VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp besöker Marken brinner. Marken brinner är ungefär 90 minuter lång. Det är en föreställning som ställer de stora frågorna om vad demokrati är och kan vara. Vem kan delta på vilka sätt i samhället, på vilka villkor? Vilken sorts våld raserar demokrati? Vilket våld bygger upp demokrati? Hur skriver vi vår gemensamma historia om samhället och dess roller? För dig som vill följa upp Marken brinner pedagogiskt har vi sammanställt ett inspirationsmaterial. Många av övningarna fungerar särskilt bra inom ramen för ämnena samhällskunskap, historia och skapande svenska. Vi har delat upp övningarna i två delar. Den första innehåller sådant som vi tror kan vara bra att prata igenom innan ni besöker teatern. Den andra innehåller förslag på hur ni kan föra samtal efter besöket. Vi hoppas att detta material ska komma till nytta! Om du har frågor till oss, vänd dig till: Elin Andersson Publik- och bokningsansvarig 073-335 96 23 elin.andersson@ungscen.se 1/13
INNAN FÖRESTÄLLNINGEN Berätta om Husby-upploppen Föreställningen tar avstamp i de upplopp som ägde rum i Husby under våren 2013. Prata gärna med dina elever och fråga vad de vet och minns av vad som hände i Husby, så att de har frågan uppe när de kommer till teatern. Om du själv vill fördjupa din kunskap inför samtalet kan vi rekommendera forskningsrapporten Bilen brinner Men problemen är kvar (2014) (http://stockholmia.stockholm. se/media/pdf/husbycolored.pdf) Här följer en kort redogörelse kring Husby-upploppen - läs för klassen om ni behöver få bättre överblick på händelserna och aktörerna! Upploppen i Husby pågick 19-24 maj 2013. En grupp unga personer brände runt 100 bilar och kastade sten på poliser på plats. Upploppen följde tätt på att polisen skjutit en knivbeväpnad 69-årig man till döds i samband med en husrannsakan. Medierapporteringen cirklade mycket kring polisens roll och befogenheter, liksom kring de sociala nedskärningarna i Husby. Viktiga aktörer i händelserna kring Husbyupploppen var: - Unga i Husby som antingen deltog i upploppen, bevittnade dem eller försökte hindra dem. - Andra Husbybor som betvittnade upploppen eller spåren efter dem. - Polisen som var på plats för att avvärja upploppen. - Nattvandrare och ungdomsvärdar som försökte avvärja upploppen. - Medier som rapporterade om och från upploppen. - Politiker som höll presskonferens och debatt i samband med upploppen. - Sociala organisationer i Husby, i synnerhet Megafonen, som också uttalade sig i medierna om vad som hände. Diskutera Husbyhändelserna utifrån citat från olika parter Om ni ytterligare vill fördjupa samtalet om vad som hände i Husby kan ni ha en diskussion utifrån citaten som följer på kommande sidor. Citaten representerar åsikter och förståelser kring det som hände från alla ovan nämnda aktörer. Ge eleverna i uppgift att försöka förstå de olika rösterna utifrån frågeförslagen eller egna tankar. Varför tycker de olika rösterna som de tycker, och varför gjorde de som de gjorde? Du kan antingen läsa upp citaten var och en för sig och diskutera i helgrupp, eller skriva ut och dela ut på lappar så att det kan bli flera mindre gruppdiskussioner. Du kan välja om du ger varje grupp några citat var, eller om du delar ut hela materialet till alla. Det går även att fördjupa övningen och göra individuella skrivuppgifter kring frågorna. 2/13
