insatser, praktik eller sysselsättning. För denna målgrupp är självförsörjning ett mål på längre sikt. WorkCenters uppdrag blir ofta att via grupprogrammet och sysselsättningspraktik initiera samverkan med AF och där påbörja arbetsförmågebedömning som kan leda till sjukersättning eller anställning med anställningsstöd. Detta kan för denna målgrupp öka möjligheten till självförsörjning. Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Andel personer i % 18-24 år i egen försörjning efter insats på WorkCenter Andel personer i % över 25 år i egen försörjning efter insats på WorkCenter 55 56 50 56 46 46 24 30 T1, T2, ÅR T1, T2, ÅR Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 10(25)
Handlingsplan Förutsättningar för arbetsmarknaden Kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras hos WorkCenter för att öka förutsättningarna för individer med försörjningsstöd att komma in på arbetsmarknaden. Vägval vuxen ska vidareutveckla arbetsmarknadsinsatser i samarbete med styrgruppen för arbetsmarknadsfrågor och i samverkan med andra enheter inom kommunen samt arbetsförmedlingen. Projektet kommunala visstidsanställningar avslutas under året och utvärderas. Förslag på eventuell fortsättning behandlas i förutsättningar för flerårsplan 2016-18. Projektet Vägval ungdom 2.0 ska genomföras tillsammans med arbetsförmedlingen och utvärderas under år. Projektet vänder sig till målgruppen 16-24 år som varken studerar eller arbetar. En projektledare/ungdomscoach på WorkCenter leder projektet under år. Eventuell implementering av arbetssättet i ordinarie verksamhet och finansiering år 2016 behandlas i förutsättningar för flerårsplan 2016-18. WorkCenter har en rad verksamheter som verkar för att öka förutsättningarna för personer att komma in på arbetsmarknaden. Var 4:e vecka startar ett jobbintroprogram med deltagare som aktualiserats från Ekonomiskt bistånd eller Introduktion nyanlända. WorkCenter samordnar också kommunens feriejobb. Under var det 405 ungdomar som ansökte om feriejobb.168 fick en plats under 3 veckor. 55 platser var i ideella föreningar, 27 i privata företag och 97 inom den kommunala verksamheten. Individ- och familjeomsorgen har aktivt deltagit i arbetet med att se över hanteringen av arbetsmarknadsfrågorna i kommunen i styrgruppen för arbetsmarknadsfrågor. KVA-projektet avslutades under våren. I projektet har 14 långtidsarbetslösa med långvarigt behov av försörjningsstöd fått en kommunal anställning för att kunna få färsk arbetslivserfarenhet och bli mer anställningsbar. En slutrapport har redovisats för kommunstyrelsen före sommaren. et efter avslutad anställning har varit lyckat. I april har sex personer heltidsjobb, två har deltidsarbete och sex personer är arbetssökande med ersättning från A- kassan. Inga behov av försörjningsstöd har ännu till och med juli förekommit. Projektet Vägval ungdom vänder sig till ungdomar 16-24 år som varken studerar eller arbetar. Målet är att utveckla struktur och insatser som är effektiva för ungas etablering i studier eller på arbetsmarknaden. Under januari till augusti har projektet arbetat med 70 ungdomar varav 36 är aktuella för det kommunala aktivitetsansvaret (16-20 år som ej fullföljt gymnasiet). Projektets mål är att 70 procent ska vara i sysselsättning efter insats. Målet kommer vara svårt att nå då majoriteten av ungdomarna står längre från arbetsmarknaden och har mer komplexa situationer än vad som förväntades. Regeringens initiativ till nya arbetsmarknadsinsatser följs noga. En överenskommelse med arbetsförmedlingen avseende insatser för ungdomsarbetslösheten ska färdigställas senast 31 december. Social och omsorgskontoret föreslår för kommunstyrelsen att en utredning görs av förutsättningar att starta ett samordningsförbund tillsammans med Sollentuna och Sigtuna för att förstärka insatserna till personer med en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem. Samordningsförbund innebär att kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling avsätter medel och tillsammans beslutar hur samarbetet ska utformas utifrån lokala förutsättningar. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 11(25)
