Finansrapport 2 2016 2016-09-19 Finansrapport 2 1 (7)
Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 6 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset 551 89 Jönköping Tfn 036-10 50 00 Fax 036-10 50 79 kommunstyrelse@jonkoping.se 2 (7)
Nyckeltal Jönköpings kommunkoncern Nyckeltal (mnkr) 2015-12-31 2016-08-31 Lån Kommunen, -4 370-4 655 Lån Kommunkoncernen -9 411-9 522 Snittränta Kommunkoncernen (inkl. derivat) 1,29 % 1,05 % Genomsnittlig räntebindning (inkl. derivat) 1 år och 7 mån 1 år och 6 mån Koncernkonto 116 155 Jönköpings Rådhus AB Nyckeltal (mnkr) 2015-12-31 2016-08-31 Lån Rådhus AB inkl. Lease och Elmia -8 011-8 112 Vidareutlåning Bolag 6 944 7 170 Vidareutlåning SEB 594 594 Snittränta lån Rådhus AB (inkl, derivat) 1,65 % 1,28 % Toppkonto 470 374 Låneskuld Per rapportdatum har låneskulden sedan årsskiftet för kommunkoncernen ökat med 111 mnkr till totalt 9 522 mnkr. Av dessa är 1 410 mnkr upplånat för att finansiera den skattedrivna- samt affärsdriva verksamheten inom kommunen. Resterande upplåning vidareutlånas eller tas upp av bolagskoncernen Rådhus AB. Moderbolaget Rådhus AB:s låneskuld uppgår till 8 112 mnkr. Av Rådhus AB:s låneskuld har 7 170 mnkr vidareutlånats till dotterbolagen. Koncernens räntebärande skulder till banker och kreditinstitut uppgår till 3 692 mnkr medan 3 295 mnkr är skuld till Jönköpings kommun som finansierats via kommunens penningmarknadsprogram. Utav nämnd låneskuld har Jönköping Energi AB 1 125 mnkr i upplåning via finansiell leasing avseende kraftvärmeverket på Torsvik. Ränterisk Jönköpings kommunkoncern Ränterisk Enligt riktlinjer Aktuellt värde Genomsnittlig räntebindning inkl. derivat 1,5-4,5 år 1 år och 6 mån Räntebindning inkl. derivat <3M max 40 % 39 % *Kommunen innehar inget lån med räntebindningstid längre än 10 år i enlighet med finansföreskrifterna. 3 (7)
Samtliga reverslån samt de derivatavtal som tecknas genom moderbolaget Jönköpings Rådhus AB är medräknade i ovan redovisade räntebindningstider. I låneportföljen ingår inga valutalån. Den genomsnittliga räntan som i denna rapport inkluderar räntesatsen för derivat och samtliga lån inom kommunkoncernen är för närvarande ca 1,05 %, vilket är 0,24 procentenheter lägre än vid årsskiftet. Genomsnittränta för moderbolaget ligger på ca 1,28 %, vilket är 0,37 procentenheter lägre än vid årsskiftet. Med anledning av det rådande marknadsläget där riksbanken låter reporäntan ligga kvar på -0,50 % och 3M Stibor handlas på negativa tal så sänks räntekostnaderna för kommunkoncernens upplåning som baseras på rörlig ränta. I teorin borde detta innebära att kommunen skall erhålla ränta för sina obligationer och lån där marginal tillsammans med 3M Stibor understiger noll och medför ett negativt ränteflöde. Då clearingsystemet Euroclear Sweden, där kommunens samtliga obligationer avvecklas, inte hanterar negativa flöden så hamnar vi i ett noll-ränteläge. Detta förefaller vara branschpraxis och drabbar hela obligationsmarknaden inte enbart Jönköpings kommun. I dagsläget pågår en diskussion med ett av kreditinstituten där Rådhus AB enligt kreditavtalet är berättigade till ett negativt ränteflöde. Man har centralt inom kredititinstutet tagit ett principbeslut om att inte tillåta negativ ränteflöde till sin kredittagare, vilket enligt Rådhus AB innebär