Verksamhetsåret 2012 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB

Verksamhetsåret 2012 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB

Hjälpmedel för kognition handlar om att få ordning på sin vardag, till exempel tidsuppfattning och planering. Det är ett behov som ökar. Lotta Hamberg, kognition, Centrum för hjälpmedel. Vissa rullstolar är mycket avancerade. Om en person har svårt att sitta upprätt vid till exempel måltider, gjuter vi ibland sittskalet till stolen för att kroppen ska avlastas och hamna i rätt position. Lars Kälvemark, rörelsehjälpmedel, Centrum för hjälpmedel. 2

INNEHÅLL Fastighetsmäklaren som blev bovärd 4-5 Centrum med spetskompetens 6-7 Modernt vård- och omsorgsboende 8-9 Energioptimering en bra affär 10-11 Rätt styrning 12 Ny teknik för äldre 13 Påfågeln i blickpunkten 14-15 Tekniker på många instrument 16-17 Frågor och svar från styrelsen 18-19 VD om tekniken och människan 20-21 Ekonomisk redovisning 22-25 Fastighetsbeståndet 26-27 3

Fastighetsmäklaren som blev bovärd Efter tolv år som fastighetsmäklare beslöt sig Inga-lille Atterling för att se sig om efter ett annat jobb. Hennes blick föll på annonsen från Länsgården. Min roll är delvis ny. Det ska bli intressant att forma den tillsammans med våra hyresgäster, säger den nya bovärden. Det nya i Inge-lilles bovärdsroll är ansvaret för Länsgårdens seniorboenden: Berggården 1 och 2 samt Ängen. Tanken är att jag ska finnas på plats i respektive samlingssal varje vecka. Där kommer jag att kunna ta emot felanmälningar, informera om aktuella händelser rörande fastigheten och även hjälpa hyresgästerna med enklare servicetjänster som rör deras boende. Vill man bara komma och prata en stund är man varmt välkommen, många gånger kanske det är det allra viktigaste; att jag finns på plats. Jag kommer också att visa runt nyinflyttade hyresgäster i fastigheten så att de hittar till tvättstuga, samlingssal, förråd och andra gemensamma utrymmen. Jag kommer även att gå igenom alla funktioner inne i lägenheten, det är viktigt att varje hyresgäst känner sig trygg och välkomnad, säger Ingalille och fortsätter Vi har märkt en efterfrågan av den typ av service vi erbjuder. Jag hoppas att hyresgästerna ska uppskatta våra tjänster och dra nytta av dem. Med våra servicetjänster vill vi öka trivseln och tryggheten i våra boenden och stärka gemenskapen med våra hyresgäster. Allt inom ramen för vår vision att bli den mest omsorgsfulla hyresvärden. Inga-lille hoppas kunna dra nytta av sin erfarenhet från tiden som mäklare. Jag har stor kunskap om fastigheter och människor, det är vad bovärdsrollen också handlar om. Att ta ansvar är också en tydlig parallell med mäklaryrket. Inga-lille bor med sin familj (sambo och ett barn) i Hardemo i närheten av Kumla. Hon beskriver sig själv som en kommunikativ och social person som gillar människor och tycker om att hjälpa till. Låter som perfekta egenskaper för att jobba som bovärd med extra mycket hyresgästkontakt. Som mäklare har jag haft bra kontakt med äldre människor genom åren och jag tycker att det ska bli roligt att fortsatta att arbeta med den generationen. Inga-lille Atterling tillsammans med hyresgästerna Rolf och Monica Carlsson. 4

