KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METE OROLOGISK-HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 7. RÅNEÄLV MELLAN RÅNETRÄSK OCH HAVET Kartblad 95 97/1924 456 n Vattermägdsstaton Nederbopflsstalon. X Kartblads gräns 530' Smla 1:2000000 550 510» o 10 20 20 40 30 lootatl Läge. Råneälv mellan Råneträsk och utloppet havet har en längd av 187,0 km. Tllhörande 3 kartblad hava benämnts 1 Korpforsen, 2 Grenholmsforsen och 3 Luoutekosk samt omfatta resp. 80, 60 oeh 50 km av vattendraget. Deras läge nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. Området återfnnes på topografska kartbladen 22 Hakkas, 29 Harads, 36 Boden och 37 Luleå utgvna skala 1:200000 samt nedre delen dessutom på de ekonomska kartorna över Norrbotten skala. 1 :100000. I admnstratvt avseende tllhör området Gällvare socken av Gällvare lappmarks tngslag och Råneå socken av Råneå tngslag, allt Norrbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. Geoqrafska I allmänt geografskt hänseende kan den sträcka Råneälven genomflyter mellan och geo- utflödet ur Råneträsk (Radnejaure) och mynnngen vd Rånefjärden Bottnska logska för- yj^en ndelas tvenne tll naturen skarpt sklda områden, nämlgen ett västlgt hallanden. ocj 1 ostlgt. Det västlga området har senkvartär td ej vart sänkt under Baltska havets yta, medan detta vart fallet med det ostlga. De havet avsatta skktade 1er- och sandavlagrngarna, vlka utgöra vårt lands förnämsta odlngsjordarter, saknas följaktlgen nom det västlga området men förekomma nom det ostlga. Inom det västlga området åter täckes berggrunden av moräner och myrar, av vlka de förstnämnda äro vårt lands förnämsta skogbärande jordarter. Med hänsyn tll de för de olka områdena mest karakterstska jordarterna plägar det västlga området benämnas moränldemas och myrarnas regon och det ostlga området de marna leromas och älvsedmentens regon. Med hänsyn tll vegetatonen och den vktgaste närngsgrenen nom de olka regonerna brukar man kalla den förstnämnda slcogsregonen och den sstnämnda jordb-uksregonen. Genom den under och efter landsens avsmältnng försggångna landhöjnngen ntager landet nu ett högre läge än vd tden för stäckets försvnnande. Gränsen för havets forna största utbrednng, den s. k. Baltska gränsen, kännetecknas på för vågsvallet exponerade platser av tydlga strandhak. Dessa lgga öster utefter en lnje, som skär Råneälvens dal ungefär vd Mjösund, c:a 220 m ö. h., och längre västerut ungefär vd Valvträsket tll följd av landhöjnngens olkformghet lägre, c:a 200 m ö. h. Den forna fjorden har, då den nådde sn största utsträcknng, Råneälvens dal nått n tll en punkt, belägen mellan Slättheden oeh Nuortajegge. Landskapets höjder och dalar äro omkrng älven orenterade nordväst-sydostlg rktnng, och älvloppets huvudrktnng är densamma. Bergshöjderna nå nom älvsträckans övre del, mellan Råneträsk och Muorkaforsen, upp tll 400 à 500 m ö. h. och nom älvsträckans mellersta del, mellan Muorkaforsen och Stora Hällforsen, upp tll mellan 200 à 400 m ö. h. samt mellan Stora Hällforsen och mynnngen upp tll mellan 100 à 200 m ö. h. Mellan Råneträsk oeh Muorkaforsen flyter älven fram ett tämlgen lugnt lopp, avbrutet av mndre forsar och sel samt en älvbädd, som är obetydlgt nedskuren förhållande tll omgvnngen. Vd Muorkaforsen träder älven n en markerad dal, vlken den, allmänhet rätt djupt nedskuren, framflyter tll Valvträsket, varefter älvstränderna äro låga. Mellan Muorkaforsen och Stora Hällforsen är älvloppet starkt forsande, nedanför Stora Hällforsen blr det betydlgt lugnare och upptages här stor utsträcknng av sjöar och sel, av vlka de största äro Valvträsket, Rörträsket och Degerselet. Från och med utloppet ur Degerselet är älven ganska bred så gott som å hela sträckan tll mynnngen. Älvstränderna äro som helhet betraktade mycket glest befolkade. Ovanför Valvträsket, dt den egentlga bygden kan sägas nå, fnnes med undantag av Mårdsel, som är en mndre by, blott några enstaka nybyggen. Denna del av älvsträckan utgör sålunda en ödslg skogsbygd. Tätast befolkad är älvdalen mellan Degerselet och älvmynnngen, varest älvstränderna helt upptagas av den odlade bygden. Berggrunden omkrng, älven tllhör helt och hållet urberget. Vd Råneträsk anstår nom ett mndre område kvartstsandsten. Å sträckan mellan älvens utflöde ur Råneträsk och Muorkaforsen. går beget blott på ett fåtal platser dagen, och där så sker, utgöres det av förskffrade, fnkornga bergarter, s. k. leptter. Dessa bergarter blda berggrunden stor utsträcknng även älvdalen mellan Muorkaforsen och Degerselet, men här ntaga röda granter och syenter ett ungefär lka stort rum, och omkrng Degerselet blva dessa förhärskande samt genomsättas där lksom längre norrut vd Valvträsket av mndre gabbromassv. Inom kustområdet utgöres berggrunden av glmmer- och granatförande gnejs. Utmed den brantare delen av älven träder berget på långa sträckor dagen. Bland de platser, där detta är fallet, förtjäna följande att nämnas: Muorkaforsarna, Snaskoforsarna, Karsbergsfallet, Grenholmsforsen, Brännbergsfallet oeh Korpforsen samt nära havet Rånforsen. Markytan omkrng älven bldas största utsträcknng av de lösa jordlagren. Det främsta rummet bland dessa ntaga stdens moränavlagrngar, vlka som ett mer eller mndre jämnt täcke utbreda sg över berggrunden. Moränen utgöres av en osorterad blandnng av block, grus, sand oeh fnaste bergartsmateral, vlka lösryckts och medsläpats av landsen samt avlagrats och hoppackats under densamma. Råneälvens stränder bestå ovanför baltska gränsen förnämlgast av morän, vlken blocken genom det fnare materalets bortsköljnng anrkats, så att en huvudsaklgen av större block bestående strandremsa bldats. Rullstensgruset, som vd landsens avsmältnng av de därvd bldade smältvattensälvarna, sälvarna, upptornades vd mynnngen av de stunnlar, vlka de framflöto på gränsen mellan stäcket och dess underlag, äger ej någon större utbrednng nom älvdalen. Sn största mäktghet och sn största sammanhängande sträcknng utmed älven har rullstensgruset vd Skeldåve, strax väster om den punkt, där rksgränsbanan korsar älven. I övrgt fnnes rullstensgrus vd norra änden av Valvträsket samt mellan Rörträsket och Degerselet. Fnkorngare sedment, sand, mjäla och lera, avsatta den fjord, som fordom upptagt älvdalens nedre del, blda under baltska gränsen de förnämsta jordarterna. De låga stor utsträcknng odlade älvstränderna mellan Degerselet och älvmynnngen utgöras av dessa jordarter. Mellan Råneträsk och Muorkaforsen bestå älvens omgvnngar tll stora delar av myrmarker. De torvbldnngar, som uppbygga dem, äro dock av allmänhet mycket lten mäktghet. Nederbördens storlek och fördelnng åskådlggöres av nedanstående tabell, Nederbörd. som upptager månadsmedeltal av nederbörden under peroden 1909 1923 vd nederbördsstatoner närheten av Råneälvs flodområde. Där observatoner saknas under någon del av peroden, hava dessa hänförts tll nämnda perod med hjälp av en närbelägen staton med fullständga observatoner. Nederbördsstatonernas läge åskådlggöres av den före texten stående kartskssen, där även den normala nederbörden vd varje staton är angven. I tabellen äro statonerna grupperade på så sätt, att en västlgare belägen staton står över en med östlgare läge.