att institutet frångår avtalet. De upplåningsalternativ som erbjuds, där vi tar del av den negativa räntan är kommunens kommuncertifikat och Kommuninvests rörliga lån där vi erhåller ränta istället för att debiteras, i de fall marginal tillsammans 3M Stibor understiger noll. Framöver ser vi en risk att större likviditet på koncernkonot kommer att belastas med negativ ränta, vilket kommer att innebära ett annat sätt att hantera kommunens överskottslikviditet. Kommunens nuvarande bank Swedbank har inte börjat med detta medan andra banker har applicerat arbetssättet och motiverat detta med ökade kostnader för banken. Finansieringsrisk Vid kommunens ratingprocess av Standard & Poor s så läggs stort fokus på kapitalbindningen som enligt riktlinjerna skall ligga över de 2 år och 6 månader. Per rapportdatum uppfyller kommunkoncernens låneportfölj kraven och hamnar på ca 3 år och 5 månader. Enligt Riktlinjerna så skall kommunen kunna hantera sitt kommande 3 mån. resp. förfall inom 12 månader kalkylerade ny- och refinansieringsbehov genom tillgång till likvida medel, kreditlöften och backup-faciliteter. Aktuella kreditlöften och backup-faciliteter uppgår per rapportdatum till 1 950 mnkr samt en likviditet på koncernkontot på 374 mnkr vilket gör att betalningsberedskapen för förfall inom 3 månader per rapportdatum är 151 %. Med ett gemensamt ansvar får högst 40 % av låneskulden förfalla till betalning under kommande 12 månaders period hos de enskilda bolagen och kommunkoncernen i sin helhet. Det aktuella värdet är 28 %. Jönköpings kommunkoncern Finansierings- och Likviditetsrisk (mnkr) Kreditram Utnyttjat 2016-08-31 Kreditramar 240-0,5 Koncernkonto 500 0 Europeiska Investeringsbanken 210 0 Backup-facilitet 1 000 0 Tot: 1 950-0,5 Kommunen innehar en valutasäkring på 2,24 milj SEK/EUR 4 (7)
Enligt riktlinjer Aktuellt värde Finansiering för förfall inom 3M minst 50% 151% Andel lån med förfall inom 12 mån max 40% 28% Genomsnittlig kapitalbindning minst 2,5 år 3 år, 5 mån Tillgång till likvida Medel, (kreditlöften, koncernkonto) minst 5% 22% 2 500 2 000 1 976 1 500 1 520 1 565 1 493 1 219 1 088 1 000 661 500 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022-> Kommunkoncernens förfallostruktur för lån per år Fördelningen av Jönköpings penningmarknadsprogram samt beviljade kreditramar hos Nordiska investeringsbanken (NIB) och Europeiska Investeringsbanken (EIB) framgår i tabellen nedan. Per rapportdatum utnyttjas emitterat belopp motsvarande 3 910 mnkr där 3 245 mnkr vidareutlånas till de kommunala bolagen och förvaltningarna. 100 mnkr utnyttjas av kreditramen kommunen har hos NIB och som finansierar kraftvärmeverket på Torsvik. Kreditramen hos EIB blev klar i juni tidigare i år och förväntas kunna användas för kommunens framtida investeringar där även delar av ramen klassas som en backuppfacilitet vilket förbättrar koncernens likviditet och betalningsförmåga. Jönköpings kommunkoncern Penningmarknadsprogram och Kreditramar(mnkr) Enligt Ram Utnyttjat Vidareutlåning till D-Bolag MTN 4 000-2 710-2 260 CERT 2 500-1 200-985 NIB 500-100 -100 EIB 700 0 0 Tot: 7 700-4 010-3 345 5 (7)
