TEKNIK Nämnd budget
Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden... 4 1.1 Nämndens uppdrag... 4 1.2 Verksamhetens omfattning... 4 1.3 Nämnd/styrelse... 4 1.4 Förvaltningens organisation... 5 2 Så här styrs kommunen... 7 3 Visionen visar vart vi vill... 8 4 Kommunens omvärldsanalys... 10 5 Nämndens omvärldsanalys... 12 6 Kommunfullmäktiges inriktningar... 14 6.1 Vår värdegrund, Bitt... 14 6.2 Valfrihet... 14 7 Nämndens inriktning... 15 8 Mål... 16 8.1 Ökat inflytande... 16 8.2 Bemötande och tillgänglighet... 17 8.3 Hälsosamt liv... 17 8.4 Trygg kommun... 18 8.5 Företagsvänlig kommun... 19 8.6 Fler ska åka kollektivt... 20 8.7 Minskad energianvändning... 20 8.8 Minskade koldioxidutsläpp... 21 8.9 En attraktiv arbetsgivare... 21 8.10 Avloppsvattnet ska minst vara 10 % bättre renat än gränsvärdena, på de fyra större reningsverken... 22 8.11 Utsorterat matavfall ska öka från års nivå... 22 8.12 Den totala avfallsmängden ska minska från års nivå... 22 8.13 Andel abonnenter som väljer abonnemanget "Matavfall blir biogas" ska öka... 22 9 Direktiv... 23 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige... 23 9.2 Direktiv från nämnden... 23 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer... 25 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått... 26 11.1 Prestationsmått... 26 12 Personalmått... 27 12.1 Resursmått... 27 12.2 Effektmått... 27 13 Ekonomi med kommentarer... 28 13.1 Driftbudget... 28 13.2 Investeringsbudget... 30 14 Intern kontroll... 34 14.1 Intern kontroll... 34 15 Kompetensförsörjningsplan... 39 15.1 Nuläge... 39 15.2 Attrahera/rekrytera... 39 15.3 Utveckla/behålla... 39 15.4 Avsluta... 40 Nämndbudget 2
15.5 Analys... 40 16 Policys, planer och program... 42 17 Taxor och avgifter... 43 Nämndbudget 3
1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Teknik ansvarar för planering, utbyggnad, drift och förnyelse av gator, gatubelysningsnät, kollektivtrafikanläggningar, parker, planteringar, lekplatser, trafik- och parkeringsanläggningar, Kungsbacka Bredbandsnät, vatten- och avloppsanläggningar, renhållning, återvinning och deponier. Nämnden ansvarar också för lokala trafikföreskrifter, trafiksäkerhetsarbete och färdtjänsthandläggning inom kommunen. Den skattefinansierade verksamheten omfattar i första hand Kungsbacka stad där kommunen är huvudman för allmän platsmark. I övriga kommundelar bistår nämnden med råd och information samt bidrag till enskild väghållning. VA-verksamheten bedrivs inom ett fastställt verksamhetsområde som omfattar den mesta samlade bebyggelsen och som successivt byggs ut efter ett va-saneringsprogram. Renhållningsverksamheten sker över hela kommunen. Kungsbacka bredbandsnät ska skapa förutsättningar för ett väl fungerande bredband till alla hushåll och företag i. 1.2 Verksamhetens omfattning Nämndens verksamhet sköts av förvaltningen för Teknik och leds av förvaltningschefen. På Teknik arbetar både visstidsanställa och tillsvidareanställda. Utöver dessa köps tjänster avseende personal-, ekonomi- och kommunikationstjänster av Service. Personalen är lokaliserade på flera platser. Administrativa och planerande funktioner finns i Stadshuset. Vatten- och avloppsverksamheterna finns i lokaler på Syrengatan, vattenverket vid Fjärås Bräcka och vid kommunens fyra större avloppsreningsverk. Driftverksamheten för trafik och park finns till stora delar på Lantmannagatan. 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden för Teknik har nio ledamöter och sju ersättare. Ärenden till nämnden bereds av ett arbetsutskott som består av fyra ordinarie ledamöter samt fyra personliga ersättare. Nämnd och arbetsutskott sammanträder normalt 11 gånger per år, en gång per månad med undantag för juli. Presidiet (Ordförande och Vice Ordförande) sammanträder minst 1 gång per månad med undantag för juli. Nämndbudget 4
1.4 Förvaltningens organisation Planeringsverksamheten Planeringsverksamhetens uppdrag är att planera och projektera ny- och återinvesteringar i kommunens VA-anläggning, trafiknät, belysning, parker och grönytor. Utöver det har verksamheten ansvar för drift av belysning samt viss skogsskötsel och myndighetsutövning i form av lokala trafikföreskrifter etc. kopplat till trafikingenjörsrollen. Verksamheten är uppdelad i två enheter en med ansvar för VA-planering och en med ansvar för Infrastrukturfrågor kopplade till trafik och park. Bredband, Renhållning & Tillstånd Den interna verksamheten på Kungsbacka Bredbandsnät sysselsätter idag 2 årsarbetare, inklusive verksamhetschef. Utöver detta används externa projektörer och projektledare för de delar som hanteras inom förvaltningen för Teknik. Det interna resursbehovet väntas öka något inför då verksamheten kommer att fokusera mer på områdesnät, villabyggnation och förtätning vilket kräver mer resurser än tidigare då fokus låg mer på stambyggnation och att skapa ett moget fibernät. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad och har sedan omläggningen 2011 stadigt förbättrat driftsresultatet. Intäkterna från den kommersiella och kommunala verksamheten täcker idag kostnaderna för drift och utbyggnad av densamma inom Kungsbacka Kommuns geografiska område. Renhållningsverksamheten ansvarar för insamling av hushållsavfall från ca 30 000 hushåll. Inom ramen för hushållsavfall inkluderas även tömning av slam fram enskilda avlopp, latrin samt ansvar för återvinningscentralerna. För elektronikavfall och kyl/frys ansvarar kommunen för mottagning vid återvinningscentralerna. Verksamheten är även entreprenör för glasinsamling från återvinningsstationer. Nämndbudget 5
Tillståndsverksamheten ansvarar för färdtjänsthandläggningen inom. Byggledningsverksamheten Byggledningsverksamheten ansvarar för upphandling och byggledning av anläggningsentreprenader med Teknik som huvudman, men även byggledning för andra huvudmän i kommunal regi, exempelvis Planering och Exploatering. Normalt leds 15-20 projekt samtidigt. Byggledarna utför även besiktningar och kalkylering av anläggningsentreprenader samt har kontrollansvar enligt krav från Plan & Bygg. Vidare agerar byggledarna vid behov stöd för tekniska frågeställningar avseende anläggningsentreprenader. Byggledning debiterar sin tid mot de projekt de leder. Det innebär att avdelningen är nollbudgeterad. Driftverksamheten Driftverksamheten inom förvaltningen består av följande enheter: Vattenproduktion, Ledningsnät, Avloppsrening samt Trafik & Parkdrift. Direkt under verksamhetschefen finns dessutom ett laboratorium. Vattenproduktionen förser varje år Kungsbackas invånare med över fyra miljoner kubikmeter friskt och gott dricksvatten. Dricksvattnet kommer huvudsakligen från Fjärås bräcka och är bland de bästa i Sverige. Ledningsnät ansvarar för drift, skötsel, underhåll och ombyggnader av cirka 70 mil vattenledningar, 70 mil spillvattenledningar och 40 mil dagvattenledningar. Avloppsrening ansvarar för sex kommunala avloppsreningsverk: Hammargård, Kullavik, Lerkil, Ölmanäs, Öjersbo och Gällinge infiltrationsanläggning. Idag är cirka 55 000 personer anslutna till det kommunala avloppssystemet. Trafik & Parkdrift ansvarar för drift- och underhåll av gator, vägar, cykel- gångbanor samt torgytor inom kommunens allmänna platsmark, i huvudsak i centralorten. Parkverksamheten omfattar anläggning och skötsel av kommunens parker och gräsytor. Nämndbudget 6
2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 7
3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget 8
Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 9
4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget 10
11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 11
5 Nämndens omvärldsanalys Teknik står inför en rad utmaningar som påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Nedan följer fem trender som Nämnden för Teknik anser vara av stor vikt för Tekniks verksamheter. 1. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur när fler åker mellan bostad och arbete Kraven på en kollektivtrafik som fungerar, har ett bra utbud och är säker blir allt högre. Kraven på att kunna nyttja cykelvägar och promenadstråk blir också allt viktigare för medborgarna. Möjlighet att arbeta hemifrån i allt högre grad inom vissa yrkeskategorier på grund av förändrade arbetssätt samt kanske eventuellt högre bensinpris. Det kommer att krävas större miljötänk, hållbara transporter som gynnar pendling till och från kommunen på grund av att det blir mer vanligt. Högre standard på gång- och cykelvägar och kollektivtrafik kommer att krävas. Det kommer dessutom att bli allt högre krav på snabbhet och tillgänglighet via bredband, inte bara i fastigheter utan av dem som nyttjar kollektivtrafik och andra färdmedel. Hot och möjligheter: Ökade krav på kollektivtrafik medför krav på fler och tätare linjer. Det medför ett förändrat bilresande och andra slags krav på pendelparkeringar för cykel och bil etc. En ökad cykelanvändning medför en annan slags belysning av cykelvägar, fler cykelvägar med bättre standard och snöröjning av cykelvägar. Det kommer behövas tänkas nytt när det gäller stråkutbyggnad, dvs när det gäller gångvägar och promenadstråk. Fler arbetar hemma vilket medför ännu högre krav på utbyggt bredband. Men om allt fler nyttjar kollektiva färdmedel förändras kraven på att nära service istället behöver finnas allt närmre (mataffär, vård, skola, idrott etc.) 2. Medvetenheten om energi- och miljöfrågar ökar Ökat fokus på energi-, miljö- och