höjd ö. h. n Medelnederbörd mm- 1900 1923. jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. nov. dec. 11. Gällvare... 365 28 16 21 22 26 53 67 69 52 3S 41 28 456 17. HSgträsk... 300 27 23 24 26 22 47 61 68 50 34 37 33 452 34. Murjek... 250 34 26 23 29 23 48 51 58 53 42 51 36 474 38. Sandträsk.. 175 36 25 29 33 26 51 55 69 65 48 54 39 530 1241. Storkölen.. 250 34 23 36 35 27 42 52 64 74 56 63 44 550 1312. Holsvattnet.. 37 25 16 23 35 23 46 55 66 60 49 53 33 484 546. Morjärv... 40 32 24 28 33 24 '38 50 61 71 50 60 39 510 1340. Högsön... 8 23 15 17 25 21 33 38 50 65 50 38 28 403 Medeltal 178 80 21 25 30 24 45 54 (53 61 45 50 35 482 mn - 0 Sr Vattenståndsmätnngar under längre td förelgga från statonérna Nattavaara (från / 1899) och Nemsel ( l /n 1899 S1 / 1920 samt från 2 /a 1921, de senare åren äro dock otllförltlga). Dessutom fnnas observatoner under kortare td från Mårdsel, Degerselet och Råneå. Sedan korrektoner nförts för de ofullständga eller kortvarga observatonssererna med tllhjälp av motsvarande värden vd Nattavaara och Nemsel har för peroden 1902 1917 erhållts följande värden å karakterstska vattenytor. Nattavaara Mårdsel Degerselet Nemsel m ö. h. m ö. h. m ö. h. m ö. h. Högsta högvattenyta 319.09 160.1 24.8 20.54 Normal 317.93 159.4,24.0 19.64 medelvattenyta. 316.16 158.1 20.8 17.36.. 316.09 158.0 20.6 17.22 Normal lågvattenyta 315.85 157.8 20.3 16.92 315.72 157.7 20.2 16.83 En föreställnng om årsvaratonen vd statonerna Nattavaara och Nemsel erhåller man av dagrammen, som upptaga kurvor för ett par karakterstska år. Högsta vattenstånd nträffar vanlgen maj samband med snösmältnngen. Under den observerade peroden 1902 1917 har vårmaxmum nträffat vd följande tdpunkter: tdgast medeltal senast Nattavaara '/» S2 /s % Nemsel l % 2s /ö s /e vattenstand. vn Naltawmra 1911 191*1 Vattenstånd. -200- janjfebphws aprl maj jjunl [jul j aug jsept. Qkt.jnflv. ctec Av dagram och tabell synes, att sommaren är den nederbördsrkaste årstden. I medeltal lgger maxmum august och mnmum februar. Motsvarande nederbörd är resp. 63 och 21 mm. Såsom även. bekräftas av värden från närbelägna flodområden är nederbörden störst nom ett bälte ett stycke från kusten. Mndre nederbörd hava både det smala kustområdet och, den västlgare delen av flodområdet. Bfloder och Råneälvs nederbördsområde är vd utloppet ur Råneträsk (Radnejaure) 200 sjöar. jykm och vd mynnngen 4,160 kvkm. På denna sträcka mottager älven följande större tllflöden: Rudnajokko h vd km 176 100 kvkm Venetjok» s 156 300» Njaulejokk»»» 155 140 2 Kapajokk h.»» 118 120» Randaträskälven»»» 81 320» N. Lllån. v.»» 67 210 s Rörån..... * s Rörträsket 1 060»» h. Degerselet 220 Djupträskån» V. vd km 29 130» Bjurån s»» 17 170 Summa 2 770 kvkm Bfurkaton fnne«från Venetjok tll Njaulejokk. Av den totala öknngen mellan Råneträsk och utloppet havet, 3 960 kvkm, komma således på de större tllflödena 2 770 kvkm eller 70 %. Råneälv är hela sn utsträcknng belägen nedom fjällområdet och avvattnar på grund härav endast ett fåtal sjöar. De största äro följande: Degervattnet 17 kvkm Degerselet 11» Lappträsket 11» 39 kvkm Fällträsket. Råneträsk (Radnejaure) Valvträsk 9 kvkm 7» 5» 21 kvkm antalet sjöar nom flodområdet är 1 027 varav endast 30 hava större yta än 1 kvkm. Totala sjöarealen är 149 kvkm eller 3.6 % av flodområdet vd mynnngen. Med undantag av Råneträsk äro samtlga större sjöar belägna nom nedre delen av flodområdet. Sjöprocenten avtager därför från Råneträsk ned tll Valvträsket för att därefter åter stga mot mynnngen. En stor del av området utgöres av sankmarker. Sjöarnas och sankmarkernas fördelnng nom olka delar framgår närmare av nedanstående överskt. Sjöprocent Nederbördsområde kvkm Sankmarksprocent Vd utloppet nr Råneträsk (Radnejaure)... 202 4.6 25.7 609 3.6 32.4 Ovan Kapajokks nflöde ' 1399 2.5 33.0 Nedom 1519 2.3 33.4 Ovan Randaträskälvens nflödo 1680 2.1 32.0 Nedom» 2 001 2.2 30.3 Yd nflödet Valvträsket 2 317 2.0 31.3» utloppet ur» 2 338 2.2 30.7 nflödet Rörträsket 2 349 2.1 30.6 utloppet ur Rörvken 3 469 2.3 28.7 Degerselet '. 3 762 3.1 27.1 Ovan nflödet av Bjurån 3 936 3.3 26.2 Nedom» 4102 3.5 25.5 Vd utloppet havet 4159 3.6 25.2 jal. I [mars aprl [ ma) jun jul I aug. I sept 1 1 I Vattenstftnl \ "N cmsel 1911 1914 cm I / 1 \\ \v \ 1 V \ \ \ \ * \ \\ VA <Y A / ÖKT-. I nav. dec 1 1. 