5

Problemlösare för ett aktivt och värdigt liv Eva Sundh, verksamhetschef Centrum för hjälpmedel. Ibland stöter man på människor som väldigt tydligt brinner för sitt jobb. Eva Sund, verksamhetschef på Centrum för hjälpmedel är en sådan. Och hennes medarbetare har precis samma inställning. Vi ersätter en funktion som du inte har, men som du behöver, säger Eva. Centrum för hjälpmedel tillhör Örebro läns landsting. Verksamheten ligger på Ladugårdsängen och består av fem enheter: förflyttningshjälpmedel, kommuikation/kognitionshjäpmedel/alternativ telefoni, Människor ska kunna vara aktiva utifrån sina egna förutsättningar. En datamus kan man styra med huvudrörelser eller med enbart ögonen om man är helt förlamad. Ulla Furendal, kommunikation teknikenhet med verkstäder, lager (med 9 000 artiklar) samt godsmottagning. Här finns också ett stort lager för inkontinenshjälpmedel, som servar hela länet och omsätter knappt 25 miljoner kronor per år. Vi jobbar med hjälpmedel för det dagliga livet. Vår verksamhet är helt och hållet behovsbaserad. Det innebär att vi inte jobbar med diagnoser, utan har som uppgift att fylla ett behov hos någon. Säg att du har svårt att gå, då ser vi till att du får ett hjälpmedel för att kunna röra dig bättre, till exempel en rollator. Kontakterna med våra kunder får vi till största delen via en vårdcentral eller kommunen. Vi reparerar, rekonditionerar och anpassar rullstolar. Det kan handla om allt från jättesmå justeringar till omfattande specialanpassningar. Hans Sjödin, elektriker 6

Dyslexi är det vanligaste funktionshindret. Med olika hjälpmedel kan man få hjälp med rättstavning. Kristoffer Sandström, teknik för hjälp med läs- och skrivsvårigheter Hans Sjödin, elektriker. Alternativ telefon är stort i vårt område. Mycket beroende på att Riksgymnasiet för döva och hörselskadade ligger i Örebro. Ulf Nilsson, alternativ telefoni Centrum för hjälpmedel har suttit i sina befintliga lokaler sedan 1994. Antalet medarbetare har ökat från 20 vid starten till 70-80 idag. Ökningen är en spegel av behovet i samhället. Vi blir äldre och äldre och många bor kvar hemma länge. Då är det naturligt att det behövs mer hjälpmedel, säger Eva Sund. Suttit i sina befintliga lokaler står det här ovanför Suttit är en sanning med modifikation. Här är det action som gäller. Från lager och verkstäder till utprovning injustering och anpassning av olika hjälpmedel. Vår affärsidé är att köpa in en produkt, låna ut den, ta tillbaka den, tvätta och rekonditionera och leverera ut den igen i nyskick. Det här innebär ett inbyggt miljötänk, eftersom vi återanvänder produkter så långt det är möjligt, istället för att köpa nytt. En rullstol av hög kvali- tet kan hålla i 15 år om den sköts på rätt sätt. Eva och hennes kollegor har mycket kontakt med sina brukare. Tillsammans med dem och till exempel en arbetsterapeut kartlägger de brukarens behov och föreslår hjälpmedel utifrån den analysen. Vi har spetskompetens på alla områden inom vår verksamhet. Det är hit man ringer om man har frågor kring hjälpmedel. Man kan säga att vi är länken mellan människan och tekniken. Eva Sund förväntar sig en boom för hjälpmedel de närmaste åren. 40-talisterna går i pension. De är pålästa och vet vilka hjälpmedel som finns och vad de har rätt till. Det ställer högre krav på oss. Vi måste bevaka omvärlden och spana in i framtiden ännu mer än idag. Och räkna med ännu större delaktighet från brukarnas sida. För människor med synnedsättning finns dataprogram som förstorar upp texten på en hemsida. Man kan också få texten uppläst med talsyntes via skärmen. Du läser med öronen, helt enkelt. Hans Forslund, synhjälpmedel 7