hållbarhetsfrågorna har skapat flera olika krav från nationella myndigheter och allmänhet. Detta kan vara ökade krav på att skapa ett grönare samhälle, ökade krav på hållbara gröna transporter som t ex eldrivna fordon, liksom att kraven på att minska avfallsmängderna ökar. Att agera ekonomiskt hållbart, ekologiskt hållbart men också socialt hållbart blir allt viktigare. Den regionala avfallsplanen "A2020" driver också på utvecklingen inom områden som rör kommunens verksamhetsområden kopplande till denna. Hot och möjligheter: Ökade krav på resurshushållning, biogasproduktion och fosforåtervinning blir allt viktigare, med inom verksamheterna synliga utmaningar idag. Slamåterföringen till jordbruksmark blir också allt viktigare för att möta framtidens utmaningar. Det kommer finnas ett ökat behov av information till medborgare kring dessa utmaningar då en del av dem är viktiga att skapa större medvetenhet kring. Internt kommer detta leda till försvårade upphandlingar med ett behov av större kunskap kring upphandlingsgången. Detta medför krav på ökad kompetens hos personalen kring dessa utmaningar. Hållbarhetsfokuset skulle kunna leda till en taxehöjning för medborgarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till missnöje. Det skulle också kunna medföra en form av hållbarhetsredovisning, medföra nyrekrytering då det skulle kunna finnas ett större behov av ny kompetens. Därutöver skulle ett annat behov vara utbildning av befintlig personal kring vad ett fokus på hållbarhet skulle kunna innebära för verksamheterna. 3. Tillväxt- och arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommuner och kommunal service Det blir allt viktigare att vara en attraktiv arbetsplats och attraktiv arbetsgivare. Kraven på kompetensförsörjning blir allt mer aktuell i och med generationsväxlingen framöver. Det finns Nämndbudget 12
också ökade krav på att rekrytera och behålla yngre medarbetare samtidigt som kompetens hos äldre medarbetare bör tas om hand innan de lämnar förvaltningen. Samtidigt finns en press ifrån det ekonomiska hållet och kraven på effektivisering av kommunala verksamheter blir större. Många myndigheter har omstrukturerats de senaste åren mot att skilja de verksamheter som har en utförande eller utvecklande roll och de som har en tillsynsutövande roll. Ledarskapet blir också allt viktigare i takt med att kraven på effektivitet ökar. Hot och möjligheter: Det blir allt viktigare med modiga ledare och fokus förflyttas från periferi till uppdrag ifrån själva organisationen. Man skulle kunna få en mer reflekterande organisation som blir av större dignitet om man möter dessa förändringar. En ökad användning av sociala medier skulle kunna generera bättre kommunikation med medborgare och att erkänna sina misstag och vara mer prestigelösa i kommunikationen skulle kunna inge ett större förtroende hos medborgarna och medarbetarna. Men detta skulle också kunna medföra ökade krav på personalen mer stress och en större upplevd otydlighet i uppdraget. Det skulle också kunna leda till ökade krav på ökad flexibilitet när det gäller arbetstider, krav på mer effektivare möten etc. Att möta dessa förändringar skulle i bästa fall kunna leda till ökad trovärdighet, bättre image, gott medarbetarskap för och inom kommunens verksamheter. 4. Klimatförändringar ökar och ändrar förutsättningarna för kommunens arbete Kraftig nederbörd och stigande nivåer på senare tid kräver anpassning av avloppshanteringen för att skydda infrastrukturen. Risker för mikrobiell förorening har ökat i och med detta. Det blir allt viktigare att veta hur man ska skydda vattnet och barriärerna. Kraven från medborgare på förberedelse och åtgärdsplaner blir allt högre. Det finns mindre tolerans för störningar. Hot och möjligheter: Något som i hög grad skulle påverka nämndens alla verksamhetsområden skulle kunna vara strömavbrott, höga nivåer (hav och åar), torka, vattenbrist, kraftiga skyfall, utsläpp av föroreningar, fastigheter översvämmas, missnöje hos kunder etc. Det kommer krävas större investeringar i ledningsnät, flera barriärer vid vattenverk, vilket leder till ökade kostnader och höjd VA-taxa. Fokus på regional samverkan blir en nödvändighet i framtiden. Det kommer medföra att ökade krav på katastrofplanering. Kunskap om provtagning och analys blir än mer nödvändigt vilket i sin tur kommer medföra ökade krav på personalresurser. 5. Samarbete mellan instanser ökar Samarbeten mellan kommuner samt mellan kommun och stat/näringsliv ökar. Så gör även samarbeten över sektorsgränser. Detta kräver nya arbetssätt och nya organisatoriska lösningar. Hot och möjligheter: Att bli en attraktiv samarbetspartner, öppna upp för samarbete för att få nya kompetenser samt att dela med sig av intern kompetens ger fler möjligheter till samarbete. Detta kan dock försvåra den lokala förankringen och det finns risk att det mest blir diskussion kring samarbeten istället för riktiga åtgärder. Nämndbudget 13
