Ett Sverige som håller ihop Presentation av Vårbudgeten 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 april 2015
2 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Reformer och finansiering Effekter och sammanfattning
3 Stärkt tillväxt i världen men regionala skillnader BNP-tillväxt i utvalda regioner Procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018 Världen 3,3 3,6 3,8 4,0 4,0 Kina 7,5 7,1 6,8 6,6 6,4 USA 2,4 3,3 3,1 2,9 2,6 Euroområdet 0,9 1,4 1,7 1,6 1,6 KIX-viktat 2,1 2,3 2,7 2,8 2,8 Källa: Finansdepartementet
4 Starka arbetsmarknadssiffror i USA och svaga i euroområdet Arbetslöshet i USA Procent av arbetskraften 14 12 10 8 6 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Federal Reserve Arbetslöshet i euroområdet Procent av arbetskraften 14 12 10 8 6 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Eurostat
5 Lång period av låg inflation har försvagat inflationsförväntningarna Inflation och inflationsförväntningar Procent 4,0 3,0 2,0 Inflation Sverige Inflationsförväntningar Sverige, 2 år Inflation euroområdet Inflationsförväntningar euroområdet, 2 år 1,0 0,0-1,0 2011 2012 2013 2014 2015 Not: Inflation i Sverige mätt med konsumentprisindex (KPI), inflation i euroområdet mätt med harmoniserat konsumentprisindex (HIKP) Källa: ECB, Eurostat, Prospera, SCB
6 Finns ändå positiva tecken i euroområdet Enhetsarbetskostnad Index, 2000= 100 160 140 120 100 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tyskland Irland Grekland Spanien Italien Källa: Eurostat
7 Flera år av svag tillväxt i Sverige BNP Tusentals kronor, 2013 års priser 4 000 000 3 800 000 3 600 000 +5,8% 3 400 000 3 200 000 +23,2% 3 000 000 2 800 000 2 600 000 Källa: Statistiska centralbyrån
8 Särskilt svag tillväxt med hänsyn till befolkningsutvecklingen BNP per capita Kronor, 2013 års priser 400 000 390 000 380 000 370 000 360 000 350 000 340 000 330 000 320 000 310 000 300 000 +19,5% -0,1% Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar
9 Detta förklaras främst av en svag produktivitetstillväxt Produktivitetstillväxt i Sverige Hela ekonomin, procent, fasta priser, kalenderkorrigerade värden 5,0 4,5 4,1 3,7 3,9 4,0 3,3 2,4 3,1 3,0 2,2 2,0 0,9 1,0 0,6 0,1 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 Årlig förändring Genomsnittlig förändring 1999-2006 resp. 2007-2014 -1,2-3,1-0,5 0,9 0,4 Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar
10 Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå Arbetslöshet, 15 74 år Procent av arbetskraften 10 9 8 7 6 5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Säsongsjusterat Trend Källa: Statistiska centralbyrån
Underskottet i de offentliga finanserna har vuxit sig allt för stort 11 Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor 150 100 50 110 66 0-50 -100-1 -3-24 -34-52 -74 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar
12 Svensk ekonomi vänder uppåt igen Prognos med föreslagen politik 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, kalenderkorrigerad 2,3 2,4 2,5 2,7 2,5 2,0 Hushållens konsumtion 2,4 2,7 2,7 2,6 2,6 2,4 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 1,4 0,8 0,7 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 6,5 2,9 4,5 3,6 3,5 3,1 Nettoexport (bidrag till BNP-tillväxt) Sysselsättningsgrad (% av befolkningen 15-74 år) Arbetslöshet (% av arbetskraften 15 74 år) Finansiellt sparande offentlig sektor (% av BNP) Strukturellt sparande (% av potentiell BNP) -1,1 0,2 0,1 0,2 0,1 0,2 66,2 66,6 66,7 66,8 66,9 66,9 7,9 7,5 7,1 6,7 6,4 6,4-1,9-1,4-0,7-0,4 0,0 0,4-0,9-0,5-0,4-0,3-0,1 0,4 Procentuell förändring jämfört med föregående år om inget annat anges Källa: Finansdepartementet
13 Ny prognos i linje med tidigare bedömning 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP FiD (VÅP15) 2,3 2,4 2,5 2,7 2,5 2,0 FiD (DEC14) 1,8 2,4 2,7 2,6 2,5 - Arbetslöshet FiD (VÅP15) 7,9 7,5 7,1 6,7 6,4 6,4 FiD (DEC14) 7,9 7,7 7,4 6,9 6,5 - Finansiellt sparande FiD (VÅP15) -1,9-1,4-0,7-0,4 0,0 0,4 FiD (DEC14) -2,1-1,3-0,6-0,4-0,1 - Not: Kalenderkorrigerade värden Källa: Finansdepartementet
