Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa Sven Persson
Rapportens uppläggning Forskning om förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Hur ser det ut i Malmö? Vad har gjorts i Malmö? Förslag på åtgärder
Tidiga insatser viktigast Tidiga insatser i förskola är samhällsekonomiskt mycket lönsamma och har stor betydelse för att främja befolkningens hälsa.
Heckmans kurva
Förskolan är socialt utjämnande Barns förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden. Longitudinella studier har kunnat påvisa att förskolan har utjämnande socio-ekonomiska effekter genom att barn från resursfattiga miljöer och utsatta barn drar störst nytta av att vistas i förskola Dessa effekter har visat sig vara stabila över en längre tidsperiod.
Men För att förskolan ska ha positiva effekter ska kvaliteten i verksamheten vara hög. Den svenska förskolan håller, i internationell jämförelse, hög kvalitet, men det finns stor variation. Vad kan vi i Malmö göra för att utveckla förskolan?
Viktigast är kvaliteten i de pedagogiska relationerna
Kvalitet - process och struktur Vad möjliggör och hindrar goda pedagogiska relationer?
3.1 Likvärdighet och kvalitet Mål: Alla barn och unga i Malmö stad ska ha tillgång till likvärdig förskola/fritidshem/skola av hög kvalitet Resultatet av varje skolforms systematiska kvalitetsarbete ska ligga till grund för hur personalens fortbildning och vidareutbildning prioriteras. Barns och ungas inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och skola, utifrån de förutsättningar som råder på varje skolnivå, ska stärkas genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta gäller även föräldrainflytande.
Det behövs systematisk kvalitetsutveckling och utvärdering av gjorda insatser Ett arbete har påbörjats för att använda ECERS i en modifierad form för systematisk kvalitetsutveckling vid några förskolor i Malmö. Det arbetet är av värde för hela Malmö stad och behöver stödjas och utvärderas. Det flerspråkighetsprojekt som utvecklats inom stadsdelen Rosengård är ett bra exempel på systematisk kvalitetsutveckling inom ett för Malmö angeläget område, nämligen flerspråkighet. Även detta projekt behöver stödjas i framtiden och kunskaper kan spridas till andra stadsdelar.
Förskolan har störst betydelse för barn från resursfattiga miljöer och för utsatta barn För att kunna ge särskilt stöd till utsatta barn behövs ett kontinuerligt fortbildningsarbete av personal inom skola, förskola och fritidshem. I Malmö har Birthe Hagström (2010) framgångsrikt drivit ett fortbildningsprojekt kallat Små barn där förskolepersonal i Kirseberg utbildats att vara kompletterande anknytningspersoner. Kunskaper och erfarenheter från det projektet bör spridas över stadsdelarna. Fortbildningsinsatser bör riktas mot utsatta barn och barn i behov av särskilt stöd Resursteam bör inrättas i de stadsdelar som inte har något. Resursteamen bör organiseras i samverkan med andra sociala instanser i Malmö.
Förskolan som integrationsarena Förskolan har stor potential att vara kulturellt och språkligt gränsöverskridande och socialt utjämnande men det krävs en medveten pedagogik och hög utbildning bland personalen för att detta ska uppnås. Samarbete med föräldrar är en nyckelfaktor En förskola där personalen är känslomässigt involverade och har förmåga att stimulera barnen. Barn skapar hybrida kulturella identiteter genom att de ingår i flera olika sammanhang och kulturella referensramar. (Burchinald & Cryer 2003; Loeb et al, 2004).
