Nyhetsbrev från Programrådet för grundlärarutbildningen, september 2016

Programrådet för grundlärarprogrammet 2016-09-01 Nyhetsbrev från Programrådet för grundlärarutbildningen, september 2016 Nytt läsår och nya utmaningar! I skrivandets stund påbörjar våra nya studenter nu sin utbildning. Läget ser ut som följer: I Kalmar räknar man med att fylla platserna då några reserver i varje inriktning kommer att ringas in (alla antagna dök inte upp). Det innebär med visst överintag 28 studenter på LAGRV respektive LAFOV och 32 studenter på LGFRV. När det gäller Växjö och LAFOG så kommer reserver att ringas in och här räknar man med att starta upp med 45 studenter. I inriktning LAGRU kom 29 studenter till kursstarten. Inga reserver antas. Gällande LGFRI finns ett visst överintag till de 35 programplatserna då 40 studenter fanns på plats vid kursstart. Med tanke på lämplighetsprövningen som studenterna i de sistnämnda grupperna har genomgått så kan man kanske förmoda att de är motiverade för kommande studier och därmed också blir kvar i utbildningen. Och så var det det där med förkortningar. Om du är förtrogen med alla inriktningsförkortningar så kan du raskt hoppa över nedanståendestycke. Om inte, så här är det: LGFRI: Lärarutbildning Grundnivå, inriktning mot arbete i FRItidshem LGFRV: Lärarutbildning Grundnivå, inriktning mot arbete i FRitidshem, Verksamhetsintegrerad profil (Kalmar fr.o.m. kohort 2016) LAFOG: Lärarutbildning Avancerad nivå, inriktning mot arbete i Förskoleklass Och Grundskolans åk 1-3 LAFOV: Lärarutbildning Avancerad nivå, inriktning mot arbete i Förskoleklass Och grundskolans åk 1-3, Verksamhetsintegrerad profil (Kalmar fr.o.m. kohort 2015) LAGRU: Lärarutbildning Avancerad nivå, inriktning mot arbete i GRUndskolans åk 4-6 LAGRV: Lärarutbildning Avancerad nivå, inriktning mot arbete i GRundskolans åk 4-6/ Verksamhetsintegrerad profil (Kalmar fr.o.m. kohort 2013) Programrådets sammansättning Programrådet består av följande personer (tillhörighet fakultet/institution): Programrådsledare: Elisabeth Frank (FSV/UV) Ledamöter: Ann-Christin Torpsten, specialområde: Interkulturell fördjupning (FSV/PED) Annie Jäghagen, studeranderepresentant LGFRI Helena Ackesjö (FSV/PED) Håkan Hansson, utbildningssamordnare, Kansliet för lärarutbildningen (LUB) Jessica Sjövall, studeranderepresentant LAFOG Lena Wennersten (FHL/BOM) Malin Gardesten (FTK/MA) Tor Ahlbäck (FSV/PED) 1

Ulla-Karin Nordänger, adjungerad ledamot, specialområde: VFU-ramverk och Verksamhetsintegrerad profil (FSV/UV) Åsa Nilsson Skåve (FKH/IFL) I nuläge saknas en studeranderepresentant från LAGRV samt en extern ledamot. Programkommittéer och programkoordinatorer Projektet VI-profil / övningsskolor Lämplighetsbedömning Programvärderingar Såsom nämnts i NLU s nyhetsbrev (juni 2016) så löper programrådens mandatperiod ut i år. Hur organisationen ska se ut framöver är ännu inte beslutat. Tanken är dock att tid som nu läggs på programråden ska omfördelas till förmån för programkoordinatorer vilka ska ha i uppgift att lite mer konkret verka för helhet och progression i utbildningen. I nuläge arbetar inriktningsansvariga för projektet övningsskolor med delar av detta uppdrag vilket innebär att förändringen vad gäller personalstyrka främst kommer att gälla i Växjö. Projektet VI-profil/övningsskolor som beskrivit i tidigare nyhetsbrev är från och med höstintaget 2015 fullt utbyggt vid campus Kalmar (gäller endast grundlärarprogrammet). Röster från såväl medarbetare på Lnu som verksamma lärare har höjts för att VI-profil i en framtid även ska kunna bli aktuellt för Växjös del. Kontakta Helen Hult-Sannéus helen.hultsanneus@lnu.se om du är intresserad av att undersöka förutsättningar för att starta upp VI i Växjö och då gäller det