Revisionsledare, Riksrevisionen Granskning av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning.

Relevanta dokument
Revisionsledare, Riksrevisionen Granskning av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning.

Revisionsledare, Riksrevisionen Granskning av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning.

Revisionsledare, Riksrevisionen Granskning av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning.

Revisionsledare, Riksrevisionen Granskning av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning.

Anna von Bothmer Tfn: E-post: Arbetslivserfarenhet 2016-

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Utvärdering av Plug In 2.0. Redovisning vid Spridningskonferens i Göteborgsregionen 28 feb 2018

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Göteborgsregionen en av regionerna i Plug In.

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Västra Kållereds förskolor 2019

Fullföljda studier fördjupad samverkan och nya möjligheter resultat och lärdomar från Plug In i GR. Utbildningschefsnätverket

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

Plan för att motverka sexuellt ofredande i skolan - yttrande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

Skolinspektionens verksamhet

Helsingborg Elevhälsan. Skol- och fritidsförvaltningen En presentation

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017

Likabehandling i skola och förskola. Greta Rova Lindberg

Förskolan Västanvinden

PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Likabehandlingsplan för studenter Fastställd av rektor Tommy Löfgren , reviderad

Kommunala Musikskolan

Matte i πteå. Piteå kommun

Årlig plan för Likabehandling

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Aktiva åtgärder i förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

PRESENTATION STOCKHOLMS STADS ARBETE FÖR EN LIKVÄRDIG SKOLA FÖR ALLA

Likabehandlingsplan 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Skolverkets stöd för skolutveckling

Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län

Redogörelse över insatser och uppföljningar under strategiperioden

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

HALVTIDSUTVÄRDERING AV REGLAB - PRELIMINÄRA SLUTSATSER 13 NOVEMBER 2013

Likabehandlingsplan för Vuxenutbildningen i Härryda kommun och Yrkeshögskolan i Mölnlycke

St Botvids gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Matematiksatsningen

Skolverkets arbete kring matematik

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Skolverkets arbete kring matematik

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Huvudmännens klagomålshantering

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

- Projekt med att utbilda språk-, läs- och skrivutvecklare. - boksamtal - läsning på modersmål - Pedagogista/Processledare - Utbildning om Lpfö/18

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Kommunala Musikskolan

SYV-nätverket GR

S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan mot kränkande särbehandling

IT-strategi för utbildningsverksamheten Övertorneå kommun

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten

Utbildning för nyanlända elever

Göteborgs folkhögskola

Drivbänk -återkoppling följeforskning

tid återgå till Skolbiblioteken som pedagogisk resurs

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stocksnäs

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Bredängsskolan. Återkoppling.

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Transkript:

CV Elin Törner Tfn: E-post: Arbetslivserfarenhet 2012 - Egenföretagare, Spira utvärdering Utvärderingar, utredningar och utveckling av kvalitetssystem inom välfärdsområdet, främst inom utbildningsområdet och arbetsmarknad. Se exempel på genomförda uppdrag nedan. 2012-2013 Revisionsledare, Riksrevisionen Granskning av Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning. 2007-2012 Chefskonsult, Ramböll management Projektledning och genomförande av utvärderingar och utredningar inom välfärdsområdet, främst inom utbildning samt arbetsmarknad och mänskliga rättigheter. Se exempel på genomförda uppdrag nedan. 2006 Praktikant, Wissenschaftszentrum für Sozialforschung Berlin Uppföljnings- och kartläggningsarbete inom arbetsmarknadsområdet. Arbetet utfördes på tyska. 2006 Forskningsassistent, Forskningsprojekt Åarhus Universitet Insamling och sammanställning av forskningsmaterial inom områdena integration och media. 2005-2007 Studentinformatör, Tria - ett fackligt samarbete mellan HTF, SKTF, ST Rekrytering av studentmedlemmar på universitetet samt information om facket. 1999-2006 Vårdare, Olika arbetsgivare Vård av äldre samt funktionshindrade.