3.2.2 Miljö och klimat 3.2.2.1 Det systematiska miljöarbetet ska följas upp och utvecklas inom alla resultatenheter. Målet är delvis uppfyllt Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Antal enheter som tagit fram och genomfört två miljöförbättringsförslag.* 5 3 5 T1, T2, ÅR Handlingsplan Miljöarbete Alla enheter ska ha ett miljöombud. Individ- och familjeomsorgens miljöplan ska följas. Enheterna arbetar som tidigare efter individ- och familjeomsorgens miljöplan med ett utsett miljöombud och med miljöfrågan regelbundet på arbetsplatsträffar. De miljöförbättringsförslag som hittills tagits fram på de olika enheterna handlar till exempel om att alltid överväga möjligheten att åka med kollektivtrafik och underlätta införskaffandet av SL-biljetter. Andra förslag handlar om att skaffa lösningar för att se till att belysning och datorer blir avstängda när man lämnar arbetsplatsen samt att minska matavfall och förbättra källsorteringen. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 12(25)
3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare 3.3.1 Stolta medarbetare 3.3.1.1 Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom Väsby Välfärd ska öka Målet kan ej bedömas Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Frisknärvaro 62 71 71 Hållbart medarbetarengagemang (HME) 85 84 84 Antal sjukdagar per anställd och år 22 21 21 21 för sjukdagar omfattar perioden juli 2014 till juni Handlingsplan Frisknärvaro (SVV) Frisknärvaron ska öka genom att skapa delaktighet och ansvar hos medarbetarna i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö. Enheterna har genomfört och kommer att genomföra olika gemensamma friskvårdsaktiviteter och samarbetsövningar. På ett par enheter har det genomförts aktiviteter för att stärka den psykosociala arbetsmiljön med stöd av företagshälsovård. Medarbetare Medarbetarna inom individ och familjeomsorgen ska ha relevant kompetens, känna engagemang för sitt arbete och vara nöjda med sin arbetssituation. Systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs i bred och aktiv dialog med medarbetare och fackliga representanter. Tid ska avsättas för reflektion för medarbetarna kring arbetsmiljö. Medarbetarenkäten ska analyseras och handlingsplan tas fram. Kompetensutvecklingsplaner ska tas fram årligen för varje medarbetare, arbetsgrupp/enhet respektive en gemensam för ifo. Kompetensutvecklingsplanerna ska stödja de väsentligaste utvecklingsområden/processerna för ifo. Under år är det intern samverkan respektive nätverksarbete som metod och förhållningssätt som är prioriterade utvecklingsområden. Ett särskilt ledarforum för individ-och familjeomsorgens chefer och arbetsledare ska erbjudas 3-4 gånger per år för att stärka ledarskapet och samverkan över enhetsgränserna. Introduktionen för nyanställda ska vidareutvecklas. I övrigt ska främjande aktiviteter göras i samarbete med HR-avdelningen för att trygga personalförsörjningen. I början av året har samtliga enheter arbetat med sina resultat från medarbetarenkäten och tagit fram handlingsplaner. Respektive enhet och ifo övergripande har också planerat kompetensutvecklingsinsatser i kompetensutvecklingsplanen för de kommande åren. Den stora övergripande satsningen är att förstärka kunskaperna om nätverksarbete som omfattar aktiviteter under - 2017. Under hösten kommer det genomföras grundutbildning i nätverksarbete för all personal. Under våren har ledarforum med chefer och arbetsledare haft en dags utbildning i ledarskap utifrån ett systemperspektiv. Enhetschefer har sedan tidigare genomfört en mer grundläggande utbildning och dagen var till för att börja förankra en gemensam grund i ledarskapet. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 13(25)
