Riskkommunikation och riskperception i Glasriket Anna Augustsson, Sofia Nyholm, Ingela Helmfrid Allmänheten möts av information och varningar Ökad risk innebär inte nödvändigtvis att det är en stor risk. Leder till frågor och ett informationsbehov uppstår Vi vet inte allt men forskning pågår 1
Många äter hemodlat Bär och svamp finns tillgängligt nära glasbruk Vad informerar vi om Gemensam information från länsstyrelser, kommuner, Linnéuniversitetet och AMM En början Mer kunskap mer information att förmedla http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/ebh/pages/viktig-informationom-metaller-runt-glasbruk-.aspx 2
Vi känner inte till alla samband Oklara samband kan skapa en oro hos allmänheten Svårare att kommunicera Vi kan ta reda på mer information om riskerna och vi kan också lära känna målgruppen och anpassa kommunikationen Oroar sig allmänheten? Vill man ha information och hur?? Allmänhetens riskperception och syn på myndigheters riskkommunikation gällande förorenade glasbruksområden i Småland. Examensarbete Sofia Nyholm Syfte Undersöka allmänhetens riskperception (uppfattning av risken) vad det gäller förorenade glasbruksområden samt deras syn på myndigheters kommunikation gällande risker med förorenade områden. Till vilken nytta? - Kunskap om allmänhetens syn på föroreningar från glasbruksområden - Planera och utvärdera kommunikationsinsatser 3
Metod Enkät till allmänheten 2012 Urval via Statens personadressregister: 300 nära glasbruksområden (Eriksmåla, Kosta, Orrefors, Älghult) 300 längre bort (Kalmar och Kronobergs län) Totalt skickades enkäten till 599 individer Skala: 1 (instämmer inte alls) 5 (instämmer helt), ja/nej, fritext Kronoberg och Kalmar län Orrefors, Kosta, Älghult och Eriksmåla Frågor 1. Bedömer allmänheten att risken för miljö och hälsa är stor? 2. Är allmänheten orolig för hälsa, miljö och kommande generationer? 3. Konsumeras frukt och grönsaker från egen trädgård eller kranvatten från egen brunn? Är man orolig för hälsoeffekter från eventuella föroreningar i dessa livsmedel? 4. Finns det en önskan om mer information och från vem vill man ha information? 5. Litar allmänheten på myndigheter och konsulter i deras arbete med förorenade områden? 4
Resultat 209 personer svarade (35 %) 80 personer bodde 0-1 km från glasbruk 34 personer bodde bort från glasbruk 93 personer bodde mer än 5 km bort från glasbruk Två personer kryssade inte i hur långt från glasbruk de bodde Medelåldern var 57 år 56% män och 44 % kvinnor Riskuppfattning och oro 5
Riskuppfattning Jag anser att det finns hälsorisker för de som bor i närheten av föroreningar som kommer från glasbruk 4 2 4 2 Jag anser att det finns miljörisker... Oro Jag känner oro för att föroreningar från glasbruk påverkar hälsan 4 2 Jag känner oro för... kommande generationers hälsa 4 2 4 2 Jag känner oro för... miljön 6
Konsumtion av grönsaker frukt och kranvatten Konsumtion av hemodlade frukt och grönsaker Andelen (%) som äter frukt eller grönsaker odlade i egen eller närliggande trädgård. 12. Äter du någon gång under året frukt från din egen eller närliggande trädgård? Avstånd till glasbruk 13. Äter du någon gång under året grönsaker som är odlade i din egen eller närliggande trädgård? Avstånd till glasbruk Alla 0-1 km 1 km - Alla 0-1 km 1 km - Ja, regelbundet 22 18 24 20 16 23 Ja, flera gånger per år 29 26 30 27 25 28 Ja, några gånger per år 28 37 23 25 25 25 Nej 21 18 23 28 35 24 13 % äter varken frukt eller grönsaker från egen trädgård 7