främst inriktningen mot arbete i fritidshem. Fortsättning lär följa. Som inledningsvis nämndes så genomfördes försöksverksamheten med lämplighetsbedömning under vårterminen sista veckor. Det var sökanden till LGFRI och LAGRU som prövades. Mer information härom ges under Grundlärardagen den 20 oktober. Du har väl redan vikt denna dag i din kalender?! Nu har några kohorter som läst 2011 års lärarutbildning tagit sin examen och i samband med detta har de blivit ombedda att besvara en programutvärdering. Svarsfrekvensen lämnar en del övrigt att önska men ändå kan man uttala sig om tendenser. Överlag, vilket inte framgår i den tablå som visas nedan, synes studenterna vara nöjda med sin utbildning och flertalet av dem vill också rekommendera blivande studenter att söka till Linnéuniversitetet. Generellt sett tycks studenter som läst inriktningen mot arbete i fritidshem vara mer tillfreds med sin utbildning än vad som är fallet för övriga inriktningar. Områden som studenterna bedömt som eftersatta är bedömning och betygsättning, konflikthantering, professionellt förhållningssätt gentemot vårdnadshavare samt digitala verktyg vilket med undantag av det sistnämnda känns igen även från tidigare utvärderingar av lärarutbildning. Även studenternas frisvar pekar i ovanstående riktning. På frågan Finns det färdigheter/områden som du skulle vilja ha tränat mer på eller som du helt 2

saknar nämns således konflikthantering, ledarskap, digitala hjälpmedel, föräldrakontakt men också metodik, pedagogik och ytterligare specialpedagogik. Ytterligare något som på olika sätt signaleras i programutvärderingen men också i frisvar gäller brist på helhet och progression i utbildningen. En sammanställning av programutvärderingarna 2015 och 2016 följer. I tablån framgår med ett om hälften eller fler än hälften av de svarande angivit att utbildningen utvecklat kunskaper om området/hållit hög kvalitet etc. i ganska låg/mycket låg grad. Programvärdering 2015 och 2016 (svarsfrekvens ca 38 % resp. 37 %) LGFRI LAFOG LAGRU 2015 2016 2015 2016 2015 2016 N=17 N=17 N=18 N=17 N=9 N=11 Bedömningar av barns/elevers utveckling Prov och betygsättning Konflikthantering Professionellt förhållningssätt gentemot vårdnadshavare Digitala verktyg/digitala miljöer Självständigt arbetet har utvecklat förmåga att reflektera/undervisa över yrkesverksamheten Studenters synpunkter har beaktats Lärare samarbetar på ett genomtänkt sätt inom programmet Kurserna i utbildningen bygger på varandra Möjlighet att teoretiskt fördjupa praktiska erfarenheter från VFU Teorikurser, VFU och självständigt arbete utgör en helhet Kurserna i UVK har givit de centrala kunskaperna/färdigheterna som varje lärare behöver Kurserna i utbildningen har varit välorganiserade Undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet Ovanstående kan ytligt sett ge en tämligen dyster bild av inriktningarna f-3 och 4-6. Mer nyanserat blir det om man beaktar programutvärderingen innefattade 49 frågor där studenterna ombads uttala sig om utbildningens innehåll, bemötande och studiemiljö. De frågor/områden som inte lyfts i tablån gav studenterna betydligt mer positiva omdömen. Utvärderingen ligger inte ute på någon hemsida men är du speciellt intresserad av att ta del av den i sin helhet så kontakta Annika Rosengren annika.rosengren@lnu.se som 3

