Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Tanums kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Tanums kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:29

Rapportnr: 2008:29 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga: Socialkonsulenterna Tarja Mattila och Håkan Frändemark Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, socialenheten Adress: 403 40 Göteborg Telefon: 031-60 50 00 Rapporten finns som pdf på www.o.lst.se under Publikationer/Rapporter.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Bakgrund och syfte Regeringen har gett Länsstyrelserna i uppdrag att under 2006 och 2007 granska olika delar av den offentliga sociala barn- och ungdomsvården, däribland öppenvården. En nationell arbetsgrupp med representanter från länsstyrelserna och Socialstyrelsen har arbetat med att begränsa och klargöra uppdraget. På gruppens rekommendation omfattar granskningen daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och socialpedagogiska insatser. De nyckelfrågor som skall besvaras är barns delaktighet, verksamhetens kvalitet och säkerhet i verksamheten. Metoder I Västra Götaland inleddes granskningen under 2006 med en kartläggning i form av enkät om vilka öppenvårdsinsatser som finns i länets kommuner. Utifrån denna kartläggning har Länsstyrelsen gjort ett urval av 13 kommuner som har uppgivit att de har riktad daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och/eller socialpedagogiska insatser. Urvalet av kommuner gjordes slumpmässigt utifrån kriterier att kommuner från samtliga fyra geografiska regioner i länet (Göteborgs region, Bohuslän, Skaraborg och Sjuhärdad) skulle finnas bland de granskade kommunerna. Vidare skulle det vara såväl glesbygdskommuner som städer med varierande antal invånare. De kommuner som omfattas av granskningen är Bengtsfors (ca 10 500 inv), Bollebygd (ca 8000 inv), Borås (ca 100 000 inv), Grästorp (ca 5 500 inv), Göteborg (ca 481 000 inv), Götene (ca 13 000 inv), Härryda (ca 32 000 inv), Lidköping (ca 37 000 inv), Lilla Edet (ca 9000 inv), Stenungsund (ca 23 000 inv), Sotenäs (ca 9500 inv), Tanum (ca 12 000 inv), och Ulricehamn (ca 22 000 inv). I Göteborg har granskningen begränsats till de två MiniMaria-mottagningar samt Ungdomsteam Väster och Hisingen som alla arbetar med ungdomar med begynnande eller pågående missbruk och deras föräldrar. Första led i granskningen var att från de utvalda kommunerna begära in verksamhetsberättelse för 2006 eller annan redogörelse för den daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och socialpedagogiska insatser som kommunen hade uppgivit i kartläggningen, kommunens övergripande planeringsarbete rörande öppenvårdsinsatser för barn och unga, 1

beskrivning på respektive verksamhets innehåll, dess omfattning i form av antal individer som hade insatsen samt antal personal och dess kompetens i mars 2007. Andra led var att intervjua ansvariga verksamhetschefer, personal på de olika verksamheterna och enskilda som deltagit i daglig verksamhet eller fått socialpedagogiska insatser. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån nyckelfrågorna hur delaktiga är barnen i insatsernas planering, genomförande och uppföljning, vilken kvalitet har verksamheten (personalens utbildningsnivå, används strukturerade och evidensbaserade arbetsmetoder, finns det i verksamheten strukturerad klagomålshantering och hur kvalitetssäkrar kommunen verksamheten) är verksamheten säker för de barn, unga och föräldrar som deltar i den. Länsstyrelsens samlade bedömning av den granskade verksamheten finns i ett separat beslut daterat 2008-02-28. TILLSYN I TANUM I Tanums kommun utförs granskningen av socialkonsulenterna Tarja Mattila och Håkan Frändemark. Den verksamhet som granskats är Verkställighetsenheten som finns inom Individ- och Familjeomsorgen. Intervjuer har skett med avdelningschef, enhetschef, två socialsekreterare, familjeterapeut och fältassistent. Länsstyrelsen har även intervjuat två vårdnadshavare samt en ungdom. Länsstyrelsen har också tagit del av omsorgsnämndens årsredovisning för 2007 samt ett antal sociala personakter. Övergripande om öppenvården i Tanum Tanum är kommun med 12 000 invånare. Under 2007 har individ- och familjeomsorgen genomfört en organisationsförändring. En familjeterapeut och en fältassistent har anställts för att utföra öppenvård i kommunens egen regi. Denna förändring är ett led i att söka bygga upp vårdalternativ på hemmaplan. Det har förekommit att nämnden har köpt in externt utförd öppenvård men nu är inriktningen att så långt som möjligt själv svara för utförandet. Härigenom hoppas nämnden att bättre kunna utnyttja de resurser som finns inom den egna kommunen. 2