6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget 14
7 Nämndens inriktning Trygghet Teknik arbetar för att skapa en trafiksäker kommun, förutsättningar för att vara en cykelstad och för att göra det attraktivt, tryggt och enkelt att välja kollektivtrafik. Bemötande Samhällsbyggaren Teknik samverkar med andra förvaltningar, arbetar strategiskt och verkar i hela kommunen. Teknik ska underlätta för enskilda och företag. Det ska finnas en aktiv tvåvägskommunikation mellan medborgare och nämnd och alla som kontaktar Teknik ska få ett gott bemötande. Miljö Teknik ska ligga i framkant i miljöarbetet. I en kretsloppspark skapar Teknik förutsättningar för återanvändning. Teknik ska arbeta strategiskt med att bygga ut vatten- och avlopp för att säkra en god miljö i kommunens vattendrag. Arbetsmiljö Arbetsplatsen Teknik värnar om hög kompetens som säkerställer en fortsatt stark utveckling i framkant. Teknik ska vara en attraktiv arbetsplats med tydliga uppdrag och god beredskap för förändringar. Förvaltningens arbetsplatser ska vara utformade för att passa alla medarbetare utifrån likabehandling. Bitt används som ett instrument i all verksamhet. Förvaltningen ska kännetecknas av en god anda, ett sammanhållet Teknik och ett bra ledarskap. Ett gott samarbete mellan nämnd och förvaltning ger ett bra resultat och god service. Nämndbudget 15
8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. 8.1 Ökat inflytande Nämndbudget 16
KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 48 49 50 8.2 Bemötande och tillgänglighet KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet 60 61 62 63 71 70 73 75 69 72 72 75 8.2.1 Andelen nöjda Renhållningskunder ska öka från års nivå Nöjd medborgarindex för Renhållning i SCB:s undersökning 2014 74% 80% 85% 90% 8.2.2 Nöjd medborgarindex för VA i SCB:s undersökningska vara minst 87 Nöjd medborgarindex för VA i SCB:s undersökning 2014 86% 87% 87% 87% 8.3 Hälsosamt liv Nämndbudget 17
KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 8,1 8,1 8,2 8,2 8.3.1 Minska antal bostäder inom Kungsbacka väghållningsområde över 60 dba eller 75 dba max med 13 per år Antal bostäder inom Kungsbacka väghållningsområde över 60 dba eller 75 dba max ska minska med 13 per år -13-13 -13 8.3.2 Antal cyklar som passerar mätpunkterna Hanhals, Varlavägen och Lidens torg ska öka med 5%. Antal cyklar som passerar mätpunkterna Varbergsvägen, Lindens torg och Varlavägen 233 883 257 856 270 749 284 286 8.4 Trygg kommun KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 66 66 67 68 8.4.1 Förse abonnenter med dricksvatten, minst i enlighet med Livsmedelverkets krav på kvalitet, dvs inga otjänliga prov Tekniks egen mätning, antal otjänliga prov 0 0 0 0 Nämndbudget 18
8.4.2 Öka mängden sålt vatten i förhållande till producerat vatten med 2 % varje år Mängden vatten som säljs, i förhållande till det som produceras. Sålt vatten/producerat vatten (%) 75,8% 79,8% 81,9% 83,9% 8.4.3 Bjud in till 4 trygghetsvandringar och 2 trygghetscyklingar per år. Antal trygghetsvandringar och trygghetscyklingar som Teknik bjudit in till 8.4.4 Minska mängden källaröversvämningar 6 6 6 Antal källaröversvämningar totalt, st/1000 serviser. Målet är nedåtgående trend på rullande 5-årsperiod. 1,04 0,35 0,3 0,25 8.4.5 Minska leveransavbrott på ledningsnät Leveransavbrott på huvudledning för vatten (min/brukare och år). Målet är en nedåtgående trend på rullande 5- årsperiod. 4,06 4 3,5 3 8.5 Företagsvänlig kommun KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Nämndbudget 19
Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 63 67 68 69 8.5.1 Kungsbacka Bredbandsnät ska möjliggöra anslutning med fiber i alla utvecklingsområden till företag Andel utvecklingsområden till företag där Kungsbacka Bredbandsnät möjliggjort anslutning med fiber 100% 100% 100% 100% 8.6 Fler ska åka kollektivt KF:s formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Antalet resor med kollektivtrafiken 7 100 7 500 7 700 8 000 8.7 Minskad energianvändning KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 171 160 155 150 8.7.1 Minska mängden tillskottsvatten med 2 % varje år Tillskottsvatten till de fyra största reningverken (%) 44,8% 40,8% 38,8% 36,8% Nämndbudget 20
