Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna Ekonomi Verksamhet Nyckeltal / Kvalitet Utfall Mål Prognos helår % andel återanvända hjälpmedel Rörelse % andel återanvända KLOK % andel återanvända hjälpmedel PMB 74 80 % 51 55 % 50 80 % Prognosen visar nu att förvaltningen presenterar ett nollresultat vid årets slut. Anledningen härleds framför allt till ökade hjälpmedelskostnader samt att arbetet kring implementeringen av välfärdsteknik nu är i full gång, utan att ännu generera några intäkter till förvaltningen. mål uppfyllt mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Ack utfall Plan helår Prognos helår Investeringar i hjälpmedel ser ut att klart överstiga budget på årsbasis, dock är budgeten inte anpassad efter de senaste årens utfall. Personal Oktober 2015 2014 Antal faktiska årsarbetare Förändring mot föregående år 76,74 79,64-3,6 % Antal anställda 84 86-2.3 % Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag. Verksamhetsstatistik Verksamhetsstatistik Totalt antal uthyrda hjälpmedel Utlevererade hyreshjälpmedel under året Returnerade hyreshjälpmedel under året Ack 2015 Ack 2014 Ack 2013 28 714 28 078 25 727 9 915 10 717 9 210 8 783 8 377 8 099 Arbetad tid Januari-september Arbetad tid timmar, anställda Ack 2015 Ack 2014 Förändring mot föregående år 92 962 90 707 2,5 % -varav timanställda 79 120-34,3 % -varav arbete under jour och beredskap -varav mertid/övertid samtlig personal 0 0 0,0 340 725 --53,1 % Förvaltning Hjälpmedel Dalarna arbetar med att ta fram adekvat/-a verksamhetsstatistik och nyckeltal att följa över tid. Andelen recirkulerade hjälpmedel ökar något mot föregående rapport vilket ses som positivt. Avvikelsen är dock inte av den karaktären att vi kan benämna det som ett trendbrott. Avdelning PMB avviker mest mot det uppsatta målet men har under året haft en kraftigt ökad efterfrågan på CPAPmaskiner samt att vi under våren byter ut samtliga nutritionspumpar pga ny leverantör. Det leder till ökade nyinköp och därmed lägre andel återanvända hjälpmedel. Sjukfrånvaro Ack 2015 Ack 2014 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid Förändring procentenheter föregående år 5,2 % 5,0 % 0,2 2,5 % 2,4 % 0,1 Arne Thuresson Förvaltningschef Hjälpmedel Dalarna
Projektplan 2015-08-19 Rollator som hjälpmedel för äldre personer: förskrivningsprocess och tillfredsställelse Projektansvariga Anette Forsberg, docent, leg. fysioterapeut, Universitetssjukhusets forskningscentrum, Region Örebro län Carin Fredricsson, fil dr, leg. arbetsterapeut, Örebro Universitet Liselotte Hermansson, docent, leg. arbetsterapeut, Region Örebro län/ Örebro Universitet Marie Holmefur, med dr, leg. arbetsterapeut, Örebro Universitet Ylva Nilsagård, docent, leg. sjukgymnast, Universitetssjukhusets forskningscentrum, Region Örebro län Bakgrund Enligt SCBs befolkningsprognos förväntas andelen äldre öka med 30 % mellan 2010 och 2050, vilket innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre 2050. Ökad ålder kan innebära svårigheter att förflytta sig och delta aktivt i samhället. För att kompensera för bristande gångförmåga och främja aktivitet och delaktighet kan rollator förskrivas. Rollator är ett vanligt hjälpmedel och förskrivningen förväntas öka i takt med den åldrande befolkningen. Exempelvis förskrevs i Region Örebro län drygt 4700 rollatorer under 2014, i huvudsak till personer över 65 år. En rollator förskrivs vanligtvis av en arbetsterapeut eller sjukgymnast med förskrivningsrätt, oftast anställd inom landsting eller kommun. I rehabiliteringsprocessen är målet att individen ska fungera optimalt i sin miljö. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:1 ska den som förskriver ett hjälpmedel svara för att produkten motsvarar patientens behov genom att instruera och träna användaren, dokumentera i patientjournal och att följa upp och utvärdera förskrivningen fram till dess att behovet upphört eller ansvaret för patienten tagits över av någon annan. Om en uppföljning visar att målet för åtgärden nåtts kan ärendet avslutas [1]. Rollator ska anpassas till individen göras och med det träning att använda den säkert och ändamålsenligt inomhus och utomhus. Specifik träning utifrån individens behov kan behövas såsom att gå med rollatorn inomhus i trånga passager, utomhus i trafikmiljö, klara trottoarkanter och folkmassor. Det är oklart om förskrivningsprocessen är lika över landet liksom hur det fungerar i praxis. För många användare har rollatorn positiv betydelse för hälsan, och de flesta är nöjda med sin rollator samt känner sig säkrare och tryggare vid förflyttningar [2]. Många användare upplever nog också de går lite snabbare. Lucki et al. [3] visar i en mindre studie med 28 deltagare att rollator bidrog till snabbare tid på Timed Up and Go test, delvis genom ökad tillit till sin förmåga. Brandt el al. [4] beskriver i en intervjustudie med 64 personer att de 1
flesta är nöjda med rollatorn och att den beskrivs värdefull för deras livssituation. Dock dras slutsatsen att med utökad träning och uppföljning kan användning och effekt av rollatorn förbättras. Då tillståndet hos äldre personer vanligtvis förändras över tid kan det emellertid finnas behov av kontinuerlig uppföljning. Exempelvis kan en äldre person som drabbats av stroke eller höftfraktur och då haft gott stöd av sin rollator på sikt träna upp sin gång förmåga och övergå till enklare hjälpmedel eller inget alls. Det kan också handla om fortskridande sjukdomsförlopp eller stigande ålder som gör användningen av rollatorn osäker, vilket gör att rollatorn övergår till att bli en risk. Rollatorn kan vara till hjälp och minska antalet fall [5] men också öka risken för fall [6, 7]. För att gång med rollator ska vara säkert krävs att rollatorn är korrekt anpassad vad gäller handtagens höjd, liksom att individen får träning med gång med rollator då det finns risk att användaren skjuter rollatorn framför sig med alltför framåtböjd hållning [8]. I lagtext (Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Lagen om medicintekniska produkter) och Socialstyrelsens föreskrifter framkommer tydligt ansvarsområden och process för hjälpmedelsförskrivning. För att användning av rollatorn ska få önskat utfall i form av förbättrad och säkrare gång krävs bedömning av funktion- och aktivitetsförmåga likväl som kartläggning av omgivning och personliga faktorer [9]. Att individens förväntningar och mål diskuteras vid bedömningen skapar förutsättningar för att rollatorn integreras i det dagliga livet [10]. I praktiken görs enligt vår erfarenhet däremot ofta förskrivning av ett enklare hjälpmedel som rollator på ett mindre systematiskt sätt utifrån ett allmänt antagande om att gångförmågan kommer bli säkrare och bättre med en rollator. Bedömning och utifrån denna målsättning med rollatorn görs inte alltid för den specifika personen. En systematisk översikt visar att inga säkra slutsatser kunde dras från det vetenskapliga underlaget angående effekter på hälsa, aktivitet och delaktighet av rollatoranvändning även om användning av rollator gör individen tryggare och säkrare vid gång [5], men rollatorn upplevs värdefull för den äldre personen [11]. Förskrivningsprocessen har dock inte varit fokus i studier. Detta trots det stora antalet förskrivna rollatorer. I denna studie undersöks användares, anhörigas och förskrivares perspektiv på bedömning, utprovning, uppföljning och träning med rollator. Utifrån den samlade kunskapen är målsättningen att utveckla och pröva en intervention som främjar aktivitet och delaktighet. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med projektet är att studera förskrivning och användning av rollator för äldre personer (här >65 år), med fokus på aktivitet och delaktighet. Frågeställningar är: i) hur sker förskrivningsprocessen ut vad gäller rollator för äldre personer och finns skillnader mellan huvudmän inom sjukvårdsregionen eller mellan yrkeskategorier? ii) vilka faktorer är viktiga i förskrivningsprocessen utifrån användares, anhörigas och förskrivares perspektiv för optimalt användande av rollatorn? 2