Modernt vårdoch omsorgsboende på Ängen Ängens vård- och omsorgsboende är precis som det känns vid första intrycket modernt, välkomnande och genomtänkt. Tekniskt och funktionsmässigt är vi föregångare. Och när det gäller inredning liknar Ängen inget annat, säger Emma Spanedal, enhetschef för boendet. Den enhetliga formen och färgsättningen är det som utmärker Ängen mest vid första anblicken. Färger och tyger är ljusa och smakfulla i olika nyanser. Möblerna är klassiska 50- och 60-talsmöbler i modern tappning. Färgsättningen är genomgående i hela huset. Det gör att vi kan möblera om och förnya miljöerna utan att behöva köpa nytt, säger Emma. Vissa färginslag har även en annan uppgift än den rent formmässiga. Runt entrédörrarna till lägenheterna i boendet finns olika färger i lite skarpare nyanser. Det har att göra med trygghet och säkerhet för de boende, berättar Sophia Bennis, enhetschef även hon. Om man vet att man har grönt vid sin lägenhetsdörr hittar man lätt hem och vet att man kommit rätt. Inne i lägenheterna har badrum och toalett samma färg som den runt entrédörren. Den teknik som används på Ängen har som syfte att skapa trygghet och säkerhet. Alla undersköterskor på de fyra avdelningarna har DECT-telefoner, som förutom att vara telefon, även tar emot larm från lägenheterna och fungerar som dörröppnare. Hela boendet är nyckelfritt. Vi använder våra telefoner och de boende har möjlighet att använda så kallade RFID-taggar, som automatiskt låser upp dörren till lägenheten så fort den boende är i närheten, berättar Emma. Skyltprogrammet på Ängen är enhetligt och ser lika ut på alla avdelningar, och delar av Ängens logotyp går igen som markör och symboler överallt. En annan modernitet är att det inte finns några personalrum ute på avdelningarna. Istället finns ett stort gemensamt pausrum för all personal på Ängen. I pausrummet finns även en lounge och strax bakom finns flera konferensrum. Samverkan är viktigt i en sådan här verksamhet och därför har vi en gemensam plats där vi träffas varje dag. Vi är övertygade om att det får en positiv effekt på verksamheten att vi jobbar närmare varandra, säger Sophia. Emma Spanedal (t v) och Sophia Bennis, enhetschefer på Ängens vårdoch omsorgsboende. 8

9

Examensarbete på Yrkesakademin Stora pengar att spara på energioptimering Vad innebär det i pengar att energioptimera Olaus Petri vårdcentral? Fyra elever från Yrkesakademin i Örebro fick den uppgiften som examensarbete. Resultatet visar att Länsgården kan spara drygt 250 000 kronor om året genom att åtgärda klimatskalet och installera solpaneler. Martin Severinsson, Alexander Sellgren, Niklas Johansson och Johan Näsström utbildar sig till tekniska förvaltare på Yrkesakademin i Örebro. Hösten 2012 började de med sitt examensarbete att energioptimera Olaus Petri vårdcentral. Fastigheten ägs av Länsgården och har nyligen renoverats. Nya ljuskällor är installerade, liksom nya fläktar i ventilationsaggregatet. Dessutom är värmeväxlaren till fjärrvärmesystemet bytt. Och styr- och reglersystemet håller på att bytas ut. Vi har utgått från hur det såg ut i fastigheten när vi började arbetet i höstas, säger Alexander Sellgren. Syftet med undersökningen har varit att hitta lösningar och åtgärder som minskar energiförbrukningen i OP vårdcentral, främst för fjärrvärmeförbrukningen. Kvartetten såg snabbt att det går att minska fjärrvärme- och elförbrukningen genom att förändra klimatskalet och installera solpaneler. Enda nackdelen med solpaneler är att de är som mest effektiva under den varma årstiden, då de behövs som minst. Det innebär att de måste dimensioneras efter de månader de förbrukar minst. Visst, det går att lagra solenergi i en ackumulatortank, men det är bara kortsiktigt. Det går alltså inte att lagra solenergi under sommaren och förbruka den under vintern, säger Martin Severinsson. Han och hans klasskamrater har kommit fram till följande: Årsförbrukningen av fjärrvärme kommer att minska med 48 procent genom åtgärder i klimatskalet och med 12 procent genom att installera solpaneler. I pengar innebär den 60-procentiga minskningen en besparning på strax över 250 000 kronor per år. Årskostnaden kommer att minska till totalt knappt 167 000 kronor. Payoff-tiden för investeringar i klimatskal och solpaneler blir cirka 15 år. Solenergi är framtidens energikälla, menar Martin. Tyvärr har vi förhållandevis lite sol i Sverige. Men det går att förbättra effektiviteten under vinterhalvåret genom att använda andra förnybara energikällor. I framtiden tror jag vi kommer att få se att man bygger fastigheter med utgångspunkt från det energislag som är det mest optimala att använda, säger Niklas Johansson. Från vänster: Niklas Johansson, Johan Näsström, Martin Severinsson och Alexander Sellgren. 10