Delaktighet Av intervju med chefer och personal framgår att all öppenvård som familjeterapeuten och fältassistenten utför är bistånd enligt socialtjänstlagen. Socialsekreterare utreder på ansökan från den enskilde och beslutar om insatserna. Det finns inga särskilt formulerade rutiner för att informera barnet om varför de får insatsen men chefer och personal ser det som en självklarhet att noga informera barnet om insatsen. Även barns och familjers delaktighet vid inledning, omprövning och avslutning av en insats anser personalen vara väl tillgodosett. Vid föräldrastödsinsatser deltar inte alltid barnen vid samtalen, men personalen försöker alltid informera barnen om att familjen får insatsen genom att presentera sig och berätta om varför insatsen ges. Personalen uppger också att den är noga med att stämma av med barnen och fråga efter deras synpunkter. På senare tid har individ- och familjeomsorgen särskilt arbetat med att förstärka barnarbetet och utöka föräldrastödet i verksamheten. Individ- och familjeomsorgen håller på att införa BBIC (Barns Behov I Centrum). BBIC är ett enhetligt system för utredning, dokumentation och uppföljning som säkerställer att socialtjänstlagens bestämmelser av barns bästa beaktas. Inom kort kommer nämnden att ansöka om att bli en prövokommun för BBIC. Vid samtal med intervjuade vårdnadshavare framkommer att familjeterapeuten och fältassistenten är angelägna om att hålla barn och föräldrar delaktiga i insatserna. De intervjuade bekräftar att de har möjlighet att påverka arbetet genom att komma med förslag om förändringar. Länsstyrelsens bedömning Barns delaktighet eller rätt att komma till tals är en målsättning som måste ges olika innebörd i olika situationer och tillämpas på olika sätt. Barns ålder, mognad och tidigare erfarenheter är viktiga aspekter att beakta. Självklart ska också föräldrar vara delaktiga i insatsernas planering och genomförande. Länsstyrelsen bedömer att barnen och familjerna är delaktiga i utformningen och genomförande av de insatser som familjeterapeut och fältassistent utför. Inskrivning, uppföljning och avslutning sker i närvaro av, och i medverkan av familjen, och så långt det är möjligt, med de barn insatserna berör. Kvalitet Vid samtal med personal och chefer framkommer att det är socialnämnden som antagit individ- och familjeomsorgens nya organisationen. Det politiska beslutet rymmer inte detaljstyrning av verksamheten i den mening att metoder och målgrupper är definierade. 3

Kommunens storlek gör att det kan vara ett problem med att inrätta verksamheter utifrån olika målgrupper. De insatser som erbjuds utgår från de resurser som finns i kommunen. Vid särskilda tillfällen och när resurserna saknas kan externa utförare köpas in. Men inriktningen är att bygga vidare för att så långt som möjligt hantera behovet med egna resurser. Chefer och personal understryker att det goda samarbetet med skola, arbetsförmedling och andra aktörer i kommunen ger en möjlighet att ge vård på hemmaplan. Chefer och personal uppger att det saknas en tydlig dokumenterad beskrivning eller målsättning för fältassistentens och familjeterapeutens verksamhet, dess innehåll och målgrupp. De betonar att verksamheten är under uppbyggnad och att detta kommer att åtgärdas. För närvarande finns inget system för planering, utveckling och uppföljning av verksamheten. Det finns möjligheter att ta fram uppgifter ur det itbaserade dokumentationssystemet Procapita men den möjligheten används i mindre omfattning. Kvalitetsarbetet är dock ett prioriterat arbete och under utveckling. På individnivå följs insatserna regelbundet upp genom omprövnings- och avslutningssamtal där familj och socialsekreterare deltar. Vad gäller personalens kompetens är chefer och handläggare utbildade socionomer med olika vidareutbildningar. Av den personal som arbetar med kommunens öppenvård är familjeterapeuten socionom med familjeterapeutisk vidareutbildning. Fältassistenten har formell adekvat utbildning. Hon har bred och lång arbetslivserfarenhet som t ex husmor, kökschef, arbetsledare och som jourfosterhem. Familjeterapeut och fältassistent tillhör och har gemensam arbetsledning med individ- och familjeomsorgens behandlingsgrupp. Personalen har tillgång till extern handledning. Familjeterapeutens arbetsmetoder utgår från systemiskt familjearbete. Andra metoder är salutogent arbete, lösningsfokuserat arbete och nätverksarbete. Familjeterapeuten har ett särskilt intresse av att utveckla arbetsmetoderna och nu förbereds ett föräldrastödsprogram. Det finns också planer på ett lokalt anpassat program för individuellt hemmabaserat familjebehandling (IHF). Fältassistenten och familjeterapeuten arbetar tillsammans. Fältassistentens arbete har betoning på stödjande insatser. Hennes arbete utförs systematiskt i den meningen att hon tillsammans med föräldrar och barn ställer upp mål som de arbetar emot. 4

