axel nr 02.13 Ta datorn i hand Nytt arbetsredskap sparar tid Stena Recycling Där fantasin aldrig tar slut USA tar täten Så blev krisbranschen lönsam Nära depån Säkrare vagnleveranser till kund 6Heta hösttips Vinnarskallen Jan Kilström är ny VD för Green Cargo. Han är tävlingsmänniskan som aldrig ger sig. Han tror på en vändning för företaget redan nästa år. Dessutom: 34 nya klimatintyg Vagn via webben Mr Case har ett case
Innehåll_#02.13 foto: jakob lundberg foto: canadian national railway company Innehåll 22 03. Bilden I Sverige kaklar vi badrum, kök och golv men även utomhusmiljöer, för miljoner varje år. 04. Grönt i tiden Hösten är här. Sex tips på hur du förgyller årstiden. 05. Spårat Branschnyheter, forskning och statistik. Bolaget CN lastar i Brampton, Ontario. 16»I den här branschen är vi vana att snabbt hitta lösningar för att tillfredsställa kunden.«jan Kilström, VD Green Cargo, 06. Porträttet Jan Kilström är VD för Green Cargo sedan i maj. Läs om hur han ska fixa svarta siffror. 10. Hemma hos Stena Recycling hanterar 2,5 miljoner ton avfall per år. Vi besöker anläggningen i Halmstad. 14. Problem & lösning Ny lösning med vagndepåer gynnar kunderna. 14 Lokföraren Mattias Messelt tycker att handdatorn effektiviserar arbetet. 16. Utblick Nordamerikanska tåglogistikföretag var i kris men går nu som på räls. 20. Möte med Kandensiske Rodney Case ska få Green Cargo lönsamt igen. 22. I fokus Med den nya handdatorn går jobbet lättare och snabbare för lokföraren Mattias Messelt. Välkommen till nya Axel på ny bana! kan inte vår personaltidning Axel skickas även till våra kunder? Idén kom från vår Marknadsavdelning och vi tyckte att den var lysande. Flera kunder hade redan bett att få Axel och innehållet i tidningen är ju aktuellt för både medarbetare och kunder: vårt arbete med säkerhet och punktlighet, artiklar om våra kunder, omvärldsspaningar och förstås mer interna reportage om enheter och personer inom Green Cargo. Ett engagerat arbete drog igång och slutresultatet håller du nu i din hand. Vi vill erbjuda intressanta artiklar i en form och struktur som jag hoppas att du som läsare ska uppskatta. Som medarbetare hos Green Cargo får du också fyra extra sidor i mitten av tidningen med artiklar och notiser som gäller just dig. Hur lyckades vi med nya Axel? Har du tips på artiklar? Hör av dig till axel@greencargo. com Trevlig läsning! Lena Bjerkesjö Keisu, chefredaktör Är en kund- och personaltidning från Green Cargo, Sveriges punktligaste godstågsbolag. Chefredaktör: Lena Bjerkesjö Keisu lena.bjerkesjokeisu@greencargo.com Ansvarig utgivare: Marcus Öhlin Produktion: Nor diska Tidningsbolaget www.tidningsbolaget.se Redaktör: Juan Martinez juan.martinez@tidningsbolaget.se Formgivning: Karin Niklasson Omslagsfoto: Ulf Berglund Tryckeri: Danagård Litho 2 axel
helkaklat_bilden Denna vägg på Valhallabadet i Göteborg är utsmyckad med små keramiska plattor mosaik. 11 miljoner m² keramiska plattor, eller kakel som vi vanligen säger, förbrukades i Sverige under 2012. Merparten importeras från Italien, Spanien och Portugal och används oftast till nybyggnation eller renovering av badrum och kök. En stor del av dessa volymer kommer per järnväg till Green Cargos terminal i Malmö, där vi mellanlagrar och lastar om för vidare transport ut i landet. källa: byggkeramikrådet foto: matton collection/johnér axel 3
I tiden K a r i n Nik la s s on 1. Appsvamp Visste du att det finns 130 arter kremlor i Norden? Eller att du kan träna din hund att hitta kantarellerna? Svampplockning blir allt mer populärt bland svenskarna. Och höst är svamptider. Med svampguidens app kan du se bilder på 100-tals svampar (bra om du är osäker!), geotagga dina bästa ställen och dessutom få tips på bra recept. 7 2 1 2 3 4 1 1 2 2 2. Bli jägare online Jägareförbundet ger numera alla möjligheten att ta jägarexamen på nätet. Via organisationens webbsajt kan du i din egen takt läsa in utbildningen. Efter att du har betalat kursavgiften om 1 995 kronor gäller inloggningen i sex månader. Läs mer på Jagareforbundet.se Höstigt För många är hösten favoritårstiden. Efter sommarvärmen tar vi fram tjockare kläder, beger oss ut i skogen och letar svamp. Eller passar på att ta jägarexemen via nätet. Axel spanar in höstens trender. Text Juan Martinez 3. Vattentätt! Håll koll på vattenpelarna när du köper nya regnkläder i höst. Skalplagg med mer än 3 000 mm vattenpelare räknas som regntäta, men inte vattentäta. För att ha ett garanterat vattentätt plagg krävs en vattenpelare på över 10 000 mm. Men blir du trots allt blöt, så är det i normala fall inte kläderna som läcker. Sitter du i snö med helt nya Gore-texbyxor, så bildas kondens innanför plagget. Ovan: Haglöfs Lim II Jacket, vattenpelare 28 000 mm, cirkapris 2 000 kronor. 