3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning 3.4.1 Ekonomiskt resultat 3.4.1.1 räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) INTÄKTER (+) Bokslut 2014 Budget januari-augusti Prognos Avvik. Intern kommunersättning 155,1 157,2 104,8 157,2 0,0 Intern täckningsbidrag 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 Försäljning och avgifter 0,2 0,2 0,0 0,2 0,0 Hyror och arrenden 5,4 5,1 3,5 5,3 0,2 Bidrag 33,7 41,1 32,8 41,1 0,0 Försäljn verksamhet / entreprenad 2,5 4,0 1,5 4,0 0,0 Summa intäkter 197,0 207,7 142,6 207,9 0,2 KOSTNADER (-) Buffert 0,0-2,5 0,0 0 2,5 Bidrag -27,1-26,5-14,5-23,0 3,5 Entreprenad / köp av verksamhet Övrigt material och tjänster -59,3-66,5-51,2-70,9-4,4-11,5-13,2-8,8-13,2 0,0 Personalkostnader -78,6-82,3-54,0-81,1 1,2 Lokal- och markhyror -11,6-12,4-8,1-12,4 0,0 Övriga fastighetskostnader -0,4-0,5-0,4-0,5 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Intern täckningsbidrag -3,7-3,8-2,6-3,8 0,0 Intern kommunersättning Summa kostnader -192,2-207,7-139,6-204,9 2,8 Finansiering 4,8 0,0 3,0 3,0 3,0 Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 14(25)
3.4.1.2 per verksamhet Budget Verksamhet Kom. ers. Fsg av verksam. Intäkter Övr. int. Summa Köp av verksam. Kostnader Övr. kostn. Summa Buffert 2,5 2,5-2,5-2,5 0,0 Centrala kostnader och adm. Barn- och ungdomsvård 9,7 0,0 0,9 10,6-3,1-7,5-10,6 0,0 84,1 2,9 25,5 112,5-55,8-56,7-112,5 0,0 Beroende 16,1 0,6 1,1 17,8-5,8-12,0-17,8 0,0 Ekonomisk bistånd 37,2 0,6 5,9 43,7-1,5-42,2-43,7 0,0 Vägval vuxen 7,6 0,0 13,0 20,6-0,3-20,3-20,6 0,0 Summa verksamheter Delår 2 Verksamhet 157,2 4,1 46,4 207,7-66,5-141,2-207,7 0,0 Kom. Ers. Fsg av verksam. Intäkter Övriga int. Summa Köp av verksam. Kostnader Övriga kost. Summa Buffert 1,7 1,7 1,7 Centrala kostnader och adm. Barn- och ungdomsvård 6,4 0,3 0,3 7,0-2,0-3,8-5,8 1,2 56,1 1,1 23,9 81,1-43,2-39,1-82,3-1,2 Beroende 10,8 0,0 0,9 11,7-3,5-8,2-11,7 0,0 Ekonomisk bistånd 24,8 4,6 29,4-2,5-25,3-27,8 1,6 Vägval vuxen 5,1 0,1 6,5 11,7 0,0-12,0-12,0-0,3 Summa Verksamheter 104,9 1,5 36,2 142,6-51,2-88,4-139,6 3,0 Individ- och familjeomsorgens resultat efter augusti uppgår enligt utfallet till + 3,0 mkr. + 1,7 mkr är ej utnyttjad buffert. + 0,2 mkr är lägre placeringskostnader för beroendevården än budget. - 1,6 mkr högre placeringskostnader än budget för barn och ungdomsvården + 3,3 mkr är lägre kostnader för försörjningsstöd än budget. - 1,6 mkr är högre kostnader för skyddat boende i samband med våld i nära relationer än budget. -0,4 mkr är högre kostnader för kostnader kring försöksboenden än budget för renoveringskostnader, tomhyror och kundförluster. + 1,4 mkr är diverse överskott på grund av vakanser och kostnader som uppstår senare under året som kompetensutveckling och utvecklingskostnader. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 15(25)
Prognos Verksamhet Kom. Ers. Fsg av verksam. Intäkter Övriga int. Summa Köp av verksam. Kostnader Övriga kost. Summa Buffert 2,5 2,5 2,5 Centrala kostnader och adm. Barn- och ungdomsvård 9,7 0 0,9 10,6-3,1-6,6-9,7 0,9 84,1 2,9 25,5 112,5-58,8-55,7-114,5-2,0 Beroende 16,1 0,6 1,1 17,8-6 -11,8-17,8 0,0 Ekonomisk bistånd 37,2 0,6 5,9 43,7-3,5-39,1-42,6 1,1 Vägval vuxen 7,6 0 13,2 20,8-0,3-20 -20,3 0,5 Summa Verksamheter 157,2 4,1 46,6 207,9-71,7-133,2-204,9 3,0 Prognostiserat resultat för individ- och familjeomsorgen är efter augusti + 3,0 mkr. + 2,5 mkr av det prognostiserade resultatet utgörs av ej utnyttjad buffert. +3,5 mkr är beräknat överskott för försörjningsstöd. - 2,0 mkr är underskott p.g.a. ökade kostnader för skyddat boende till våldsutsatta. - 0,2 mkr är beräknat underskott för insatser till beroende. -0,4 mkr är underskott på grund av kostnader i samband med försöksboende för renoveringskostnader, tomhyror och kundförluster. - 3,0 mkr är beräknat underskott för placeringar barn och unga. I prognosen för placeringar barn och unga ligger effekter på särskilda åtgärder med alternativa placeringslösningar för att minska kostnaderna på 0,8 mkr. + 0,5 mkr överskott Vägval vuxna framförallt på grund av ökade intäkter genom delad reception med samhällsbyggnadskontoret och retroaktiva intäkter från arbetsförmedlingen för offentligt skyddade anställningar. + 1,2 mkr är överskott på grund av vakanser bland annat på grund av svårigheter att rekrytera personal. + 0,9 mkr är överskott av medel avsatta för kompetensutveckling och verksamhetsutveckling som inte kommer att förbrukas. Summan av prognoserna för de olika verksamheterna är höjd med 0,3 mkr jämfört med prognosen efter tertial 1. Prognosen för placeringar för barn och unga är dock försämrad med - 2,5 mkr på grund av ett högt inflöde av nya placeringar under sommaren. Samtidigt har prognosen för utbetalt försörjningsstöd förbättrats med +1,5 mkr. Risker Placeringskostnaderna för barn och unga och beroende kan förändras om ärenden med stora behov uppstår. Åtgärdsplan för kostnaderna för barn och unga kräver tillgång till alternativt boende som måste lösas för att kostnadsminskning ska kunna genomföras. En annan risk är kostnaderna för skyddat boende med mera i samband med våld i nära relationer. I budget för finns 1,5 mkr avsatta för insatser inom detta område. Kostnaderna till och med augusti är 2,5 mkr. Under hela 2014 var kostnaderna totalt ca 1,1 mkr. Våld i nära relationer är ett område som uppmärksammas allt mer och socialtjänsten har numera särskilda resurser som arbetar med frågorna. Under 2014 startades en ny kvinnojour i Upplands Väsby. Fler personer än tidigare har sökt skydd kanske tack vare ökad kännedom att stöd finns att få. Kostnaderna för resten av året är svåra att uppskatta. I början av året har några fall med behov av hög skyddsnivå hanterats vilket Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 16(25)
lett till höga kostnader. Kostnaden har varit lägre de senaste månaderna men ändå högre än under 2014. I prognosen uppskattas kostnaden för september till och med december med 250 tkr per månad. De ökade kostnaderna innebär också en risk för budget 2016. 3.4.1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Verksamhetsmått Bokslut 2014 Budget Delår 2 Prognos Avvikelse Ekonomiskt bistånd Antal hushåll/månad 256 256 214 223-33 Medelbistånd i kr per hushåll o månad 8 500 8 481 8 043 8 208 Bruttokostnad totalt i mkr 26,1 25,5 13,7 22,0-3,5-273 Insatser Våld i nr mkr (-0,8)* 1,5 2,1 3,5 2,0 Arbetsmarknadsåtgärder årsplats 25,5 25,5 0,0 Kostnad per årsplats tkr 112 112 0 Kostnad totalt mkr 2,9 2,9 0,0 Institutionsplaceringar barn o ungdom Antal årsplatser 15,5 15,0 16,4 16,7 1,7 Kostnad per årsplats tkr 1 148 1 113 966 946-167 Kostnad per dygn i kr 3 146 3 050 2 647 2 591-459 Familjehem Antal årsplatser 86,2 83,0 86,4 86,6 3,6 Kostnad per årsplats i tkr 351 350 381 378 28 Kostnad per dygn i kr 961 960 1 038 1 035 75 Bruttokostnad totalt i mkr 48,1 45,7 32,3 48,7 3,0 Institutionsplac. vuxn Antal årsplatser totalt 11,3 9 8,6 8,9-0,1 - Varav årsplats boende 4,8 4,5 4,6 4,6 0,1 Kostnad per dygn boende i kr 1 068 1 100 903 968-132 - Varav årsplats behandling 6,0 4,5 4,0 4,3-0,2 Kostnad per dygn behandling i kr 1 800 2 437 2 523 2 614 Bruttokostnad totalt i mkr 5,8 5,8 3,5 6,0 0,2 177 Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 17(25)
till volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Ekonomiskt bistånd Antal hushåll med försörjningsstöd har minskat under året jämfört med föregående år. Hittills har i snitt 214 hushåll haft försörjningsstöd per månad. De senaste tolv månaderna har totalt 517 hushåll haft försörjningsstöd. Under helåret 2014 var det 583 hushåll. Antalet hushåll med långvarigt behov av bistånd minskar och 110 hushåll har haft bistånd mer än 10 månader de senaste året. Insatser vid våld i nära relationer Kostnaderna för insatser vid våld i nära relationer, främst skyddat boende, var drygt 0,8 mkr under 2014. Antalet våldsutsatta som vänder sig till socialtjänsten ökar stadigt och i års budget är 1,5 mkr avsatt för insatser. I inledningen av året har dock antalet våldsutsatta som beviljats skyddat boende varit högt och kostnaderna är redan uppe i 2,5 mkr. Prognos för året är att kostnaderna kommer hamna på 3,5 mkr. Arbetsmarknadsinsatser I budget för finns utrymme för 25,5 årsplatser i form av offentligt skyddade anställningar. Utrymmet kommer att utnyttjas. Barn och ungdom I budget för är totalt 98 årsplatser till en total kostnad av 45,7 mkr. Utfall efter augusti är 103 årsplatser. Antalet platser på institutionsvård är något högre än budgeterat. Dygnskostnaderna är dock lägre än budgeterat eftersom det är ett antal som är placerade i form av stödboende. Antalet platser på familjehemsvård är dock något högre än budget och framförallt är dygnskostnaderna högre än beräknat. Den högre dygnskostnaden beror framförallt på att det finns några ärenden där vårdnadshavare har placerats tillsammans med barnet vilket drar upp snittkostnaden. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 18(25)
Beroende I budget för finns utrymme för nio årsplatser för köp av beroendevård till en kostnad av 5,8 mkr. Under våren inledning har behovet varit lägre än budget. Orsaken var att det inte behövts göras något omhändertagande enligt Lagen om vård av missbrukare i början av året. Från och med juni har det dock behövts göras fler omhändertaganden än vad som budgeterats vilket beräknas ge ett underskott på 0,2 mkr för. 3.4.1.4 Social- och äldrenämndens ekonomi ska vara i balans (SÄN) Målet är uppfyllt Individ och familjeomsorgens resultat är i balans efter april månad. Prognosen pekar också på ett positivt resultat. Utredningsenheten för barn och unga kommer överskrida budget på grund av högre kostnader för placering än budgeterat. Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Andel enheter i % med budget i balans 60 100 60 80 avvikelse i % av omslutningen 2,4 1,2 2,2 1,4 Följs upp i Handlingsplan Uppföljning av budget Rutiner och struktur för månatliga uppföljningar - en fastställd mall med ekonomi, volymer och nyckeltal är utarbetad och kommer att följas upp varje månad tillsammans med chef och verksamhetscontroller och avrapporteras för Väsby Välfärds kontorschef. Vid risk för avvikelser ska åtgärder presenteras omgående Budget och volymer följs löpande och redovisas till nämnden. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 19(25)