11

Länsgårdens överordnade driftsystem Rätt styrning snabbt, exakt och digitalt! Stefan började som driftchef 2011. Redan innan dess hade arbetet med att optimera energiförbrukningen börjat. En styrstrategi låg i slutfasen att bli klar. Ett gediget arbete som var en utmärkt plattform för det vi gjort sedan dess. Med strategin i handen började vi titta på vilka fastigheter vi skulle prioritera. Vi beslutade att satsa på de anläggningar som ligger längst ut i länet. Idag är det bara vårt huvudkontor i Örebro, Bettorpsområdet och fastigheten i Hällefors som inte är anslutna. I slutet av 2013 kommer alla våra fastigheter att vara uppkopplade till systemet. Det överordnade systemet heter CITECT och ger Länsgårdens drifttekniker överblick och full tillgänglighet till all styr- och reglerutrustning i fastigheterna. Systemet gör att vi kan finjustera till exempel inställningarna i en undercentral för att optimera energiförbrukningen. Vi har betydligt bättre koll på energiförbrukningen nu, och ju mer vi satsar på de här frågorna, desto mer får vi ut, förklarar Stefan. Energifrågan och miljö har högsta prioritet hos Länsgården. Vi tänker alltid på energianvändningen när vi investerar i vår drift. Den kan handla om snålare motorer, direktdrivna fläktar eller roterande växlar, som alla bidrar till att vi förbrukar mindre energi. Den apparatur vi installerar kontrollerar vi sedan fortlöpande via CITECT för att hitta en optimal nivå. På endast tre år har Länsgården sjösatt ett överordnat driftsystem som ger teknikerna möjlighet att sköta styrning och reglering av företagets fastigheter på digital väg. Vi har redan minskat vår fjärrvärmeförbrukning, säger Stefan Berglund, driftchef på Länsgården. I jakten på optimal energiförbrukning har Stefan och hans kollegor även stor nytta av en värmekamera: Tack vare den hittar vi energibovar och läckage som vi kan åtgärda. Det gör att vi spar energi och inte belastar klimatet mer än nödvändigt. Hur har arbetet med det överordnade systemet kommit igång så snabbt? Styrstrategin har spelat stor roll, liksom min bakgrund inom de här frågorna. Vi kunde köra igång direkt. Filosofin inom Länsgården har länge varit att prioritera ett överordnat system och ligga långt framme tekniskt i våra fastigheter. Dessutom har vi fått tag på rätt entreprenörer som förstått vad vi är ute efter. Ett stort stöd, engagemang och en gemensam målbild är anledningen till att vi redan har 12

Ny teknik skapar trygga hem för äldre Ett trygghetssystem med spisvakt, dörr- och fönstersensorer och kontroll av om strykjärnet eller kaffebrygaren är påslagen. Allt övervakat via en panel som informerar om vad som är av och på, öppet eller stängt. Det här är en av många produkter som skapar trygga boendemiljöer för äldre. Många äldre vill kunna bo kvar i sin lägenhet. Det finns både mänskliga och samhällsekonomiska fördelar med det, säger Jan Beckius, delägare och produktchef på Sensagon. Sensagon från Vällingby är ett av många företag som testar och visar sina produkter och lösningar i två av Länsgårdens visningslägenheter på Ängen. I lägenheterna pågår ett forskningsprojekt med Business Science Arena (BSA) som projektledare och Länsgården som en av flera samarbetspartners. Vi kom i kontakt med projektet via BSA och valde att vara med eftersom det är rätt forum för oss. Fördelen med att flera företag medverkar är att vi kan ge draghjälp åt varandra, säger Jan Beckius. Sensagon levererar sitt trygghetssystem till bland annat Väsbyhem och Frösunda, bostadsbolag som satt in systemet som standard i sina lägenheter. Jan Beckius är övertygad om att trygghetssystem kommer att byggas in som standard i framtiden, inte minst eftersom regeringen driver frågan. Vår framgång ligger i att vi har utvecklat produkter som är enkla att förstå, installera och använda. Reaktionen från användaren blir jaha, var det inte krångligare än så. Med vårt system slipper man oroa sig i onödan. Det är en viktig pusselbit för att känna trygghet och hantera sin egen vardag långt upp i åren. kommit så här långt. Nästa steg är att ansluta även passersystem och bokning (tvättstuga, m m) till ett liknande system som CITECT. Vi tittar på alla funktioner som rör fastighetssäkerhet och skalskydd. Målet är att vi ska ha nyckelfria fastigheter och att våra passersystem ska ligga på vår server. Driftlarm kopplas redan via vårt överordnade system. Innan 2012 gick alla larm till SOS Alarm, som skickade ut ett minicallsamtal för återuppringning från ansvarig tekniker. Idag får ansvarig tekniker larmet direkt i sin Smartphone i form av ett mail som berättar i klartext vad som måste åtgärdas. Teknikern vet exakt vad som är fel och var felet finns. Och vi behöver inte gå via en utomstående part. Vi kan alltså jobba mycket snabbare. Driften är den största kostnaden för Länsgården. Små minskningar i energiförbrukning ger stora besparingar. Det är därför vi för in modern teknik i våra anläggningar. Tyvärr kan vi inte spara i all oändlighet med den utrustning vi har. Då får vi hitta nya lösningar. Solenergi, till exempel. 13