Utbildning 2008 Politisk magister förvaltningsprogrammet, Göteborgs universitet Fördjupning inom policyanalys och implementeringsteori samt utvärdering. 2003 2002-2003 2001 2001 2000 1997-2000 Övrig utbildning Globaliseringens dimensioner 20 p, Göteborgs universitet Maskinteknik 44 p, Kungliga Tekniska Högskolan Statsvetenskap 20 p, Lunds universitet Historia och religionsvetenskap 1 termin, Universität Heidelberg Tyska 1 termin, Collegium Pallatinum Sprachschule Naturvetenskapligt gymnasium, Norra Real Ideellt arbete 2006-pågående 2004-2006 2002-2006 Styrelseledamot i Kunkujangprojektet, Gambia Ordförande resp. styrelseledamot i lokalförening/röda korsets ungdomsförbund Göteborg Ledare verksamhetsgrupper / Röda korsets ungdomsförbund Startade och drev flera verksamheter: Besöksgrupp på flyktingförläggning, tjejgrupp och Torget - en integrationsverksamhet för ungdomar. Deltog även i grupp för rättvis handel Övrigt Utmärkta kunskaper i skriftlig och muntlig engelska Mycket goda kunskaper i skriftlig och muntlig tyska Flera utlandserfarenheter

Exempel på genomförda uppdrag 2016 2017 SKL, Utvärdering av ESF-projekt Plug In 2.0. Pågående Plug In 2.0 är ett interventions- och implementeringsprojekt som syftar till att motverka avhopp i gymnasieskolan. Uppdraget innebär att utvärdera resultat på individnivå samt implementering i ordinarie verksamheter och strukturpåverkan. Plug in 2.0 är ett projekt som verkar på lokal, regional och nationell nivå, och utvärderingen studerar särskilt hur denna flernivåstyrning fungerar. Utvärderingen tar utgångspunkt i en inbäddad programlogik där hänsyn tas till projektets flernivåstyrning. I utvärderingen används olika former av datainsamlingsmetoder så som fallstudier, enkäter och analys av statistiska data. 2016, Processtöd för genomförandet av kompetensutveckling i specialpedagogik Uppdraget innebar att stödja i processen med att planera och genomföra kompetensutveckling i specialpedagogik. Spira ledde workshops med uppdragsgivaren, där en verksamhetslogik för satsningen togs fram. Verksamhetslogiken beskriver på ett strukturerat sätt hur kompetensutvecklingsinsatserna ska påverka berörda målgrupper och verksamheter. På så vis skapades goda förutsättningar för att den fortsatta planeringen skulle bil väl grundad i målgruppernas behov samt kompetensutvecklingens syfte. 2016 Kulturrådet, kartläggning av kultur i förskolan I kartläggningen gjordes intervjuer med olika aktörer i tio kommuner i syfte att få en bättre bild av hur olika förskolor och huvudmän arbetar med professionell kultur i förskolan samt få en bild av olika framgångsfaktorer och utmaningar. Genom kartläggningen har vi fått en mycket god inblick i förskolans praktiska och organisatoriska förutsättningar samt olika perspektiv på kulturens värde och funktion. 2015-2016 Forum för levande historia Utvärdering av workshopen Alla människor! Forum för levande historia har en workshop som vänder sig till elever i årskurs 4-6. Utvärderingen undersökte hur workshopen landade hos eleverna och i pedagogernas arbete. Utvärderingen resulterade bland annat i lärdomar och rekommendationer kring hur skolor kan förbereda och efterbearbeta workshopen för bästa genomslag, samt hur Forum för levande historia bäst kan främja detta arbetet. -2015 SKL Utvärdering av DigiLys ett verktyg för att utvärdera undervisningen Två kommuner har med stöd från SKL tagit fram ett digitalt verktyg för att utvärdera och förbättra lärmiljön i skolan. Arbetssättet som är kopplat till verktyget består tester av elevernas kunskaper, kollegiala analysmöten, test av insatser och återkommande tester. Utvärderingen ska ge svar på om verktyget leder till förbättrade resultat för eleverna, och vilka faktorer som i så fall har

