Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -
...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010
VA VA VA VA VA VA VA 5
Även från Va-verksamhetens perspektiv Bortskaffandet Säkerhet, teknisk, acceptans Flexibilitet Arbetsmiljö Investeringar driftkostnader Skala, samverkan Allt medan omgivningens krav uppfylls
Slam som resurs - växtnäring Fosfor ca 1,8 g/p,d totalt ca 5500 ton P/år Räcker till drygt 300.000 ha ca 13 % av landets åkermark Växttillgänglighet för kemiskt fälld fosfor? Bio-P Utvinning av fosfor från aska Tillgång på mineralgödsel-p. När stiger priset? Mullbildande material, kväve, mikronäringsämnen
Slam som resurs - energi Energi avloppsvattnet innehåller organiskt material motsvarande ca 200 kwh/p,år totalt ca 1,7 TWh 2/3 3/4 av denna energi finns i råslammet - rötning > 50 % till gas ca 75 kwh/p,år - förbränning med rökgaskondensering kan ge hetvatten för fjärrvärme - SCWO kan ge ånga med hög temperatur
Slam som resurs - tätskikt 2003-21 Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska. Erfarenheter, beständighet och andra... 2003-43 Linermaterial med aska och rötslam 2004-05 Regional eller lokal hantering av slam från tretton Västgötakommuner teknik, miljö och ekonomi 2006-01 Pilotförsök med flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt 2006-08 Täckning av deponier med aska och slam erfarenheter från tre fältförsök 2007-09 Uppföljning Kontroll av tätskiktskonstruktionen på Dragmossens deponi 2007-10 Flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskiktsmaterial vid sluttäckning av deponier en vägledning 2009-02 Uppföljning av provytor med tätskikt av FSA Gärstad deponi och Sofielunds deponi
Slam som resurs - täckskikt 2008-14 Vegetationsetablering i rötslam vid efterbehandling av sandmagasin Sammandrag: Växters effekt på rötslam utlagt som täckskikt på gruvavfall har undersökts. Förmågan att etablera sig i rötslammet, samt att förhindra läckage av näring och metaller skilde sig mellan olika arter. Mest effektivt fungerade etablering av energigräs, som minskade läckage av näring och metaller utan att ackumulera höga metallhalter i skotten. ------------------------------------------------------------------------------------------------ ------- Författare: Clara Neuschütz och Maria Greger, Botaniska institutionen vid Stockholms universitet
11
Avloppet är inte gjort för kemikalier Inte vår miljö heller 12
13
Syftet med REVAQ Nationell och lokal drivkraft för fortlöpande förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på kvaliteten på slammet men det ger också mindre miljöbelastning på våra sjöar, vattendrag och kustområden. Certifieringssystemet skall erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning Växtnäring från avloppsfraktioner ska produceras på ett ansvarsfullt sätt och kvaliteten ska uppfylla fastställda krav 14
Uppströmsarbete -> Giftfri miljö Det finns flera mål med uppströmsarbetet i samhället. Ett avloppsvatten som kommer till reningsverket med en mindre mängd svårnedbrytbara ämnen kommer att: orsaka färre störningar i den biologiska reningsprocessen förbättra arbetsmiljön för de som arbetar i reningsverken minska behovet av extra reningssteg och energianvändning efter den ordinarie avloppsreningen vara mindre förorenat när det behandlade vattnet går ut i recipienten. resultera i ett slam med mindre mängd svårnedbrytbara ämnen, vilket ökar chanserna att kunna nå det miljömål som Riksdagens beslutat om att återföra fosfor genom en bättre råvara kostnadseffektivisera VA-verkens drift ge större förtroende för VA-verksamheten Den enda strategi som samtidigt klarar dessa sju mål är uppströmsarbetet. 15
Långsiktiga mål med REVAQ Det långsiktiga målet är att innehållet av metaller och oönskade organiska ämnen i inkommande avloppsvatten inte skall överstiga det i klosettvatten. Långsiktigt bör halter av ej essentiella metaller i jordbruksmarken inte öka, utan balans mellan bortoch tillförsel skall råda. Som första delmål bör ackumuleringshastigheten av dessa metaller, senast år 2025, ej överstiga 0,2 % per år, dvs. halterna i åkermarken ska inte fördubblas i högre takt än 500 år. 2011-04-28 16