arbetar med kvalitetsfrågor inom NLU. Vad (mer) säger studenterna röster från fokussamtal Avslutningsvis under vårterminen genomförde programrådsledamötena ett stort antal fokussamtal (upplägget för dessa samtal har beskrivits i tidigare nyhetsbrev) tillsammans med studenter i olika terminer och inriktningar. Återkopplingar utifrån samtalen har skett till berörda kursansvariga och berörd prefekt. Vad som framkom vid samtalen ligger i linje med programutvärderingarna. Eftersom höstens grundlärardag då vi tidigare brukat redogöra för fokussamtalen inte infaller förrän i oktober väljer vi att presentera vad studenterna framfört redan nu och då med fokus på sådant vi kan förbättra. För att citera dekan Brita Cederblad så måste man se det som positivt när brister uppdagas därför att det endast är då man kan göra något åt dem. Även om det är kritiken som lyfts nedan vill vi åter igen betona att studenterna, i likhet med vad som framkommit i programutvärderingen generellt sett är nöjda med sin utbildning. Notera att de rubrikerna som kursiverats är de områden vi frågade efter i samtalen. Röd tråd och progression mellan terminer och kurser LGFRI-studenter är kritiska till den ibland styvmoderliga behandlingen av fritidsinriktningen då samläsning skett med övriga studenter i programmet. Lnu-lärarnas egen erfarenhet är i hög grad kopplade till skolverksamheten vilket ger avtryck i utbildningen enligt studenterna. Man upplever också att fritidsstudenterna får lära sig mycket om skolan, medan F-3-studenterna (som man oftast samläser med) inte får lära sig om fritids, något som skapar hierarkier istället för att främja samarbete. Sammantaget anser studenterna att detta påverkar progressionen inom den egna inriktningen. Bortsett från detta har LGFRI-studenter som är i den senare delen av utbildningen kunnat se att det finns en progression vad gäller innehåll mellan terminer och kurser. Studenter från LAFOG och LAGRU önskar mer av samordning, kommunikation och röd tråd mellan kurserna och framför allt de som ligger samma termin och ligger inom samma 30 hp-kurs. I linje med detta påtalar studenterna att lärare inom en och samma kurs, eller kurser som läses parallellt, måste vara mer samspelta. Studenterna anser vidare att lärarna i de olika ämnena måste tala med varandra så att det blir en progression och inte en repris. UVK-kursen som innefattar didaktik och läroplansteori ses som ett gott avstamp inför kommande ämneskurs. I kurser där VI-uppgifter förekommer har studenter ibland upplevt att kommunikationen mellan VI-lärare och lärare på universitet inte har fungerat tillfredsställande. Examinationer Det är enligt studenterna helt förkastligt att ha examinerande obligatoriska seminarier i stora grupper. Inte ovanligt synes det vara att vid sådana examinationer kunna sitta helt tyst men ändå bedömas med betyg G. På detta följer att man också kan komma helt oförberedd till ett seminarium och ändå bli godkänd Studenter upplever ibland att närvaro och inte kunskap tycks vara ett G-kriterium. Respons på skriftliga arbeten efterfrågas. Ofta ges bara klartecken att arbetet 4

är godkänt. Betygskriterier kopplade till examinationer saknas i vissa kurser. Genomgående pekar studenter på risken att bedömningen inte blir individuell vid grupparbeten. Studiegruppsarbeten ligger ofta som grund för kommande examinationer och att då ha läst inför arbetet borde vara förutsättningen för att kunna delta men så är inte alltid fallet. Studenterna menar att det finns en risk att några studiegruppsmedlemmar inte tar sin del av ansvaret för slutresultatet utan drar nytta av kamrater i gruppen. Detta kan även spegla av sig vid skriftliga examinationer om man är duktig på att memorera utan att för den skull förstå ett innehåll. Vetenskaplig progression och akademiskt skrivande I vad mån det förekommer en vetenskaplig progression i utbildningen ifrågasätts. Något som synes variera både mellan och inom kurser är krav (eller bristen på krav) gällande språkliga delar så som det akademiska skrivandet och i vad mån/hur detta påverkar bedömningen av uppgifter. Att det borde vara högt ställda krav på studenternas skrivande i alla kurser är något som