Modersmålstöd Antal Inskrivna barn Andel (%) inskrivna Andel (%) barn i totalt andel (%) barn 1-5 år av barn 1-5 år därav kommune n antal i i befolkningen 1-5 år i med annat andel (%) ål d 15/10 er med 2010, n enskild förskola enskild modersmål moders- Kommun 1-5 år Samtliga kommuner 551 373 457 996 Storstäder 104 909 86 325 Göteborg 30 952 25 172 Malmö 19 261 15 727 Stockholm 54 696 45 426 0-3 år regi förskola än svenska målsstöd 5 5 19 83 16 19 21 5 8 26 82 21 35 21 5 7 17 81 13 29 19 5 9 15 81 12 50 12 5 9 35 83 29 33 27
Tvåspråkig personal I några av de mest invandrartäta stadsdelarna i Malmö har man satsat på tvåspråkig personal för att barnen ska ha möjlighet att kommunicera med vuxna på sitt eget språk. Tvåspråkighet är ingen tillräcklig kompetens
Stora fortbildningsinsatser behövs Stora fortbildningsinsatser behövs riktade mot tvåspråkig personal utan pedagogisk högskoleutbildning. Organisera pedagoger och barn med samma modersmål till samma avdelningar. Organisera småbarnsavdelningar där pedagoger och barn har samma modersmål och avdelningar för större barn med starkare fokus på svenska. Riktade insatser till vissa avdelningar och/eller vissa pedagoger för att utveckla pedagogernas barnfokus och arbetsmetoder Krav på tydliga och ur ett flerspråkighetsperspektiv väl genomtänkta planeringar när det gäller såväl måltider, samlingar, styrda aktiviteter och fri lek
Andel personal i stadsdelarna Andel med pedagogisk högskolutbildning - annan utbildning för arbete med barn i Malmö stads förskolor per stadsdel 2010-09-01 och 2011-09-01 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ce 10 Ce 11 Fo 10 Fo 11 Hu 10 Hu 11 Hy 10 Hy 11 Ped. Högskoleutbildning 60% 57% 49% 46% 56% 55% 52% 51% 61% 52% 52% 51% 50% 49% 43% 43% 53% 51% 68% 61% Annan utb för arbete med barn 40% 43% 51% 54% 44% 45% 48% 49% 39% 48% 48% 49% 50% 51% 57% 57% 48% 49% 32% 39% Ki 10 Ki 11 LB 10 LB 11 Ox 10 Ox 11 Rg 10 Rg 11 S I 10 S I 11 V I 10 V I 11
Ojämn fördelning av förskollärare Det är de socialt mest utsatta områdena som har lägst andel förskollärare medan mer välbeställda områden har en betydligt högre andel. Här finns dock betydande skillnader mellan stadsdelarna. I stadsdelen Västra Innerstaden är nästan 70 procent av personalen förskollärare och 30 procent barnskötare medan det i Rosengård är ca 57 procent barnskötare och 43 procent förskollärare. I stadsdelen Fosie finns också en majoritet av barnskötare. (Bilaga 1, diagram 6b, Malmö stad).
Rekrytering av förskollärare bör ske med andra medel Högre lön, bättre arbetsvillkor, mer planeringstid, mer och bättre kompetensutveckling till personalen i resursfattiga områden är några av de förbättrade villkor som skulle gynna en bättre fördelning av förskollärare i Malmö. Barnskötare i de områden som har flest barn med invandrarbakgrund har stor språklig samlad kompetens men saknar förskollärarutbildning. De bör därför ges större möjlighet till vidareutbildning till förskollärare, vilket sker idag om än i begränsad omfattning. Resurser bör användas för att i samverkan med Malmö högskola fortsätta och utöka satsningen.
Barns perspektiv och inflytande bör ges större utrymme En viktig slutsats från forskning om barns psykiska hälsa är att barn tidigt förstår att deras eget beteende såväl som hur andra beter sig påverkar hälsan. Tidiga erfarenheter av interaktion och samspel gör att barnet kan bedöma sitt eget hälsotillstånd såväl som andra barns utifrån sin egen och andras aktivitet. Barns perspektiv på deras egen vardag i förskolan bör alltid vara en del av utvärdering och systematisk kvalitetsutveckling.
Barngruppernas storlek och Motstridiga resultat. personaltäthet Flera studier pekar på att personaltäthet och antal barn i grupperna har betydelse för kvaliteten i interaktion och samspel, och att detta är mest betydelsefullt för de allra yngsta barnen och de utsatta barnen. (Asplund, Pramling Samuelsson och Kärrby, 2001; Balldin, 2010; Bremberg, 2001; de Shipper 2006, Love et al 2003; Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clark & Woolner, 2002; Skolverket, 2003).