REVAQ-mål till år 2025 Kadmium 17 mg/kg P ingen ackumulering Ackumuleringshastigheten av spårelement ska ej överstiga 0,2 % PRIO-ämnen på utfasningslistan fasas ut Men avgörande för att kunna kommunicera REVAQ som ett trovärdigt system vi behöver kunna visa på resultat/regler som pekar mot målen 2025. Vi behöver bli bättre på att rapportera till och använda REVAQ:s årsrapporter. 2011-04-28 17
Certifieringssystemet består av: Certifieringsregler En kommenterande text med tolkningsunderlag till certifieringsreglerna Kursmaterial Handledning Mallar Exempel på instruktioner Digitalt på CD Rapportmallar Förslag till avtal med entreprenörer m fl 2011-04-28 18
Idag är 34 reningsverk certifierade = ca 50% av svensk slamproduktion Ytterligare ett tio reningsverk finns på intresselista för besiktning 2011 Prognos 2011: 35-40 certifierade reningsverk Rundringning till ej certifierade verk som avser att sprida slam på jordbruksmark visar att nästan samtliga har ambitionen och viljan att på sikt ansluta sig till REVAQ 2011-04-28 19
Slam-till-jordbruk-debattendebatten Tongivande är Gunnar Lindgrens och Lena Jarlövs nätverk Ren åker ren mat som arbetar med intensiv uppvaktning av Kvarnföreningen och alla stora livsmedelsindustrier Balanserade radioreportage om slam under sommaren 2010 i Sveriges Radio Flera bra tidningsartiklar under 2010 med fokus på den begränsade resursen fosfor Uppmärksamhet kring Landskrona och Lunds kommuner vill förbjuda all slamspridning i sina kommuner, besluten har överklagats. Miljööverdomstolen lämnade ej prövningstillstånd. Miljödomstolens dom som går mot Landskronas yrkanden står därmed fast. Skogsstyrelsen går emot fortsatta försök i större skala att använda slamgranuler i skog. Miljödomstolen gick på Skogsstyrelsens linje. Ärendet övrklagades ej av berörda skogsägare
Ny teknik utvinning av fosfor ur slamaska - ASH DEC Termokemisk behandling av aska från monoförbränning av slam Utvecklad inom ramen för EU-projektet SUSAN (www.susan.bam.de) Slamaska rostas vid ca 1 000 C under närvaro av MgCl 2 och CaCl 2, (50 200 g Cl/kg aska) Bildade metallklorider avskiljs ur processgasen 21
Pilotanläggning, Loeben, Österrike
ASH DEC Avskiljningsgrad: Cd, Cu, Pb, Zn: ca 90%, Mo: ca 80% Sn: ca 70% Ni, Cr, As: Obetydlig avskiljning Oberoende av teknik för P-avskiljning i avloppsreningsverk, men starkt beroende av temperatur Reaktionstid ca 20 min 23
ASH DEC Produktnamn PhosKraft PK Fertilizer : Pellets, ca 12% P 2 O 5 Produkt kan skräddarsys, t.ex. med extra N Produkterna är anpassade efter handelsgödselspridare Odlingsförsök: jämförbart resultat med handelsgödsel, MgCl 2 -produkt, ngt bättre än CaCl 2 -produkt. 24
ASH DEC Termokemisk process: 0,6-0,7MWh/ton produkt Pilotanläggning (300 kg aska/h) i drift 2008 2010 (Loeben, Österrike) Anläggning i Tyskland (16 000 ton aska per år, 2 ton/h), projektstart 2011, i drift 2012 Anläggning i Holland, möjlig driftstart 2013 Ca 95 % av avloppsvattnets fosfor kan återvinnas Råvara för gödseltillverkning 26
Ash Dec något för Sverige? Avfallsförbränning Positivt: Låg metallhalt Låg metallhalt Hygieniserad produkt Organiska ämnen destrueras Troligen lättare att få acceptans hos miljöorganisationer och livsmedelsindustri
Ash Dec något för Sverige? Forts Negativt: Finns inga monoförbränningsanläggningar i Sverige Höga/dyra reningskrav Lågt intresse från avfallsbranschen och gödselindustrin Energi- och kemikaliekrävande (Mullbildande ämnen förstörs) 28
Användningsområden som alltid borde finnas med i en bred slamstrategi : Slam som resurs tätskikt Slam som resurs - täckskikt Återanvändning av resursen fosfor? Läckage av fosfor och kväve?
Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -