Utvärdering av Verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen

Utvärdering av Verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen Högskolan i Gävle Hösten 2009 Anna Efverström

ii

Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Bakgrund... 1 Metod... 1 Genomförande... 1 Urval studenter... 2 Urval lokala lärarutbildare... 3 Studenter Resultat, analys och förslag till åtgärder... 5 Stödet från den lokala lärarutbildaren... 5 Praktiskt lärararbete... 6 Stöd av rektor/förskolechef och LSO... 7 Lokala lärarutbildare Resultat, analys och förslag till åtgärder... 9 Utbildning för uppdraget som LLU... 9 Uppdraget som lokal lärarutbildare... 11 Samverkan med högskolan... 13 Stöd av rektor/förskolechef och LSO... 15 Bilaga 1. Åtgärdstabell... 17 iii

iv

Inledning I december 2009 genomfördes vid Högskolan i Gävle en för partnerregionen 1 gemensam, webbaserad utvärdering av lärarprogrammets verksamhetsförlagda utbildning, VFU. Den riktade sig dels till lokala lärarutbildare, LLU, och dels till studenter som gjort VFU under terminen. Syfte Utvärderingen syftar till att utveckla och förbättra den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen och kommer framgent att genomföras årligen som underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete. I denna rapport presenteras resultat, analyser samt åtgärdsförslag, vilka också presenteras i bilaga 1 Åtgärdstabell. Utvärderingen ger underlag för lokala samordnare, LSO, i partnerregionen samt ämnesansvariga 2 vid högskolan att utveckla den egna delen av verksamheten. Bakgrund Samarbetet mellan lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, HiG, och partnerregionen regleras i ett samverkansavtal med syftet att gemensamt skapa goda förutsättningar för att utbilda lärare med den kompetens som examensordningen föreskriver. Ytterligare ett syfte med samverkan är att genom lärarutbildningen främja forsknings- och utvecklingsarbeten såväl inom skolan som på högskolan samt bidra till båda parters kompetensutveckling inom området skola. Utformningen av utvärderingsenkäten har utgått från innehållet i samverkansavtalet. I avtalet beskrivs att kommunerna ansvarar för att utvärdera sin del i lärarutbildningen. Fram till 2009 har denna utvärdering gjorts kommunvis med efterföljande sammanställning. Ett behov av samordning med bl.a. större möjligheter till jämförelser har lett fram till att utvärderingen från och med hösten 2009 administreras av VFU-enheten vid HiG. Metod Genomförande Frågor till utvärderingen av VFU utformades av LSO-gruppen under hösten 2009 utifrån kommunernas tidigare formulär. Frågorna bearbetades sedan vidare av utbildningsledaren för VFU i samråd med HiG-lärare till den slutgiltiga utformningen av de båda webbenkäterna där den ena riktade sig till studenter som haft VFU under hösten och den andra till lokala lärarutbildare som varit aktiva under samma period. I december 2009 skickades en webblänk till utvärderingsformuläret med tillhörande instruktioner via e-post till både studenter och lokala lärarutbildare. Webbformulären var öppna under två veckors 1 Partnerregionen består av 12 partnerkommuner i Gästrikland, Hälsingland och Norduppland. Inom Gävle kommun återfinns på gymnasienivå lokala samordnare med ansvar för en partnerskola vilka har särskiljts från Gävle för- och grundskolor i utvärderingen. I denna rapport används begreppet partnerkommun som beteckning även för dessa enstaka gymnasieskolor. 2 Begreppet ämne används i denna rapport som benämning även för ämnesområde och inriktning. 1

