VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015



Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2014

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2013

Byggherrarna stärker byggherrerollen. Nätverksträff i Luleå

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Verksamhetsplan 2018 utkast Beslutas på årsmöte maj 2018

Aktivitet Utgifter internt Utgifter externt Period/ datum. A. Administration och utveckling nätverk. Genom Region Örebro län

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU

Seminarium Fjäråsprojektet Eksta Göteborg Eksta Bostads AB, Ferroamp och WSP

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

CMB:s FORSKNINGSSATSNING

E-strategi för Strömstads kommun

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Sveriges Arkitekters verksamhetsprogram

Verksamhetsplan och budget 2014

Visionsarbete med start vid årsstämman 2016

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

Internationell strategi Sävsjö Kommun

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

Verksamhetsplan och budget 2013

VERKSAMHETSPROGRAM. Sveriges Arkitekter

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

Smart Built Environment

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Smart Built Environment

BIM Alliance i Umeå

Innehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning

Procurement for Sustainable Innovation in the Built Environment Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande Finansiering av Formas

Citylab - What s in it for me?

Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Verksamhetsplan och budget 2012

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Samverkan för noll olyckor i byggbranschen. Håll Nollans verksamhet och roll Vision... 4

version Vision 2030 och strategi

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Vöfabs uppförandekod

1 (5) Verksamhetsplan 2012

Rekommendation Tidig marknadsdialog

Aktivitet Utgifter internt Utgifter externt Period/ datum. A. Administration och utveckling nätverk. Genom Region Örebro län

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Internet of Things Sverige regler för samverkan

RENOVERINGSDAGEN 2017

Befattningsbeskrivningar IMF Föreningen

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

Verksamhetsplan och Arbetsordning för

Stadgar. Fastighetsnätverket för energi och miljöfrågor i Örebro län

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017

Plattform för Strategi 2020

FoI-propositionen 2012 Vad sa vi?

BIM Alliance. Vad sker i föreningen? Olle Samuelson

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Anteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Svenskt Projektforum hela verksamheten Verksamhetsplan 2014

AFFÄRSPLAN NÄRINGSLIVSFORUM I SKÖVDE

Verksamhetsplan för 2015

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

Samordningsförbundet Umeå

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Mikael Johansson

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

CMB 29 januari dagordning

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande.

Projekteringsprocessen. Construction Management

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samma krav gäller som för ISO 14001

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

VERKSAMHETSPLAN

STRATEGIPLAN

Procurement for Sustainable Innovation in the Built Environment Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande Finansiering av Formas

BeBo Räknestuga Göteborg Välkommen!

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Verksamhetsplan 2018

ÅRSREDOVISNING Byggherrarna Sverige AB. Org. nr Byggherrarna Sverige AB

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

STOCKHOLM ON THE MOVE

Verksamhetsplan och budget 2011

Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)

Digitalisering och samhällsbyggandets Olle Samuelson och Jan-Anders Jönsson

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Budget och verksamhetsplan

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Årsstämma Samverkan för noll olyckor I byggbranschen

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Verksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg

Transkript:

2014-11-25 Bilaga 9 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015 Antagen vid styrelsemöte 2014-12-02 Tommy Lenberg Byggherrarna Sverige AB Drottninggatan 33, 2 tr, 111 51 Stockholm Tel : 08-23 32 40 www.byggherre.se kansli@byggherre.se facebook.com/byggherrarna

INNEHÅLL Byggherrarnas verksamhet och roll... 4 Framtiden... 4 Vår vision... 4 Vår värdegrund... 5 Nytänkande... 5 Helhetssyn... 5 Trovärdighet... 5 Övergripande mål 2018... 6 Strategi för att nå målet... 6 Prioriterade områden 2015-2018... 6 Aktiviteter... 7 Framtidens byggherre... 7 Mål 2015... 8 Våra medlemmar... 8 Medlemsmöten i föreningen... 8 Mål 2015... 8 Samverkan med byggsektorn... 9 Hållbart samhällsbyggande i världsklass... 9 Mål 2015... 9 Utveckling tidiga skeden... 10 Mål 2015:... 11 Utveckling projektskede... 11 Mål 2015:... 12 Hållbarhet, energi, miljö... 12 Energimyndighetens beställargrupp för lokaler (BELOK)... 12 Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo)... 13 Säkerställa och verifiera specifik energianvändning i nya byggnader (Sveby)... 13 Mål 2015... 13 Säkerhet och arbetsmiljö... 13 Mål 2015... 13 Juridisk rådgivning... 14 Byggherregruppen Göteborg... 14 Projekt... 14 2 (19)