14 Både risker och möjligheter RISKER MÖJLIGHETER Stagnation i euroområdet Politisk osäkerhet i euroområdet Valutasvängningar och störningar på finansiella marknader Geopolitisk osäkerhet Möjliga obalanser i tillgångspriser Allmänt starkare omvärldsutveckling Expansiv penningpolitik i euroområdet kan påverka förväntningar positivt Makroeffekterna av oljeprisfallet kan underskattas Starkare inhemsk efterfrågan Konsumtion Investeringar
15 AGENDA Det ekonomiska läget Reformer och finansiering Effekter och sammanfattning
16 I vårbudgeten börjar vi ta oss an Sveriges utmaningar Prioriteringar Problem 1 2 Fler jobb & stärkt konkurrenskraft Jämlik skola med tid för varje elev Svag produktivitetstillväxt sedan 2007 Arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer och är högre än i många jämförbara länder Kunskapsresultaten har fallit i jämförelse med vår omvärld och över tid Växande skillnader mellan skolor 3 4 En hållbar framtid Ökad välfärd och trygghet Sverige på väg att missa 14 av riksdagens 16 miljömål Nuvarande styrmedel otillräckliga 140 000 personer har gått ner i arbetstid för att ge omsorg, varav 90 000 är kvinnor (enligt SU) Mest försvagade arbetslöshetsförsäkringen i OECD
1 Fler jobb och stärkt konkurrenskraft 17 Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Infrastruktur Forskning Bostäder Klimatomställning Fler och växande företag Konkurrenskraftig näringspolitik Innovation Samverkan Export Utbilda för rätt kompetens Fungerande utbildningssystem Nytt kunskapslyft Förbättrad matchning STABILA OFFENTLIGA FINANSER
1 Fler jobb och stärkt konkurrenskraft 18 Investeringar för framtiden samt fler och växande företag Investeringar för jobb och klimat Historisk förstärkning av järnvägsunderhållet Återkommer i höstbudgeten kring upprustning och energieffektivisering av framför allt miljonprogrammets flerbostadshus Konkurrenskraftig näringspolitik Innovationsrådet Exportoffensiv Satsning på stöd till nya företag (Almi) Satsning på svensk besöksnäring Bibehållen gruppregistrering till mervärdesskatt (ett slopande skulle särskilt drabba lokala banker och försäkringsbolag)
1 Fler jobb och stärkt konkurrenskraft 19 Utbilda för rätt kompetens Arbetslöshet efter utbildningsnivå Procent av arbetskraften, 25-54 år Nya utbildningsplatser Ungefärlig ökning, jämfört med beslutad budget 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Källa: Statistiska centralbyrån Ett nytt kunskapslyft Universitet och högskolor 2015 2016 2017 2018 2019 1 200 1 200 2 100 4 600 4 800 Komvux/yrkesvux 2 800 7 000 8 500 10 000 10 000 Folkhögskola, allmän kurs Utbildningskontrakt 750 2 000 2 000 2 000 2 000 Komvux/yrkesvux 1 700 3 700 3 700 3 700 3 700 Folkhögskola, studiemotiverande Totalt antal nya platser 2 000 2 000 2 000 2 000 6450 15 900 18 300 22 300 22 500
1 Fler jobb och stärkt konkurrenskraft Förbättrad matchning 20 Traineejobb För att bidra till kompetensförsörjning i välfärden samt avhjälpa bristyrken på hela arbetsmarknaden Ger möjlighet att kombinera arbete och relevant yrkesutbildning Extratjänster Jobb med kollektivavtalsenlig lön inom välfärden som ett led i avvecklingen av sysselsättningsfasen (Fas 3) Förbättring av nyanländas etablering Ökade resurser till Arbetsförmedlingen Satsningar på kartläggning, validering och utbildning Trepartssamtal för snabbspår Förstärkt satsning på civilsamhället för sociala kontakter och språkinlärning Tillskott till Arbetsförmedlingen för att skapa förutsättningar för genomförandet av regeringens reformer
1 Fler jobb och stärkt konkurrenskraft 21 Insatser för fler jobb och stärkt konkurrenskraft sammantaget 2015 2016 2017 2018 2019 Järnvägsunderhåll 0,62 1,24 1,24 1,24 Konkurrenskraftig näringspolitik 0,63 0,66 0,68 0,70 0,70 Utbildningskontrakt 0,38 0,79 0,78 0,78 0,80 Kunskapslyft 0,61 1,21 1,43 1,79 1,61 Traineejobb 0,06 0,68 1,17 1,19 1,20 Extratjänster 0,01 0,56 1,66 2,43 2,63 Tillskott Arbetsförmedlingen 0,16 0,26 0,24 0,14 0,14 Ett modernt arbetsliv 0,04 0,09 0,10 0,10 0,08 TOTALT 2,50 5,48 7,30 8,37 7,16
