Valdemarsviks Sparbank årsredovisning 2015
Grafisk produktion: Mediahavet AB Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB Omslagsbild: Företagsmarknadschef Andreas Svensson. Baksidan: Frida Wigren, ekonomi & affärsstöd på Valdemarsviks Sparbank. Foto: Fotograf Gunilla Lundström/Mediahavet AB.
Stämman hålls 2 maj kl 18.30 i Ringarums Värdshus, Ringarum
Innehållsförteckning VD-ord...5 Förvaltningsberättelse...6 Fem år i sammandrag... 9 Förslag till disposition av bankens vinst... 10 Resultaträkning... 11 Balansräkning, Rapport över förändringar i eget kapital... 12 Kassaflödesanalys... 13 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper... 14 Kapitaltäckning... 37 Styrelsens underskrifter... 39 Revisionsberättelse... 40 Bankens huvudmän, styrelse m.fl.... 41 Företagsstyrning... 42 Bankens personal... 43
BYGDENS UTVECKLNG Liv, stoj och glam. Det rör sig. Det händer saker. Det är roligt. Det är fart. Bygden lever och andas. Bygden växer och utvecklas. Ja, vad är det egentligen som karakteriserar en bygd som växer? Och vad gör Valdemarsviks Sparbank för att stödja den tillväxten? Valdemarsviks Sparbank har haft devisen Bygdens besparingar till bygdens blomstring i över hundra år. Varje årtionde har krävt sitt för att förverkliga devisen. Nu tar vi ytterligare ett steg i den riktningen. Det steget handlar om att få fler att flytta hit, utveckla nya företag och befintliga, skapa innovationer och kreativa lösningar för att kunna leva och bo i Valdemarsvik. Vi har nämligen sett att orter runt om i Sverige utvecklas där människor finns. Där människorna finns, skapas också arbetstillfällen och arbetsplatser. Människor flyttar inte längre till arbetet. De flyttar dit där de trivs och har förutsättningar att bli lyckliga. Många väljer hellre att skapa sitt arbete på den ideala platsen än att flytta dit där jobben finns. Valdemarsvik är ett bra exempel på detta. Många har flyttat hit för att de vill leva och bo just här. Försörjningen har de löst genom distansarbete, starta företag eller utveckla lönsamma idéer. Därför har vi på Valdemarsviks Sparbank bestämt att vi vill stödja kanske just den avgörande faktor som får människor att välja Valdemarsvik före någon liknande livsmiljö. Vi tror nämligen att trivseln och känsla av lycka, samhörighet och en kreativ atmosfär kan vara den droppe som får flyttbägaren att välja Valdemarsvik. Utifrån dessa tankar har Valdemarsviks Sparbank beslutat att tillsammans med kommunen satsa flera miljoner kronor på att skapa ett pulserande, mysigt och attraktivt centrum. Det kan vi inte göra ensamma. Detta nya centrum skapas av kött och blod tillsammans med er valdemarsviksbor, näringsidkare, kommunen och alla vi som vill leva och bo här. Vi bygger om miljön som omger oss och Sparbankslokalen. Vi vill förstärka bygdens karaktärsdrag för tillväxt, och människors förutsättningar för lycka. Vi vill förstärka upplevelsen av att vi bor på en estetiskt tilltalande plats. Vi vill förstärka det offentliga rummet och knyta det både fysiskt och visuellt närmare havet. Vi vill förstärka mångfalden, det oförutsägbara och det innovativa. Sparbankstorget och våra lokaler ska vara den mötesplats som ger det lilla extra för den som väljer att bo och leva här. Helt enkelt: En mötesplats, utöver det vanliga Håkan Eriksson vd Valdemarsviks Sparbank 5
Redovisning för verksamhetsåret 2015 Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2015, bankens 111:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Verksamheten bedrivs från kontoren i Valdemarsvik och Gusum. Sparbankens utveckling Balansomslutning Bankens balansomslutning uppgår till 1 856 Mkr (1 707 Mkr), vilket är en ökning med 8,7 %. Medelomslutningen, dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, ökade med 168 Mkr till 1 759 Mkr (1 591 Mkr). Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året med 143 Mkr (98 Mkr) till 1 606 Mkr. Det är en mycket glädjande ökning. Kundernas behållning på Valdemarsvikskontot uppgår till 302 Mkr eller 19 % av den totala inlåningen. Förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 890 Mkr, en ökning med 39 Mkr. under året. Utlåning Bankens utlåning till allmänheten i egen balansräkning ökade med 93 Mkr (187 Mkr) till 1 424 Mkr. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgick vid årsskiftet till 1 162 Mkr, en ökning med 179 Mkr (18 Mkr) under året. Tillsammans med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB uppgår utlåningen till 2 595 Mkr, vilket innebär att bankens utlåning ökat med 269 Mkr (204 Mkr) eller 11,6 % under året. Aktier i Swedbank AB Sparbanken har 272 090 aktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 51,4 Mkr (53,1Mkr.) Värdet av aktieinnehavet överstiger anskaffningsvärdet med 38,7 Mkr. Aktierna är redovisade till marknadsvärdet. Banken har tagit emot utdelning med 3 089 tkr (2 748 tkr) från Swedbank AB. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 5 462 Mkr (4 970 Mkr), vilket är en ökning med 9,9 % jämfört med föregående år. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 208 889 tkr (188 601 tkr). Bankens totala kapitalkrav är 95,1 Mkr (90,4 Mkr), vilket innebär en kärnprimärkapitalkvot på 17,6% (16,7%) Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 14,4 Mkr, vilket är en minskning med 4,1 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 13,7 Mkr. Det är en minskning med 7,6 Mkr sedan förra året. Förändringen beror främst på minskade rörelseintäkter genom ett minskat räntenetto trots en stark volymtillväxt men det beror på de unikt låga räntenivåer som varit under året. Kostnaderna har under året ökat på grund av ökad personaltäthet från 20 till 22 årsarbetare samt att banken har investerat i marknadsföring av Valdemarsvik. Bankens provisionsnetto har ökat med 0,9 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från förmedling av krediter till Swedbank Hypotek AB. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 22 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 22, varav 12 kvinnor och 10 män. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. 6
Prognos 2016 År 2015 kännetecknades av mycket god volymtillväxt för in- och utlåningen. För 2016 förväntar vi oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkningen. Räntenettot förväntas sjunka något under året på grund av lägre räntemarginaler. Även provisionsnettot budgeteras att sjunka under året. Bankens omkostnader beräknas att öka under 2016 då styrelsen beslutat att investera i lokaler, fastighet samt utemiljö. Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli lägre 2016 än 2015. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att identifiera, mäta, kontrollera och internt rapportera bankens risker samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har samarbete skett med Svenska Elviria AB gällande Riskkontrollfunktionen samt med Tjustbygdens Sparbank AB om tjänsten Compliance Officer. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Banken har en funktion för kontroll och uppföljning av kredithanteringen s.k. kreditkontroller. Kreditkontrollerns uppgift är att kontrollera att kredithanteringen sker enligt bankens kreditpolicy och kreditinstruktioner. Rapport till styrelsen skall lämnas kvartalsvis om utvecklingen av kreditriskerna och statusen på kredithanteringen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. För att säkra sig i mot ränterisken i den fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. 7
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att skaffa betalningsmedel ökar avsevärt. Risken för att finansiella instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion och därmed leder till förlust för banken, inräknas också i begreppet likviditetsrisk. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser som har någon inverkan på bankens normala verksamhet finns att rapportera efter räkenskapsårets slut. 8
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 5 462 4 970 4 540 4 151 3 823 Förändring under året, % 9,9 9,5 9,4 8,6 4,5 Kapital Soliditet 12,8 13,5 13,2 12,9 12,7 Kärnprimärkapitalrelation (ej år 3-5) 17,6 16,7 E/T E/T E/T Primärkapitalrelation 17,6 16,7 16,1 15,6 19,6 Total Kapitalrelation (ej år 3-5) 17,6 16,7 E/T E/T E/T Resultat Placeringsmarginal 1,8 2,2 2,4 2,8 3,0 Rörelseintäkter/affärsvolym 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 Rörelseresultat/affärsvolym 0,3 0,5 0,4 0,4 0,4 Räntabilitet på eget kapital 4,6 7,6 7,7 6,3 7,0 Avkastning på totala tillgångar 0,78 1,07 1,11 0,66 0,97 K/I-tal före kreditförluster 0,72 0,65 0,60 0,63 0,67 K/I-tal efter kreditförluster 0,73 0,60 0,63 0,72 0,69 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 55 34 56 56 65 Andel osäkra fordringar 1,6 1,7 1,4 1,4 0,8 Kreditförlustnivå 0,1-0,1 0,5 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 22 20 17 20 20 Antal kontor 2 2 2 2 2 Definitioner Affärsvolym ultimo Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet Beskattat eget kapital + 78,0% från 2013 och tidigare år 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kärnprimärkapitalrelation Kapitalbas i % av riskexponeringsbelopp Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Total Kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital Avkastning på totala tillgångar Nettovinst i relation till genomsnittlig balansomslutning K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier 9