Barn per avdelning storstadskommuner Kommun Samtliga Avdelningar totalt Antal Andel (%) avdelningar med 15 ba rn 16 17 ba rn 18 20 ba rn 21 25 26 ba rn Antal Antal barn barn avdel därav småbarnsavdelningar (0 3 år) Andel (%) småbarnsavdelningar med per 10 11 13 ning 14 16 17 barn barn barn bar kommuner 27 121 37 18 27 14 3 16,9 8 809 15 24 45 15 Storstäder 5 339 43 18 27 10 2 16,2 1 988 16 18 52 15 Göteborg 1 400 26 20 31 20 2 18,0 397 6 12 57 24 Malmö 853 29 24 29 13 6 18,4 212 11 17 47 25 Stockholm 3 086 55 15 25 4 2 14,7 1 379 19 19 51 11 n
Barns psykiska hälsa Inte mycket forskning om förskolans betydelse för barns psykiska hälsa. Försök att definiera psykisk hälsa, särskilt avseende barn, har resulterat i kopplingar till begrepp som motståndskraft, självreglering, social kompetens, delaktighet, engagemang och självkänsla. En kartläggning av visar att ett stort antal barn mellan 1 och 7 år växer upp med en förälder som har psykisk ohälsa. En mindre grupp barn, 1 2 procent, utstå upprepade fysiska övergrepp och ungefär vart tionde barn i Sverige beräknas vara i riskzonen med fara för sin fortsatta utveckling. Hos 2 5 procent finner man riktigt allvarliga problem. Skolprestation och psykisk hälsa påverkar varandra ömsesidigt. Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem (Gustavsson m.fl., 2010; Hagström, 2001, 2010, Socialstyrelsens hälsorapport, 2009)
Barns psykiska hälsa Barn som klarar sig bäst från svåra förhållanden är de som har minst en trygg relation till vuxna utanför familjen, får hjälp med att bearbeta sina smärtsamma upplevelser och hantera sin aktuella situation så bra som möjligt, samt upplever sammanhang och kontinuitet i livet. Minskad förekomst av utagerade psykiska problem om förskolan använder barncentrerad pedagogik. Samverkan mellan förskolor, föräldrar och sociala myndigheter är av största vikt om man vill hjälpa och förebygga hälsoproblem hos utsatta barn. Ojämn fördelning av utsatta barn i förskolan, trots forskning som visar att specifika insatser fungerar bäst när andelen barn från utsatta miljöer är under 10 procent. (Balldin, 2011; Bremberg, 2001; Cederblad 2003, Hagström 2010; Jespersen, 2006 ; Kihlbom 2003).
Förskolans fysiska miljö Förskolans rum bör ha verkstadskaraktär, gärna inredda med tydligt avgränsade hörn för olika områden. Barn behöver miljöer som inspirerar till olika typer av praktiska verksamheter och handlingar. Forskning beskriver brist på utrymme och trånga lokaler. Många förskolor är ursprungligen byggda för mindre barngrupper än vad som oftast förekommer idag, vilket begränsar möjligheterna att arbeta på det sätt man önskar. Behov av avskildhet och lugna rum framhålls, men det finns exempel på att höga ljudnivåer förekommer, även i vilrum. Nyare förskolegårdar är ofta små och insprängda i vanliga bostadskvarter där förskolebarn och boende måste samsas om utrymmet, vilket går ut över barnens rörelsefrihet och de blir mer passiva under utevistelsen. (Björklid, 2005, Eriksson, 2000; de Jong, 2010; Mårtensson (2004)
Rekommendationer för den fysiska miljön Barn ska kunna leka ostört med minsta möjliga avbrott i leken. Miljön ska vara självinstruerande så att barnen inte behöver be om hjälp utan kan klara sig själva. Material som betonas i förskolan, är material för rörelse och grovmotoriska aktiviteter inomhus. Värdefullt för barns lek, är tillgång till mycket löst material såsom stolar, kuddar, små bord och madrasser. Då ändrar barnen miljön så att det passar deras lektema. Det gäller även utomhus: små bräder, plankbitar, stenar och pinnar uppmanar barn till samspel med och förändring av miljön. Forskning visar att barn på naturrika förskolegårdar leker fler lekar, leker bättre i grupp och är mer uthålliga. De tränar dessutom sin förmåga till balans, vighet och koordination samt att springa både snabbt och uthålligt. (Björklid, 2005)