8.7.2 Minska energianvändningen i förhållande till producerad drickvattenmängd vid vattenverket i Fjärås Bräcka med 1 % årligen Energianvändning per producerad dricksvattenmängd (kwh/m3) 0,2 0,2 0,19 0,19 8.8 Minskade koldioxidutsläpp KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 7,5% Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar -6,5% -7,5% -7,5% -7,5% 8.9 En attraktiv arbetsgivare KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer - 8,6 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 93 118 120 Andel heltid 96% Timavlönade omräknat till heltid 6 8.9.1 Teknik ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna MMI, Motiverad Medarbetar Index. Mäts vartannat år. - - 80 Nämndbudget 21
8.10 Avloppsvattnet ska minst vara 10 % bättre renat än gränsvärdena, på de fyra större reningsverken Tekniks egen mätning, Ja=1 Nej=2 1 1 1 8.11 Utsorterat matavfall ska öka från års nivå Andel matavfall som återvinns genom biologisk behandling inklusive hemkompostering enligt Avfall Sveriges beräkningsmodell 60% 65% 70% 70% 8.12 Den totala avfallsmängden ska minska från års nivå Hushållsavfall kg/pers för kärl och säckavfall (både matavfall samt restavfall) 200 190 185 180 8.13 Andel abonnenter som väljer abonnemanget "Matavfall blir biogas" ska öka Andel abonnenter som väljer "Matavfall blir biogas" 77,4 80% 83% 85% Nämndbudget 22
9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige 9.1.1 Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.2 Direktiv tillgänglighet av handlingar KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.2 Direktiv från nämnden 9.2.1 Ta fram riktlinjer för hur Teknik ska beakta barnkonventionen i framtida projekt 9.2.2 Väl frekventerade gång- och cykelvägar ska vara belysta år i syfte att öka tryggheten för kommuninvånarna 9.2.3 Förvaltningen ska öka standarden vid 3 hållplatser per år i glesbyggd fram till för att öka tryggheten för kommuninvånarna 9.2.4 Förvaltningen ska under redovisa statusen på VA-verksamheten i en övergripande rapport, genom att sammanställa befintliga VA-rapporter 9.2.5 Implementera ett sammanhållet och strukturerat introduktionsprogram. Under ska alla nyanställda ha genomgått en enhetlig introduktion. Förklaring av målet/direktivet Samtliga nyanställda ska genomgå ett enhetligt introduktionsprogram. Introduktionsprogrammet ska vara uppdelat i tre delar, kommunens introduktionsprogram, förvaltningens introduktionsprogram samt förvaltningens introduktionsprogram. Samtliga nya chefer ska genomgå Nämndbudget 23
s introduktion för nya chefer 9.2.6 Under ska en förstudie till en Kretsloppspark vara genomförd Nämndbudget 24
10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklaration Efter att anmälan har kommit in till Teknik ska vi så fort som möjligt spärra av eller varningsmarkera beläggningsskador som kan orsaka person- eller materiella skador. Vi ska åtgärda skadan senast nästkommande arbetsdag. Övriga skador ska vi åtgärda inom en månad under perioden april - november. Efter att anmälan kommit in till Teknik ska vi så fort som möjligt spärra av eller varningsmarkera skador på belysningsanläggning som kan orsaka personskador. Fel på belysningsanläggning som innebär att en eller flera belysningsstolpar är ur funktion ska åtgärdas inom tre veckor. Snöröjning inleds genom att arbetsledaren kallar ut insatsstyrkan senast då 8-10 centimeter snö fallit. Gatutypen "Huvudgata med hastighet 60 km/tim" åtgärdas antingen genom förebyggande saltning, eller saltning i samband med plogning inom två och en halv timme från att snöfallet upphör eller arbetsledaren kallat ut. Gatutypen "Övriga huvudgator och lokalgator" åtgärdas genom plogning och flisning inom sex timmar från att snöfallet upphör eller arbetsledaren kallat ut. Gatutypen "GC-vägar och busshållplatser" åtgärdas genom plogning och flisning inom sex timmar från att snöfallet upphör eller arbetsledaren kallat ut. Snövallar och högar till hinder för sikt eller verksamhet ska vara bortforslade inom två dagar. Vi lovar att information om vattenläckor där fler än 25 fastigheter är berörda ska finnas på kommunens hemsida senast tre timmar efter att läckan anmälts. Vi ska under vardagar klockan 7-16 snarast reparera vattenläckor på huvudledningar och distributionsledningar. Vattentankar eller tappställe ska finnas vid det område som berörs av läckan senast tre timmar efter det att vattenläckan upptäcktes. Vi ska under övrig tid snarast reparera vattenläckor på huvudledningar och distributionsledningar om tio fastigheter eller fler berörs av läckan eller annan fara kan uppkomma på grund av läckan. Vattentankar eller tappställe ska finnas vid det område som berörs av läckan senast fyra timmar efter det att vattenläckan upptäcktes. Vid utebliven hämtning av hushållsavfall enligt hämtningsschema ska vi hämta avfallet senast dagen efter att anmälan kommit in till entreprenören. När återvinningscentralerna är öppna ska det alltid finnas personal tillgänglig för att informera besökarna