betydelse för resultaten. Arbetet inleddes med en litteraturstudie där faktorer som enligt forskningen är centrala för att kollegialt utvecklingsarbete ska få önskad effekt, identifierades. Statistikbearbetning, skolbesök och en enkät ligger till grund för utvärderingens slutsatser. Alla kvinnors hus Rapport om finansiering av kvinnojourer, Mycket väsen för lite kvinnofrid Inför beslutade regeringen om en statlig resursförstärkning till kvinnojourerna. I den här rapporten kartlades vilken betydelse dessa medel hade haft och kunde få för de enskilda jourerna. Rapporten byggde på en genomgång av de dokument som anger hur medlen fördelats, den debatt som förts i media samt intervjuer med representanter från Arbetsmarknadsdepartementet, Socialstyrelsen samt de två riksorganisationerna för kvinnojourer. Hudiksvalls kommun Framtagande av kommunal strategi och handlingsplan för mottagande av flyktingar och andra nyanlända Uppdraget bestod av en kartläggande förstudie samt framtagande av strategi och handlingsplan för det kommande arbetet. Centrala frågeställningar är kommunens arbete med gemensamma målsättningar, samverkan och uppföljning. Uppdraget slutförs i oktober. Kvinnojouren Qjouren Framtagande av kvalitetssystem Uppdraget bestod i att ta fram ett system för att mäta kvaliteten i Qjourens arbete för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Kvalitetsmätningen används nu av personalen för att utveckla verksamheten och utgör samtidigt underlag för kommunikation utåt. I ett första steg togs ett förslag till målsättningar för verksamheten fram, utifrån intervjuer med personal och boende kvinnor, I nästa steg utformades ett verktyg för att mäta kvaliteten utifrån de specificerade målsättningarna 2013 Utvärdering av läxhjälpsverksamhet på 10 skolor i utanförskapsområden I utvärderingen identifierades och värderades olika sätt att bedriva läxhjälp. Utvärderingen utgör ett underlag för s framtida stöd till liknande verksamheter. 2008-2010 samt 2012 Utvärdering av Utbildningssatsning mot mobbning och diskriminering Utvärderingarna kretsade kring frågor om hur kompetensutvecklingsinsatser till skolpersonal kan bidra till utvecklingsarbete och ett förändrat arbetssätt inom organisationerna. Lärdomar från utvärderingarna bidrog till utformning av den efterföljande fortbildningen om värdegrund och likabehandling. (Uppdraget genomfördes hos annan arbetsgivare.)

2010-2011 Riksidrottsförbundet Utvärdering av Idrottslyftet Utvärderingen behandlade delarna om skolsamverkan och tillgänglighet i Idrottslyftet. En samlad värdering av genomslag och förklaringsfaktorer gjordes. Lärdomar från utvärderingen bidrog till utveckling av Riksidrottsförbundets fortsatta arbete med Idrottslyftet. (Hos annan arbetsgivare.) 2010-2011 Utvärdering av Matematiksatsningen Utvärderingen studerade det samlade resultatet av Matematiksatsningen (fram till VT 2011). Lärdomar från utvärderingen var underlag för den efterföljande satsningen Matematiklyftet. (Hos annan arbetsgivare.) 2010 Regeringskansliet Utredning om indikatorbaserad uppföljning av de mänskliga rättigheterna, SOU 2011:29 Utredningen var en del den statliga utvärderingen av regeringens handlingsplan för mänskliga rättigheter. Utredningen resonerade kring en möjlig strategi för att följa upp mänskliga rättigheter i Sverige. (Hos annan arbetsgivare.) 2009-2011 Utbildningspass om utvärdering på uppstartskonferenser Matematiksatsningen Utbildning om grunderna för utvärdering, teori och praktisk tillämpning. Deltagare var projektledare från de lokala utvecklingsprojekten och huvudmannarepresentanter. (Hos annan arbetsgivare.) 2009-2010 Migrationsverket Normkritisk granskning av asylprövningen Utifrån ett normkritiskt perspektiv studerades Migrationsverkets prövning av asylskäl kopplade till sexuell läggning och könsidentitet. Granskningen synliggjorde problem i Migrationsverkets strävan att genomföra en rättssäker process. (Hos annan arbetsgivare.) 2009 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Förslag till uppföljning av integrationspolitiken Uppdraget innebar att ett förslag till en modell med konkreta indikatorer togs fram för nationell uppföljning av integrationspolitikens resultat. (Hos annan arbetsgivare.) 2007 Framtagande av kvalitetssystem 15 Folkhögskolor i samverkan Kvalitetssystemet togs fram för att folkhögskolorna skulle följa upp och utveckla arbetet för de verksamhetsområden som var motiv för stödet till folkbildningen, såsom det mångkulturella samhället och det livslånga lärandet. Kvalitetssystemet bygger på en modell för självvärdering. (Hos annan arbetsgivare.)