1 1 [ AV / v v/ \ v/x \ \ jan.. 1 febr. trars aprl 1 maj jun jul 1 aug. 1 sept. okfc. 1 nov: dec. I samband med nederbörd nträffa ofta under sommar och höst flera maxma, dock ej så uträglade som vårmaxmum. Från hösten sjunker vattenståndet vd Nemsel sakta under vntern ned tll vntermnmum slutet av mars eller början av aprl månad vd snösmältnngens början. Vntervattenstånden vd Nattavaara, som äro påverkade av dämnng från stäcket på det långa seet nedom pegeln, förlöpa cke med samma regelbundenhet. vattenståndet nträffar vanlgen under sommaren eller hösten. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Nattavaara och Nemsel och hava för dessa statoner avbördnngskurvor uppgjorts. Med hjälp av dessa och de avlästa vattenstånden hava daglga vattenmängder uträknats för peroden 1902 1917 vd Nemsel och peroden 1909 1923 vd Nattavaara. På grund av sörpnng och sdmnng äro vntervattenstånden vd Nattavaara cke användbara för beräknng av vattenmängden, utan har denna därför under denna årstd bestämts på grund av utförda vattenmängdsmätnngar och med hjälp av värdena vd Nemsel. Ur de daglga vattenmängderna hava uträknats månadsmeda och karakterstska vattenmängder, och slutlgen har vd Nattavaara dessa hänförts tll peroden 1902 1917 med tllhjälp av motsvarande värden vd Nemsel. Med tllhjälp av de sålunda vd Nattavaara och Nemsel erhållna karakterstska vattenmängderna hava med hänsyn tagen tll områdenas karaktär beräknats de värden för varje avsntt av vattendraget, som fnnas angvna tabellen å sd. 5. Vattenmängder.
3 Beträffande vattenmängdernas tllförltlghet må anmärkas, att avbördnngskurvan vd Nattavaara är osäker över 35 kbm per sek och vd Nemsel över 200 kbm per sek. Då under vntern vattenmängderna vd Nattavaara måst beräknas oberoende av avbördnmgskurva arò ' även lågvattenmängderna vd denna staton mndre tllförltlga. Följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder- hava -erhållts-: Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år {1902 1917). - Nederbördsområde kvkm Medelvattenmängd kbm per sek. Medelavrnnng lter per,sek. och kvkm jan. febr. mars aprl maj jun jul ang. sept. okt. nov. dee. Nattavaara.. 609 1.5. 1.4 1.2 1.7 23 11 6.0 6.4 6.0 4.3 3.0 2.0 5.5... 2.5 2.3 _ 2.0 2.8 38 9.9 10 9.9 7.1 4.9 3.3 9.0 Nemsel... 3 768 11 10 8.9 12 156 89 34 35 38 29 23 14 39 2.9 2.7 " 2.4 3.2 41 24 9.0 9.3 10 7.7 6.1 3.7 10 Karahterstslea vattenmängder och motsvarande avrnnng (1902-17). Nattavaara kbm per sek. lter per sek. och kvkm kbm per sek. Nemsel år lter per sek. och kvkm Högsta högvattenmängd... (110) (180) (600) * (160) Normal. (65) (107) (400) (106) medelvattenmängd... :..-. 5.5 9.0 39 1 10 ' "» 'T.. 4.0 6.6 28 7.4 Vattenmängd med 50 % varaktghet... 2.7 4.4 17 4.4 Normal 6-månadersvattenmängd ;......... 2.7 4.4 17 4.6 1.8 3.0 12 ' 3.1 Vattenmängd med 75 % varaktghet... "-'. 1.5, 2.5 11 2.8 Normal 9-mänadersvattenmängd. '.. \... 1.5 2.5 11 ' 2.8 '... 1.1 1.8 7.9 2.1 Normal lågvattenmängd -. 1.1 1.8 8.2 2.2, " 0.9 1.5 6.2 1.6 Avrnnng svar aktghet da9ar'per år. Avrnnng 1/s. km 2 1 2 3 4 5 6 '8 10 15 20 25 50 100 Nattavaara 1902 17.. 365 322 240 197 163 137 91 73 46 33 27 12 3 Nemsel 1902 17... 365 355 258 199 166 137 102 84 59 45 33 14. 3 t t r Månaåsmecla av asturg - 1902-1917 Nattavasra- ^, Nemsel /sw 30- Nemsel omräknad mm 315 mm. Med detta beräknngssätt skulle sålunda 65 % av den fallna nederbörden avrnna. Då emellertd nederbördsstatonerna äro ojämnt fördelade och nederbörds- och avrnnngsobservatonerna hänföra sg tll en något olka perod, är "detta värde-på" avrhnngskoeffcenten cke så säkert. Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets, dock cke vntertd vd Nattavaara på grand av sdämnngen.