Motpartsrisk Kommuninvest är koncernens största långivare. Där ligger nu ca 42 % av kommunkoncernens totala låneportfölj. Enligt finansföreskrifterna får ingen enskild långivare ha mer än 40 %, dock med undantag för Kommuninvest som får ha högst 75 % av låneportföljen. DePfa Bank har beslutat att inte fortsätta på den svenska marknaden vilket innebär att våra lån där kommer att lösas allt eftersom de förfaller under 2016. Jönköpings kommunkoncern Motpartsrisk (mnkr) Kommunkoncernen Motpartsrisk (40% limit) Swedbank -150 2% NIB -100 1% DePfa -105 1% Nordea -650 7% Danske Bank -1 150 12% Handelsbanken -992 10% SEB -2 375 25% Kommuninvest -4 000 42% Tot: -9 522 100% 2% 1% 1% 42% 25% 7% 12% 10% Swedbank NIB DePfa Nordea Danske Bank Handelsbanken SEB Kommuninvest Motpartsrisk där en enskild motpart enligt riktlinjer får ha högst 40% av kommunens totala låneportfölj / med undanatag för Kommuninvest som har 75% som godkänd nivå. Sedan föregående finansrapport har Energibolagen minskat sin skuld med 29 mnkr och har nu lån för 2 712 mnkr. Vätterhem ligger för tillfället kvar på samma belåning som föregående period, 2 414 mnkr men har ett ökat behov framöver på grund av planerade nybyggnationer. Södra Munksjön Utvecklings AB som är ett av de yngre bolagen inom koncernen har efter ytterligare fastighetsförvärv ökat sin skuld med 205 mnkr sedan föregående rapport och uppgår nu till 265 mnkr. 6 (7)
Bostad AB Vätterhem Energi - Bolagen Högskolefastigheter i Jönköping AB Södra Munksjö uvt. AB Rosenlunds Fastighets AB AB Norrahammars Komm Bostäder Jönköpings Kommuns Parkerings AB AB Grännahus AB Bankerydshem Visingsöbostäder AB Bottnaryds Bostads AB 265 240 182 147 123 115 45 28 900 2 414 2 712 Vidareutlåning till Bolagskoncernen Derivatprodukter För att reducera ränteexponeringen för koncernen vid ränteuppgångar har derivatavtal tecknats i form av räntetak/räntegolv och ränteswappar på sammanlagt 2 096 mnkr. Av de utestående räntetak som har tecknats på 100 mnkr så avser dessa leasingkontraktet för Kraftvärmeverket och skyddar mot Stibor 3-mån. ränta över 5 %. Dessa förfaller successivt under åren 2016 2017. Ränteswappar på 560 mnkr har tecknats för Kraftvärmeverkets långfristiga finansiering och förfaller successivt fram till 2024 i ungefär samma takt som lånets amorteringsplan. Resterande derivatavtal om 1 436 mnkr har tecknats för att skydda bolagens lån med rörliga räntor och förfaller successivt fram till 2025. Ränteswapparna har en fast genomsnittsränta på ca 1,9 % samt en rörlig genomsnittsränta på ca -0,52 %. Det nuvarande ränteläget där internbankräntan 3M Stibor är negativ gör att vi får betala både för den fasta samt den rörliga räntan vilket bidrar till en ökad kostnad för koncernens räntesäkring. För att reducera kostnader samt med anledning av det rådande ränteläget så förnyas derivat inte vid förfall vilket i sin tur har lett till en minskad räntebindning. Kommunal borgen Kommunfullmäktige har beviljat utökning av borgensramar från tidigare 7 900 mnkr för koncernens upplåning till totalt 10 400 mnkr, varav 1 200 mnkr avseende kraftvärmeverket, etapp 1 och 1 200 mnkr etapp 2. Borgensramarna är för närvarande utnyttjade med sammanlagt 5 563 mnkr med följande fördelning: 282 mnkr avser banklån för Kraftvärmeverket etapp 1, 1 141 mnkr avser leasingavtal för Kraftvärmeverket etapp 1 och 2. Resterande belopp på 4 140 mnkr avser extern borgen, koncernens övriga lån och bl. a 500 mnkr kredit på koncernkontot i Swedbank. 7 (7)