tid. Efter en vecka skickades påminnelser till dem som inte besvarat enkäten. I utformande, hantering och analys av webbformulären har HiG s webbredaktör varit behjälplig. I sammanställningen visade det sig att vissa grupper på ämnes- och kommunnivå består av få individer. Grupperingar med färre än fem personer har inte använts för jämförelser i denna rapport. Utöver detta finns grupper som består av relativt få individer vilket kan göra resultaten något osäkra. En annan faktor att beakta är att det i enkäten var möjligt att fylla i flera alternativ vad gäller i vilket ämne man gjort sin VFU eller varit lokal lärarutbildare. Analysen har gjorts så att varje angivet ämne utgör tillhörighet till en analysgrupp på ämnesnivå. Det innebär att en och samma student/llu kan tillhöra flera grupper. Detta kan göra det svårare att utifrån ett ämnesperspektiv tolka resultaten. Urval studenter 396 studenter av 644 som höstterminen 2009 hade VFU besvarade webbenkäten vilket ger svarsfrekvensen 61 %. Merparten av studenterna (63 %) var mellan 20-29 år. 55 % befann sig tidigt i utbildningen och gick sin första, andra eller tredje termin. Den största kategorin vad gäller åldersinriktning är de som gjort VFU inom förskola (49 %). 37 % har varit placerade i grundskolan och 15 % har haft sin placering på en gymnasieskola. Enkätsvaren för i vilken kommun studenternas partnerskola fanns motsvarar i stort sett fördelningen av VFU-placeringarna av alla studenter. De studenter som varit i Gävle på en förskola/grundskola är den största kategorin med 32 %. Se tabell 1. 12 % av studenterna har sin VFU-placering på en fristående förskola eller skola. Tabell 1. Studenters VFU-placering i kommun. Nr. 17. Annan är en sammanslagning av de kommuner som inte ingår i partnerområdet. antal % 1. Bollnäs 43 11 2. Gävle, förskola/grundskola 126 32 3. Gävle, Borgarskolan 12 3 4. Gävle, Polhemsskolan 10 3 5. Gävle, Vasaskolan 6 2 6. Gävle, annan gymnasieskola/komvux 9 2 7. Hofors 5 1 8. Hudiksvall 30 8 9. Ljusdal 12 3 10. Nordanstig 1 0 11. Ockelbo 1 0 12. Ovanåker 14 4 13. Sandviken 38 10 14. Söderhamn 28 7 15. Tierp 15 4 16. Älvkarleby 7 2 17. Annan 31 8 Den största studentkategorin vad gäller ämne/område för VFU denna termin var de som läste Allmänt utbildningsområde (29 %). Den andra stora gruppen var de som gick inriktningen mot förskola mot natur-matematik-teknik (24 %). Se tabell 2. Möjligheten för studenten att markera flera ämnen gör att slutsumman överstiger 100 %. 2

Tabell 2. Studenters VFU-placering inom ämne/område antal % 1. Allmänt utbildningsområde 113 29 2. Biologi 7 2 3. Engelska 23 6 4. Förskola; Naturvetenskap-matematik-Teknik 95 24 5. Förskola; Skapande möte i mångkulturella barngrupp... 42 11 6. Fritidshemsverksamhet 23 6 7. Fysik 2 1 8. Historia 16 4 9. Idrott och hälsa 27 7 10. Kemi 2 1 11. Matematik 37 9 12. Naturkunskap 6 2 13. NO-ämnen 11 3 14. Religion 19 5 15. SO-ämnen 32 8 16. Svenska 42 11 Urval lokala lärarutbildare Av de 509 lärare som fungerat som lokala lärarutbildare under hösten 2009 har 251 (49 %) besvarat enkäten. De flesta befann sig inom åldersspannet 40-49 år (38%). 41 % tjänstgjorde inom förskolan, 43 % inom grundskolan och 17 % inom gymnasieskolan. Den största delen av de lokala lärarutbildarna (42 %) arbetade i förskola eller grundskola i Gävle kommun. Se figur 3. 20 % av de lokala lärarutbildarna arbetade på en fristående förskola eller skola. Tabell 3. Lokala lärarutbildares arbetsplatser fördelade på kommun/skola antal % 1. Bollnäs 1 0 2. Gävle, förskola/grundskola 106 42 3. Gävle, Borgarskolan 8 3 4. Gävle, Polhemsskolan 13 5 5. Gävle, Vasaskolan 3 1 6. Gävle, annan gymnasieskola/komvux 3 1 7. Hofors 3 1 8. Hudiksvall 20 8 9. Ljusdal 7 3 10. Nordanstig 1 0 11. Ockelbo 0 0 12. Ovanåker 7 3 13. Sandviken 32 13 14. Söderhamn 19 8 15. Tierp 9 4 16. Älvkarleby 3 1 17. Annan 9 4 De tre ämnen/områden som flest lokala lärarutbildarna verkat inom var Förskoleinriktning mot Naturvetenskap-Matematik-Teknik (28 %), Förskoleinriktning mot skapande möte i mångkulturella barngrupper (21 %) samt Svenska (20 %). Se tabell 4. Möjligheten för LLU att markera flera ämnen gör att slutsumman överstiger 100 %. 3