- De med månadsmedeltal utjämnade kurvorna ha. sna maxma maj och mnma mars. Från maj månad sjunker avrnnngen snabbt under jun, men är därefter under jul september nästan konstant eller svagt stgande. Med vnterns nbrott följer sedan en relatvt hastg sänknng, som dock, allteftersom sjömagasnen tömmas och sankmarkerna tllfrysa, försggår allt långsammare. Från vntermnmum mars stga kurvorna åter först sakta under aprl och därefter hastgt tll vårmaxmum maj. De ensklda åren vsa naturlgtvs ofta stora avvkelser från detta normala förlopp. Den för skogsälvarna karakterstska, snabbt avrnnande vårfloden, framträder naturlgt nog mndre väl ur den med månadsmedeltal utjämnade kurvan, och regel avrnner den såsom snö magasnerade vattenmängden tll större delen under loppet av en månad. Karakterstsk är även den obetydlga lågvattenavrnnngen, som sammanhänger med sjöarealens rnga utsträcknng. De omstående tabell för varje avsntt av vattendraget angvna turbneffekterna. ha beräknats under antagande âv 75 % verknngsgrad ur de naturlga vattenmängderna.. Då det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma : motsvarande fallhöjder, ha beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som regèl blvt någorlunda MedétyaEaktghet 1902-1917 Nemsel säkert bestämd. Då fallhöjden vd forsar och fall vanlgen ökar med fallande vatten- : stånd, under det att ett motsatt förhållande, äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av denna beräknngsgrund: vanlgare, att forssträckornås effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn ; tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller' har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna 3oodagap tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. Flodproflen kan uppdelas tre naturlga delar, som beträffande lutnngen förete bestämda olkheter. Den översta mellan km 187.0 och 120.4-har en fallhöjd om 81.9 m, den mellersta mellan km 120.4 och 64.5 en fallhöjd om 238.7 m och den nedersta mellan km 64.5 och 0 en fallhöjd om 39,8 m motsvarande en medellutnng om resp. 1.23, 4.27 och 0.62 m per km. För dessa delsträckor hava följande effekter turbnhästkrafter erhållts : Em Vd lågvattenmängd Normal årsvärde Med varaktghet av 7b% 50 % peroden årsvärde peroden Vd medelvattenmängd Normal 187.0 120.4 900 1200 1200 1500 1900 ' 2800 4 300 6100 120.4 64.5 6100 7 400 7400 10 200 12 500 18 500 29 800 41000 64.5 0.0 2 200 2 800 2 700 3 700 4100 6100 9 900 13 600 187.0.0.0 9 200 11400 11300 15 400 18 500 27 400 44 000 60 700 Effekt per km 50 60 60 80 100 150 240 320 Dsponbel vattenkraft. jar.lféb'. nms aprl mg [jun jl ag-. sepb CM,. nov. 1 dec Den beräknade 'medelavrnnngen utgör vd Nattavaara 9 lter per sek. och kvkm och vd Nemsel 10 lter per sek. och kvkm. Medelavrnnngen ökar alltså nedströms vattendraget, vlket sammanhänger därmed, att nederbörden är större nom nedre delen av flodområdet. Medelnederbörden beräknad såsom medeltal av värden vd samtlga statoner utgör 482 mm, avrnnngen vd Kraftverk förekommer endast- den närmast havet belägna forsen, Rånforsen. Tllgodo- Detta utfördes under åren 1916 1917 och utvdgades 1917 1918. Dea^or^^' en ' tllgodogjorda fallhöjden är 3.5 m och den nstallerade effekten 500 hkr. Den elektrska energen användes för allmän dstrbuton och kvarndrft. Ägare' är Råneå elektrska kvarnaktebolag, Råneå. Allmän farled fnnes cke älven. Farled. Allmän flottled torde av ålder förefnnas älven från Råneträsket tll utloppet. Flottled. havet. Genom Konungens Befallnngshavandes resolutoner den 22 oktober 1883, den 24 jul 1895, den 30 mars 1914, den 1 november 1918, den 3 jul 1920 och den 25 november 1922 och enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 august 1920 med provsorsk förtecknng över vattendrag, vlka enlgt vattenlagen flottled skall bbehållas, har allmän flottled tllåtts och ordnats Råneälv från och med sjön Harrejaur (ovan Råneträsk) tll utloppet havet samt har enlgt vederbörande vattendomstols utslag den 20 mars 1923 den provsorska förtecknngen, vad den rör Råneälv, vunnt laga kraft. Jämlkt Kungl. Maj:ts kungörelse den 27 jul 1923 med förtecknng å vatten- Kungsådra. drag, där kungsådra fnnes, förekommer kungsådra Råneälv från Rörvkens utlopp.