Resultat- och balansräkning 2013 2012 2011 Resultaträkning Räntenetto 32 274 34 963 34 048 36 300 33 494 Provisioner, netto 15 381 14 519 13 903 13 012 12 081 Nettoresultat av finansiella transaktioner -302 9 585 664 362 Övriga intäkter 3 594 3 294 3 179 1 849 1 212 Summa intäkter 50 947 52 785 51 715 51 825 47 149 Allmänna administrationskostnader -30 932-29 670-26 077-28 150-27 065 Övriga kostnader1) -5 581-4 610-4 909-4 602-4 411 Kreditförluster -686 2 856-1 591-4 737-1 003 Summa kostnader -37 199-31 424-32 577-37 489-32 479 Rörelseresultat 13 748 21 361 19 138 14 336 14 670 Bokslutsdispositioner 3 164 104 6-2 961 39 Skatter -3 209-4 472-3 836-2 707-3 672 Årets resultat 13 703 16 993 15 308 8 668 11 037 Balansräkning Kassa 3 468 2 177 3 474 6 585 4 943 Utlåning till kreditinstitut 200 724 208 103 274 851 173 241 207 411 Utlåning till allmänheten 1 423 969 1 330 511 1 144 190 1 060 688 946 823 Räntebärande värdepapper 160 125 101 356 101 592 101 185 49 951 Aktier och andelar 51 420 53 668 49 795 35 129 24 916 Materiella tillgångar 4 175 4 006 3 833 4 710 5 872 Övriga tillgångar 12 335 6 747 5 949 5 449 5 006 Summa tillgångar 1 856 216 1 706 568 1 583 684 1 386 987 1 244 922 Inlåning från allmänheten 1 605 832 1 462 885 1 364 177 1 194 534 1 076 721 Övriga skulder 12 256 12 912 9 570 12 532 10 187 Summa skulder 1 618 088 1 475 797 1 373 747 1 207 066 1 086 908 Obeskattade reserver 534 3 698 3 802 3 808 847 Eget kapital 237 594 227 073 206 135 176 113 157 167 Summa skulder och eget kapital 1 856 216 1 706 568 1 583 684 1 386 987 1 244 922 1) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition av årets resultat Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2015 utgör 13 703 279,94 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2015 186 027 259,20 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med 13 703 279,94 kr Reservfonden uppgår härefter till 199 730 539,14 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 17,6 (16,7 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 208 889 tkr (188 601 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 95 034 tkr (90 653 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 32 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 10
Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2015 2014 Ränteintäkter 39 628 46 644 Räntekostnader -7 354-11 681 Räntenetto 4 32 274 34 963 Erhållna utdelningar 5 3 111 2 770 Provisionsintäkter 6 17 588 16 700 Provisionskostnader 7-2 207-2 181 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8-302 9 Övriga rörelseintäkter 9 483 524 Summa rörelseintäkter 50 947 52 785 Allmänna administrationskostnader 10-30 932-29 670 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20-787 -927 Övriga rörelsekostnader 11-4 794-3 683 Summa kostnader före kreditförluster -36 513-34 280 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 14 434 18 505 12-686 2 856 13 748 21 361 13 3 164 104 14-3 209-4 472 13 703 16 993 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2015 2014 Årets resultat 13 703 16 993 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -3 182 3 945 Årets övrigt totalresultat -3 182 3 945 Årets totalresultat 10 521 20 938 11
Balansräkning Per den 31 december Tillgångar tkr Not 2015 2014 Kassa 3 468 2 177 Belåningsbara statsskuldeförbindelser 15 59 953 0 Utlåning till kreditinstitut 16 200 724 208 103 Utlåning till allmänheten 17 1 423 969 1 330 511 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 100 172 101 356 Aktier och andelar 19 51 420 53 668 Materiella tillgångar 20 4 175 4 006 - Inventarier 2 206 1 860 - Byggnader och mark 1 969 2 146 Aktuell skattefordran 5 969 605 Övriga tillgångar 21 200 272 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 6 166 5 870 Summa tillgångar 1 856 216 1 706 568 Skulder och eget kapital Inlåning från allmänheten 23 1 605 832 1 462 885 Övriga skulder 24 6 773 7 586 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5 483 5 326 Summa skulder 1 618 088 1 475 797 Obeskattade reserver 26 534 3 698 Eget kapital Reservfond 186 027 169 034 Fond för verkligt värde 27 37 864 41 046 Årets resultat 13 703 16 993 Summa eget kapital 237 594 227 073 Summa skulder och eget kapital 1 856 216 1 706 568 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier 28 20 258 18 188 Åtaganden 29 141 918 98 040 