3.4.1.5 Känslighetsanalys Placeringskostnader barn och unga Kostnaden för en barnplacering på SIS (LVU) är ca 4 800 kr per dygn, ca 146 tkr per månad, 1 750 tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med behandling är i snitt ca 2 800 kr per dygn, ca 85 tkr per månad, 1 020 tkr per år. Kostnad för en barnplacering på HVB med stödboende är i snitt ca 1 300 kr per dygn, ca 39 tkr per månad, 470 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i arvoderat familjehem är ca 700 kr per dygn, ca 21 tkr per månad, 255 tkr per år. Kostnad för en placering a barn/ungdom i köpt familjehem är ca 2000 kr per dygn, ca 61 tkr per månad, 746 tkr per år. En procents ökning av priset för köp av insats av barn/ungdom innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 460 tkr. Placeringskostnader beroendevården Kostnaden för en placering av vuxen på SIS (LVM) är ca 3 400 kr per dygn, ca 104 tkr per månad, 1 240 tkr per år. En procents ökning av priset för placeringar inom beroendevården innebär vid oförändrade volymer en kostnadsökning med 52 tkr. Kostnader för utbetalt försörjningsstöd 1 procents ökning/minskning av genomsnittliga antalet biståndsmottagare per månad (2,4 hushåll) ger en ökad/minskad kostnad med 230 tkr per år. Totalt IFO 1 procents löneökning innebär ca 0,6 mkr i ökade personalkostnad. 1 procents ökning på övriga kostnader innebär ca 0,7 mkr i ökad kostnad. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 20(25)
3.4.2 Effektivitet 3.4.2.1 Individ och familjeomsorgen ska förbättra den interna samverkan och mobilisera resurser i brukarens nätverk för att hitta hållbara kostnadseffektiva lösningar. (SÄN) Målet är uppfyllt Jämförelse av kostnader inom individ- och familjeomsorg med övriga kommuner i Stockholms län visar att kostnaden per invånare har minskat i Upplands Väsby medan snittvärdet bland länets kommuner har ökat något. Skillnaden mellan kostnaden i Upplands Väsby och snittet i länet har därmed minskat från 19 procent till 17 procent. Det är minskningen av kostnaderna för ekonomiskt bistånd som gjort att nettokostnaderna totalt har minskat. Arbetet med att införa mer nätverksbaserade arbetsmetoder har inletts men är ett långsiktigt arbete som inte kommer att ge några snabba effekter. Samverkansfrågorna är ständigt aktuella och under inledningen av året har flera aktiviteter till bättre samverkan genomförts. Sammantaget görs bedömningen att verksamheten har startat upp förbättringarna som ska leda till mer nätverksbaserat arbetsätt och bättre samverkan vilket i längden bör leda till en effektivare verksamhet. Kombinerat med en minskad skillnad mellan kommunen och länet snitt kostnad gör att målet bedöms vara uppfyllt. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 21(25)
Nyckeltal 2014 Mål T2 Prognos Följs upp i Nettokostnaden per invånare i % av snittet för Stockholms län.* 119 117 117 117 T2, ÅR Nettokostnad är kostnaden för individ- och familjeomsorg exklusive kostnader som finansieras med externa medel som till exempel medel från migrationsverket för flyktingar. Observera att det är utfall 2014 som redovisas som resultat. Sammanställning av alla kommuners ekonomiska redovisningar tar tid och är vanligtvis inte klart förrän i juni månad. Handlingsplan Effektivitet Samverkan: Chefer och arbetsledare ska uppmuntra kreativa idéer och bidra till att skapa strukturer för samverkan. Intern samverkan ska vara stående punkt på arbetsplatsträffar för att fånga goda idéer, följa upp och sprida kunskap. Samordnad planering för gemensamma brukare inom individ- och familjeomsorgen ska upprättas i en individuell plan. Nätverksarbete: Individ och familjeomsorgen ska genomföra ett treårigt förändringsarbete för att allt mer mobilisera resurser i brukarens nätverk för att hitta hållbara effektiva lösningar. Implementering av förändringsarbetet sker under. Arbetet med att förbättra samverkan inom kommunen är ständigt aktuellt. Under inledningen av året har många aktiviteter genomförts. Bland annat har ifos ledarforum, som består av chefer och samordnare, haft en heldag med syfte att utveckla strukturer och aktiviteter för utveckling av samverkan. Under