EU-total Concept... 14 Nordic Built... 14 Byggherrarnas organisation... 15 Stämma... 15 Valnämnd... 15 Styrelse... 15 Kansli... 15 Verksamhetsutskotten... 16 Regelverk & samverkan (RS)... 16 Miljö, teknik & kvalitet (MTK)... 17 Budget 2015... 18 Byggherrarna koncernen... 18 Byggherrarna Sverige AB... 19 3 (19)

BYGGHERRARNAS VERKSAMHET OCH ROLL Byggsektorn är Sveriges största näringsgren och i denna spelar byggherrefrågorna en viktig roll. Föreningen Byggherrarna ägs av sina medlemmar som är både fastighetsägare och byggherrar. För föreningen är byggherren den som är kravställare men också den som låter genomföra projekterings- och byggprocessen. En byggherre är ingen specifik person utan byggherreuppgifterna är fördelade på flera yrkesgrupper/avdelningar hos våra medlemmar. I byggherreuppgifterna ingår att initiera projekt, att formulera kraven, att organisera projektgenomförandet, att upphandla, planera, överlämna till drift m.m. I föreningens arbete ingår att belysa och stärka byggherrefrågor genom hela byggprocessen från idé till färdigställande för att få optimalt resultat, oavsett hur arbetsuppgifterna fördelas. I byggsektorn produceras vår fysiska miljö som fastighetsägaren förvaltar och brukaren använder för boende, resande, arbete, service och rekreation. Föreningen vill verka för att alla i byggsektorn får ökad insikt i att de bidrar till att skapa samhälleliga värden, det vill säga bygger sjukhus så att patienterna får vård, bygger skolor så att eleverna lär sig mer, bygger anläggningar och infrastruktur så att vi minimerar restid och spar på miljön samt att vi bygger bostäder så att människor mår bra. Föreningen Byggherrarna behöver föra ut budskapet om byggherrefrågornas betydelse och byggherrens unika och mycket viktiga roll som förändringsagent när det gäller att utveckla och leda byggprocessen mot hållbarhet, högre kvalitet och bättre produktivitet. Byggherrarna har också en viktig uppgift i att koppla samman byggprocessen med samhällets behov och skapa samhälleliga värden. Framtiden Föreningen Byggherrarna har sedan starten på 1960-talet arbetat med främst juridiska frågor. Under senare år har föreningen arbetat allt mer även med kompetens- och utvecklingsfrågor. Detta arbete kommer att fortsätta även under år 2015. Föreningen kommer också att vara mer aktiv att påverka regering och myndigheter i viktiga frågor för Byggherrarna samt att kommunicera sina budskap. Föreningen fortsätter sitt arbete med att stärka medlemmarnas engagemang, leverera medlemsnytta, kompetensutveckling och genomföra opinionsbildande arbete. Vår vision Föreningen Byggherrarnas vision är att vi ska leda svensk samhällsbyggnad. Det innebär att: Föreningen Byggherrarna har en ledande roll i branschens utveckling. Föreningen Byggherrarna är den erkända och respekterade riksföreningen i byggherrefrågor. Föreningen Byggherrarna bidrar till att utveckla byggherrefrågorna och att stärka byggherrerollen. 4 (19)

Föreningen Byggherrarna bedriver en verksamhet som värdesätts av medlemmarna och av branschen i övrigt Vår värdegrund Föreningen Byggherrarna ska kännetecknas av Nytänkande Vi tar initiativ till utveckling, innovation, forskning och kompetensutveckling Vi följer utvecklingen och söker kunskap inom de områden som berör vårt verksamhetsområde men också inom samhällsutvecklingen i stort. Vi bidrar till utveckling av samhällsbyggandet genom att tillämpa ny kunskap och erfarenhet. Forskning, innovation och kompetensutveckling är viktigt för oss. Helhetssyn Samverkan är grundläggande. Vår verksamhet är långsiktig, hållbar och visar samhällsansvar De projekt vi genomför påverkar och skapar vårt samhälle under många år. Vi förstår vår roll i samhällsbyggandet och är lyhörda för samhällets krav. Medarbetares, branschkollegors, leverantörers, lagstiftares och övriga intressenters synpunkter är viktiga för oss att ta till vara. Vi arbetar för samverkan i branschen. Helhetssyn och hållbarhet är en av grundbultarna i vårt arbete. Trovärdighet Vi är öppna, ärliga, tillförlitliga, kompetenta och engagerade Vi är kompetenta i det arbete som vi utför och vet när vi behöver utveckla vår kompetens eller anlita expertis. Vi håller det vi lovat, är ärliga och har hög integritet. Vi tar ansvar för att affärsvillkoren i hela byggprocessen är korrekta och etiska. En öppen diskussion om hur vi bedriver vår verksamhet är viktigt för oss. Vi tar avstånd från diskriminering och främjar god arbetsmiljö för alla. För föreningen Byggherrarna är kompetensutvecklande aktiviteter en av hörnstenarna i vår verksamhet. Föreningens kompetensutvecklande verksamhet främjar byggherrar och branschens utveckling. Helhetssyn för föreningen Byggherrarna innebär att vi arbetar med att föra medlemmarnas talan i sammanhang där vi kan påverka regler och normer till stöd för byggherrars långsiktiga arbete. 5 (19)