Tabell 4. Ämne/område som lokala lärarutbildare huvudsakligen arbetat med VFU inom antal % 1. Biologi 1 0 2. Engelska 23 10 3. Förskola; Naturvetenskap-Matematik-Teknik 68 28 4. Förskola; Skapande möte i mångkulturella barngrupper 51 21 5. Fritidshemsverksamhet 26 11 6. Fysik 2 1 7. Historia 9 4 8. Idrott och hälsa 29 12 9. Kemi 1 0 10. Matematik 28 12 11. Naturkunskap 2 1 12. NO-ämnen 23 10 13. Religion 17 7 14. SO-ämnen 28 12 15. Svenska 47 20 4

Studenter Resultat, analys och förslag till åtgärder Stödet från den lokala lärarutbildaren Närapå alla studenter, 92 %, anser att de fått tillräckligt stöd av sin lokala lärarutbildare. 87 % tycker att de fått den tid de behöver för reflektion tillsammans med LLU. 74 % har diskuterat den individuella studieplaneringen tillsammans med LLU medan endast 44 % har diskuterat examensarbetet. En mycket stor andel av studenterna är alltså nöjda med stödet från och tiden med LLU och i kommentarerna uttrycker fler också tacksamhet över detta. Har haft en kanon-llu som har stöttat och inspirerat mig, min LLU har varit och är ett stöd för mig i min utbildning är några exempel på positiva kommentarer. Synpunkter från studenter som är mindre nöjda förekommer också. Negativa kommentarer handlar framför allt om brist på feedback och engagemang från den lokala lärarutbildaren samt att LLU varit frånvarande och gett studenten ett alltför stort ansvar. Vissa studenter saknar kontinuerliga samtal med LLU då tid för reflektion endast getts någon gång, oftast i slutet av perioden. Stödet från den lokala lärarutbildaren - kommunvis Vid en jämförelse mellan partnerkommunerna där studenterna gjort sin VFU framgår att andelen positiva svar på påståendet Jag har fått tillräckligt stöd av min lokala lärarutbildare varierar mellan 83 % och 100 %. Se figur 1. Här bör noteras att vissa kommuner/skolor endast representeras av ett fåtal studenter. Figur 1. Kommunvis redovisning av studenters svar på påståendet Jag har fått tillräckligt stöd av min lokala lärarutbildare. Kommuner med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Analys Den höga andelen studenter som upplever stödet från LLU som positivt är glädjande. Trots detta är det otillfredsställande att 8 % av studenterna upplever brister i stödet då detta kan få stora 5