Familjeterapeuten använder sig familjeterapeutiska metoder som ett vetenskapligt stöd. I andra delar av kommunen används ART och Marte Meo. Att Individ- och familjeomsorgen kommer att införa BBIC i sitt arbete anses innebära att arbetet ytterligare struktureras. Öppenvårdsinsatserna är alltid beviljat bistånd enligt SoL och verkställigheten dokumenteras av handläggande socialsekreterare. På begäran av socialsekreterare förekommer det att fältassistent och familjeterapeut skriver rapporter som socialsekreterarna använder vid sammanfattande anteckningar i personakten. Det är inte alltid som en genomförandeplan är upprättad vid verkställigheten men det är något som successivt håller på att åtgärdas. I de fall det finns är den upprättad av socialsekreteraren. Fältassistenten och familjeterapeuten har god kännedom om gällande lagar och förordningar. De vet om när de ska anmäla missförhållanden till de myndighetsutövande tjänstemännen. Genom att de tillhör samma arbetsgrupp som de myndighetsutövande socialsekreterarna anser de att det inte finns några svårigheter att lämna över information vidare när situationen så kräver. Verksamheten använder sig av den klagomålshantering som finns i kommunen. En särskild blankett för klagomål och synpunkter finns att tillgå i kommunhusets reception. Det går också att lämna klagomål via kommunens hemsida. De enskilda har också möjlighet att vända sig till handläggande socialsekreterare för att lämna synpunkter på fältassistentens och familjeterapeutens arbete. Chefer, personal och intervjuade brukare anser att dessa rutiner fungerar på ett bra sätt. Vid brukarsamtalen framkommer att de i allmänhet blir bemötta på ett bra sätt av familjeterapeut och fältassistent och uppskattar deras förmåga att lyssna på dem. Om det finns anledning att klaga eller lämna synpunkter på hur insatserna genomförs uppger samtliga att de i första hand tar upp frågan direkt med fältassistenten och familjeterapeuten. Om de skulle känna sig förhindrade att använda denna möjlighet skulle de ta upp frågan med handläggande socialsekreterare eller kommunens klagomålshantering. Samtliga intervjuade brukare är nöjda med sina kontakter med fältassistent och familjeterapeut och anser att de fått bra hjälp. Länsstyrelsens bedömning Av socialtjänstlagens kvalitetsparagraf 3 kap. 3 framgår att det för utförande av socialtjänstens uppgifter skall finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Vidare att kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 5