För den aktuella ansökan är syftet att Kartlägga förskrivningsprocessen i sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro av rollator för äldre personer genom enkäter till förskrivare (arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter) samt undersöka faktorer som är viktiga för optimalt användande av rollator genom fokusgruppsintervjuer med användare, anhöriga och förskrivare. Metod Design En deskriptiv design med enkät och fokusgrupper. Urval/studiegrupper Enkätstudien innebär en totalundersökning där samtliga arbetsterapeuter och fysioterapeuter som förskriver rollatorer inom sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro tillfrågas. Namn och e-postadresser erhålls från de i sjukvårdsregionen ingående Centrum för hjälpmedel (eller motsvarande). Fokusgruppsstudien vänder sig till rollatoranvändare över 65 år, anhöriga till rollatoranvändare över 65 år och förskrivare. Två fokusgruppsintervjuer per persongrupp planeras med 4-6 deltagare per grupp [12, 13]. Rollatoranvändare över 65 år samt närstående till dessa kommer att rekryteras på vårdcentraler i regionen och kommuner. Rekryteringen görs strategiskt genom aktiv rekrytering via förskrivande arbetsterapeut/fysioterapeut. Genusperspektiv Det är möjligt att män och kvinnor upplever användning av och tillfredställelse med rollator olika, då män och kvinnor kan ha olika roller i samhället och därmed utför andra aktiviteter i vardagen. För att försäkra oss om att alla perspektiv fångas i den här studien kommer vi att sträva efter en jämn fördelning mellan könen. Intervention, datainsamling och mätmetoder Ansökan om etiskt tillstånd att genomföra studien kommer att skickas till Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. För enkätstudien används studiespecifik enkät. Enkäten kommer handla om hur behovsbedömning, utprovning, förskrivning, information, inträning och uppföljning av rollatorer genomförs till äldre, samt hur förskrivaren anser att förskrivningsprocess och uppföljning bör gå till för ett optimalt användande av rollatorn. Enkäten kommer sedan att pilottestas på några arbetsterapeuter och fysioterapeuter och vid behov revideras. Därefter kommer enkäten skickas ut som webenkät tillsammans med förfrågan om deltagande till samtliga förskrivare i Uppsala-Örebroregionen. Två påminnelser kommer att skickas ut med två veckors intervall. Enkäten besvaras anonymt. 3
För fokusgruppsdiskussionen används frågeguide. Denna frågeguide kommer i huvudsak att vara densamma för de tre olika persongrupperna; äldre rollatoranvändare, anhöriga till äldre rollatoranvändare och förskrivare. Frågorna i guiden kommer att handla om vilka faktorer är viktiga i förskrivningsprocessen utifrån deras perspektiv för optimalt användande av rollatorn, vilka faktorer som personerna erfar vara av betydelse för att rollatorn faktiskt ska användas och för tillfredställese, för att den ska användas på ett säkert sätt och bidra till hälsa, aktivitet och delaktighet i samhällslivet. Databearbetning och analys Data från enkätstudien kommer att bearbetas statistiskt med i första hand deskriptiv statistik för att kartlägga förskrivningsprocessen. Vi planerar också att göra jämförelser mellan olika yrkesgrupper vad gäller förskrivningsprocessen och förskrivarnas synpunkter på den. Data från fokusgruppsintervjuerna kommer att bearbetas med kvalitativ innehållsanalys [14, 15]. Betydelse Resultatet av den här studien kommer bidra till ökad kunskap om hur förskrivning och uppföljning av rollatorer i praktiken går till. Detta resultat kommer ligga till grund för utarbetande av en intervention för att optimera rollatoranvändning. Därefter avser vi att utvärdera huruvida interventionen leder till ökad aktivitetsnivå och delaktighet i samhället än gängse förskrivningsprocess. Den övergripande förhoppningen är att dessa studier ska leda till en förbättrad förskrivningsprocess till nytta för personer som ordineras rollator vilket i sin tur kan leda till en mer aktiv vardag och större delaktighet i samhället med både hälsovinster och sociala vinster. Forskningsetiska överväganden I enkätstudien kommer vi inte att efterfråga några känsliga personuppgifter, men frågorna kan ändå uppfattas som känsliga eftersom vi efterfrågar i vilken utsträckning förskrivarna följer den förskrivningsprocess som angivits av Socialstyrelsen. Vi anser därför att det är viktigt att svaren på enkäten görs helt