om sortering. Efter att felanmälan rörande svartfibernätet kommit in till Kungsbacka Bredbandsnäts serviceoperatör påbörjas felavhjälpning inom en timme klockan 8-17. Övrig tid påbörjas felavhjälpning inom två timmar. Vid fel på enskild förbindelse med nivå SLA1 (Bas) påbörjas felavhjälpning inom fyra timmar klockan 8-17. Övrig tid påbörjas felavhjälpning så fort som möjligt, dock senast nästa vardag. Vid fel på enskild förbindelse med nivå SLA2 (Utökad) påbörjas felavhjälpning inom fyra timmar klockan 8-17. Övrig tid påbörjas felavhjälpning inom 12 timmar. Vid fel på enskild förbindelse med nivå SLA3 (Total) påbörjas felavhjälpning inom två timmar klockan 8-17. Övrig tid påbörjas felavhjälpning inom fyra timmar. Nämndbudget 25
11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Prestationsmått Kungsbacka Bredbandnät PTS Rapportnummer PTS- ER :7 Bredbandskartläggning 2010 KBA 2010 Riket 2011 KBA 2011 Riket 2012 KBA 2012 Riket KBA Riket Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Andel invånare med faktisk tillgång till bredband med minst 100 Mbits/s Andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband med minst 100 Mbits/s 5,90% 33,10% 7,90% 39,60% 10,28% 44,00% 17,62% 49,30% 5,60% 27,20% 8,80% 34,90% 10,85% 39,40% 17,19% 43,70% 12,30% 41,60% 14,20% 45,90% 17,36% 49,80% 21,96% 53,60% 7,70% 32,30% 11,40% 38,30% 14,85% 43,00% 18,76% 46,20% Nämndbudget 26
12 Personalmått 12.1 Resursmått Nyckeltal 2011 2012 Total antal anställda 123 123 128 Andel anställda kvinnor 32% 33% 35% Andel anställda män 68% 67% 65% Totalt antal årsarbetare 119 121 125 Andel heltid 93% 96% 96% Andel kvinnor som har heltid 85% 92% 92% Andel män som har heltid 96% 99% 99% Andel deltid 7% 4% 4% Andel kvinnor som har deltid 15% 8% 8% Andel män som har deltid 4% 1% 1% Andel kvinnor som är chefer i relation till andel kvinnor som är medarbetare 0,41% 0,42% 0,48% Andel män som är chefer i relation till andel män som är medarbetare 1,3% 1,28% 1,27% Antal medarbetare per chef 15 17 21 12.2 Effektmått Nyckeltal 2011 2012 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 2,7% 2,8% 3,5% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 3,2% 2,2% 3,5% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 2,5% 3% 3,5% Nämndbudget 27
13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 11 juni 2014 om Kommunbudgeten och plan -. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget och sammandrag investeringsbudget -2019. 13.1 Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2014 Budget Summa Kommentar till ramfördelning driftbudget Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-11 om Kommunbudget och plan -. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget och sammandrag investeringsbudget - 2019. 13.1.1 Skattefinansierad verksamhet Ramfördelning skattefinansierad verksamhet Ramfördelning Bokslut Budget 2014 Budget Nämnden för Teknik 1000 1000 1000 Administration, Trafik & 88 987 97419 106655 Park samt byggledning 89987 98419 107655 Analys Den skattefinansierade verksamheten är tilldelad 107 655 tkr i totalram. Av dessa utgör 41 965 tkr kapitalkostnader för återkommande/löpande investeringar. -8 675 tkr i interna köp som i förvaltningsbudgeten skall fördelas mellan trafik och park, vatten och avlopp, renhållningen samt Kungsbacka bredbandsnät. Volym- och prisförändringar innebar en tillökning av 1 940 tkr. 13.1.2 Bredband Driftram Bredband Bokslut Budget 2014 Budget Intäkter 11 105 11 976 12 637 Kostnader -10 862-11 455-11 350 Nämndbudget 28
Bredband Bokslut Budget 2014 Budget Resultat 243 521 1 287 Bokslutsdisposition -243-521 -1 287 Resultat 0 0 0 Analys För budgetår förväntas ett överskott på 1,2 mkr, under förutsättning att vi inte tappar antal avtal på anslutningar utan ökar dessa i antal. Den största utbyggnationen de närmasta åren kommer att genomföras genom att erbjuda fiberanslutning av villor och detta medför högre kapitalkostnade med också högre ersättning från kommunikationsoperatören. 13.1.3 Vatten och avlopp Driftram Vatten & Avlopp Bokslut Budget 2014 Budget Intäkter 117 533 138 373 133 715 Kostnader -117 708-140 111-135 844 Resultat -175-1738 -2129 Bokslutsdisposition 175 1 738 2 129 Resultat 0 0 0 Analys För budgetåret förväntas ett underskott på 2 129 tkr. Beräknat med en taxehöjning av brukningsavgiften med 4 %. Höjningen motiveras av de succesivt ökande kapitalkostnader. De senaste åren har präglats av stora investeringar, bland annat ett nytt reningsverk i Lerkil, omoch nybyggnation av reningsverket i Kullavik och utbyggnad av kommunalt VA i flera saneringsområden. Budgeten för år 2014 är simulerad med hänsyn till följande: Befolkningsprognosen för kommunen som ger underlag för antal tillkommande