4. Stryktåliga bilder Med Sony Handycam HDR- AS15 kan du fånga det mesta av friluftslivet på bild. Kameran är både stryk- och vattentålig och går att fästa på kläderna. Pris: Cirka 2 000 kronor. 5. Malmö bästa cykelstaden Den är inte bara Sveriges falafelhuvudstad och Zlatans födelseort. Malmö är också landets bästa stad att cykla i, enligt organisationen Copenhagenizes index för de cykelvänligaste städerna 2013. Internationellt sett hamnar Malmö på en sjunde plats. Bästa staden i världen att cykla i är Amsterdam, enligt rankningen. Military training handlar om att utmana sig, bygga laganda och kämpa hårt. Utomhus. Gymkedjan Sats version kallas Mud. 6. Uppställning! Traditionellt sett har träningen flyttat inomhus när höstmörkret lägger sig. Men numera är det lera, snålblåst och handskar som gäller. Militärträning sprider sig nämligen som en löpeld över landet. I höst hakar flera av de stora gymkedjorna på trenden och lanserar egna pass med militärträning. foto: c sats 4 axel
Spårat foto: anna lund I USA körs godståg som är upp till 3 000 meter långa. Ökad längd! miljö. Forskare vid KTH föreslår i en ny rapport ökad längd på godstågen, för att gynna miljön. Längre godståg är mest effektivt, men vi föreslår även högre hastigheter och större axellast, säger Oskar Fröidh vid KTH till Ny Teknik. När det blivit allt trängre på spåren har godstrafiken hamnat i kläm, eftersom godståg i dagsläget är långsamma och hejdar de allt snabbare persontågen. Fröidh menar att en lösning är att göra godstågen längre, från dagens maxlängd på 630 meter till två kilometer. Dessutom hävdar han att det går att öka maxhastigheten från dagens 100 km/tim till 140. Halkan är här spårhalka. Runt den här tiden på året brukar spårhalka, eller lövhalka, vara ett återkommande problem. Den orsakas av dagg, höstlöv och barr som faller ned och lägger sig som ett glatt underlag mellan lokens hjul och rälsen, vilket ger en halkeffekt. Trafikverket har en beredskapsplan för hur operatörer och entreprenörer ska jobba mot halkan. Bland annat kan man sanda banorna för att ge bättre friktion och använda högtryckstvätt, men också planera eventuella tågmöten på banan bättre. Trafikverket använder sig också av ett effektivt medel, Electra Gel, vilket appliceras på banorna. Iakttagelser av misstänkt spårhalka kan rapporteras via Trafikverkets hemsida. Spårhalkan infaller i regel vecka 39 45. foto: pj wedell 563 000 ton CO2 släpptes inte ut förra året tack vare att godset gick med Green Cargos tåg, i stället för med lastbil. 40 miljoner i stöd för ERTMS signalsystem. Green Cargo har fått sin ansökan till EU om finansiellt stöd för installation av ERTMS-utrustning på lok beviljad med 4,3 miljoner euro cirka ( 37,3 miljoner kronor). Green Cargo fick den största tilldelningen av de åtta järnvägsföretag som beviljades stöd. Det här bidraget hade vi inte riktigt vågat hoppas på, därför känns det extra roligt. Vi lyfte fram vårt samarbete med Trafikverket i den fortsatta utvecklingen av ERTMS i Sverige och det kan ha medverkat till att vi fått EU-bidrag ännu en gång, säger Klas Andersson på Inköp, ansvarig för ansökan. Första ERTMS-loket godkänt signalsystem. Det allra första elloket i Sverige som är utrustat med ERTMS är nu godkänt av Transportstyrelsen. Det är Green Cargos lok Rd-E 1084 som nu kan tas i kommersiell drift på banor som både är utrustade med det traditionella signalsystemet ATC och med det nya EU-anpassade ERTMS. Godkännandet innebär att Green Cargo har kunnat påbörja serieinstallation av ERTMS på fler Rd-lok. Det andra elloket har rullat in på vår verkstad i Eskilstuna för ombyggnation och ytterligare 14 lok kommer att byggas om under hösten och vintern. Behovet av ellok med denna utrustning är stort då allt fler transporter sker på ERTMS-utrustade banor, som exempelvis Botniabanan och Ådalsbanan. Sedan tidigare har Green Cargo 17 diesellok av typen Td med ERTMS-utrustning. Fotnot: ERTMS står för European Rail Traffic Managament System och är ett standardiserat säkerhetssystem för järnvägar som möjliggör effektiv gränsöverskridande tågtrafik. foto: lars-åke kjellsson axel 5
Porträttet_Jan Kilström Green Cargos nya VD foto: Peter Lydén Jan ger sig aldrig Han är en extrem vinnarskalle som i sin tidiga ungdom var en av Sveriges bästa i pingis. Nu ska Jan Kilström vända flera års dåliga resultat till stabil lönsamhet. Det är en stor utmaning, men jag är säker på att vi kan klara att få bolaget lönsamt igen, säger Jan Kilström. Text Håkan Lövström Foto Ulf Berglund»De värsta kanterna har väl rundats av. Jag kan numera själv inse när jag har gått över gränsen och då också be om ursäkt direkt.«jan Kilström är inte den som ger sig i första taget. När vi lockar honom med på en fotografering efter jobbet har vi medvetet valt att även ta bilder med träningskläder på. Fotografen ber honom gång på gång att ta om löpsteget framför kamerablixtarna. Vi befinner oss på en liten bergknalle i utkanten av Stockholm. Trots att det blir 25:e eller 30:e gången han ombeds springa upp på stenarna faller det inte honom in att gnälla och säga nu räcker det. Istället uttrycker Jan Kilström bara en beundran för hur noggrann fotografen är och försöker följa instruktionerna om att dra upp benet högre eller titta lagom mycket in i kameran. Ska jag göra något ska det bli bra, konstaterar Jan Kilström som vill vara en vinnare i allt han gör. Han berättar om sig själv som en extrem tävlingsmänniska. Under ungdomsåren var han en av Sveriges tio bästa i bordtennis och då var det inte helt ovanligt att en racket slogs sönder i vredesmod när vinnarskallen inte kunde kontrolleras. De värsta kanterna har nog rundats av. Jag kan numera själv inse när jag har gått över gränsen och då också be om ursäkt direkt, förklarar Jan Kilström. Uppväxt i Borlänge med föräldrar som båda var lärare fanns det inte någon självklar väg som Jan skulle välja. Men pappan var utbildad ingenjör innan lärarbanan och för Jan blev det tekniskt gymnasium. Sedan fortsatte han till Lunds Tekniska Högskola, även om hans personlighet och intressen inte var typiska för den som ville bli ingenjör. Jag gillar språk och musik och är en tydlig känslomänniska. När jag kom till Lund för att läsa till maskiningenjör insåg jag att kurskamraterna hade lite annan profil. Jan Kilström har lätt för att prata om sig själv och beskriver gärna sina egenskaper, oavsett om de är positiva eller negativa. Jag är väl inte den som själv är bäst på att skapa struktur. Därför har jag gärna medarbetare omkring mig som är bättre på den biten. En av mina styrkor är väl snarare att jag med erfarenhet vet att det går att hitta lösningar på ett snabbt och flexibelt sätt. Jan Kilström använder en idrottsmetafor: Han säger att han är van att kunna ta många frågor på volley. Med erfarenhet och magkänsla kan lösningarna vara både enkla och snabba. Här kommer min långa erfarenhet från logistik och transporter in. I den här branschen är vi vana att snabbt hitta lösningar för att tillfredsställa kunden. Jag är van vid 6 axel Läs mer! Jan var rädd för Dracula!
Jan Kilströms långa erfarenhet av logistikbranschen har gett honom en vana att snabbt hitta lösningar som kan vända en trend. axel 7
Porträttet_Jan Kilström den här problematiken från min tid på Frigoscandia och tidigare som VD för ett åkeri, berättar Jan Kilström. Sedan studietiden har han bland annat också hunnit jobba på en patentbyrå. Gemensamt för alla arbetsplatser var att man snabbt såg Jan Kilströms ledaregenskaper. Han blev befordrad gång på gång och fick allt högre positioner. Jag vill alltid ta min kapacitet ett steg till. Jag tänjer hela tiden på mina gränser. Börjar det bli bekvämt och utan utmaningar så är jag inte längre intresserad. Utmaningarna var också en del av det som gjorde VDjobbet på Green Cargo så intressant. Inte minst då han ser Green Cargos erbjudande som mer än en produkt eller tjänst. Green Cargo erbjuder en framtidslösning. Men tyvärr är bolaget och produkterna inte tillräckligt kända. Trots mina tre år som VD på Frigoscandia visste jag inte mycket om Green Cargo. För att få direktkontakt med slutkunder måste vi vara beredda och ha kompetens att komplettera vår tåglösning med annat än tåg. Här behöver vi jobba nära andra transportföretag förklarar Jan Kilström. Det finns gott om utmaningar i att vända Green Cargos negativa resultat. Under årets sex första månader är förlusten 119 miljoner kronor. Trots de röda siffrorna är Jan Kilström mycket positiv kring en vändning. Vi kan inte sitta stilla och hoppas på att exempelvis transporterna av tidningspapper återigen ska komma upp till samma nivåer som tidigare. Det sker strukturella förändringar på marknaden som gör att vi måste se över hela vårt nätverk. Jan Kilström har inlett en process där man ska titta på hur Green Cargos nätverk ska se ut i framtiden och hur företaget kan effektivisera organisationen. Green Cargo har under många år levt med att besparingar gjorts enligt osthyvelsprincipen med förhoppning om att förlorade volymer kommer att återvända när konjunkturen vänder. För att bolaget ska nå en hållbar lönsamhet med positivt resultat också i en lågkonjunktur måste vi nu mer från grunden anpassa såväl nätverk som organisation till dagens marknad. Allt detta samtidigt som vi måste göra marknadsinsatser och få upp försäljningen inom områden där vi idag inte är så starka. Jan Kilström berättar att Green Cargo nu har fattat beslut om att utöka säljstyrkan så att man kan befinna sig på den tyska marknaden flera dagar i veckan. Vi har bara åtta procent av marknaden när det gäller transporter mellan Sverige och utlandet. Här finns en tillväxtpotential. Samtidigt måste vi hitta samarbete med de andra transportföretagen. Under mina tre år som VD på Bring Frigoscandia vet jag inte att någon från Green Cargo var på Frigoscandia och försökte sälja in ett samarbete. Men Jan Kilström är inte orolig över att det ska gå att få Green Cargo lönsamt. Han ser en stor kraft i företagets engagerade och yrkeskunniga personal. Många har verkligen ett stort hjärta och engagerar sig utöver det vanliga för järnvägen och de transporter vi dagligen gör. Den kraften är viktig att behålla och jag har redan i dag ett bra samarbete med de fackliga organisationerna, säger han och tillägger: Fakta. Jan Kilström Ålder: 47 år. Familj: Hustrun Lotta och barnen Carl, 15, och Ebba, 13. Bor: Lund. Intressen: Sport, vin och Leksand. Bäst med jobbet: Utmaningen i att medverka till att Green Cargo kommer upp på rälsen igen. Bästa tågminne: inbromsningen i Ånge (körde själv!). Oanad talang: Bakar gott matbröd.»många har ett stort hjärta och engagerar sig utöver det vanliga för de transporter vi dagligen gör.«med rätt åtgärder kan vi få Green Cargo att börja tjäna pengar igen. Exakt hur lång tid det tar får vi återkomma till, men vår tydliga ambition är att kunna visa vinst under åtminstone senare delen av 2014. Med andra ord är detta en utmaning som vinnarskallen Jan Kilström bara måste gilla. Han ger sig inte förrän bolaget går med vinst. För att klara den stora press han nu sätter på sig själv måste han också ha ett andningshål i vardagen. När han pendlar mellan jobbet i Stockholm och familjen i Lund blir löpning och några gympass i veckan oumbärliga. 8 axel
Tre röster om Jan Maria Jönsson, kvalitets- och miljöchef på Bring Frigo AB, tidigare kollega:»det är spännande att arbeta med Jan! Han får mycket att hända och det är snabba ryck. Jan ställer höga krav på dem han arbetar med, men har samtidigt ett stort hjärta och visar respekt och omtanke. Jag minns när han bad mig arbeta rätt mycket övertid under några veckor för att färdigställa ett viktigt projekt. Min svärmor fick rycka in för att ta hand om mina barn under den här perioden och när projektet var klart skickade Jan blommor till henne som tack för insatsen, vilket var väldigt uppskattat!«ola Nyström, före detta lagkamrat i Falu BTK och extern IT-konsult på Green Cargo:»Jag minns honom som en sympatisk kille som alla tyckte om. Visst kunde han bli förbannad vid pingisbordet, han var ju tävlingsmänniska som oss andra, men aldrig att han tog ut det på motståndaren på ett ofint sätt. Jan var snyggast klädd redan då. Några skandaler kan jag inte komma på. Enda incidenten jag minns är när vi bodde på hotell med laget 1981. Jan blev så rädd av en Draculafilm vi såg, att han var tvungen att plocka ut sina linser.«träningen har blivit lika nödvändigt som att sova och äta för mig. Jag mår fysiskt inte bra om jag har varit borta från träningen för länge. Men han erkänner också att han njuter av idrott, och då framförallt fotboll, även i tv-soffan. Jag är nog något av en idrottsnörd när det gäller resultat och tabeller. Du kan fråga mig om resultat och målgörare i fotbolls-vm i Spanien 1982 och jag lovar att kunna svara, säger Jan Kilström med en blandning av stolthet och förlägenhet. Se, där kom vinnarskallen fram igen. Jan Kilström kommer inte att ge sig. Det kan vi alla vara säkra på. Jonas Kilström, lillebror:»han har alltid varit extremt tävlingsinriktad. Vi spelade båda pingis och Jan vann oftast sina matcher. Men om det någon gång var så att han förlorade ville man inte vara i samma idrottshall. Då fick han sina utbrott och skrek så det verkligen hördes. Numera spelar vi hockeyspel när vi träffas på jularna. Han vill fortfarande inte förlora. Men om han gör det förstörs i alla fall inte julfirandet.«foto: thinkstock axel 9
Hemma hos_stena Recycling Årets klimatkomet Läs mer på sidan 12. Detaljarbete. Här jobbar företaget med att återvinna metaller och annat som kan användas i nya produkter. 10 axel
Stena Recycling_Hemma hos Gyllene skrot Stena Recycling gör avfall till något värdefullt. Visionen är att vara den obestridda ledaren inom återvinning i Sverige. Avfall är det som finns kvar när fantasin har tagit slut, säger regionchefen Clas Hultqvist. Text Marcus Olsson Foto Adam Ihse Läs mer! Hanterar 2,5 miljoner ton per år. axel 11
Hemma hos_stena Recycling Lars Eriksson och Staffan Wikström har just anlänt till Stena Recyclings anläggning i Halmstad. Här kan 400 000 ton material per år återvinnas. Det smäller och tjuter från metallen som vrids och slås sönder. Tre stora hjullastare hämtar varsin container från järnvägsvagnar några meter bort. De tömmer innehållet i högar nedanför maskinen som krossar materialet. I andra änden kommer det ut som finfördelade metallbitar. Det är full fart och en helt vanlig dag på Stena Recycling AB:s återvinningsanläggningar i Halmstad. Vi hanterar enorma mängder material som sedan blir till nya råvaror. Här sönderdelar och sorterar vi avfallet till nya rena råvaror som sedan används i exempelvis tillverkningsindustrin, säger Clas Hultqvist, som är regionchef för Stena Recycling i Halland. Kapaciteten i Halmstad är 400 000 ton per år. De förädlade råvarorna som vi tar fram används till nyproduktion inom en rad olika industrier. Det är allt från stål- till pappersindustrin och nästan allt tänkbart däremellan. En ovan besökare har svårt att särskilja skrothögarna och deras innehåll från varandra. I en hög ligger cykelhjul med rostiga ekrar, i en annan felstansade metallbitar och i en tredje olika begagnade järnrör. Jag kommer ihåg första gången jag kom till en riktig skrotgård. Det var för 13 år sedan, säger Clas Hultqvist. Hur kan man ha koll på allt som mest ligger i stora högar, undrade jag. Vi har runt 90 olika kvaliteter av material här och det måste vara ordning och reda för att vi i slutändan ska kunna leverera rena förädlade råvaror till våra kunder. Vi måste göra exakta analyser för att vår kund ska få rätt mate rial till sina tillverkningsprocesser. Vi har analysinstrument som visar precis vilka legeringar det är. Långtradare med återvinningsmaterial stan nar till på en platta vid ingången och vägs innan de rör sig inåt på det stora området. Gaffeltruckar susar mellan högarna. Det! Grattis Årets Klimatkomet 2013 blev Stena Recycling AB. Priset ger Green Cargo till ett företag som utifrån sina förutsättningar har gjort stora förbättringar av sin logistiks klimatpåverkan. Läs mer på www. greencargo.com här är en av Stena Recyclings närmare 100 återvinningsanläggningar runtom i Sverige. Företaget hanterar 2,5 miljoner ton återvinningsmaterial per år. Järn och annan metall utgör ungefär hälften av det. Papper, plast, elektronik, farligt avfall, glas och trä bland annat återvinns och bearbetas också. Företaget ingår i Stena Metallkoncernen, som även sysslar med finansiell verksamhet och internationell handel med stål, aluminium och olja. Stena Recycling är en del av samhällskedjan. Vi möter samhällets behov av återvinning och förädling av avfall till nya råvaror. Vi erbjuder våra kunder klok och effektiv hantering av det avfall som uppkommer i kundens verksamhet. Och det ska vara lönsamt för alla parter, säger Clas Hultqvist och fortsätter: Uppdraget i sig är egentligen ganska enkelt att förklara. Vi ska tillsammans med kunden och våra samarbetspartner tjäna pengar varje dag på 12 axel
Stena Recycling_Hemma hos Innovation. För Stena Recycling och Clas Hultqvist är det ett nyckelord. Stena Recycling har åtagit sig att till år 2020 minimera sin klimatpåverkan med 40 procent. Ett led i det är att maximera järnvägstransporten. en hållbar återvinning och förädling. Det gäller att vi ligger nära kunden, och att de är nära oss. Vi jobbar med varje enskild kund utefter det specifika företagets förutsättningar och behov. Innovation är ett återkommande ord i samtalet med Clas Hultqvist. Utveckling är ett nyckelord. Det här är en process som aldrig stannar av. Det sker mikro- och makroinnovationer hela tiden, i stort sett varje dag eftersom omvärlden och kundernas behov ständigt förändras. Alltifrån innovativa lösningar som sändare för fyllnadsgrad i spilloljetankar, vägghängd komprimeringsutrustning till smarta förvaringsskåp för farligt avfall. Dessa ska leda till effektivare och säkrare hantering för våra kunder. Vi utför forskning för att hela tiden vara i framkant. Vi ligger med örat mot rälsen för att se vad eftermarknaden behöver och för att kunna anpassa oss efter vad industrierna vill ha. Vi har utvecklat något som vi kallar Stena Solutions. Det är en helhetslösning där vi inventerar kundens behov i dag och i framtiden. Vi ser till att det finns effektiv logistik och tar reda på vilka utmaningar vi måste möta för att effektivisera verksamheten i alla led. Vi gör täta uppföljningar med våra kunder och det ger resultat, berättar Clas Hultqvist. Företaget strävar efter att finnas på plats när kunder behöver tjänster lokalt, regionalt och internationellt. Stena Recycling arbetar med allt från den lilla näringsidkaren till multinationella storföretag. Att vi verkar inom så många olika branscher ger oss unika kunskaper inom återvinningskedjan. Vi har alltid varit ett familjeägt företag och det visar på ett tydligt sätt att vi är en långsiktig aktör inom de områden som vi har valt att specialisera oss på. 90 olika kvaliteter av material finns och behandlas på olika sätt i Halmstad. Fakta. Stena Recycling Bildades: 1939. Medarbetare: Drygt 1 000 anställda. Omsättning: 7,7 miljarder kronor 2011/2012. Samarbetet: Green Cargo transporterar åt Stena Recycling mellan ett tiotal orter. Transporterna går mellan interna anläggningar, från Stena Recyclings kunder och till de egna anläggningarna samt mellan anläggningar och hamnar. Idag körs cirka 450 000 ton per år på järnväg. axel 13
Problem & lösning_vagndepåer Flexiblare rutiner för tomvagnar sparar tid & pengar På rätt plats i rätt tid Operativa vagndepåer ger större chans till säkrare och snabbare vagnleveranser. Och de har ekonomiska och praktiska fördelar. Vår tillförlitlighet som trygg transportör ökar väsentligt när vi har rätt vagnar i depå nära kunden, säger Pär-Johan Wedell på Green Cargo. Text Peter Willebrand illustration Hans von Corswant? Problem. Hur möter vi bättre kundernas återkommande behov av vagnar på vissa platser?! Lösning. Vagndepåer i nära anslutning. Pär-Johan Wedell, chef för Fordonsstyrning. I höst ökar Green Cargo takten på att skapa strategiska operativa vagndepåer nära kunden. Vagndepåer passar i områden där kunder har ett återkommande och förutsägbart behov av vagnar. För många kunder är en säker vagnförsörjning betydligt viktigare än att transporten går snabbt, säger Pär-Johan Wedell, chef för Fordonsstyrning på Green Cargo. Nyckeln ligger i optimeringen av tomvagnarnas utnyttjande. Ett sågverk får till exempel vanligtvis två veckor på sig att leverera ett sålt parti trävaror till hamn för vidare leverans. Oftast finns redan den sålda volymen i färdiglagret. Den direkta tillgången på vagndepåernas tomvagnar förenklar då sorteringsarbetet på plats i sågverket. Men det finns fler fördelar. Sågverken vet ofta hur stora volymer som ska lastas ut per dag. Därför kan vagndepåerna också användas som ett slags leveransbuffert i väntan på destinationsadress. Vid bokning anger dessa kunder behov av vagntyp och datum, men själva destinationen först vid utlastning. Tidigare drog administrationen av ombokningar och ändringar för dessa kunder mycket resurser. Med det ändrade arbetssättet har vi fått en helt annan effektivitet och kvalitet, säger Thomas Andersson, chef på Kundservice i Malmö. Vi har också lärt känna kundens bokningsmönster och kan till viss del förutse deras behov, särskilt vad gäller pappersbruken, säger Kristine Greider, gruppledare på Kundservice i Hallsberg. Hittills finns depåer i Gävle, Västerås och Borlänge. Under hösten startar vi depåer i Göteborg, Halmstad, Nässjö, Ånge och Haparanda, berättar Stefan Franzén på enheten Vagn. Ambitionen är utöka antalet depåer ytterligare. Vi väljer ut orterna utefter kundernas behov och ser var det finns lämplig spårkapacitet i närheten. Målet är att förstås att rätt vagntyp befinner sig på rätt ort för att minska ledtider. Pär-Johan Wedell har höga förhoppningar om att vagnanvändandet kommer att bli mycket effektivare genom depåerna. Det ökar transportkapaciteten på befintlig vagnpark, samtidigt Fakta. Stena Recycling Ökad effektivitet. Tomvagnen kan börja flyttas närmare kunden direkt efter att den lossats i tidigare uppdrag. Inget tidsspill innan förflyttning, och bättre utrymme på bangård. Tidigare transportstart förbättrar möjligheten att sända vagnen i tåg där det finns bättre med plats. Säkrare vagnförsörjning Ger backup, jämnar ut svängningar i tomvagnsförsörjningen och minskar förflyttningssträckor vid leverans. Rätt vagntyp på rätt ort. Sänkta kostnader Tomvagnar skickas mot behovet. Depåer läggs på strategiska orter. Mindre resurser till administration. som depåerna även ger en bättre överblick och god backup i vagnförsörjningen. Införandet av operativa vagndepåer är helt nödvändigt för att vi ska kunna bli effektivare, både med tanke på hur vi bättre möter kundens behov och hur vi använder våra egna vagnresurser, avslutar Pär-Johan Wedell. 14 axel
axel 15
Utblick_godståg i Nordamerika Så blev rälsen lönsam i USA I Europa går i genomsnitt 10 procent av godstransporterna på järnväg. I Nordamerika är andelen 40 procent. Den stora skillnaden beror inte på större och tyngre godståg eller att de kör längre avstånd. Det beror på större reglering och mindre konkurrens i Europa, säger den amerikanska järnvägsexperten Henry Posner III. Text Janne Sundling* Foto Steve Crise/BNSF 16 axel *Artikelförfattaren är inte Green Cargos förre VD, utan enbart hans namne.
godståg i Nordamerika_Utblick Läs mer! 568 bolag i USA. Nordamerikas näst största tågfraktbolag BNSF kör kol utanför Waco, Montana. Under 1970 talet föll andelen transporter på järnväg i Nord amerika till 35 procent, att jämföra med 50-talet då över hälften av allt gods gick med tåg. axel 17
Utblick_godståg i Nordamerika I bilens förlovade land USA har godstrafiken på järnväg en betydligt högre andel av transporterna än i Europa. Detta gäller även för Kanada. Tågentusiasten skulle genast peka på att godståg i Nordamerika tar större laster på fler vagnar och att långväga transporter över kontinenten ger genomslag i statistiken. Ja, den stora skillnaden är uppenbar: det är kortare avstånd i Europa. Men enligt min mening handlar det mer om hur järnvägsmarknaden i Europa är strukturerad, säger Henry Posner III. Han är styrelseordförande i RDC, Railroad Development Corporation, som både agerar konsulter åt och investerar i tågföretag. Bland RDCs engagemang i Europa finns att de var delägare i Estlands privata järnvägsbolag mellan 2001 och 2007, då det återförstatligades, och på senare år investerat i passagerartrafik genom Hamburg-Köln Express. Järnvägsföretagen i Nordamerika har varit mer inriktade på godstransporter och utvecklats i generationer under privat ägande. I Europa är bolagen mer passagerarorienterade och i hög grad ägda och kontrollerade av staten. Europa har en lång väg att gå för att göra godstrafiken på järnväg mer kommersiellt gångbar. Men med det sagt ser jag ändå svenska Green Cargo som ett av de bästa företagen i Europa, som valt en tydligt marknadsorienterad väg, säger Henry Posner III. Han menar att bolag med statliga ägare riskerar att tänka kortsiktigt. Allt för mycket styrs av kortsiktiga politiska hänsyn. Det blir mer fokus på sysselsättning än affären. Och strejker eller hot om strejker riskerar att tvinga in företagen i avtal som är förlustbringande. Även om det finns ett antal riktigt stora bolag (se faktaruta) är nordamerikanska godsmarknaden ganska diversifierad. 2011 fanns det 568 bolag som ägnade sig åt godstransporter på järnväg i USA. Det är privatägda, oberoende operatörer som vant sig vid utveckling och experimentlusta, säger Henry Posner III. Branschen pekar också gärna på 18 axel Henry Posner III, styrelseordförande i Railroad Development Corporation (RDC). foto: jim judkis/rdc
godståg i Nordamerika_Utblick Fakta. Nordamerikas jättar De största Omsättning nordamerikanska (miljarder USD) järnvägsbolagen UP Union Pacific Railroad 17 BNSF Burlington Northern and Santa Fe Railway 16,8 CSX Transportation 10,6 NS Norfolk Southern 9,5 CN Canadian National Railway 8,4 CP Canadian Pacific 5 KCS Kansas City Southern Railway 1,8 staten att 1971 överta krisföretag och starta statliga Amtrak för passagerartrafik och Conrail 1976 för godstrafik. Genom Staggers Rail Act från 1980 kom en liberalisering av regelverket och sedan dess har lönsamheten ökat och järnvägens andel av godstrafiken gått upp till 40 procent och väntas fortsätta öka. Fakta. Gods på räls Andel järnvägstransport av den totala godstransporten (i procent): Sverige 23 EU-länderna 11 Tyskland 17 USA 40 Kanada 35 Källa: VTI rapport 741, Federal Railroad Administration, Statistics Canada (Siffror för år 2010) Timmertransport vid Columbiafloden, i delstaten Washington.»Jag ser ändå svenska Green Cargo som ett av de bästa företagen i Europa, som valt en tydligt marknadsorienterad väg.«henry Posner III, styrelseordförande, RDC. att godsavgifterna är bland de lägsta i världen i USA och Kanada. I Tyskland, Frankrike och Spanien är de mer än dubbelt så höga och i Italien tre gånger så höga i jämförelse. Men den nordamerikanska godstrafiken har inte alltid varit framgångsrik. Under 70-talet föll andelen godstrafik på järnväg dramatiskt och låg 1978 på 35 procent efter att ha legat på över 50 procent under 50-talet och över 40 procent på 60-talet. Dålig lönsam het och omfattande regleringar gjorde det till en krisbransch och allt mer av godset gick över på vägtransporter. Den federala regleringens omfattande kontroll över prissättning, servicenivå, tillståndskrav för att driva godstrafik eller att samarbeta över företagsgränserna, liksom omfattande säkerhetskrav och detaljerade krav på arbetsförhållanden hämmade branschen. Järnvägskrisen med en rad konkurser i tågbolagen fick den amerikanska År 1987 återprivatiserades Conrail som hade sin tyngdpunkt i nordöstra USA, och bolaget delades så småningom mellan Norfolk Southern och CSX. Bolagen ansvarar också för infrastrukturen, 2012 satsade de 25 miljarder på investeringar och underhåll av infrastrukturen. Däremot tror inte Henry Posner III att miljödebatten påverkat uppsvinget för godstrafik på järnväg särskilt mycket. En del har profilerat sig på det, men för många kunder antyder miljöaspekter att det blir extrakostnader. Framgången i Nordamerika har i huvudsak baserats på ekonomiska avgöranden. Kom också ihåg att de nordamerikanska tågen är diesel- inte eldrivna. Även om dieselloken utvecklas med allt lägre utsläpp och fortsätter bli allt bättre. Henry Posner III spår att Europa i sin helhet har en lång och svår väg fram till att vända trenden för järnvägens andel av godstransporterna. Jag har arbetat i Latinamerika och Afrika, men Europa är den svåraste omgivning jag verkat i. Förutsättningarna är så annorlunda i Europa. Men jag tror att all järnväg kan förbättras genom en kombination av åtgärder, ungefär som vi sett i Nordamerika, säger han. axel 19
Möte med_rodney Case Mr Case tror på Green Cargo Hur ska Green Cargo få tillbaka den lönsamhet som fanns före finanskrisen 2008? Den frågan ska järnvägskonsulten Rodney Case försöka besvara. Green Cargo är ett effektivt och välskött företag. Men lönsamheten är ett problem, säger han. Fakta. Rodney Case Ålder: 46 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Windsor, söder om Detroit. Favoritlag: Självklart Toronto Maple Leafs. Bakgrund: Universitetsstudier med inriktning på logistik. Första branschjobb på Canadian Pacific, blev där chef för affärsutveckling. 2004 planeringschef på franska SNCF. Sedan 2006 konsult på Oliver Wymans Global Transportation Practice i Boston. Text Janne Sundling Foto PJ Wedell Kanadensaren Rodney Case är väl bekant med Green Cargo sedan flera år. Min första kund som konsult var faktiskt Green Cargo, säger han. Nu ska Rodney Case peka på lösningar för att höja lönsamheten i bolaget. Grundfrågan är vad som behöver göras för att komma tillbaka till lönsamhet. Att transportera gods på järnväg har länge varit olönsamt i Europa, men Green Cargo var ett undantag. Och han tror att det främst kommer att handla om att utveckla affären med blandade tåg i ett nätverk, så kallad vagnslast. Större delen av det svenska näringslivet har inte den storleken att det fyller ett helt tågsätt varje dag. Men Green Cargo har bra teknologi och system för att utveckla affären med vagnslast och motsvara industrins behov. Projektet handlar om att finna det»jag har blivit imponerad när jag mött den svenska ledningen och varit ute i företaget.«som går att utveckla och öka anpassningen till upp- och nedgångar i ekonomin. Annat som inte ger vinst kanske behöver tas bort ut serviceutbudet. Att konkurrensen om godstrafiken ökat är en del av förklaringen till minskad lönsamhet. Nya aktörer har kunnat gå in och ta intressanta delar av marknaden. Det har ibland gjort att Green Cargo blir kvar med mindre och olönsammare delar, men till samma kostnader som tidigare. Konkurrens är bra men det får konsekvenser för tågfraktsbolag med stora transportnätverk. Däremot ser han inte något problem i det statliga ägandet. När jag jobbade med planering i Frankrike hade jag regionala direktörer som ringde och hotade mig. Där var man väldigt förändringskänslig både i företaget och i ägarledet och det fanns många minerade områden, säger han. Som kanadensare känner sig Rodney Case hemma i den svenska atmosfären. Han upplever kommunikationen som rak och att besluten tas snabbt. Vi har ofta tittat på Sverige, och ni inspireras ibland av oss. Svenskar och kanadensare tycks ha lite samma DNA. Och jag har blivit imponerad när jag mött den svenska ledningen och varit ute i företaget. Det är en professionell organisation, säger Rodney Case. Styrkan finns i goda och långsiktiga kundrelationer, menar han. Men även Green Cargos produktionskontroll är bland de bästa i Europa. Här har man byggt fungerande system för det som övriga Europa tar efter. Det är en styrka att kunna utnyttja kapaciteten rätt, säger Rodney Case. 20 axel