konsekvenser för den enskilde individen. Det bör dock beaktas att studenter har olika behov av stöd och att det kan vara oklart var gränsen går mellan studenters förväntningar och LLUs möjligheter att ge stöd. Lokala lärarutbildare behöver också få information och stöd från kursansvarig lärare för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Att höja andelen LLU som genomgått kursen Utbildning för lokala lärarutbildare kan vara ett sätt att höja medvetandenivån hos LLU om vad uppdraget innebär. Utbildningens fokus på studentstödet bör också analyseras. Skillnaderna som framträder vid den kommunvisa jämförelsen bör analyseras vidare av lokala samordnare. Förslag till åtgärder - Höja andelen LLU som genomgått kursen Utbildning för lokala lärarutbildare - Analysera LLU-utbildningens innehåll och upplägg med fokus på studentstödet. - Lokala samordnare analyserar läget för studentens stöd av LLU i den egna kommunen och vidtar eventuella åtgärder. Praktiskt lärararbete 95 % av alla studenter har uppgett att de planerat och genomfört pedagogisk verksamhet under VFUperioden och 91 % har deltagit i möten och konferenser på sin partnerskola. 22 % av studenterna uppger dock att de inte kunnat ägna sig på heltid åt praktiskt lärararbete under de VFU-veckor som varit avsedda för det. Många har kommenterat denna fråga och 52 av 82 givna kommentarer handlar om att uppgifter från högskolan, både tillhörande VFU och andra, inkräktat på tiden för praktiskt lärararbete. Kommentarer som denna är vanliga; mycket fokus har legat på att genomföra olika uppgifter vi fått inför varje VFU-tillfälle, istället för att ha fullt fokus på att vara i verksamheten. Praktiskt lärararbete ämnesvis En ämnesvis jämförelse av frågan om att kunna ägna sig på heltid åt praktiskt lärararbete visar en variation mellan 67 och 87 %. Se figur 2. Figur 2. Ämnesvis redovisning av studenters svar på påståendet Jag har kunnat ägna mig på heltid åt praktiskt lärararbete under de VFU-veckor som varit avsedda för det. Ämnen med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. 6

Analys Uppgifter från högskolan under praktiskt lärararbete kan avse att sätta fokus på ett visst område under en VFU-period, vilket naturligtvis kan vara positivt om det sker i samråd med LLU. Dock betonas i samverkansavtalet mellan HiG och kommunerna samt i högskoleverkets uppföljande utvärdering av VFU i lärarutbildningen 3, det dubbla ägandeskapet av VFU mellan kommunerna och högskolan. I HSVs utvärdering pekas på att den högskoleförlagda delen av utbildningen ofta styr och påverkar mycket av innehållet i studenternas VFU. Ett närmare samarbete mellan högskolans lärarutbildare och lokala lärarutbildare kring studenternas åtaganden under VFU torde kunna ge större möjligheter för studenterna att ägna sig på heltid åt praktiskt lärararbete. Enligt samverkansavtalet har högskolans lärarutbildare ett särskilt ansvar för att upprätthålla samarbetet, där former och innehåll för samverkan ska ske i nära samråd med kommunen. Att fältstudier ligger i tidsmässig anslutning, till praktiskt lärararbete verkar ibland också inkräkta på tiden för praktiskt lärararbete. Ett exempel på kommentar kring detta är; hela tiden finns fältstudierna närvarande. Det förstör. Skilj på dessa tidsmässigt, tycker jag. Alltså kan en annan förklaring till att studenterna upplever svårigheter att få tiden att räcka till under VFU-veckorna också vara att studenten själv förlägger arbetstid för uppgifter från högskolan under period för praktiskt lärararbete, trots att tid getts för uppgifterna före eller efter perioden. Förslag till åtgärder - Ämnen föreslås analysera den egna verksamheten och aktualisera diskussionen mellan högskolans lärarutbildare och lokala lärarutbildare kring studenternas åtaganden under VFU. - Utarbeta riktlinjer för uppgifter från högskolan under VFU-period. - Ett tydliggörande för studenter att tid för fältstudier ges vid annan tidpunkt än den för praktiskt lärararbete. Stöd av rektor/förskolechef och LSO 78 % av studenterna uppger att de fått tillräckligt stöd av rektor/biträdande rektor eller förskolechef och 69 % vet i vilka frågor de kan vända sig till den lokala samordnaren. Ungefär hälften av dem som lämnat kommentarer uppger att de aldrig träffat rektor och många menar att de inte haft behov av stöd från denne. Stöd av rektor/förskolechef kommunvis En kommunvis jämförelse visar en spridning mellan 57 och 100 % vad gäller om studenterna har upplevt sig få tillräckligt stöd av rektor/biträdande rektor eller förskolechef. Se figur 3. 3 Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Rapport 2008:8 R. Högskoleverket. 7