Övergripande mål 2018 Kännedomen om föreningen Byggherrarna och vår verksamhet är välkänd i branschen och medlemsantalet ökar stadigt. Vi har ett aktivt nätverk av medlemmar som upplever att de genom sitt medlemskap inspireras och stärks i sin byggherreroll. Föreningen Byggherrarna har etablerat samarbete med universitet och högskolor och initierar utredningar och forskning i byggherrefrågor. Vi driver systematiskt kompetensutveckling för att öka byggherrens beredskap för framtiden. Föreningen Byggherrarna samverkar med branschens olika aktörer. Vi samverkar med politiker och myndigheter och för våra medlemmars talan i sammanhang där vi kan påverka lagar och regler till stöd för byggherrens långsiktiga arbete. Strategi för att nå målet Vår strategi för att nå målet 2018: Skapa mötesplatser för medlemmarna för att generera kompetensutveckling, information, erfarenhetsutbyte och engagemang. Identifiera framtidens byggherrefrågor och byggherreroll Driva utvecklingsfrågor för såväl medlemmar som samhällsbyggnadssektorn. Ha en aktiv kommunikation med såväl medlemmar som omvärlden. Prioriterade områden 2015-2018 I vårt arbete ska vi prioritera följande områden: Framtidens byggherre Våra medlemmar Samverkan med byggsektorn Utveckling tidiga skeden Utveckling projektskede Energi, miljö och hållbarhet Säkerhet och arbetsmiljö 6 (19)

AKTIVITETER Framtidens byggherre Samhällsbyggnadssektorns verksamhet är fragmenterad det är många aktörer och intressenter inblandade med olika särintressen. Att bedriva byggnads- och anläggningsverksamhet är komplext och omfattar mer än själva byggverksamheten Det är en process som berör många aktörer i byggsektorn en byggherreprocess. Syftet med fokusområdet är att spana in i framtiden hur byggherreprocessen kommer att se ut och även formulera hur vi vill att byggherreprocessen ska utvecklas för att få en hållbar samhällsutveckling(-byggande). Här arbetar vi med byggherreprocessen ur ett övergripande perspektiv. För att kunna formulera tankar och idéer om framtidens byggherre måste vi göra ett avstamp i nutiden och förstå hur byggherreverksamheten bedrivs idag, Den schematiska byggherreprocessen Under 2015 är fortsatt ambitionen att arrangera en workshop om utvecklingen av samhällsbyggandet ur ett byggherreperspektiv. Workshopen ska ge underlag för vilka områden vi behöver studera närmare, och utgöra underlag för bildande av en byggherretankesmedja. En tankesmedja kan tänkas samla ett antal utvalda representanter inom byggsektorn och dess intressenter som vill medverka till att formulera och sprida idéer om en bättre/förändrad byggherreprocess ur ett långsiktigt samhällsbyggarperspektiv. Tankesmedjan bör representera hela byggsektorn med deltagare från byggherreorganisationer, forskare, politiker, planarkitekter, projektörer, entreprenörer m.fl. Tankesmedjan ska delta i samhällsdebatten med tankar och idéer till både allmänhet och politiker. Det långsiktiga målet är att tankesmedjan ska vara en viktig aktör i samhällsdebatten. För att fånga upp kunskap och aktuell forskning inom högskolor och universitet ska vi upprätthålla och utöka kontakten med landets lärosäten. Det innebär att vi deltar i de nätverk vi har med Sveriges bygguniversitet samt att vi är aktiva referensgrupperna till de två forskningsplattformar, procsibe, och SIRen, som startades upp under 2014. 7 (19)