4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft m. m. Vattenmängder kubkmeter per sekund Turbneftekt hkr 7] = 75 %. Fallsträckans benämnng. Av Neder Låg Vattenmängd med Medel- Hög vd låg med varaktghet av vd medel- Instal stånd börd s- Medel Fall vatten- varaktghet av vatten vatten vatten vatten lerad från vatten höjd mängd. 75 % mängd. mängd. mängd. mängd. 50 % 75 % 50 % mynområdeffekt turbnyta nngen Läg Nor Läg Nor Nor Hög Läg Nor Läg Nor sta. mal. årsvärde. pero års- pero års- perokm kvkm m 8. h. m sta. mal. den. värde. den. mal. sta. sta. mal. årsvärdeden. pero sta. mal. värde. den. hkr Råneträsk 187.0 200 360.4 Knorkavuotnakosk 186.4 280 355.3 185.4 355.3 185.1 354.0 184.6 354.0 Saarkosk 183.7 347.4 183.1 346.9 Talvkosk 182.6 343.4 179.1 339.9 178.7 290 338.6 Luoutekosk 177.8 360 328.2 176.1 460 328.0 176.0 327.4 170.2 327.1 Lompoloforsen 169.9 490 325.1 166.6 540 325.0 Ö. Skeldåveforsen 166.1 320.4 165.5 320.3 165.3 319.2 164.9 319.0 164.7 540 317.3 Pegel Nattavaara 147.9 1130 314.6 146.7 312.9 142.4 312.4 142.2 1170 312.0 141.4 1250 311.9 Nskakosk 140.5 308.0 140.0 307.9 Keskkosk 139.6 1260 305.5 131.3 1280 305.9 Päällkosk 134.1 304.1 133.8 133.7 304.0 303.5 132.6 303.2 Myllykosk 132.3 300.9 132.1 300.9 131.4 297.9 180.6 292.7 130.2 295.8 129.9 295.4 Holmforseu 129.4 293.2 128.7 1310 292.3 128.3 290.3 127.0 288.4 Bredselsforsen Torsforsen Muorkaforsen H olm forsen Snaskoforsen L&ngledsforsen Pakkoforsen Hällforsen Karsbergsfallet Färjmyrforsen Mårdselsforsen 125.3 124.7 1310 288.3 286.4 124.1 1370 286.3 123.4 283.8 122.9 283.7 122.6 282.3 122.2 282.1 121.6 279.4 120.4 278.5 119.3 1400 262.0 117.0 1520 250.8 113.0 (1535) 243.7 111.7 240.1 111.3 239.8 108.1 224.5 107.7 224.2 106.2 (1585) 218.6 105.5 217.(J 102.1 (1500) 204.4 101.7 203.5 99.4 192.0 99.3 190.8 97.1 (1615) 180.3 95.4 167.8 93.0 166.6 91.8 159.1 88.5 (1650) 158.7 87.9 157.2 5.1 0.3 0.4 0.4 0.5 0.6 0.9 1.3 1.8 20 20 20 30 30 50 70 90 0.0 0.4 0.5 0.5 0.7 0.8 1.2 1.8 2.5 1.3 ) }» 5 6 6 9 10 20 20 30 0.0 7.6 3 0.5 y 3.5 10 20 20 20 30 40 60 90 3.5» 10 20 20 20 30 40 60 90 1.3 } } 5 6 6 9 10 20 20 30 10.4 40 50 50 70 80 120 190 260 0.2 0.5 0.6 0.6 0.9 1.1 1.6 2.3 3.2 1 1 1 2 2 3 5 6 0.6 0.7 0.8 0.8 1.1 1.3 2.0 3.0 4.1 4 5 5 7 8 10. 20 20 0.3 2 2 2 3 4 6 9 10 2.0 0.9 0.9 1.2 14 2.1 3.1 4.3 10 20 20 20 30 40 60 90 0.1»» 1 1 1 1 1 2 3 4 4.6 0.8 1.0 1.0 1.3 1.6 2.4 3.5 4.9 40 50 50 60 70 110 160 230 0.1»» 1 1 1 1 2 2 4 5 1.1» 9 10 10 10 20 30 40 50 0.2 2 2 2 3 3 5 7 10 1.7» 10 20 20 20 30 40 60 80 2.7 (60) (100) 20 30 30 40 40 60 90 130 1.7 1.7 2.1 2.1 2.8 3.4 5.1 8.0 11 30 40 40 50 60 90 140 190 0.5» )» 8 10 10 10 20 30 40 60 0.4 3.5 5.2 8.2» 7 8 8 10 10 20 30 40 0.1 2 2 2 3 4 5 8 10 3.9 1.9 2.3 2.3 3.1 3.8 5.7 8.9 12 70 90 90 120 150 220 350 470 0.1» 2 2 2 3 4 6 9 10 2.4 v 50 60 60 70 90 140 210 290 0.5 10 10 10 20 20 30 40 60 0.9» 3.2 3.9 5.8 9.1 13 20 20 20 30 40 50 80 120 0.1 )»? 2 2 2 3 4 6 9 10 0.5 ) 10 10 10 20 20 30 50 60 0.3 6 7 7 10 10 20 30 40 2.3» y 40 50 50 70 90 130 210 300 0.0» 3.0»» 60 70 70 100 120 170 270 390 0.2 4 5 5 6 8 10 20 30 1.9 40 40 40 60 70 110 170 250 0.4» 8 9 9 10 20 20 40 50 22» 40 50 50 70 90 130 200 290 0.9» 20 20 20 30 40 50 80 120 2.0 2.0 2.4 2.4 3.3 4.0 5.9 9.3 40 50 50 70 80 120 190 260 1.9 40 50 50 60 80 110 180 250 0.1»» 2 2 2 3 4 6 9 10 1.9» 40 50 50 60 80-110 180 250 0.1» 2 2 2 3 4 6 9 10 2.5 2.1 2.5 2.5 3.5 4.2 6.2 9.8 14 50 60 60 90 100 160 240 350 0.1»»» 2 2 2 4 4 6 10 10 1.4»» J» 30 40 40 50 60 90 140 200 0.2»» 4 5 5 7 8 10 20 30 2.7» 60 70 70 90 110 170 260 380 0.9 t 20 20 20 30 40 60 90 130 16.5» 6.3 10 350 410 410 580 690 1040 1650 2310 11.2» 240 280 280 390 470 710 1120 1570 7.1 2.3 2.8 2.8 3.8 4.7 6.9 11 15 160 200 200 270 330 490 780 1060 3.6»»» S 80 100 100 140 170 250 400 540 0.3»» Ï s» 7 8 8 10 10 20 30 40 15.3 350 430 430 580 720 1060 1680 2300 0.3 S»»» 7 8 8 10 10 20 30 40 5.6» x 130 160 160 210 260 390 620 840 1.0 2.4 2.9 2.9 4.0 4.9 7.2 12 16 20 30 30 40 50 70 120 160 13.2» D» 320 380 380 530 650 950 1580 2110 0.9»»» 20 30 30 40 40 60 110 140 11.5»»»»» 280 330 330 460 560 830 1380 1840 1.2»»». 30 30 30 50 60 90 140 190 10.5»»» 250 300 300 420 510 760 1260 1680 12.5» 5.0 7.3 300 360 360 500 620 910 1500 2000 1.2»»» 30 30 30 50 60 90 140 190 7.5» 180 220 220 300 380 550 900 1200 0.4»» 10 10 10 20 20 30 50 60 1.5 2.5 3.0 3.0 4.1 5.1 7.5 40 40 40 60 80 110 180 240 1.1»». y 30 30 30 50 60 80 130 180 30 2 40 2 40 2 50 4 60 4 90 6 140 9 190 10