14

Påfågel med putsade fjädrar Sedan ett drygt år tillbaka äger Länsgården fastigheten Påfågeln i centrala Karlskoga. Här finns bland annat Karolina vårdcentral och Folktandvården, som båda har utvecklat sina lokaler i samarbete med Länsgården. Våra lokaler har byggts om och har fått en effektivare planlösning. Det gör att vi kan ta emot fler läkarstudenter. Vi har också fått fler konferensrum och ett större matrum. Lokalerna är nu anpassade efter vår storlek och våra behov, säger Elisabeth Axelsson, verksamhetschef på Karolina vårdcentral. 15

16

En tekniker på många instrument Länge pekade allt på att han skulle bli musiklärare. Men efter grundutbildningen på Musikhögskolan i Örebro tog han ett sabbatsår och beslutade sig för att bli tekniker. Det var ett bra val att lämna musiken, jag har nästan mer glädje av den nu än då, säger Karl-Algot Svenheden, tekniker och elsamordnare på Länsgården. Vi träffas på det lilla kontoret i Bettorp, nära de fastigheter som Karl- Algot främst ansvarar för. Mitt arbete är mångfacetterat och variationsrikt, det är själva poängen med det. Jag jobbar nära förvaltaren och driftchefen, och tillsammans sköter vi större delen av det planerade underhållet i våra fastigheter här. Man kan säga att jag är förvaltarens förlängda arm, och som sådan måste jag kunna lite av varje. Jag känner mig som en riktig mångsysslare. Som elsamordnare inom Länsgården gör Karl-Algot en hel del uppdrag inom elsäkerhet. Genom det får han nytta av sin allmänna elbehörighet. Jag jobbar även med styr och regler. Det är också inspirerande, eftersom det är mätbart. Att optimera och spara energi är en viktig parameter när det gäller att driva en fastighet effektivt, säger han. Han trivs med den nya organisationen kring driften, där alla tekniker utgår från en och samma plats. Vi träffas varje morgon innan vi åker ut på våra uppdrag. Det är stor skillnad mot tidigare, när vi satt i olika delar av länet och det kunde dröja lång tid mellan de tillfällen när alla i gruppen sågs. Nu har vi ett helt annat utbyte av varandra. Vi snackar problem och lösningar och vidareutbildar oss tillsammans. Det gör att vi alla utvecklas, och det kommer givetvis våra hyresgäster till del. Musik har alltid varit Karl-Algots stora intresse. Vid sju års ålder började han spela piano, för att fem-sex år senare gå över till gitarr, som kom att bli hans instrument. Vi hade ett band i skolan och jag spelade på en billig elgitarr, som var min första gitarr. Så småningom sökte jag mig till klassisk gitarr, där jag fick hjälp av duktiga lärare innan jag kom in på Musikkonservatoriet i Falun 1979. En av mina klasskompisar var Kalle Moraeus, han var duktig på fiol redan då. Efter två år i Falun kom Karl-Algot in på Musikhögskolan i Örebro. Där tog musik- och lärarkarriären i klassisk gitarr slut. Jag insåg att det inte var rätt grej för mig. När kompisarna var ute och dansade satt jag i min etta och övade tre-fyra timmar om dagen. Nej, det var inte vad jag ville med livet. På gymnasiet hade Karl-Algot gått en fyraårig teknikutbildning inom elkraft och till och med arbetat en kort tid som tekniker på Söderhamns sjukhus. Nu fortsatte han den yrkesbanan. Något han aldrig ångrat. Jag fick jobb på dåvarande RSÖ som tekniker 1983 och blev senare anställd i Länsgården när det bildades. Jag kan inte tänka mig ett roligare jobb. Gitarrspelet har han dock inte övergett. Det är fortfarande hans största intresse. Han spelar i officiella sammanhang då och då, och lagar och renoverar gärna akustiska instrument i mån av tid. På fritiden åker han ofta ut till sitt timmerhus på en skogstomt utanför stan. Jag gillar att sitta på altanen, ta en kopp kaffe och spela. Naturen är fantastisk, skogen inte minst. Ibland kan jag sitta och bara lyssna på vinden i träden. Det är musik det också. 17