2 Jämlik kunskapsskola med tid för varje elev 22 Skolsatsningar Tidiga insatser Mer personal och mindre barngrupper i lågstadiet, inom ramen för beslutad budget Fler speciallärare och specialpedagoger i lågstadiet Fler platser på förskollärar- och lågstadielärarutbildningen Mer attraktivt läraryrke Alla skolor ska vara bra skolor Nationell samling för läraryrket Bättre kompetensutveckling för lärare, rektorer och förskolepersonal Förbättrade villkor för akademiker som läser in lärarkompetens Stöd till skolor med låga studieresultat Riktade medel till nyanlända elever Upprustning skollokaler Elevhälsan förstärks Lovskola och läxhjälp byggs ut
3 En hållbar framtid 23 Miljösatsningar Natur- och havsmiljö Ökar investeringarna i skydd och skötsel av värdefull natur Skyddet för biologisk mångfald utökas, fler naturskogar kan skyddas och fler marina reservat kan inrättas Välbehövliga satsningar på ledsystem i fjällen, reservatskötsel, information Satsningen motsvarar totalt 430 miljoner kronor 2015 Giftfri vardag Ökade anslag till kemikalieinspektionen Satsning på sanering av förorenade områden från nästa år Ett mer klimatsmart samhälle Lokala klimatinvesteringar för att minska utsläppen lokalt och regionalt Inkluderar stöd till laddinfrastruktur för elfordon
4 Ökad välfärd och trygghet 24 Ökad välfärd och trygghet Höjt underhållsstöd Arbetslöshetsförsäkring Höjt bostadstillägg Förstärkt äldreomsorg Förlossningsvård m.m. Kvinnojourer 300 kronor per barn och månad Höjt tak och grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen Höjt bostadstillägg till pensionärer Ca 100 kr/mån för en garantipensionär utan förmögenhet Prioritera en stärkt bemanning i äldreomsorgen Mer tid hos den enskilde och för att utveckla verksamheten Minskar antalet personer (framförallt kvinnor) som helt/delvis slutar arbeta för att ta hand om en närstående Satsning för att göra förlossningsvården mer kunskapsbaserad och jämlik över landet och även andra insatser för att stärka kvinnors hälsa Förstärkt stöd till kvinnojourer vilket bidrar till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för dessa
25 Reformer och finansiering Miljarder kronor (effekt på finansiellt sparande) 2015 2016 2017 2018 2019 Fler jobb och stärkt konkurrenskraft 2,5 5,5 7,3 8,4 7,2 En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev 0,5 2,5 2,7 2,7 2,3 En hållbar framtid 0,6 2,0 2,0 2,0 1,4 Ökad välfärd och trygghet 2,5 6,5 6,4 6,4 4,5 Andra reformer 2,0 3,4 4,0 3,7 3,5 Summa reformer 8,0 20,0 22,4 23,1 18,8 Sänkt/slopad nedsättning av socialavgifter för unga 5,5 15,8 18,3 18,1 18,0 Övriga budgetförstärkningar 2,6 4,7 6,9 7,9 6,0 Summa finansiering 8,1 20,4 25,2 26,0 24,0 Effekt offentliga finanser 0,1 0,4 2,8 2,9 5,2
26 AGENDA Det ekonomiska läget Reformer och finansiering Effekter och sammanfattning
27 God fördelningspolitisk träffsäkerhet för minskade klyftor Ekonomisk standard Procentuell förändring per inkomstgrupp (decil) 1,0 0,8 0,87 0,71 0,6 0,4 0,2 0,0 0,46 0,29 0,22 0,15 0,13 0,07 0,04 0,02 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Högre inkomst Källa: Finansdepartementet
28 Även minskade klyftor mellan kvinnor och män Individuell disponibel inkomst för vuxna kvinnor och män Procentuell förändring 0,3 0,25 0,2 0,1 0,11 0,0 Kvinnor Män Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar
29 Sammanfattning Konjunkturläget i vår omvärld stärks Sverige står inför ett antal stora framtidsutmaningar som vi måste ta oss an De stora underskotten kräver samtidigt att vi överger tidigare praxis av att låna till skattesänkningar och nu finansierar våra reformer fullt ut Vi prioriterar nu investeringar i vår gemensamma framtid för fler jobb och stärkt konkurrenskraft, en jämlik kunskapsskola med tid för varje elev, en bättre miljö och ett hållbart klimat samt en ökad välfärd och trygghet Detta går före fler skattesänkningar och privatiseringar
Ett Sverige som håller ihop Presentation av Vårbudgeten 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 april 2015