Figur 3. Kommunvis redovisning av studenters svar på påståendet Jag har fått tillräckligt stöd av rektor/biträdande rektor/förskolechef på min partnerskola. Ämnen med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Analys Av samverkansavtalet mellan högskolan och kommunerna framgår att kommunen ska utbilda studenten om skolans ledning och organisation. Att i genomsnitt 22 % av studenterna inte upplever sig fått tillräckligt stöd av rektor/biträdande rektor eller förskolechef samt att flera uppger att de inte träffat rektor kan då uppfattas som otillräckligt. En förklaring skulle kunna vara att utbildningen om skolans ledning och organisation inte varit inplanerad till just denna VFU-period, utan menad att tas upp vid ett annat tillfälle. Förslag till åtgärder - LSO analyserar den egna verksamheten vad gäller kommunens stöd till studenterna och genomför ev. åtgärder. 8

Lokala lärarutbildare Resultat, analys och förslag till åtgärder Utbildning för uppdraget som LLU Drygt hälften (57%) av de lokala lärarutbildarna har genomgått kursen Utbildning för lokala lärarutbildare. Av dessa ansåg 64 % att utbildningen var tillräcklig för uppdraget. Många har kommenterat denna fråga och flera efterlyser ett utökat innehåll i utbildningen om bedömning av studenterna relaterat till de bedömningsformulär som används. En annan återkommande synpunkt är önskemål om vidareutbildning och kontinuerliga träffar. En lokal lärarutbildare skriver exempelvis det behövs kontinuerliga träffar för att hålla sig uppdaterad med vad som händer i utbildningen och på VFUn. Några uttrycker att erfarenhet är viktigare än utbildning för att klara uppdraget. Jag tycker att min erfarenhet är tillräcklig, 30 år som gymnasielärare, skriver en LLU. Utbildning för uppdraget som LLU kommunvis Graden av utbildade lokala lärarutbildare skiftar från 35 % till 100 % i regionens kommuner/partnerskolor. Se figur 4. Figur 4. Kommunvis redovisning av andel lokala lärarutbildare som genomgått Utbildning för lokala lärarutbildare, 7,5 hp eller motsvarande. Kommuner med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Utbildning för uppdraget som LLU ämnesvis Vid en ämnesvis jämförelse mellan LLU med och utan utbildning för uppdraget framträder stora skillnader. De ämnen som har lägst andel utbildade LLU ligger så lågt som 23-28 %, medan vissa ämnen har ca 70 % LLU med utbildning för uppdraget. Se figur 5. 9

Figur 5. Ämnesvis redovisning av andel lokala lärarutbildare som genomgått Utbildning för lokala lärarutbildare, 7,5 hp eller motsvarande. Ämnen med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Analys Kommunernas har enligt samverkansavtalet ett ansvar att utse lokala lärarutbildare med relevant kompetens som genomgått kurs för lokala lärarutbildare. Att endast 57 % av höstens verksamma LLU har utbildning för uppdraget anses som otillräckligt. En orsak till detta kan vara att antalet utbildningsplatser i en inriktning inte överensstämmer med antalet möjliga VFU-platser i partnerområdet eller att en inriktning är relativt ny och utbildning av LLU inte hunnits med. De stora kommunala skillnaderna som finns bör utredas av LSO i respektive kommun. Högskolan, å sin sida, ska enligt samverkansavtalet erbjuda utbildning för lokala lärarutbildare varje år och dessutom vartannat år erbjuda en fördjupning och uppdatering för redan verksamma LLU. Dessa kurser har också erbjudits under 2009-2010 och för närvarande går 22 lärare Utbildning för lokala lärarutbildare 7,5 hp. En kompletteringskurs för lärare med en äldre LLU-utbildning erbjöds våren 2010 men ställdes in pga. att ingen sökt kursen. Då kompletteringskurs är något som efterfrågas av lokala lärarutbildare i denna utvärdering finns behov av att analysera varför dessa personer inte sökt den erbjudna kursen. Ämnen med låg andel utbildade LLU rekommenderas att analysera detta vidare tillsammans med sina kollegor ute i skolorna och föreslå åtgärder för att höja andelen. Förslag till åtgärder - LSO analyserar kommunala skillnader och vidtar ev. åtgärder för att höja andelen lokala lärarutbildare som genomgått LLU-utbildning. - Diskussioner kring dimensionering av inriktningarna bör kontinuerligt föras mellan LSO-grupp och utbildningsledare. - LSO-gruppen i samarbete med utbildningsledaren för VFU undersöker behov av och intresse för olika typer av utbildningar för lokala lärarutbildare. Omfattning, upplägg och information är punkter som bör diskuteras. - Ämnen rekommenderas se över den egna situationen vad gäller andel utbildade LLU. 10