5 Vattenmängd kubkmete per sekund Turbneffekt hkr?/ = 75 % Fallsträckans benämnng. km Avstånd från mynnngen Neder- Medel- börds- Olllvattenrådyta kvkm m ö. l. m Lågvattenmängd.. Normal. Vattenmängd med aktghet av årsvärde. 75.% 50 % peroden. årsvärde. var- Medelvattenmängd. Högvattenmängd vd lågvattenmängd peroden.. Normal. Normal. Högsta.. Normal. årsvärde. med varaktghet av 75 % 50 % peroden. årsvärde. vd medelvattenmängd. peroden.. Normal. Fallhöjd Installerad turbneffekt hkr Långforsen Grenholmsforsen L. Ilällforsen 86.5 156.1 85.7 (1670) 150.5 85.5 150.5 SI.5 1680 106.5 80. C 2000 106.0 78.8 2005 98.4 76.3 2045 9S.0 75.7 96.7 75.2 93.0 74.3 88.5 73.9 87.6 73.4 84.5 St. Ilällforsen med 72.1 2057 84.2 Brännbergsfallet 70.1 61.8 Långforscn Pataforsen Yalvträsk Valvforsen Grönforsen Korp forsen Rörträsket Gnnnarsbyströmmen Låugnäsforsen Degeråforsen Degerselet Rensundsströmmen G räddforsen Nemselforsen Nemselet Hasaforsen Bjurforsen Lllforsen Prästl ol m s forsen Rånforsen 69.5 61.8 68.5 2070 49.0 67.2 2290 44.5 64.9 41.9 64.5 39.8 59.5 38.7 59.0 2320 3S.1 54.8 2340 37.9 54.0 37.2 52.G 37.1 52.4 36.5 49.9 36.4 49.5 2350 26.8 44.1 3460. 26.ß 44.0 25.9 41.1 3470 25.9 40.9 24.7 4U.5 JA E 24.5 40.0 3470 20.8 31.9 3760 20.8 31.8 20.5 30.8 20.4 30.3 17.5 30.0 17.3 29.9 3770 15. e 22.0 3920 14.9 21.4 12.9 20.7 12.6 20.«10.6 19.1 10.6 19.0 8.6 17.8 8.6 17.3 3940 7.0 12.2 4120 7.4 12.1 6.1 4.C 4160 5.7 4.2 1.6 O o 0.8 1.5 4160 O.o 5.6 2.5 3.0 3.0 4.1 5.1 7.5 12 16 140 170 170 230 290 420 670 900 0.0», 4.2 ) 7.G,. 17 44.0».»»»» 1100 1320 1320 1850 2240 3340 5280 7480 0.5»»»» S» 10 20 20 20 30 40 60 80 7.0 3.0 3.6 3.6 5.0 6.2 9.1 15 20 230 270 270 380 470 690 1140 1520 0.4 )»»»»» 10 10 10 20 20 40 60 80 1.3 8-1 3.7 3.7 5.1 6.3 9.3 5 21 40 50 50 70 80 120 200 270 3.7» î» 110 140 140 190 230 340 550 780 4.5»»»» 140 170 170 230 280 420 6S0 940 0.9 S»»»»»» 30 30 30 50 60 80 130 190 3.1»»»»»»»» 100 110 110 160 200 290 460 650 0.3 ï»» ï»» 9 10 10 20 20 30 40 60 22.4»»»» t 690 830 830 1140 1410 2080 3360 4700 0.0» $» 12.8»»»»» 400 470 470 650 810 1190 1920 2690 4.5»»»»»»» 140 170 170 230 280 420 680 940 2.6 3.5 4.1 4.1 5.7 7.1 10 17 23 90 110 110 150 180 260 440 600 2.1»» )» ï î 70 90 90 120 150 210 360 480 1.1» * 2»» S 40 50 50 60 80 110 190 250 0.6» S»»» Ï 5 20 20 20 30 40 60 100 140 0.2»»»» S ï 7 8 8 10 10 20 30 50 0.7 3.7 4.3 4.3 5.9 '7.2 11 24 30 30 30 40 50 80 120 170 0.1» 2»» ï 4 4 4 6 7 10 20 20 0.6»»» î,» 20. 30 30 40 40 70 100 140 01» t»» 1. 4 4 4 6 7 10 20 20 9.6 S Ì J» T 360 410 410 570 G90 1060 1630 2300 0.2»»»»» 7 9 9 10 10 20 30 50 0.7 5.7 7.3 7.1 9.5 11 16 ~ 26. 35 40 50 50 70 80 110 180 240 0.0 S» S 1.2»»»» 70 90 90 110 130 190 310 420 0.2»»»»»» 10 10 10 20 20 30 50 70 3.7»»»»»» 210 270 260 350 410 590 960 1300 O.o 0.3 6.2 8.2 7.9 11 12 17 28 39 20 20 20 30 40 50 80 120 0.1»» S» 6 8 8 10 10 20 30 40 2.9» 9»» 'S 180 240 230 320 350 490 810 1130 0.2»» )»» S 10 20 20 20 20 30 60 80.7 s } 110 140. 130 190 200 290 480 660 0.7 5 s» î» (400) (600) 40 60 60 80 80 120 200 270 2.0 6.5 8.0 8.3»» 18 29 40 130 170 170 220 240 360 580 800 0.3»»»»»» s 20 30 20 30 40 50 90 120 2.0 5»»,»»» 130 170 170 220 240 360 580 800 O.o»»»»» _ I 2.0 *»»»» S» 130 170 170 220 240 360 580 800 0.0»»»»».» 1.0»»»»»» 70 90 80 110 120 180 290 400 0.2»» )»»» 10 20 20 20 20 40 60 80 1.3 6.0 9.2 8.8 12 13 19 31 42 90 120 110 160 170 250 400 550 0.4 s» p» Î S» 30 40 40 50 50 80 120 170 4.1» 9.3 8.9»»»» 43 280 380 360 490 530 780 1270 1760 500 0.8 s»» ) ì )» 60 70 70 100 100 150 250 340 0.S»»»»» î 60 70 70 100 100 150 250 340 Förklarngar. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de daglga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta = medeltalet av de ärlga låg-(medel-, hög-) vattenstånden. (ögsta)lng-(meclel-, hög-)vattenyta^ hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under ett år = deu vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (183) dagar. Vattenmängd med 75 (50) f varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Effekt vd olka vattenmängd = det antal turbnhästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöjden vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. ff Preesonsfx (järn eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrogralska anstalt) eller Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-hydrografskn anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx), v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. bg. = berg.