18

Länsgården kan underlätta utvecklingen med sina resurser Frågor som rör utveckling, förebyggande arbete och regionalisering är viktiga för Länsgården i framtiden. Vi ställde tre frågor om de ämnena till några av Länsgårdens ordinarie styrelseledamöter. Här är deras svar. FRÅGOR 1) Vilken roll kommer Länsgården att ha i utvecklingsfrågor i framtiden? (hur används Länsgårdens kompetens på bästa sätt) 2) Hur ska Länsgården användas i förebyggande syfte i ett vårdperspektiv; till exempel för att ge äldre möjligheter att bo hemma längre? 3) Vad skulle en regionalisering innebära för Länsgårdens verksamhet? OCH SVAR Barbro Klaeson 1. Länsgården ska bygga, underhålla och anpassa det fastighetsbestånd som finns. Olika yrkesprofessioner ska fortsätta att utveckla och förädla den kunskap som finns för att maximera framtidsanpassning. 2. Ett bra exempel är Ängens forsknings- och innovationscentrum, där allt från bord som kan följa sin ägare till robotar för visuell kontakt testas och visar på den ena smarta lösningen efter den andra. Där kan Länsgården finnas med och underlätta utvecklingen genom sina resurser. 3. Kunskaper och erfarenheter får en större naturlig spridning till större område. Kompetens kan utnyttjas mer effektivt för att komma fler till del. Björn Eriksson 1. Länsgården skall fortsätta utveckla kombinationer liknande Ängen i samverkan med kommuner, Landstinget och landstingsfastigheter. Vår kompetens och erfarenhet är viktig när det gäller att utveckla lokaler och bostäder för vård och omsorg samt senior och trygghetsboende. 2. Genom att vara med och fortsätta bygga samt utveckla trygghetsboenden samt seniorbostäder. 3. Att vi kan fortsätta att vara en tillgång för den nya regionen. Margareta Scherlund 1. Ängen är ett bra exempel på hur Länsgården kan arbeta för att tillsammans med landsting och kommuner arbeta för att driva gemensamma projekt för att utveckla vården i länet. Den roll som Länsgården spelade i tillkomsten av Ängen hade betydelse för att den satsningen kom att bli så lyckad. Jag tror att det är ett gott exempel på hur man kan använda Länsgårdens kompetens i framtida projekt för att utveckla framtidens hälso- och sjukvård i länet. 2. Idén om seniorboende bygger på att det ska vara möjligt att bo kvar även med nedsatt fysisk funktionsförmåga. Tillgängligheten skall vara god och det ska vara möjligt att bo kvar i sitt hem även om man får svårare med rörligheten. Länsgården ska vara den mest omsorgsfulla hyresvärden. Genom lyhördhet för de boendes behov kan man utveckla service knutet till boendet ytterligare. Andreas Svahn 1) Länsgården har stora möjligheter att vara en viktig kraft i både landstingets och länets utveckling. Genom att använda den kompetens och den ekonomiska styrka som finns i bolaget kan den offentliga servicen inom vård och omsorg bli effektivare och mer kostnadseffektiv. Jag önskar att Länsgården de kommande åren får ett bredare och även friare uppdrag kopplat till vår verksamhetsidé. 2) Genom att både bygga nytt och utveckla befintliga fastigheter till att bli mer rationella enheter skapas också bättre förutsättningar för att äldre ska kunna bo kvar hemma under längre tid med till exempel hjälp av kommunernas hemtjänst. 3) Förhoppningsvis att Länsgården får ett vidare uppdrag att utveckla olika former av kategoriboende i samarbete med alla länets kommuner. Styrelsen i Länsgården Fastigheter AB. Övre raden fr v: Björn Eriksson, Barbro Klaeson, Eva Karvonen, Margareta Scherlund, Andreas Svahn (ordförande). Nedre raden fr v: Håkan Kangert, Ann Lindvall (suppleant). Saknas på bilden gör Gunnar Fransson och Krister Tornberg (suppleant). 19