Konsumtion av vatten från egen brunn Andelen (%) som dricker kranvatten från egen brunn. 14. Dricker du kranvatten från egen brunn? Avstånd till glasbruk Alla 0-1 km 1 km - Ja, från privat borrad brunn 15 5 21 Ja, från privat grävd brunn 9 1 13 Nej 76 94 65 Oro för konsumtion av grönsaker frukt och kranvatten Jag känner oro för att frukt och grönsaker kan vara påverkade av föroreningar från glasbruk 6 4 2 Oro för att kranvatten kan vara påverkat... 6 4 2 8
Oro Man var mer orolig för miljön, den egna hälsan och kommande generationer än för att grönsaker, frukt och kranvatten ska vara påverkat Jag känner oro för att föroreningar från glasbruk påverkar hälsan 4 2 Jag känner oro för... miljön 4 2 p2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8 Oro_generation Oro_miljö Loading scatterplot (p1 vs. p2) Kännedom Hälsorisker 0-1 km Glasbruk Info_MiljöHälso Miljörisker Oro_hälsan Oro_egenbrunn Oro_frukt_gröns Sanering Män Info_Miljö Barn Ålder Info_Hälso Ingen info Glasbruk >5 km Glasbruk Lita_mynd Lita_konsult Kvinnor -1,0-1,2-1,0-0,8-0,6-0,4-0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 p1 9
Oro och riskperception påverkas av olika faktorer Unknown risk Sambanden är inte helt kända Fördröjd effekt (cancer) Dread risk jag har bott här hela mitt liv men inte har jag tagit någon skada av det Glasbruksarbetare Paul Slovic, 1987, Perception of risk, Science, 236, 280-285 Önskemål om mer information 10
Önskemål om mer information Andelen (%) som vill ha mer information 19. Vill du har mer information om risker med föroreningar från glasbruk? Avstånd till glasbruk Alla 0-1 km 1 km - Ja, om både miljö- och hälsorisker 37 43 33 Ja, om miljörisker 6 6 6 Ja, om hälsorisker 3 0 5 Nej 54 51 56 Vem vill man ha information ifrån? 4 2 All 0-1 km 1 km - Andelen (%) som svarade olika alternativ på frågan: vem vill du helst ha information från när det gäller risker med föroreningar från glasbruk (möjligt att välja fler alternativ) 11
Litar på myndigheter och konsulter Litar på att myndigheter gör korrekta bedömningar 4 2 Litar på att konsulter gör korrekta bedömningar 4 2 12
1,0 0,8 Loading scatterplot (p1 vs. p2) Män p2 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8 Oro_generation Oro_miljö Kännedom Hälsorisker 0-1 km Glasbruk Info_MiljöHälso Miljörisker Oro_hälsan Oro_egenbrunn Oro_frukt_gröns Sanering Info_Miljö Barn Ålder Info_Hälso Ingen info Glasbruk >5 km Glasbruk Lita_mynd Lita_konsult Kvinnor -1,0-1,2-1,0-0,8-0,6-0,4-0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 p1 Fortsatta studier Uppföljande enkät planeras: Har närboendes oro och riskuppfattning förändrats sedan 2012? Vill närboende ha information om risker med glasbruksområden? Och i de fall information önskas: Vilka aktörer vill närboende ha information ifrån? I vilken form vill närboende ha information? Ger kunskap och underlag för en effektivare kommunikation 13
Effektiv riskkommunikation Snabb och korrekt information till berörda Förekom genom att lämna ut information (exempel Sommen!) Mer forskning är viktigt för att kunna ge information Transparens och ärlighet Talar om vad vi vet och vad vi inte vet. Öppenhet även när man inte vet! Mörka inget! Ingen dold agenda! Anpassa budskapet Främst till boende (eftersom man bor där under lång tid, till skillnad från turister) Konkret information Vad kan man själv göra? Ändra beteende för att minska sin risk? Redovisa planerade åtgärder Vad gör myndigheter Vad kommer vi forska vidare om Personligt möte Flervägskommunikation Involvera berörda Media är en viktig budbärare Tack för er uppmärksamhet! monika.filipsson@lnu.se 14