Uppdraget som lokal lärarutbildare 80 % av de lokala lärarutbildarna har diskuterat den individuella studieplaneringen med sin student och 43 % har diskuterat examensarbetet. Av kommentarerna framgår att många inte anser det vara relevant att ta upp examensarbetet då studenten befinner sig tidigt i utbildningen. 79 % av LLU tycker att bedömningsunderlaget är ett användbart instrument. Dock finns kommentarer som visar på att det finns en viss osäkerhet kring bedömningen av VFU generellt och hur underlaget ska användas och tolkas. Av alla lokala lärarutbildare har 78 % tagit del av den egna kommunens/skolans lokala handlingsplan för VFU. Uppdraget som lokal lärarutbildare kommunvis Spridningen mellan kommunerna vad gäller LLU som tagit del av den egna kommunens/skolans lokala handlingsplan är från 57 % till 89 %. Se figur 6. Figur 6. Kommunvis redovisning av i vilken utsträckning lokala lärarutbildare har tagit del av kommunens/skolans lokala handlingsplan. Kommuner med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Uppdraget som lokal lärarutbildare - ämnesvis Vid en ämnesvis jämförelse av hur LLU uppfattar bedömningsunderlaget ses en spridning från 55 % positiva svar i den ämnesgrupp som är minst nöjd till 90 % i den grupp som är mest nöjd. Se figur 7. 11

Figur 7. Ämnesvis redovisning av i vilken utsträckning lokala lärarutbildare anser att bedömningsunderlaget är ett användbart instrument. Ämnen med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Analys I samverkansavtalet mellan HiG och kommunerna anges att kommunens del i VFU ska beskrivas i en kommunal handlingsplan. Att de lokala lärarutbildarna har tagit del av denna är naturligtvis centralt. Kommuner där detta skett i mindre utsträckning bör se över rutinerna för den kommunala handlingsplanen. Trots den relativt höga andel LLU som är positiva till bedömningsunderlagets användbarhet är bedömning av VFU ett område som kräver ett utvecklingsarbete och i detta innefattas också bedömningsunderlagen. I högskoleverkets uppföljande utvärdering av lärarutbildningen ges rekommendationen att utveckla området bedömning och examination där man ser tydliga brister 4. HSV menar att det är viktigt med tydliga utbildningsmål för VFU att studenterna blir bedömda på ett rättssäkert sätt utifrån kända kriterier. Här krävs ett kontinuerligt och långsiktigt arbete där också den nya lärarutbildningen som startar hösten 2011 beaktas. Förslag till åtgärder - LSO analyserar kommunala skillnader och vidtar ev. åtgärder vad gäller lokala lärarutbildares medvetenhet om den kommunala handlingsplanen. - Ämnen rekommenderas att analysera de egna bedömningsunderlagen tillsammans med LLU och vidta ev. förbättringsåtgärder. Diskussioner om bedömning och användandet av bedömningsunderlaget bör kontinuerligt föras mellan högskolans lärarutbildare och lokala lärarutbildare. 4 Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Rapport 2008:8 R. Högskoleverket. 12