Hos oss går teknik och människa hand i hand Hur lätt är det inte att glömma bort människan mitt i den tekniska utvecklingen? För oss skulle det vara förödande. Hur skulle vi då med trovärdighet kunna säga att vi ska vara den mest omsorgsfulla hyresvärden? Så lyder vår vision, en vision som är vår ledstjärna och som vi arbetar stenhårt efter. Hos oss går teknik och människa hand i hand. Vi använder inte tekniken för teknikens skull, utan i människans tjänst. För att den ska förbättra och underlätta, både för oss själva och för våra hyresgäster. På Länsgården ser vi stora möjligheter med den digitala tekniken. Vi använder den till exempel för att optimera styrning och reglering i våra fastigheter. På det viset jobbar pumpar och annan utrustning på rätt sätt, el- och energiförbrukningen minskar och vår verksamhet påverkar inte miljön och klimatet mer än nödvändigt. Med styrning och reglering ser vi också till att ventilation och temperatur hamnar på en nivå som ger ett behagligt inomhusklimat. Energifrågan har varit aktuell i många år och kommer att vara det under överskådlig tid. Vi vet att de fossila energislagen inte kommer att räcka till och ser vind- och solkraft som intressanta möjligheter för att uppfylla vårt energibehov. Vi kan till exempel tänka oss att äga andelar i en vindkraftanläggning och på det viset både stötta den typen av energi och ta delar av vårt behov därifrån. Vi utreder också möjligheten att på sikt investera i solenergi i vissa av våra fastigheter. Solcellerna blir bättre och bättre, samtidig som priserna sjunker. Exakt vilken väg vi väljer går inte säga i dagsläget. Men en sak är säker: vi kommer att vara med i utvecklingen. Inget är dock viktigare än människorna som bor i våra fastigheter. Det är för dem vi finns till. Det är tack vare dem vi hela tiden utvecklar vår kunskap om särskilt boende och de förutsättningar som gäller där. Det är tack vare dem vi är det fastighetsbolag vi är. For oss är det självklart att ställa upp så mycket som möjligt för våra hyresgäster. Vi har utökat vår service och hjälper till med enklare tjänster och reparationer. Vår nya bovärd träffar hyresgästerna i våra äldreboenden varje vecka för samtal och för att fånga upp önskemål och synpunkter. Det gångna året har varit framgångsrikt tack vare att vi har skött våra fastigheter väl och minskat våra driftkostnader genom rätta investeringar. Allt det här hade inte varit möjligt utan alla engagerade och nyfikna medarbetare. Alla har ställt upp på den delvis nya väg vi nu går, speciellt när det gäller att utnyttja digital teknik. Jan Andersson VD, Länsgården Fastigheter AB 20

21

2012 i sammandrag RESULTAT Årets resultat efter finansnetto blev 17,5 (19,5) mkr. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt blev 4,8 (9,1) mkr. INTÄKTER Årets intäkter uppgick till 134,0 (122,0) mkr och fördelade sig enligt vidstående diagram. KOSTNADER De totala kostnaderna för året fördelar sig enligt vidstående diagram. Länsgårdens totala driftkostnader uppgick till 37,7 (36,8) mkr. INVESTERINGAR Investeringarna under året uppgick till 29,1 (74,0) mkr. Större delen av dessa avser slutlikvid för inköp av en fastighet i Karlskoga med tillträdesdag 12-03-01. Produktion/Kontor 15 Seniorboende 13 Hyresintäkter mkr Utbildning 10 Räntekostnad 15 Adm.kostnad 9 Bostäder 15 Kostnader mkr Vård/ Äldreboende 79 Driftkostnad 38 Avskrivningar 27 Fastighetsskatt 0,2 Underhållskostn. 27 NYCKELTAL Översikt (tkr) 2012 2011 2010 2009 Nettoomsättning 133 972 121 957 107 761 111 228 Resultat efter finansiella poster 17 499 19 510 12 552 25 937 Rörelsemarginal 24,2% 28,6% 19,2% 30,3% Avkastning på eget kapital 14,5% 17,1% 11,7% 26,2% Balansomslutning 698 585 687 569 665 102 519 337 Soliditet 17,6% 17,2% 16,5% 20,3% Medeltal anställda 20 20 21 21 22