abonnenter. Kommande och pågående va-saneringar och gemensamhetsanläggningar. Den specifika förbukningen, dvs förbrukningen per person av vatten väntas vara oförändrad under perioden. Brukningsavgifen har antagits stiga med prognos KPI framtagen av konjukturinstitutet, undantaget då 4 % taxehöjning föreslås. Driftkostnader är generellt uppräknat med 3 % per år, vilket inrymmer såväl kostnadshöjningar, effektiviseringar och ökade volym pga fler abonnenter. Elkostnader antas öka med 3 % per år. Kommunens internränta antages till 2,5 % Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån den av TEN beslutade investeringsplan. Kullaviks reningsverk antas aktiveras i januari. I samband med driftsättningen aktiveras anläggningen i anläggningsregistret och avskrivningarna påbörjas. För ett normalhushåll som förbrukar 150 m3 vatten årligen ökar kostnaden från 5 640 kr inkl moms Nämndbudget 29
år 2014 till 5 866 kr inkl moms (226 kr). 13.1.4 Renhållning Renhållning Bokslut Budget 2014 Budget Intäkter 42 138 41 889 56 692 Kostnader -50 032-50 719-55 833 Resultat -7894-8830 859 Bokslutsdisposition 7 894 8 830-859 Resultat 0 0 0 Analys Verksamheten ansvarar för insamling av hushållsavfall från ca: 30 000 hushåll. Inom ramen för hushållsavfall inkluderas även tömning av slam från enskilda avlopp, latrin samt ansvar för återvinningscentralerna. För elektronikavfall och kyl/frys ansvarar kommunen för mottagning vid återvinningscentralerna. Verksamheten är även entreprenör för glasinsamling från återvinningsstationerna. har de senaste åren haft en jämförelsevis låg taxa som till stor del kunnat finansieras genom att del av driftkostnaderna täckts av en renhållningsfond som vid årsbokslutet för 2011 var på ca 23 miljoner kronor för att vid årsbokslutet vara på drygt 11,9 miljoner kronor. För att täcka kostnadsökningar har uttaget från renhållningsfonden under de senaste åren ökat vilket medfört att fonden beräknas vara nere på ca 1,2 miljoner kronor efter 2014. Prognosen inför pekar på att renhållningsverksamheten jämfört med senaste prognos för 2014 får kostnadsökningar på drygt 3,5 miljoner kronor netto. Kostnadsförändringarna beror till stor del på förändrade ersättningsnivåer i de upphandlingar som genomförts under 2014. Ersättningar för behandling har minskat med 1,6 miljoner kronor medan kostnader för insamling, transporter, drift av återvinningsstationer och omlastningsstation samt extern kundtjänst och fakturering har ökat med ca 4,5 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer ökade kostnader på ca 0,25 miljoner kronor avseende avskrivningar och räntor. Intäkterna från taxor för insamling av hushållsavfall beräknas bli runt 33,5 miljoner kronor för 2014. För att renhållningstaxorna ska täcka självkostnaden krävs det inför en intäktsökning via taxorna på totalt ca 15 miljoner kronor. 10,7 miljoner kronor av dessa femton miljoner beror på kostnader som tidigare täckts av renhållningsfonden och resterande ökning beror på ökade kostnader enligt beskrivningen ovan. 13.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut Budget 2014 Budget Plan Plan -19 Nämndbudget 30
Investeringar Bokslut Budget 2014 Budget Plan Plan -19 Summa Kommentarer investeringsbudget 13.2.1 Skattefinansierad verksamhet Investeringar Investeringar Bokslut Budget 2014 Budget Plan Plan -19 Löpande investeringar 12 472 13 200 14 720 15 120 53 320 Övriga investeringar 46 638 Inventarier,system,fordon mm 2 500 1 000 Gator,vägar o parkeringar 6 538 25 000 4 000 71 000 Väster om ån-teknik projekt 3 000 10 000 10 000 Parker,grönytor o lekplatser 700 5 000 14 000 Belysning 8 004 8 300 1 000 Gång- o cykelvägar 27 314 10 000 26 000 58 000 Kungsbackaån o Söderån 22 979 20 000 10 000 20 000 Upprustning av stadsenteer enligt Fördjupade översiktplan 2 000 2 000 3 000 7 000 Hållplatser 4 000 4 000 4 000 Ombudgeteringar -570 Summa 59 110 88 965 95 720 78 120 223 320 Analys Fokus kommer vara planering,projektering och byggande av gång-och cykelvägar samt gångpassager. Fortsatt planering av översvämningsskydd. Nämndbudget 31
13.2.2 Bredband Investeringar Investeringar Bokslut Budget 2014 Budget Plan Plan -19 Kungsbacka Bredband 12 362 18 859 13 875 16 325 40 925 Summa 12 362 18 859 13 875 16 325 40 925 Analys Samförläggning kommer att ske med de byggnationer som sker i kommunen av kommersiella aktörer och den kommunala verksamheten. Byggnationen av omådesnät för villor kommer att öka under året. Fortsätta ersätta radio länkar och på de ställen vi hyr fiber med egen fiberförbindelse. 13.2.3 Vatten och Avlopp Investeringar Investeringar Bokslut Budget 2014 Budget Plan Plan -19 Investeringar tkr 89 066 Fordon och inventarier 2 100 1 200 2 100 5 400 Vattenproduktion 13 267 3 600 1 100 3 300 Vatten och avlopp,distribution 25 450 17 500 13 500 27 000 Avloppsproduktion 44 434 5 300 5 400 17 100 Nya serviser -5 500-5 500-5 500-5 500 Va-sanering enl VAsaneringsprogram 6 000 6 000 6 000 6 000 Summa 89 066 85 751 28 100 22 600 53 300 Nämndbudget 32