Samverkan med högskolan 76 % av de lokala lärarutbildarna anser sig ha fått tillräcklig information från VFU-ansvarig lärare vid högskolan inför VFU-period. Av givna kommentarer framgår att missnöje finns med att information kommer sent och att den kommer via studenterna. Flera anser det bra med fysiska träffar inför VFUperiod. Dock har endast 37 % av de lokala lärarutbildarna deltagit vid informationstillfälle i samband med VFU-period och 31 % har deltagit i något annat evenemang som högskolan inbjudit till, t.ex. seminarium, lärarutbildardag osv. 84 % av de lokala lärarutbildarna har uppgett att studenten kontaktade dem minst två veckor före VFU-perioden. Samverkan med högskolan ämnesvis En ämnesvis uppdelning av synpunkterna på om man som LLU fått tillräcklig information inför VFUperiod, visar en spridning från 59 % till 86 %. Se figur 8. Figur 8. Ämnesvis redovisning av andel lokala lärarutbildare som anser sig ha fått tillräcklig information från VFU-ansvarig lärare vid högskolan inför VFU-period. Ämnen med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Samverkan med högskolan kommunvis En kommunvis jämförelse visar en variation mellan 13 och 86 % för lokala lärarutbildare som deltagit i minst ett informationstillfälle i samband med VFU-period. Se figur 9. 13

Figur 9. Kommunvis redovisning av i vilken utsträckning lokala lärarutbildare har deltagit vid minst ett av högskolans informationstillfällen. Kommuner med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Analys För att kontakterna och samarbetet mellan högskolan och partnerregionen ska fungera på bästa sätt krävs att VFU-ansvariga lärare vid högskolan tar ett särskilt ansvar för detta, vilket också anges i samverkansavtalet. Dock vilar också ett ansvar på kommunerna att lokala lärarutbildare ges möjlighet att delta i seminarier och andra evenemang tillsammans med högskolans lärarutbildare. De stora kommunvisa skillnaderna i deltagandet vid högskolans informationstillfällen kan inte förklaras geografiskt då det inte är kommunerna närmast högskolan som har det högsta deltagandet vid träffar. Detta bör analyseras vidare av lokala samordnare i partnerregionen. Den relativt höga andelen studenter som haft kontakt med sin LLU minst två veckor före VFU-period (84 %) är glädjande även om målet är 100 %. En förklaring till sen kontakt med LLU kan vara att studenten sent fått veta sin VFU-placering. Rutinerna vid placering av nya studenter bör ses över för att alla i god tid ska veta var man ska göra sin VFU. De ämnen där LLU i lägre grad är nöjda med informationen inför VFU-period bör se över rutinerna för detta. Den lathund inför VFU-period som utarbetades under hösten 2009 bör kunna vara en hjälp i arbetet. Förslag till åtgärder - Ämnen med lägre andel nöjda LLU rekommenderas att se över rutinerna för samverkan och information inför VFU-period till både LLU och studenter. - LSO analyserar kommunala skillnader och tillser att de lokala lärarutbildarna ges möjlighet att delta vid informationstillfällen och andra evenemang med högskolans lärarutbildare. - Utbildningsledaren för VFU ser tillsammans med LSO-gruppen över rutinerna vid placering av nya studenter. 14

Stöd av rektor/förskolechef och LSO 63 % av de lokala lärarutbildarna anser att rektor/förskolechef engagerar sig i den verksamhetsförlagda utbildningen och 76 % vet i vilka frågor de kan vända sig till den lokala samordnaren. Av de givna kommentarerna framkommer att många LLU anser att rektor/förskolechef har brist på tid och i vissa fall brist på engagemang vad gäller VFU. Stöd av rektor/förskoleschef och LSO kommunvis En kommunvis jämförelse visar en variation mellan 43 och 92 % vad gäller lokala lärarutbildares uppfattning att rektor/förskolechef engagerar sig i VFU. Se figur 10. Figur 10. Kommunvis redovisning av i vilken utsträckning lokala lärarutbildare anser att rektor/förskolechef engagerar sig i VFU. Kommuner med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Den kommunvisa jämförelsen visar att spridningen ligger från 58 till 100 % vad gäller lokala lärarutbildares kunskap om LSO s funktion. Se figur 11. 15

Figur 11. Kommunvis redovisning av i vilken utsträckning lokala lärarutbildare vet i vilka frågor de kan vända sig till den lokala samordnaren. Kommuner med färre än fem svarande är placerade längst till höger i figuren. Analys Lokala lärarutbildares stöd från rektor/förskolechef kan anses som betydelsefullt för partnerskolans fadderansvar för studenten. Rektor eller förskolechef ansvarar också enligt samverkansavtalet bl.a. för att LLU genomgår kurs för lokala lärarutbildare, deltar i seminarier och andra kompetenserbjudanden. Att LLU har en förståelse för LSO-funktionen torde också vara av betydelse för kvalitén i verksamheten. Förslag till åtgärder - LSO bör analysera läget i den egna kommunen och ev. vidta åtgärder för att LLU ska känna ett gott stöd från rektor/förskolechef samt vara medveten om den lokala samordnarens funktion. 16

Bilaga 1. Åtgärdstabell Förbättringsområden Förslag till åtgärder Studenter Analysera kommunala skillnader och ev. vidta åtgärder för att förbättra stödet till studenten från LLU, rektor och LSO Analysera och ev. förbättra samverkan mellan högskolans lärarutbildare och lokala lärarutbildare kring studenternas åtaganden (uppgifter mm) under VFU Utarbeta riktlinjer för uppgifter från högskolan under VFU-period Tydliggöra för studenter att tid för fältstudier ges vid annan tidpunkt än den för praktiskt lärararbete Lokala lärarutbildare Höja andelen LLU som genomgår/genomgått kursen Utbildning för lokala lärarutbildare Ansvarig Tid för uppföljning Forum för uppföljning LSO vt 2011 Rapport Utvärdering Inriktningar/ämnen Utbildningsledaren för VFU LSO Utbildningsledaren för VFU vt 2011 Ht 2010 vt 2011 Rapport Utvärdering Utbildningsledaren för VFU i samråd med inriktnings- /ämnesansvariga Utbildningsledaren för VFU HiGlärarmöte Ht 2010 VFUinformation + PM Rapport Utvärdering Analysera LLU-utbildningens innehåll och upplägg med fokus på studentstödet Undersöka behovet av och intresse för olika typer av utbildningar för lokala lärarutbildare Se över situationen och för inriktningar/ämnen/ämnesområden vad gäller andel utbildade LLU. Frågan diskuteras vid HiG-lärarmöte kring VFU. Kursansvarig för LLU-utbildning Utbildningsledaren för VFU LSO i samarbete med utbildningsledaren för VFU Inriktningar/ämnen Utbildningsledaren för VFU Årligen vt 2011 LSO-möte Avstämning i LSO-grupp Rapport Utvärdering Analysera kommunala skillnader och ev. vidta åtgärder vad gäller lokala lärarutbildares medvetenhet om den kommunala handlingsplanen Analysera kommunala skillnader och ev. vidta åtgärder vad gäller rektors och LSO s stöd till LLU LSO vt 2011 Rapport Utvärdering LSO vt 2011 Rapport Utvärdering 17

Förbättringsområden Förslag till åtgärder Bedömning av VFU Föra ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring bedömningsunderlagen Samverkan Se över situationen för inriktningar/ämnen/ämnesområden vad gäller rutiner för samverkan och information inför VFU-period till både LLU och studenter Analysera kommunala skillnader och vidta ev. åtgärder så att lokala lärarutbildare ges möjlighet att delta vid informationstillfällen och andra evenemang med högskolans lärarutbildare Organisation Se över rutinerna vid placering av nya studenter för att placeringarna ska vara klara i god tid före VFU-period och därigenom ge förutsättningar samverkan mellan högskolans lärarutbildare och LLU Föra kontinuerliga diskussioner kring dimensionering av inriktningarna för möjlighet till relevanta VFU-placeringar Ansvarig Inriktningar/ämnen i samarbete med LLU Tid för uppföljning vt 2011 Forum för uppföljning Rapport Utvärdering Inriktningar/ämnen vt 2011 Rapport Utvärdering LSO vt 2011 Rapport Utvärdering Utb.ledaren för VFU i samarbete LSO-gruppen Utbildningsledare i lärarprogrammet (inkl. utb.ledare för VFU) och LSO Vt 2010 Årligen LSO-möte vt 2010 Avstämning i LSO-grupp 18