6 Tabell Över avvägda fxpunkter (1921) ocl pcglar. Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet n Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Höjd över havet m Karta G sa Hakkas 1S7 v 187 v 185 h 178 h 170 v 170 h 166 l 159 v 159 h 159 l 159 v 159 v 156 147 v 142 l 140 v 138 h 134 v 182 h 130 125 h 124 l 120 v 120 Y Karta G 29 ltarads 117 l 112 v 110 h 108 h log Y 103 l + 2 732 st. Bäneträsket a, pä uppströmssdan av äldre vallbyggnad nedströms damnvallen, c:a 75 111 från själva dammen 10 steg från dammkoja, mellan denna och stallet O 2 733 st. Bäneträsket b, samma sten som Råneträsket a, stenen + 2 734 st. Myllysaar, c:a 25 n nedströms nedre änden av lolmen forsluvudet, ute vattnet c:a o m från stranden A 2 735 st. Luoutejegge, c:a 10 m nedströms Luoutekosks nedre ände, 5 m från stranden, toppen av kullrg sten A 2 73G st. Budnajokko, c:a 300 n nedströms Rudnajokkos mynnng, vd nedre änden av lten fors, snett uppströms från lten bäcks mynnng å andra stranden, 8 m frän stranden A 2 737 st. Skeldävuoma, nedom den nedre av de båda småsjöarna, mtt för nedre ändan av Lompoloforsen, c:a 15 m från stranden.. A 2 738 st. Orre Skeldåveforsen, c:a 80 n uppströms Övre Skeldåveforsens nedre ände, toppen av stort, Ijnst, kullrgt block uppe pä 2 739 st. Nenäsvaara, K om Nattavaara staton, 210 m S om knpålen 12G7, IG steg Ö om banan Pegel 1!) Nattavaara. 0-pkt 2 /4 23 A 2 740 st. Nattavaara a, järnvägsbrons S landfäste, nedströms- A 2 741 st. Nattavaara b, N. bropelaren, nedströmssdan A 2 742 st. Nattavaara c, N. landfästet, nedströmssdan A 2 743 st. Nattavaara landsvägsbro, bropelarens uppströmssda. A 2 744 st. Satvuoma, mtt för långsträckt strömdrag (eller mndre fors, den första nedom Nattavaara), ytterst på uppströmsänden av lten udde, själva strandkanten A 2 745 st. Nskakosk, forshuvudet tll don översta llla forsen Nskakosk, 2.5 m från stranden tll stor del jordtäckt, låg sten.. A 2 74G st. Kck-kosk, på udde nedersta forsen Keskkosk, stort bloek med nästan horsontell övre yta.. $ 2747 st. Koskvaara, S om Koskvaara staton, 420 m S ou knpåleu 1252, 21 steg Ö om banan A 2 748 st. Lomontsuvanto, mtt för forshuvudet vd Päällkosk, c:a 5 m från stranden vd medelvattcn, mtt emellan stranden och gångstgen, låg sten A 2 749 st. Petsätjålmeknoka, vd Myllykosks nedre ände på lten steng udde topp av stor kullrg sten A 2 750 st. Mäntysaar, å övre änden av Mäntysaar llolmforsens huvud, 5 à 10 n från stranden, toppen av stor kullrg sten... A 2 752 st. Njuotasape, vd forshuvudet Bredselets utlopp c:a 10 15 m från stranden, själva skogskanten, 2 n från topphuggen gran A 2 753 st. Muorkape, omedelbart nedanför Torsforsen, stor sten strandbrädden A 2 754 st. Övre Muorkafors, -c:a 50 m uppströms forshuvudet, snett uppströms gammal koja å h. stranden och 10 à 15 m från lågvattenstranden. ßubben djupt nedslagen A 2 755 st. Mel. Muorkafom, 9 steg från V gaveln av nybyggaren Paulssons gård, c:a 80 m från stranden, topp av låg tll största delen jordtäckt sten A 2 756 bg. Nedre Muorkafors, vd nedersta delen av Muorkaforseu, å utsprugaude berghörn alldeles utmed älvstranden, c:a 3 m från stor torrfura A 2 757 st. Pauljegge, c:a 400 m uppströms Snaskoforsen, c:a 5 m uppströms vägen från älven tll flottnngskojan, e:a 5 m från stranden, tll stor del jordtäckt sten A 2 758 bg. Mel. Snaskoforsen, ungefär mtt emellan två älvkrökar (älven svänger först åt vänster sedan åt höger) toppen av -tämlgen A 2 759 st. Nedre' Snaskoforsen, vd foten av Snaskoforsen, där c:a 100 m bred brända går ned tll stranden, 5 à 10 m från stranden, stort mycket jordtäckt block A 2 7G0 st. Nuortajegge, c:a 100 m uppströms holmens övre delen av Pakkoforsen, 5 m från skogen, djupt jordtäckt sten på strandremsan A 2 761 st. Flakaberget, nedanför llottnngskojor, c:a 7 n nedströms vägen från dessa tll stranden, e:a 75 m uppströms berg på h. str., 3 à 5 m från stranden... 362.30 354.21 329.91 32S.-10 327.29 3^4 43 326.029 315.117 319.77 319.19 319.70 320.2 C 314.90 313.04 307.79 320.206 306.15 302.09 296.59 289.03 285.24 280.81 283.01 253.44 242.13 233.87 226.85 218.75 209.04 100 h 95 h 93 v 88 86 l 83 h 81 Y 77 l 75 l 72 h 70 l 68 v 65 v 60 h 58 v 55 50 v 45 l 40 v 40 v 40 v 40 v 40 v 32 v 30 h 30 h 29 v 29 v 29 h Karta G 37 Luleå 25 v 21 Y 19 14 v 12 h 8 l 4 v 4 v 1 A 2 762 bg. Södra Karsberget, topp av klppa vd foten av Kars- A 2 763 st. Överselet, mtt för mtten av översta lolmen Överselet. A 2 764 st. Överselsdammen, vänstra landfästets nedre pal... A 2 766 st. Mårdsel, på bropelarens övre yta, uppströmssdan... A 2 767 st. Krokträskberget, c:a 50 m uppströms Långforsens nedre ände, mtt