anonymt genom en automatiserad utskicks- och svarsfunktion och att anonymiteten anses pålitlig av dem som svarar. Vid fokusgruppsintervjuerna finns det fler aspekter som är etiskt känsliga. Vid intervjuer med rollatoranvändare över 65 år kommer flera personer som troligtvis inte känner varandra innan att träffas för att diskutera. Själva intervjusituationen kommer troligtvis innebära att deltagarna får kännedom om varandras hälsotillstånd och andra personliga uppgifter. Det kommer då vara viktigt att etablera ett förtroende i gruppen och att klargöra att det som sägs i gruppen inte får föras vidare till andra. Det kommer dock ändå att finnas en viss risk att deltagare för vidare känslig information. Det är därför viktigt att informera potentiella deltagare om vad det innebär att delta i en fokusgruppsintervju redan när de tillfrågas om att delta. 4
Tidigare erfarenheter Ansvariga för projektet har mångårig erfarenhet av kliniskt arbete i sin profession. Att prova ut, förskriva och följa upp användning av hjälpmedel ingår som en del i arbetet som arbetsterapeut/sjukgymnast. De frågeställningar som den aktuella studien berör har väckts från det kliniska arbetet, där vi på olika sätt har funderat över hur träning med hjälpmedel görs och hur hjälpmedel sedan används i vardagen och om förskrivningsprocessens olika delar följs. Ansvariga för projektet har vetenskaplig erfarenhet av att genomföra forskningsprojekt inom rehabiliteringsområdet, att arbeta med enkätkonstruktion, leda fokusgrupper, analysera med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt utveckla och utvärdera intervention. Tidsplan Hösten 2015 Ansökan till Etikprövningsnämnd Ansökan om ekonomiska medel för genomförandet av projektet 2016 Enkät till förskrivare i Uppsala-Örebro regionen Fokusgruppsintervjuer med brukargrupper och förskrivande vårdpersonal Analys och sammanställning av enkäter och intervjuer 2017 Sammanställning av manus och planering för interventionsstudie Referenser [1]Blomquist U-B, Jacobson D. Förskrivningsprocessen, fritt val av hjälpmedel, egenansvartre olika vägar till hjälpmedel. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet; 2011. [2]Hjälpmedelsinstitutet. Rollatorns betydelse för äldre med rörelsehinde. Stockholm; 2005. [3]Lucki K, Bach M, Banzer W, Vogt L. Walker use affects Timed Up and Go and gait speed measures. J Am Geriatr Soc 2009;57:1963-5. [4]Brandt A, Iwarsson S, Stahl A. Satisfaction with rollators among community-living users: a follow-up study. Disabil Rehabil 2003;25:343-53. [5]Salminen AL, Brandt A, Samuelsson K, Toytari O, Malmivaara A. Mobility devices to promote activity and participation: a systematic review. J Rehabil Med 2009;41:697-706. [6]Bateni H, Maki BE. Assistive devices for balance and mobility: benefits, demands, and adverse consequences. Arch Phys Med Rehabil 2005;86:134-45. [7]Liu H, Grando V, Zabel R, Nolen J. Pilot study evaluating fear of falling amd falls amomg older rolling walker users. International Journal of Therapy and Rehabilitation 2009;16:670-7. [8]Liu HH. Assessment of rolling walkers used by older adults in senior-living communities. Geriatr Gerontol Int 2009;9:124-30. [9]Kylberg M, Lofqvist C, Horstmann V, Iwarsson S. The use of assistive devices and change in use during the ageing process among very old Swedish people. Disabil Rehabil Assist Technol 2013;8:58-66. [10]Thomas B, Connelly D, Laliberte-Rudman D. The impact and use of walkers among older adults: a pilot. Phys Occup Ther Geriatr 2008;27:36-72. 5
[11]Brandt A, Samuelsson K, Toytari O, Salminen AL. Activity and participation, quality of life and user satisfaction outcomes of environmental control systems and smart home technology: a systematic review. Disabil Rehabil Assist Technol 2011;6:189-206. [12]McLafferty I. Focus group interviews as a data collecting strategy. J Adv Nurs 2004;48:187-94. [13]Wibeck V. Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2nd ed. Lund: Studentlitteratur; 2010. [14]Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today 2004;24:105-12. [15]Elo S, Kyngas H. The qualitative content analysis process. J Adv Nurs 2008;62:107-15. 6