Analys 13.2.4 Renhållning Investeringar Investeringar Bokslut Budget 2014 Budget Plan Plan -19 Renhållning 1 738 0 1 000 500 1 500 Ny återvinningscentral Klovsten 0 0 74 1 521 23 396 Summa 1 738 0 1 074 2 021 24 896 Analys Renhållningsverksamheten kräver under de närmaste åren en ökad investeringstakt för att kunna nå en acceptabel nivå. Merparten av detta kommer att ske på våra tre återvinningscentraler på Barnamossen, Åsa och Klovsten. Denna ökade investeringen är för att förbättra arbetsmiljön på våra tre ÅVC anläggningar. Nämndbudget 33
14 Intern kontroll 14.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Nämndens uppdrag Reglemente - Nämnden för Teknik Beslutanderätt på Teknik Risk att ansvaret mellan nämnden och förvaltningen för Teknik inte är klarlagt. Konsekvens: Allvarlig. Sannolikhet: Mindre sannolik 2 Delegation för nämnden för Teknik Översyn årligen före årsskifte Nämnden för Teknik Uppfylla Kungsbacka kommuns vision om jämställdhet Risk att Teknik inte arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor Konsekvens: Lindrig. Sannolikhet: Sannolik 2 Jämställdhetsplan för Teknik Handlingsplan bör tas fram. Vissa delar följs upp i budget Förvaltningschef Staffan Hallström Projekt ska styras enligt Kungsbackas projektmodell Risk att Teknik inte hanterar projekt enligt Kungsbackas projektmodell Konsekvens: Lindrig. Sannolikhet: Möjlig. 2 Projektverktyg, investeringshandbok en, projekthandboken Projekt redovisas i nämnd. Uppföljning av effekt och ekonomi Förvaltningschef Staffan Hallström Respektive chef Kommunikationsarb etet ska bidra till att uppnå de mål som KF och nämnden beslutat om samt underlätta och utveckla förvaltningens arbete. Risk att Tekniks kommunikation internt och externt inte fungerar Konsekvens: Kännbar. Sannolikhet: Möjlig 3 Kommunikationspla n Teknik 2014- Aktivitetsplan för kommunikation på Teknik Aktivitetsplan följs upp Förvaltningschef Staffan Hallström, Kommunikatör Öka andelen miljöanpassade fordon samt höja trafiksäkerhetsnivån Risk att Tekniks fordon inte är säkra och miljövänliga i den utsträckning som krävs i kommunen Konsekvens: Kännbar. Sannolikhet: Möjlig Riktlinjer för fordon och arbetsmaskiner på förvaltningen på Teknik Rutin för uppföljning ska tas fram Förvaltningschef Staffan Hallström Tekniks fordonsgrupp Nämndbudget 34
RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens 3 Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Uppfylla arbetsmiljölagens krav Risk att Teknik inte uppfyller arbetsmiljölagens krav Konsekvens: Kännbar Sannolikhet: Möjlig 3 Ledningssystem för arbetsmiljö enligt OHSAS 18001 Årlig uppföljning i ledningsgrupp. Intern revision. Förvaltningschef Staffan Hallström Hantering av dokument Risk att dokument på förvaltningen inte hanteras korrekt. Konsekvens: Allvarlig. Sannolikhet: Möjlig 3 Dokumenthanterings plan Revideras löpande. Kommer att ses över. Förvaltningschef Staffan Hallström Uppfylla krav för elsäkerhet Risk att Teknik inte uppfyller krav på elsäkerhet. Konsekvens: Kännbar Sannolikhet: Möjlig 3 Riktlinjer för elansvar på Teknik. Skötsel- och kontrollprogram för el-anläggningar Tillsyn från myndighet Förvaltningschef Staffan Hallström Enhetschef Vattenproduktion Ulf Carlsson Behörig elektriker. Säker produktion av dricksvatten Risk att Teknik producerar dricksvatten som inte uppfyller kraven. Konsekvens: Allvarlig. Sannolikhet: Mindre sannolik. 2 Egenkontrollprogra m för vattenproduktion. Driftövervakning. Beredskapsrutiner i jourpärm. Inbrottslarm. Tillsyn av Miljö- och hälsoskydd Enhetschef Vattenproduktion Ulf Carlsson Säker leverans av dricksvatten Risk att Teknik inte levererar dricksvatten enligt kvalitetsdeklaratione n. Konsekvens: Kännbar. Sannolikhet: Mindre sannolikt 2 DUF-plan. Beredskap. Jourpärm. Egenkontroll. VA-banken Enhetschef Ledningsnät Bengt Gustafsson Enhetschef vattenproduktion Ulf Carlsson Avloppsvattenrening uppfyller ställda krav Risk att Teknik inte renar avloppsvattnet i enlighet med villkoren. Konsekvens: Kännbar. Sannolikhet: Möjlig 3 Egenkontrollprogra m enligt Miljöbalken. Driftövervakning. Beredskap med rutiner i jourpärm. Drift- och skötselinstruktioner. Tillsyn av Miljö- och hälsoskydd. Årliga Miljörapporter Enhetschef Avlopp Magnus Lundblad Återföring av växtäring med Risk att Teknik levererar icke Certifiering enligt REVAQ. Styrande Besiktning av SP. Interna revisioner. Enhetschef Avlopp Magnus Lundblad Nämndbudget 35