Herr talman! Dagens debatt har hittills handlat om två olika saker. Den första frågan är vad som behöver göras för att lyfta de yttre delarna av våra storstäder där det i dag är alltför få som har ett jobb att gå till, alltför få som har godkända betyg i skolan och där alltför många känner sig utanför det svenska samhället. Den andra frågan är varför det finns personer som sätter eld på bilar, bränner ned skolor och förskolor och kastar sten på poliser och brandmän. Detta är två olika frågor, och svaren är också två olika. Johan Linander, c, i debatten 31 maj 2013 Frågor: Vad tror ni att Linander menar är skälet till att någon sätter eld på bilar? Först började det med nedskärningarna, sen kom REVA och sen kommer dödsskjutningen. Det var de här tre olika processerna som leder till en viss frustration hos människorna. - En Husbybo pratar om vilka förutsättningar hen tror låg bakom att det kunde bli upplopp. Citerad i forskningsrapporten Bilen brinner Men problemen är kvar (2014) Frågor: Vad är REVA? Varför leder REVA till frustration i just Husby enligt personen? Dom säger att polisen kom hit och kallade oss för negrer, apjävlar, blattehora. Jag bara Gubben, det är inte någonting nytt, dom har gjort det hela tiden. Det här är ingenting som hände förra veckan eller någonting. Det här har pågått sedan dina föräldrar invandrade till det här landet. - En Husbybo, citerad i forskningsrapporten Bilen brinner Men problemen är kvar (2014) Frågor: Vad är det personen menar har pågått? Vad tror ni personen känner inför att det har pågått länge? Målsättningen i det röda läget [när det är upplopp] är att skapa trygga förhållanden för medborgarna där goda krafter dominerar gatubilden. Det ska finnas en hög förmåga till att känna av stämningar och tendenser samt ska förutsättningarna för lagföring vara goda. [...] I samband med våldsamma situationer kan goda krafter inne i området kontinuerligt uppdatera polisen och kommunen kring den aktuella lägesbilden. Fördelen är att de har tillgång till platser där polisen har svårt att ta sig in. För att samverkan i rött läge ska fungera krävs goda relationer och förtroende mellan alla aktörer. Dessa relationer etableras inte enbart utifrån det röda läget utan måste odlas i grönt läge [när det är lugnt]. Polisens Metodhandbok för samverkan mot Social oro, 2013 Frågor: Vilka tror du att polisen menar att de goda krafterna är? Varför tror polisen att det är viktigt att etablera relationer när det är lugnare på en plats? Hamid, 56 var då ute tillsammans med sin 52-åriga fru och deras två barn, 12 och 17 år gamla. De skulle då gå över en bro för att ta sig hem till sin lägenhet. - Polisen blockerade bron framför vårt hus och jag frågade om min familj fick gå över så vi kunde ta oss hem. Då bara skrek de att vi skulle gå åt andra hållet och då slog de mig i ryggen med en batong så jag ramlade på marken framför stentrappan. De slog min fru bak i ryggen också för att hon skulle gå vidare, säger han. 3/13
-Det var hemskt. Folk skrek, barn grät och polisen kom emot oss med hundar, fortsätter han. Göteborgstidningen 21 maj 2013 Frågor: Vad tror du att Hamid tänker om anledningen till att polisen gjorde såhär i den här situationen? Bland de nio poliserna i polisbussen råder en kompakt tystnad. På radion skriker kollegorna. Det är kaos. En stund senare kör de in i Husby centrum. Närmare 300 personer trängs på gångbroar och parkeringsdäck. Bilar står i brand. Plötsligt exploderar en bil med en smäll, så kraftig att tryckvågen slår mot kroppen. Smällen gör stämningen hotfullare. Stenarna flyger nu. [...] Anders skriker till gruppen att de måste retirera, men inser att det inte finns någon väg ut. [...] Han ser kollegernas blickar. Rädslan. Svenska Dagbladet 26 maj 2013 Frågor: Var befann sig journalisten som skrev det här? Är journalisten själv rädd eller lugn? Här sitter dom och säger polisbrutalitet. Men vad är det här då? Jag blir jättearg. För jag säger såhär, jag har tre barn. Om jag visste att mina barn var ute när det händer sådant här, då hade jag gått ut och hämtat upp mina barn. Det spelar ingen roll om jag så hade fått ta tag i dem i armen och släpat hem dom. Då hade jag gjort det. - En Husbybo, citerad i forskningsrapporten Bilen brinner Men problemen är kvar (2014) Frågor: När och varför tycker personen att det är rätt att utöva våld? Att försvara dig för någonting som du inte har gjort, för någonting som du inte naturligt gör, för att du har blivit anklagad för det... Vi hade kunnat gå ut, det första vi sagt var: Hej vi är en organisation som finns här och det vill vi börja med att säga är att det inte var vi som kastade sten på polisen eller brände bilar. Det är som att jag skulle behöva säga: Hej! Jag heter XX, jag är svartskalle men det betyder inte att jag kastar sten. Så varför ska jag behöva säga så? - Medlem i organisationen Megafonen, citerad i forskningsrapporten Bilen brinner Men problemen är kvar (2014). Personen förhåller sig här till den kritik som Megafonen fick i medierna för att de inte tydligt tog avstånd till upploppen. Frågor: Varför vill inte Megafonen ta avstånd till stenkastningen och bilbränderna i Husby? Vi som var där i måndags och talade med flera närvarande medborgare kunde konstatera att flera allvarliga felaktigheter finns i denna information från polisen. Den viktigaste av dessa var att mannen aldrig fördes till sjukhus i en ambulans, utan befann sig i lägenheten där han blev skjuten ända fram tills att han strax efter klockan 02:00 på natten fördes iväg i en likbil. Efter att polisen på tisdags morgon konfronterats med dessa uppgifter, som Megafonen 4/13
och andra har starka bildbevis för, lade man till en enkel korrigering i sitt pressmeddelande som styrker vår beskrivning. Vi kan inte tolka detta som annat än ren lögn och desinformation, som givetvis tjänar ett syfte. Vad har polisen att dölja kring händelsen? Varför skriver de på sin egen hemsida att mannen fördes med ambulans till sjukhus när vi som var där kan bekräfta att han aldrig lämnade lägenheten efter skottlossningen förrän likbilen hämtade honom? Basar Gerecci från Megafonen på SVT Opinion, 15 maj 2013. Frågor: Vad tror du att Gerecci själv skulle svara på de frågor som avslutar citatet? Vi märker att det finns en stor frustration och att man är ledsen och upprörd. Det är ju Husbyborna som är drabbade, det är deras bilar som brinner och deras skolor som slås sönder, och det är de som vaknar upp och ser all den här förstörelsen i sin närmiljö. Jörgen Karlsson på Polisens webplats 21 maj 2013 Frågor: Vad menar Karlsson att Husbyborna i första hand är ledsna och upprörda över? Sök på Husby riots, du får bilder på bilar som bränns. Som att bilen är offret, som att det är bilen som det är synd om. Bilen brinner, den kommer sluta fungera sen, men problemen är kvar. Dom som brinner konstant, dagligen, dom lever kvar. Ingen fotar deras sinnen. - En Husbybo, citerad i forskningsrapporten Bilen brinner Men problemen är kvar (2014) Frågor: Vad tycker personen att medierna visar upp för bild av Husby? Tycker personen som pratar att det kan vara synd om en bil - varför, varför inte? Vad tror personen skulle synas om det gick att fotografera sinnena på de som brinner? Jag kan förstå att unga känner en ilska och frustration, men att göra sin röst hörd genom hot, skadegörelse och andra våldsyttringar kan aldrig accepteras. [...] Tyvärr ökar inte möjligheterna att få behoven uppfyllda med våld och skadegörelse. Caroline Szyber, kd, i debatten 31 maj 2013 Frågor: Vilka medel tror du att Szyber tycker ökar möjligheterna att få behoven uppfyllda? Dag fyra, då blandade vi in oss, ungdomar, andra ungdomar då, vi äldre. Blandade in oss och stoppade hela det här. Det blev lugnt och polisen var här omkring och så. Dag fem gjorde vi grillning för dom här ungdomarna. För att det inte är deras fel att dom håller på så. Det är uppifrån... Dom här grabbarna behöver en eloge för att lägga av. Därifrån blev allt lugnt. Och då tog dom äran till sig och så. Vi stoppade. Lugna gatan sa att dom stoppade. Moderaterna sa vi har gjort en bra insats här ute i förorten. Polisen sa plötsligt att dom hade gjort en bra insats i förorten och att dom hade stoppat våldet och så. Men det var inte så. Det var vi ungdomar. - En Husbybo, citerad i forskningsrapporten Bilen brinner Men problemen är kvar (2014) Frågor: Hur menar personen att det blev slut på upploppen? 5/13
Forska i olika sorters politiskt våld i historien I Marken brinner förekommer flera berättelser om historiska protester som ansågs vara våldsamma då, men som förändrat världen och som ofta nämns som positiva och viktiga motståndsrörelser. Samtala om historieskrivning och vad som gör en sådan förändring möjlig! Du kan också ge eleverna i uppgift att individuellt eller i grupp forska om en specifik historisk demokratisk rörelse, och svara på följande frågor: - Hur ville de förändra världen i en demokratisk riktning? - Gjorde deras arbete skillnad? Hur? - Hur kommer världen ihåg deras gärningar, som positiva, negativa eller både och? - Hur såg samtidens maktinstanser (politisk ledning, media, militär och polis) på deras våld? Nedan följer de rörelser som omnämns i Marken brinner - låt eleverna välja någon av dem eller hitta egna exempel. - Republikanerna under Spanska inbördeskriget (1936-1939) försvarade den folkvalda regeringen mot en militärkupp. Republikanerna förlorade och diktatorn Fancisco Franco behöll makten i Spanien ända fram till sin död 1975. 6/13
- Queer Nation var en grupp aidsaktivister som under New York Pride 1990 delade ut ett manifest om hur ickeheterosexuella bemöttes i USA och ställde krav på förändring. Queer Nation förvaltade ett motståndsarv från Stonewall-revolterna (1969) då det homosexuella samfundet tröttnade på polisens ständiga razzior och gjorde våldsamt motstånd. - 1980 bildades den fristående fackföreningen Solidarnosc (solidaritet) som kritiserade den polska diktaturen. Varvsarbetare i Gdansk strejkade och protesterade mot censuren och ville ha demokrati nånting som saknades i hela Östeuropa under den här tiden. 7/13
- Homosexuella för socialism var olika människor som grupperade sig i hela Sydamerika. Bland annat i Chile under 70-talet, då den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende störtades och mördades i en statskupp 1973. Stadskuppen genomfördes av militären under ledning av Augusto Pinochet och med stöd från CIA. - I Iran 2009 utbröt omskrivna upplopp mitt i Teheran efter uppenbara valfusk från den totalitära regimen. Flera hundra tusen gick ut på gatorna och protesterade. Upploppen slogs brutalt ned. 8/13
- African National Congress var från början ett socialdemokratiskt parti i Sydafrika som med bland annat den länge fängslade Nelson Mandela i spetsen tog upp kampen mot mot Apartheid och använde alltmer våldsamma metoder. Apartheid i Sydafrika var ett politiskt system som hade olika lagar för svarta och för vita. Systemet syftade till att skydda de vita kolonisatörernas makt i Sydafrika och att kunna straffa och kontrollera den svarta befolkningen om de klagade. Systemet var aktivt ända fram till 1994, då ANC kom till makten i en konstitutionell demokrati som upphävde Apartheid. De instiftade också sannings-och försoningskommissionen som handlade om att komma till rätta med Apartheidregimens brott genom att låta både offer och förövare berätta utan att de skulle straffas. - Medborgarrättsrörelsen i USA är ett samlingsnamn på ett stort antal rörelser från 1896 och framåt som har kämpat för att att svarta ska ha samma rättigheter som vita i Förenta Staterna. Först handlade det om att avskaffa slaveriet, senare om att ge svarta medborgare samma fri-och rättigheter som vita. Under andra hälften av 1900-talet framträdde flera olika rörelser som i många fall hade fullständigt motsatt syn på användandet av politiskt våld. Det tidiga ickevåldsmotstånd som representerades bland annat av Rosa Parks och Martin Luther King följdes av aktivister som på olika sätt tyckte att ickevåldslinjen var problematisk. Exempel på detta är Angela Davis och Svarta Pantrarna. 9/13
EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Ge tid till egen reflektion Marken brinner kan väcka många känslor, tankar och frågor. Ge tillfälle åt eleverna att tänka och skriva själva innan ni ger er in i ett stort gemensamt samtal. Det kan hjälpa för att få bättre fokus i diskussioner om pjäsen, och det kan också vara ett bra tillfälle för var och en att få göra sin egen röst en stund. Ställ följande frågor och ge åtminstone ett par minuter till att skriva och tänka på varje fråga. Var tydlig med att det är elevernas egna anteckningar, och att de inte måste visa dem för någon: - När du tittade på föreställningen, var det något speciellt som du undrade över? - Är det något i föreställningen som du känner igen dig i? I så fall vad? - Är det något i föreställningen som du inte alls känner igen dig i? I så fall vad? - Var det någonting som du inte visste innan du såg föreställningen som du vet mer om nu? - Är det någonting som du tycker saknas i föreställningen? I så fall vad? Prata om och skriv spoken word/poetry slam Stora delar av texten i Marken brinner är skriven av ett poesikollektiv som håller på med spoken word eller tävlingsformen poetry slam. Börja med att prata om spoken word. Vet de vad spoken word är? Känner de eller känner de till någon som håller på med spoken word eller poetry slam? Vad tror eleverna att spoken-word-poeter skriver om? Hur skiljer sig spoken word från poesi i böcker? Såhär definierar vi på ung scen/öst spoken word: Spoken word är poesi som är gjord för att framföras på scen, snarare än för att läsas i en bok. Spokenword-dikter är ofta rytmiska och innehåller språklekar, ibland på sätt som är inspirerade av rap. Texterna handlar inte sällan om sociala frågor och politik, men från ett personligt perspektiv. Poetry slam är tävlingsformen, där olika poeter läser texterna högt för en publik. Tävlingen avgörs ofta av publiken och av en jury. Fråga eleverna vad de själva skulle skriva en spoken-word-dikt om ifall de hade möjligheten. Låt dem skriva varsinn spoken-word-dikt. Låt dem som vill läsa upp eller visa sin dikt. Kom ihåg att låta det vara frivilligt. 10/13
Experiment i politisk gemenskap och skillnad I Marken brinner finns olika slagord och banderoller. Att enas kring ett slagord är inte alltid lätt. Kan din elevgrupp enas om ett slagord angående någonting? Diskutera och se om ni kan nå samförstånd, eller om ni splittras i olika grupper. Målet med samtalet behöver inte var att enas - det kan lika gärna vara att få syn på skillnaderna. 11/13
Medias roll i samhället Medias roll i samband med upploppen i Husby är omdiskuterad. Låt eleverna hitta en fråga eller händelse i samhället som intresserar dem, gärna något som de själv har insyn i. Låt dem sedan undersöka hur olika medier berättar om frågan eller händelsen. Vilka berättelser ryms i media, vad försvinner, varför? Berättar olika medier olika berättelser? Varför? 12/13
Mer råd och tips om att uppleva scenkonst med och i skolan finns i ung scen/östs lärarmanualer på vår hemsida! www.ungscen.se Elsa Brändströms gata 10 582 27 Linköping Tel 013 37 77 71 bil 013 37 77 77 Orgnr 825001 6030 E-post info@ungscen.se www.ungscen.se 13/13