året har enheterna Ekonomiskt bistånd och Beroendeenheten tillsammans arbetat fram nya rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske. Ekonomiskt bistånd och utredningsenheten barn och ungdom håller på att ta fram nya rutiner för samverkan i ärenden rörande unga vuxna 18-20 och våldsutsatta familjer. Verksamheten har skapat "tvärgrupper" med handläggare från individ- och familjeomsorgens olika verksamheter för att skapa forum för att dela med sig av olika erfarenheter vilket ska ligga till grund för bättre samverkan. Under våren har planering av arbetet med att införa mer nätverksbaserade arbetsmetoder inom individ och familjeomsorgen genomförts och beslutats. Planen sträcker sig över 3 år och innefattar bland annat grundläggande utbildning för all personal under hösten. De ovan nämnda "tvärgrupperna" kommer också var en grund i den kommande utvecklingen av nätverksarbete. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 22(25)
3.4.2.2 Internkontroll Kontorschefens rapport Kontrollområde Kontrollmoment av kontrollmoment: Ej tillräckligt Biståndsbeslut och placeringar Upprätta en plan enligt BBIC för vårdens genomförande Metoden BBIC tilllämpas vid beslut där barn är inblandade Metoden ASI tillämpas vid beslut om insats för vuxna beroende Beslut om försörjningsstöd enligt gällande riktlinjer Noterade avvikelser: I 18 granskade ärenden saknades dokumenterad plan i 6 st Åtgärder: -Biträdande enhetschefer går igenom samtliga placeringsärenden under höstterminens individuella ärendegenomgångar. Handläggarna uppmärksammas på lagkravet om Genomförandeplan. -I ärenden där genomförandeplaner saknas upprättas den senast inför kommande uppföljningsmöte under hösten. -Kontroll av samtliga placeringsärenden vid årets slut. av kontrollmoment: Kontrollmomentet har funnits ett antal år med syftet att kontrollera att utredningsmallen följs. Numera sker handläggningen i Combine där utredningsmallar och beslutsmallar är utformade enligt BBiC-modellen. Detta innebär att en granskning kommer visa på 100 procentstillämpning av modellen. Någon granskning har därför inte bedömts behöva göras. av kontrollmoment: Bra Noterade avvikelser: Tio slumpmässigt utvald ärenden har granskat och i samtliga användes utredningsmodellen ASI. Åtgärder: av kontrollmoment: Acceptabelt Noterade avvikelser: Stickprov görs dagligen i samband med att attestering av chef. Förutom slumpmässiga kontrolleras belopp som överstiger 10 000 kr. Den 26:e varje månad kontrolleras minst 10 beslut slumpmässigt inför utbetalningsdagen den 27:e. I snitt är det 1 beslut som kräver ytterligare utredning varvid det. ca var 4:e gång innebär att beslutet korrigeras. Avvikelserna består av oftast av brister i motivering av beslutet Åtgärder: Enheten kommer att genomföra dokumentation under hösten. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 23(25)
4 Avstämning av nämndspecifika uppdrag 4.1 SÄN Uppdrag Tidsperiod Utvärdera kommunala visstidsanställningar Säkerställa genomförandet av Pulsen Combine-projektet. Projektet kommunala visstidsanställningar har bedrivits mellan augusti 2013 och april. Projektet redovisar en slutrapport till kommunstyrelsens allmänna utskott under maj. Projektet omfattade 14 personer som varit arbetslösa och uppburit försörjningsstöd under lång tid. Projektet innebar att personerna fick möjlighet till en anställning under 9 månader för att få aktuell erfarenhet av arbetsmarknaden och bryta beroendet av försörjningsstöd. Projektet har varit lyckat. Av de 14 personerna var vid projektsavslutet sex stycken fortfarande i heltidsarbete efter den avslutade projektanställningen. Därtill var ytterligare två i deltidsanställning. Övriga var arbetssökande och uppbär