påtalas. Större samsyn och/eller tydligare instruktioner på vad som förväntas efterlyses. I nuläget upplevs det mer som att man kastas mellan olika krav än att det sker någon progression (gäller samtliga inriktningar men fr. a. LGFRIstudenter har uttryckt detta). Undervisning om det akademiska skrivandet efterfrågas men också feed-back så att skrivandet kan utvecklas. Professionsbas och professionell progression Studenterna uppskattar när ämnesdidaktik och metodik finns i kurserna. Emellertid förekommer sådana inslag sparsamt i vissa ämneskurser. Studenterna efterfrågar även metodik i UVK-kurserna. Här efterlyses inslag om hur man rent konkret arbetar med konflikthantering och föräldrasamverkan. Ytterligare något som synes vara eftersatt är hur man arbetar med flerspråkiga elever men också elever med läs- och skrivsvårigheter. Sådana moment borde enligt studenterna förekomma i alla ämneskurser. Fältstudiedagar är uppskattade men förekommer inte i alla kurser vilket ifrågasätts. Det uppskattas när VI-dagar följs upp i teorikurserna men så sker inte alltid. Något som efterfrågas är att ges möjlighet att inta ett deltagarperspektiv på fält- och VI-dagar det vill säga att inte bara observera/agera åskådare utan också vara mer aktiv. VFU-perioderna är uppskattade och ramverket bidrar till den professionella progressionen. Sena VFU-placeringar förekommer vilket skapar oro men också problem med att kunna genomföra fältstudier under den föregående ämnesteorikursen. Svårigheter med att få fram bra placeringar för ämnes-vfu gällande LGFRI påtalas också. Studenterna menar att det är bättre att göra VFU hos en ämneslärare än hos en lärare på låg- eller mellanstadiet där det ofta inte förekommer så många timmar i ämnet. 2-3 undervisningstimmar/vecka i ämnet upplevs otillräckligt och flera studenter anser sig inte fått den VFU-tid som behövs inom ämnet. Betydelsefullt är att VFU-lärarna blir informerade om VFU-ramverket före VFU vilket inte alltid upplevts ha varit fallet (LGFRI). 5

Arbetsinsatser Genomgående anser studenterna att de får alldeles för lite undervisningstid (endast 1-2 tim/vecka ges i vissa kurser) vilket negativt påverkar såväl motivation som ambition. Generellt sett anser studenterna att utbildningen inte kan betraktas som heltidsstudier. Att lägga 20 timmar eller färre i veckan på sina studier synes vara mer regel än undantag. I några samtal hävdar vissa studenter att utbildningen i princip är något man ägnar sig åt på fritiden. Det är heller inte ovanligt att studenter arbetar heltid eller läser ytterligare kurser vid sidan av sina studier. Undantag från ovanstående utgörs av VFU-kurserna där studenter vittnar om att de ofta lägger 40 timmar eller mer på förberedelser, undervisning eller att på andra sätt delta i lärararbetet. Ytterligare undantag är självständigt arbete som enligt studenterna kräver heltidsstudier. Sammanfattande omdöme samt studenters förslag om förändring och förbättring Utöver vad som kan läsas mellan raderna ovan påtalas följande: Studenterna är kritiska till att obligatorisk litteratur inte alltid följs upp, examineras eller på annat sätt berörs i kurser. Studenterna föreslår att i högre utsträckning än vad som nu är fallet bjuda in verksamma lärare från grundskolan så att de rent konkret kan berätta och visa hur de arbetar. Önskemål är också att exempelvis bjuda in speciallärare och SvA-lärare som föreläser kring hur de praktiskt arbetar med andraspråkselever och elever som är i behov av specialpedagogiska insatser. Kritik riktas mot inspelade föreläsningar då interaktion med läraren uteblir. Likaså att endast träffa kursansvarig via inspelade föreläsningar och i MyMoodle. Föreläsningar som sänds via telebild är föga uppskattade. Studenterna efterlyser en