Innebörden av 3 kap. 3 SoL utvecklas vidare i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11). För att få en koppling mellan kvalitet för enskilda och en kvalitet i verksamheten bör en uppföljning av beslut i enskilda ärenden systematiseras så att de kan sammanställas och användas som underlag för verksamhetsuppföljning. Länsstyrelsen konstaterar att nämndens sytematiska kvalitetsarbete är under uppbyggnad. Familjeterapeutens och fältassistentens insatser var vid granskningstillfället nystartade verksamheter som saknade en tydlig beskrivning, en strukturerad uppföljning i form av en sammanställning av de beslutade insatserna avseende innehåll, antal och karaktär. Länsstyrelsen anser att en sådan kvalitetsutveckling behöver fortsätta och ser därför positivt på att personal och chefer avser att utveckla detta område. Länsstyrelsen ser positivt på att verksamheten i växande omfattning tillämpar vetenskapligt utprovade metoder som t ex familjeterapeutiskt arbete. När BBIC kommer att vara infört förutsätter Länsstyrelsen att BBIC kommer att stödja öppenvårdens kvalitetssäkring genom sin systematiska struktur. Vad det gäller personalens kompetens anser Länsstyrelsen att det är viktigt att nämnden ur kvalitetssynpunkt vid framtida rekrytering anställer högskoleutbildad personal med relevant utbildning för kvalificerat familjearbete. Länsstyrelsen vill med hänvisning till 3 kap 3 SoL särskilt påpeka vikten att personal som arbetar med barnavårdande arbete har adekvat utbildning. Socialstyrelsen har i februari 2006 beslutat om föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006: 5). Enligt de allmänna råden skall det av en genomförandeplan framgå hur en beslutad insats praktiskt skall genomföras. Vidare anges i allmänna råden att genomförandeplan bör i regel upprättas inom den verksamhet som svarar för det praktiska genomförandet och med utgångspunkt i ett beslut om en insats och målet för insatsen beskriva hur den praktiskt skall genomföras. Socialstyrelsen har även under 2006 gett ut två handböcker, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och Barn och unga i socialtjänsten, i syfte att ge vägledning och att underlätta tillämpning av gällande regelverk inom området. Ett kvalitativt öppenvårdsarbete utgår från att det finns vård- och genomförandeplaner för den beslutade insatsen. Länsstyrelsen anser att arbetet med att upprätta dessa planer måste konsekvent genomföras vid samtliga öppenvårdsinsatser som utgår från biståndsbeslut. 6

Länsstyrelsen anser att genomförandeplaner ska utformas av den verksamhet som verkställer insatserna dvs. av familjeterapeut och fältassistent. Genomförandeplanens uppgift är att bryta ner den mer övergripande vårdplanen som formuleras vid biståndbeslut till en mer konkret och detaljinriktad planering. Trots att den mindre kommunen kan ha begränsade möjligheter att tillhandahålla ett diffrentierat utbud av biståndsinsatser har barn och familjer rätt till individanpassade insatser. Länsstyrelsens bedömning är att socialtjänsten i Tanums kommun väl utnyttjar lokala möjligheter till samverkan med skola, sjukvård och andra aktörer. Länsstyrelsen vill också i sammanhanget peka på de möjligheter som en samordning av öppenvårdsresurser med grannkommunerna kan innebära. Ett utvecklat kvalitetsarbete är dock en förutsättning för planera och bygga upp bra öppenvård för barn och familjer. Länsstyrelsen ser positivt på det uppbyggnadsarbete som av öppenvårdsinsatser som omsorgsnämnden inlett i syfte att allt fler barn kan få sina behov tillgodosedda på hemmaplan. Säkerhet Enligt chefer och personal bedrivs verksamheten i lokaler som är lyhörda. Det finns en risk för att samtalen hörs genom väggarna. Personalen måste därför anpassa samtalssituationerna för att inte genera familjer och andra besökare i lokalerna men också för att skydda de enskildas integritet. Chefer och intervjuad personal uppger att man har återkommande etiska diskussioner om gränser, integritet och säkerhet för barn och familjer. Det finns inga skriftliga rutiner för transporter i verksamhetens regi men det anses som självklart att bilbälten och barnstolar används samt att man inhämtar föräldrarnas godkännande vid resor med barn. Vid samtal med brukarna framkommer att de allmänhet känner sig trygga och säkra i kontakten med familjeterapeut och fältassistent. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att verksamhetens personal har en god medvetenhet om säkerhetsfrågor i öppenvårdsverksamheten. De brukare som intervjuats har samtliga uppgivit att de känner sig trygga med personalen när de deltar i insatserna. Länsstyrelsen utgår från att omsorgsnämnden vidtar åtgärder för att ljudisolera de lokaler som används vid barn och familjearbete. Det är av sekretess- och rättsäkerhetsskäl inte acceptabelt att samtal om personliga förhållanden riskerar att höras genom dåligt isolerade väggar. 7