arbetslöshetsersättning. Hösten 2014 genomfördes en arbetsmiljögenomlysning av Pulsen combine. Ett antal brister har identifierats. Styrgruppen för Pulsen combine har beslutat om en handlingsplan för att åtgärda de bristerna. I juni genomfördes en ny uppföljande enkät för att mäta effekten av handlingsplanen. et visade att en rad förbättringar upplevdes men också att det återstår en hel del att göra för att systemet ska fungera på ett bra sätt. Före sommaren har också respektive enhet tillsammans med förändringsledare gått i genom respektive enhets viktigaste processer för att kartlägga behov av justeringar. Genomgången resulterade i en lista på 26 åtgärder. År 5 Omvärldsanalys 5.1 Framåtblick Arbetsmarknaden i regionen är starkare och sysselsättningen bedöms av arbetsförmedlingen öka. Sysselsättningsökningen bedöms dock till stor del ske i yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Det innebär att utsatta grupper med svag ställning på arbetsmarknaden även fortsatt får det svårt att få ett arbete. Bland de utsatta grupperna finns utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, äldre (55-64 år) och personer med högst gymnasial utbildning. Regeringen har aviserat satsningar på ungdoms- och långtidsarbetslöshet i vårbudgeten genom traineejobb och utbildningskontrakt. De närmare detaljerna kring detta är ännu oklara och därmed även om det har någon påverkan på de arbetsmarknadsinsatser som kommunen anordnar. Bostadsmarknaden. Den stigande bostadsbristen i hela Stockholms län utgör ett stort hinder för etablering på bostadsmarknaden. Antalet tillgängliga bostäder ökar inte i samma takt som befolkningen. Hyresvärdarnas höga krav för att komma ifråga för ett förstahandskontrakt innebär att det är de mest socialt utsatta som har svårt att få en bostad. Kommunens bostadsplanering och ägardirektiv till bostadsbolagen är viktiga i sammanhanget. Kommunens samarbete med bostadsbolagen och privata hyresvärdar är framgångsrikt och flera utvecklingsfrågor är under diskussion. Flyktingmottagande. Under överskådlig framtid väntas flyktingmottagandet öka och därmed också behovet av olika boendeformer. Överenskommelsen med migrationsverket gällande ensamkom- Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 24(25)
mande barn utökades från 1 januari från 8 asylplatser till 20 asylplatser. Utöver de överenskomna platserna så anvisas barn i första hand på anknytning. Med de 20 asylplatserna och anknytningsanvisningarna så beräknades inför året 40-50 ensamkommande barn att anvisas till Upplands Väsby under. Hittills har 33 barn tagits emot under. Kommunen ska ta emot och erbjuda 52 nyanlända flyktingar en bostad varje år. Hittills har 28 nyanlända flyktingar mottagits under Våld i nära relationer är en problematik för vilken kommunen har stort ansvar för utredning, insatser och uppföljning. Arbetsmetoder för att möta behoven behöver fortsatt utvecklas och samarbetet med kvinnojouren är fastställt i ett samverkansavtal. Ju mer det blir känt att kommunen kan ge bistånd desto fler fall kan man räkna med kommer till kommunens kännedom. 5.2 Riskbedömning Den absolut största risken inom individ- och familjeomsorgens område är svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal. Det är svårigheter även för andra kommuner inom området. Vid de just nu aktuella rekryteringarna har det varit få kvalificerade sökande. En tydlig framgångsfaktor i att kvalitetssäkra utbetalning av ekonomiskt bistånd och för att stärka skyddet för barn är att ha en tillräcklig utredningskapacitet bestående av erfaren personal. Svårigheter med personalförsörjningen innebär risker för verksamhetens kvalitet, resultat, arbetsmiljö och ekonomi. Individ- och familjeomsorg, Delårsrapport 2 25(25)