Antibiotikafrågor bortom båset

Relevanta dokument
Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Uti vår hage vem klarar sig där?

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Resa och an*bio*karesistens. Svensk förening för resemedicin Föreläsning årsmöte Mar*n Angelin

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

Klok antibiotikaanvändning till våra lantbruksdjur Kan ekologisk djurhållning visa vägen för att minska risken för resistens?

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Världen i Norden och Norden i världen

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten

VETERINÄRER OCH ANTIBIOTIKA

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Tillsammans tar vi nästa steg

Bipacksedel: Information till användaren. Clarityn 10 mg tabletter loratadin

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga som berör oss alla. Tack för möjligheten att berätta om strategin här i dag.

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning

Fimea rapporterade för höga siffror för förbrukningen för år Förbrukningen har korrigerats i samband med publicering av resultaten för år 2012.

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Innova'oner - en förutsä1ning för nya affärsmodeller - och vice versa. SP Sveriges Tekniska Forskningsins0tut John Rune Nielsen, VD och koncernchef

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Svar på motion om MRSA-fria upphandlingar

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

BIPACKSEDEL. Kesium vet 200 mg/50 mg tuggtabletter för hund

Bipacksedel: Information till användaren. Clarityn 1 mg/ml sirap loratadin

Infek&oner och arbete mot an&bio&karesistens på sjukhus. Stephan Stenmark Infek.onsläkare och Smi5skyddsläkare Ordförande i Programråd Strama

Värt att veta om antibiotikaresistens

Faktorer som påverkar förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier hos kalvar

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Schysst Kött. Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv

Allmänt om bakterier

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Program Jordbruksverkets råd för konsumentfrågor

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

BILAGA I NAMN, LÄKEMEDELSFORM, STYRKA, DJURSLAG, ADMINISTRERINGSSÄTT OCH INNEHAVARE/SÖKANDE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Har storleken betydelse?

Ibaflin används för behandling av följande sjukdomstillstånd hos hund:

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Bilaga till regeringsbeslut nr III:6

36 Svar på motion om MRSA-fria upphandlingar RS140277

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

MP2220 Enskild motion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av globala

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

SMITTSKYDD FÖR DJUR OCH MÄNNISKOR

Kommentarer till resistensläget 2012

Multiresistenta bakterier

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Habilitering och hjälpmedel Hjälpmedel Skåne. Patienter som bor i andra länder

Bipacksedel: Information till patienten. Aprokam 50 mg pulver till injektionsvätska, lösning cefuroxim

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

1 (5) FÖRSÄLJNINGEN AV MIKROBLÄKEMEDEL FÖR DJUR ÖKADE NÅGOT

Hästkött ett år efteråt: vad vi sade att vi skulle göra och vad vi gjorde

ESBL i Norden (men fokus på Sverige)

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Presentation av en ny kunskapssammanställning. Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier 14 september 2018

Na#onell konferens för matema#kutvecklare. 27 januari 2010

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

1. Vad Selexid är och vad det används för

Resistensläge i öppenvård:

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

MRSA hos grisar hot för människor? Björn Bengtsson Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bipacksedel: Information till användaren. Loratadin Orifarm 10 mg tabletter. loratadin

BIPACKSEDEL. Innehavare av godkännande för försäljning Sverige: Vétoquinol Scandinavia AB, Box 9, Åstorp

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

Bipacksedel: Information till patienten

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Equibactin vet. (333 mg/g + 67 mg/g) oral pasta, för häst. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Frågor och svar om Köttguiden 2016

LRF. LRF är en intresse- och

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Produktion och lagring av mjölk på gården

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Antibiotikaresistens i blododlingar

Sjukdomar hos får. Mariannelund Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV

Hund med rätt att vårda, vårdhund

FORD KA KA_202054_V8_2014_Cover.indd /01/ :04:46

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Transkript:

Chrisna Greko, SVA, chrisna.greko@sva.se Sida 1 av 5 Anbioka botar bakteriesjukdomar och är livräddande läkemedel för människor och djur. Bakterier kan bli motståndskraiga, resistenta, mot anbioka och då fungerar inte läkemedlet. Problemaken med anbio- karesistenta bakterier ökar snabbt runt om i världen. Frågorna får allt mer medial och polisk uppmärksamhet, inte bara i Sverige. I slutet av september 2016 ska anbiokaresistens diskuteras på e högnivåmöte i FN. Förekomst av anbiokaresistens påverkas av hur mycket anbioka som används i en viss populaon, men också av alla de faktorer som påverkar spridning. Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, mellan djur och mellan djur och människor. Genom handel och resande sprids också bakterierna mellan länder. Arbete för a motverka resistens måste därför ske i alla sektorer, och i alla länder. Runmässig användning måste avskaffas, och behovet av anbioka minskas genom a sjukdom förebyggs. Anbioka i rent llväxtökande sye förbjöds i Sverige 1986, och inom EU 2006. I många andra länder är sådan användning forarande llåten. Stasken över försäljning av anbioka för djur inom EU och EEA visar på stora skillnader. Sverige, Norge och Island redovisar de lägsta siffrorna. Den sammantagna siffran 2013 för alla länder som rapporterar data ll Europeiska läkemedelsmyndigheten var 149 mg per skaad kilo levandevikt djur. Motsvarande siffra för Sverige var 13 mg per kilo levandevikt. Mået är trubbigt, men det råder ingen tvekan om a skillnaderna mellan länder är stora. Idag arbetar flera länder inom EU systemaskt för a minska användningen av anbioka inom djurhållningen. Allt fler länder har system där användningen redovisas på gårdsnivå. I ll exempel Nederländerna används stasken för benchmarking, och gårdar med hög användning (röd zon) får särskild rådgivning om åtgärder. Systemet har ha effekt, både användning av anbio- ka och anbiokaresistens minskar. Men det är inte bara inom EU som anbiokafrågor diskuteras. Vita huset i USA har antagit en handlingsplan och mot slutet av 2016 införs krav på veterinärt intyg vid inköp av anbioka. Utvecklingen drivs också på av konsumentkrav och snabbmatskedjor och handel llhandahåller produkter där kontrollerad anbiokaanvändning ingår i cerfieringar. Världshälsoorganisaonen (WHO) har i samarbete med Världshälsoorganisaonen för djurhälsa (OIE) och FN:s livsmedelsorganisaon FAO antagit en handlingsplan, och alla länder uppmanas a anta en naonell handlingsplan senast 2017. En hel del händer alltså på det internaonella planet. Men för en verklig, uthållig förändring så krävs mer än planer, poliska beslut och skärpta regelverk. Vad gäller djurhållning så är det arbetet i vardagen på varje enskild gård som avgör. Användningen av anbioka ll djur i Sverige är internaonellt se låg, och anbiokaresistensläget är gynnsamt. Det goda läget är resultatet av många års arbete med fokus på a förebygga sjuklighet. Nära samverkan mellan lantbrukare, rådgivare och akademi gör a kunskap kommer ll användning i prak- ken. Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 31

Chrisna Greko, SVA, chrisna.greko@sva.se Sida 2 av 5 E coli 32 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 Växa Sverige

Chrisna Greko, SVA, chrisna.greko@sva.se Sida 3 av 5 Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 33

Chrisna Greko, SVA, chrisna.greko@sva.se Sida 4 av 5 34 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 Växa Sverige

Chrisna Greko, SVA, chrisna.greko@sva.se Sida 5 av 5 Staphylococcus aureus! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 35