för udde strömmens rktnng å v. stranden, strand- A 2 768 bg. Storåholm, omedelbart ovan brott Grenlolmsforsen, översta delen (närmast gräskanten) av stor, nedströms stupande häll upptll förbyggd med gammal ksta A 2 769 st. Lllälvshohn, c:a 100 m nedströms Randaträskälvens (N. Lllåns) nflöde, strax nedom kroojägarebostället Lllåudden, mtt för lten skoglös glänta å b. stranden A 2 770 st. llolmsvattenselet, c:a 100 n uppströms gården å h. stranden, c:a 15 m. från stranden A 2 771 bg. Björkberget, mtt för brottet nederst L. Hällforsen, A 2 772 st. Brännberg, mtt för forshuvudet, mtt för en grupp stora tallar å v. stranden, 3 à 5 m från stranden A 2 773 bg. Stora Iällforsen, vd foten av St. Hällforsen, klppa alldeles nvd stranden A 2 774 st. Kesaslandet, vd nedre änden av Långforsen, nedanför äng tllhörg Långforsgården, c:a 12 m nedströms skogen, uppströms går- A 2 775 st. Bataforsen, 50 m nodströms forsens översta del, jätteblock ntll brottet forsen. A 2 776 st. Nckasträskmyr, på uppströmssdan av block ntll obetydlgt strömdrag A 2 777 st. Marelund, å moränlolne deltabldnngarna c:a 500 m uppströms utloppet Valvträsket, c:a 10 m från stranden, nvd bomupplag A 2 778 st. Vallfors, på holmen vd utloppet ur Valvträsket, c:a 10 m SO om två höga tallar A 2 779 st. Fällvken, landsvägsbrons landfästes uppströnssda.. A 2 780 st. Överstbyn, vd vänstra sdan av landsvägsbron, som leder över bäcken strax S om Överstbyn A 2 781 st. Lassbyn, 28 m Ö om landsvägsbrons Ö ände, c:a 2 n N l'ege 1062 Degerselet. 0-pkt '-/? 2:1. A 2 782 st. Degerselet a, å udden mtt emot holmen med ottnngsstugau vd skljestället, samma sten som två bomfästen A 3 659 st. Degerselet b, 60 m NO om pegel, 14 m S om bomfäste, A 3 660 st. Degerselet c, c:a 80 n NO om pegel, 10 m N om bomfäste, strandlnjen A 2 783 st. Bensundet, vd början av Rensandet, c:a 10 m från Deger- Pegel 20 Nemsel. 0-pkt V 23 A 2 102 st. Nemsel a, stenslänten uppströms om järnvägsbron.. + 2 795 st. Kvarnån b, NÖ om landsvägen (mltärvägcn), N om bron över Kvarnån, övre ytan av dabasblock vd vägkanten A 2 794 st. Kvarnån a, S om landsvägen (mltärvägcn), NV om bron över Kvarnån, stort block A 2 784 st. Nemsels landsvägsbro, brolandfästet, uppströmssdan. A 2 785 st. Nemselet, S om Ncmsclbyn, vd S kanten av landsvägen Kröken mtt för L. Tomaslolmcn A 2 786 st. Hasafors, mtt för forshuvudet och ntaget, 4 m uppströms en låg men grov tall, c:a 6 m från stranden A 2 787 st. Bjurforsen, på holmen, 5 m uppströms forshuvudet A 2 788 st. Böjnngsudden, stort block på uppströmssdan av udde. A 2 789 st. Brästholmsforsen, 10 30 m uppströms forshuvudet, 4 n uppströms dubbel kraftlcdnngsstolpo A 2 790 st. Näset, 15 steg N om N gaveln av N gården på Näset.. A 2 791 bg. Båforsen, mtt för forshuvudet 2$r 2 792 st. Båneå kyrka, grundstenen vd Ö ngången tll Råneå kyrka.. A 2 793 st. Ön, på den stora holmen Råneälvs mynnng (Ön), e:a 15 m från S änden av bron från fastlandet tll Ön 193.00 169.15 169.82 160.88 151.82 122.90 107.47 101.43 94.72 85.21 63.25 51.39 43.05 40.47 40.75 40.00 41.01 29.34 31.28 18.50 23.72 22.20 21.90 22.07 15.79 22.24 23.98 24.52 23.10 27.37 15.03 12.50 9.90 9.06 8.12 6.09 20.70 1.49 Texten rörande de geografska och geolog ska förl ållandena är författad av Fl. Dr. C. Caldenus. Stockholm 15)24. V. A. Norstedt & Sonor. 2422151
. C T P CD f; c P «ro ^B_az o r^ ^ -Ö v. -2 Höjd över Inve meter "O ^ _çç 5 QQ x: ^ m/ # j/ jr $ J? W r aj o :< P Ul o Z E o<c Ü: OC *O0 «r r s I I «ë S- aä «î / lì /.J/ ^ \\^ ^ ^ ' V '< Jtff y» J f.ßmr ' z 5 Ò V" # Sì <*r M<r ^ P % v# y s ^ } f f { é? *# // jda <êf y- c -J n 03 oj O) =1 I'" «h II.l ^ 53? 5 u Hl ^ S 1 5S C I W» «s ^ 3 S? PV I I I + +! I H l l _Q -Û 3 -a c.s -M f. Dît C. O a c Is ra ^ Q ^ co c C.4- -t- O S <0 T3 "O.2 5 $gc S g-&^88 C._ 0) -t-. a, u.a. dì 1 a-«qcj Vattenmä Höja över lafvet ftfìer kbmper 5000 7obo ; 6Ö5Ö sdoo ISTecLerbörcsområde ltykm. 3Ö0Ö 3005 2000 Vattenkraft farbnhästkrefter,_ Möö Sroo öoö"
c CD _ 2 :ÇÔ (O <D j= - Höj A över havet neter o jr: jc r~ c P -ö Å -2 M W TJ K I "2? <s s P '«'S ojo S S Ê tì K w» "a ^,# Aj ^ A I r a ^ * $ 1^,5? at X #* \ N <r a^ a- 2^ j? yj ^ ^ j, o -- % âr ^ S- ^ '''' Jj f<y a: Ilqj d. över lïffvet meter *3 ^ P} CO -rj "O "0^Î-Û*Û0 jnederbordsompade Kvkrn. So 9000 ^ Vättenmängd kbm persekunds sö : t Vattenkraft turbnhästkraftqr 5000.
CO - Cö O O ^ o 3 oc Q r-» Hö A över navet meter -3 _2 -Ö 5 J3 È an re "S<MjäL"SaÄa!J cura. 0 CT) 1 CD :< lu <r _ 5 E s </" W tn -.O OC r ^ J? t ä os 5 ' 'S= Sj' 11 S kts S S N ss pv + + +! + _ aojy-ao lg d qver lgvet meter I S o ^Vattenmängd \,kbm per sek Kvkm. Vattenkraft turbnhästkrafter :0DÖ ôoô Û