enhetlig mall för studiehandledningar som alla kurser kan använda sig av. I flera samtal framkommer att Lnu-lärarna har för lågt ställda förväntningar på studenterna vilket anses bidra till att många glider igenom utbildningen. Studenterna uppmanar lärare att ställa högre och större krav samt bjuda på fler utmaningar. Att lärare också måste våga underkänna är något som påtalas av studenterna. Det måste finnas en professionsprogression vid ämnesbyte. Det får inte bara bli mer av samma sak. Det måste komma till något mer utöver att ett nytt ämne är i fokus. Mer tid tillsammans med lärare efterfrågas. Lärarfrånvaro leder till att studenterna som är noviser ska leda och utveckla varandra såsom en blind som leder en blind. Som föreläsare måste man våga stanna upp och säga ifrån när några studenter på olika sätt stör övriga i klassen. Bjud in elevgrupper till universitetet så att studenterna kan tillämpa sina kunskaper och färdigheter. Mer metodik. Studenterna vill också lära sig att identifiera ett problem och hur man kan anpassa ett undervisningsinnehåll och strategier för 6

att möta elevers olikheter. Strukturförändring LAFOG/LAFOV LAGRU/LAGRV Granskning UKÄ Nya riktlinjer för VFU-placering Som vi skrivit i tidigare nyhetsbrev har beslut av NLU tagits om att förlägga kursen Självständiga arbetet I på grundnivå i stället för som nu är fallet på avancerad nivå. För att göra en lång historia kort så innebär beslutet att strukturplanerna måste förändras och programrådet fick i uppdrag att lämna underlag till dekan för fortsatt arbete. Frågan har stötts och blötts under våren i programrådet och inspel har även gjorts från de institutioner som kan komma att beröras. Att redogöra för alla bevekelsegrunder låter sig inte göras i ett nyhetsbrev men det kan ändå sägas att de har varit många. Är du intresserad av att få bakgrundsinformation så kontakta någon av oss ledamöter i rådet. Klart är att en förändring tidigast kan komma att gälla för studenter som antas hösten 2017. Notera också att en sådan stor förändring som att ändra strukturplaner inte sker i en handvändning och vi lär säkert återkommer i frågan när den malts i högre instanser. Strukturförändringen som programrådet har arbetat fram återfinns som bilaga till detta brev. Sannolikt sker UKÄ s granskning av examensrättigheterna våren 2018. Enligt vad som nu är sagt att gälla sker granskningen på liknande sätt som tidigare nämligen genom självvärdering, intervjuer och granskning av självständiga arbeten. Fokus förväntas bli enligt följande: Inriktning fritidshem: UVK, VFU, fritidspedagogikt område Inriktning förskoleklass- åk 3; UVK, VFU, svenska, matematik Inriktning åk 4-6: UVK, VFU, svenska, matematik Utifrån principen om variation har nya riktlinjer för VFU-placering i grundlärarprogrammet arbetats fram. Riktlinjerna är fastställda av NLU (Dnr: 2016/3231-1.1). I korthet innebär direktiven att studenterna byter placering varje nytt läsår. I sin helhet kommer riktlinjerna att finnas på grundlärarprogrammets hemsida. Grundlärardagen Som det flaggats för i detta brev så blir det en ny Grundlärardag och den infaller torsdagen den 20 oktober. Vi hoppas att bland andra programpunkter få möta före detta studenter som nu varit yrkesverksamma något eller några år. Lokal blir länsmuseet i Kalmar (vid hamninloppet, 5 minuters promenad från stationen). Tiderna för dagen anpassas i vanlig ordning till tågtiderna (ca 9.30 15.15) och inbjudan har sedan tidigare också gått ut. Hoppas att vi möts då! Har du ännu inte anmält dig så är det hög tid att göra det nu och då till Håkan Hansson hakan.hansson@lnu.se. Det var allt för nu. Å programrådets vägnar // Elisabeth Frank, programrådsledare 7

Underlag strukturplaneförändring inriktningarna f-3 och 4-6. 8