RESULTATRÄKNING Belopp i tkr 2012 2011 2010 2009 2008 Nettoomsättning 133 972 121 957 107 761 111 228 108 470 Driftkostnader -37 652-36 840-38 276-39 663-37 433 Underhållskostnader -27 819-25 403-18 938-25 440-19 578 Fastighetsskatt -150-1 756-818 -997-646 Avskrivningar/nedskrivningar -27 336-24 232-19 547-19 451-16 711 Bruttoresultat 41 015 33 725 30 182 25 677 34 102 Administrations- o marknadsföringskostnader -8 649-9 226-9 481-9 769-7 719 Resultat vid försäljning av fastigheter 0 10 345 0 17 801 39 Rörelseresultat 32 366 34 844 20 701 33 709 26 422 Finansnetto -14 867-15 334-8 149-7 772-15 234 Resultat efter finansiella poster 17 499 19 510 12 552 25 937 11 189 Bokslutsdispositioner -10 463-7 019-7 622-12 208-6 018 Skatt -2 211-3 404-1 298-1 554-1 747 Årets resultat 4 825 9 087 3 632 12 175 3 424 BALANSRÄKNING Belopp i tkr 2012 2011 2010 2009 2008 TILLGÅNGAR Byggnader och mark 654 276 653 234 445 316 431 755 465 779 Inventarier och övriga anläggningstillgångar 9 089 9 122 7 267 6 473 4 716 Pågående nyanläggningar 243 44 162 359 48 252 1 945 Finansiella anläggningstillgångar 1 027 1 350 3 640 1 594 2 353 Varulager 0 10 39 39 136 Kortfristiga fordringar 10 267 7 888 46 455 15 866 8 345 Kassa och bank 23 683 15 921 26 15 358 18 620 Summa tillgångar 698 585 687 569 665 102 519 337 501 893 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 Fritt eget kapital 97 857 93 032 83 946 80 313 68 138 Obeskattade reserver 17 375 17 912 18 893 18 271 17 563 Långfristiga skulder 535 000 530 000 350 000 350 000 362 960 Kortfristiga skulder 36 353 34 625 200 264 58 754 41 232 Summa eget kapital och skulder 698 585 687 569 665 102 519 337 501 893 23

FLERÅRSÖVERSIKT Belopp i tkr 2012 2011 2010 2009 2008 Resultaträkning Nettoomsättning 133 972 121 957 107 761 111 228 108 470 Resultat efter finansiella poster 17 498 19 510 12 552 25 937 11 189 Redovisat resultat efter skatt 4 825 9 087 3 632 12 175 3 424 Balansräkning Fastigheternas bokförda värde 1) 654 275 653 234 445 315 431 755 465 779 Nedskrivning/reversering byggnader 0 0 0 0 2 700 Taxeringsvärden 271 136 382 382 299 503 262 713 203 619 Fastighetslån 535 000 530 000 350 000 350 000 362 960 Balansomslutning 698 585 687 569 665 102 519 337 501 893 Diverse fakta Uthyrbar area, m² 118 225 116 883 104 686 113 515 114 813 Vakant area, m² 802 762 929 1 214 1 414 Medeltal anställda 20 20 21 21 21 Nyckeltal Justerat eget kapital 2) 122 662 118 233 109 548 105 468 92 783 Soliditet i % 3) 17,6 17,2 16,5 20,3 18,5 Balanslikviditet i % 4) 93,4 68,8 23,2 53,2 65,7 Driftnetto 5) 59 702 48 732 40 248 35 386 43 133 Betalnetto 6) 44 835 33 398 32 100 14 526 29 869 Direktavkastning i % 7) 8,6 7,1 6,1 6,8 8,6 Vinstmarginal 8) 44,6 40,0 37,3 31,8 39,8 Definitioner: 1) Inkluderar mark och markanläggningar 2) Eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 28 % schablonskatt 3) Justerat eget kapital dividerat med totalt kapital 4) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder 5) Nettoomsättning minus driftkostnader, underhållskostnader, fastighetsskatt o adm kostnader 6) Driftnetto minus räntekostnader 7)Driftnetto dividerat med totalt kapital 8) Driftnetto dividerat med nettoomsättning 24