Ställda panter inga inga Rapport över förändringar i eget kapital 2014 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Tkr IB eget kapital 2014-01-01 153 726 37 101 15 308 206 135 Årets resultat 16 993 16 993 Årets övrigt totalresultat 3 945 3 945 Årets totalresultat 3 945 16 993 20 938 Vinstdisposition 15 308-15 308 UB eget kapital 2014-12-31 169 034 41 046 16 993 227 073 2015 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Tkr IB eget kapital 2015-01-01 169 034 41 046 16 993 227 073 Årets resultat 13 703 13 703 Årets övrigt totalresultat -3 182-3 182 Årets totalresultat 0-3 182 13 703 10 521 Vinstdisposition 16 993-16 993 UB eget kapital 2015-12-31 186 027 37 864 13 703 237 594 8 12
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december 2015-12-31 2014-12-31 tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 13 748 21 361 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -517-236 Avskrivningar (+) 787 927 Kreditförluster (+) 686-2 763 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 3 411 Betald inkomstskatt (-) -3 209-4 472 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 11 498 15 228 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) -93 458-183 560 Ökning av inlåning från allmänheten (+) 142 947 98 708 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -5 588-798 Förändring av övriga skulder (+/-) -655 3 341 Kassaflöde från den löpande verksamheten 54 744-67 081 Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+) 0 72 Investering i finansiella tillgångar (-) -59 951 0 Avyttring av materiella tillgångar (+) 244 65 Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 125-1 100 Kassaflöde från investeringsverksamheten -60 832-963 Årets kassaflöde -6 088-68 044 Likvida medel vid årets början 210 280 278 324 Likvida medel vid årets slut 204 192 210 280 tkr 2015-12-31 2014-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 3 468 2 177 Utlåning till kreditinstitut 200 724 208 103 Summa 204 192 210 280 13
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Valdemarsviks Sparbank 525002-3982 som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 april 2016. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 2 maj 2016. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Banken har gjort bedömningen att nya och ändrade standarder ej har någon väsentlig påverkan på bankens finansiella rapporter för denna gällande period. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtids tillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som banken förväntas få. Utöver dessa bedöms inte övriga nyheter påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt paket av förändringar. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss ) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkerhetsredovisning. IFSR 9 träder ikraft 1/1 2018 och tidigare tillämpling av tillåten givet att EU antar standarden, vilket man planerar att göra under 2016. 14
De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. Fair Value Option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. Banken ser idag inte att de nya reglerna kan väsentlig komma att påverka bankens resultat och balansräkning. De övriga förändringarna som IASB:s normgivning och som EU godkänt eller förväntas att godkänna, men som ännu inte trätt i kraft avser följande: - IFSR 9 Finansiella instrument - IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers - Ändrad IAS 16 och IAS 38: Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisation - Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter: Equtiy Method in Separate Financial Statements - IFRIC 21 Avgifter - Årliga förbättringar av IFRS (2010-2012), (2011-2013), (2012-14) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländska valutan räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. - För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt - Kostnad för insättningsgaranti - Kostnad för stabilitetsavgift Utdelning från aktier redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: 15
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 16
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som innehas till förfall Investeringar som innehas till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. 17
Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringsinstrumentet effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkerhetsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 512 tkr (474tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. 18
Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 19