ProcSIBE (Procurement for Sustainable Innovation in the Built Environment) är en femårig (2014-2018) Formas-finansierad satsning. Den etablerar en stark tvärvetenskaplig plattform för forskning och utveckling som berör upphandling inom samhällsbyggnadsområdet. Forskningsprojektet SIRen, Sustainable Integrated Renovation, eller Nationell stark transdisciplinär forskningsmiljö för helhetssyn på hållbar renovering, är tvärdisciplinärt och berör fem forskningsområden där forskare tillsammans med representanter från näringslivet och offentlig sektor skall bidra med sina kompetenser. Vi fortsätter även utveckla våra kontakter genom att bjuda in lokala forskare eller studenter med intressanta examensarbeten till våra nätverksträffar. Mål 2015 Föreningen Byggherrarna genomför en workshop våren 2015 Föreningen Byggherrarna startar upp tankesmedjans arbete Våra medlemmar Vid tidigare medlemsundersökning värderades erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och lobbying högst bland de aktiviteter föreningen arbetar med. För föreningen är det därför viktigt att fortsätta att arbeta med dessa områden. Det prioriterade området Våra medlemmar fokuserar främst på erfarenhetsutbytet. Detta gör vi genom att aktivt uppmärksamma våra medlemmar och deras arbete. Våra medlemmar är professionella byggherrar och framstående inom sin respektive verksamhet. Många av dem genomför stora och framgångsrika projekt. Genom att systematisk och regelbunden kontakt med medlemmar får vi inblick i aktuella projekt, arbetsmetoder, utmaningar och andra intressanta områden som är värda att uppmärksamma och att informera om. Medlemsmöten i föreningen Årsmöte med konferens kommer att arrangeras den 19 mars i Stockholm. Studiebesök, informationsträffar och utbildningar för medlemmar kommer att erbjudas under året på olika platser i landet. Under året är ambitionen att etablera ett lokalt nätverk i Skåne. Det totala antalet nätverk blir då fyra stycken. Syftet är att ge ökad medlemsnytta för medlemmar lokaliserade utanför storstadsregionerna samt att erbjuda en mötesplats samt möjlighet till diskussionsforum, erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning regionalt. Syftet är också att ge Byggherrarnas kansli information om vilka byggherrefrågor som är aktuella och av intresse i regionen. Mål 2015 - Ett regionalt byggherrenätverk etableras i Skåne. 8 (19)

- Seminarier i aktuella frågor arrangeras för medlemmar i Stockholm och övriga landet Samverkan med byggsektorn Byggherrarna är representerade i många olika forum. I de forum där vi medverkar ska vi ta en aktiv roll vilket kräver tid och resurser för förberedelser Byggherrarna kommer att delta i Almedalen 2015 och arrangera ett seminarium på Nord Byggs samhällsbyggararena. Föreningen Byggherrarna kommer under 2015 att vara representerade i nedanstående styrelser, referensgrupper och arbetsgrupper: Organisation BFAB styrelse Boverkets byggråd BVD-föreningen, styrelse Byggandets Kontraktskommitté (BKK) Byggtjänst styrelse Byggtjänst valkommitté Etiska rådet, styrelse Etiska rådet, valkommitté IQ Samhällsbyggnad, FoU-utskott OpenBIM, styrelse Rådet för ByggKompetens (RBK) SCB:s nämnd för byggnadsindex Sveriges Bygguniversiteter Byggherrarnas mål Påverka utbildningsutbud Bevaka förändring av byggreglerna Utveckla en ny version av BVD Utveckla AB-dokumenten Bevaka att nytta till medlemmarna levereras Föreslå ny styrelse till stämman Motverka korruption och svartarbete Föreslå ny styrelse till stämman Bidra till val av FOU-områden Länka samman BIM med förvaltning Verka för bättre utförande Bevaka utvecklingen Utökad kontakt med universitet/högskolor Byggherrarna Sverige AB är under 2015 representerade i nedanstående styrelser, referensgrupper och arbetsgrupper: Organisation BeBo styrelse BELOK styrelse Sveby styrgrupp Byggherrarna Sveriges mål Utföra uppdraget att administrera och kommunicera BeBo: s verksamhet Utföra uppdraget att administrera och kommunicera Beloks: s verksamhet Utföra uppdraget att administrera och kommunicera Sveby: s verksamhet Hållbart samhällsbyggande i världsklass Efter två statliga utredningar och två rundabords samtal startade byggherrar, staten, byggbranschen och arbetsmarknadens parter ett utvecklingsprojekt vars syfte är att effektivisera samhällsbyggandet. Projektet fokuserar på att dels se över strukturen på branscharbetet inom Samhällsbyggnadssektorn och dels hitta förslag på förbättringar i identifierade fokusområden. Mål 2015 Arrangera seminarium i samband med Almedalsveckan 2015 varav ett ska handla om säkerhet och arbetsmiljö. 9 (19)

Sätt frågan om säkerhet högst på agendan i samverkansgruppen Hållbart samhällsbyggande i världsklass. Utveckling tidiga skeden Syftet med fokusområdet är att rikta blicken mot det tidiga skedet i byggherreprocessen, där behoven identifieras, olika lösningar studeras och de övergripande kraven för projektet specificeras. Arbetet sker i en strategisk kontext där byggherren har en unik och mycket viktig roll som förändringsagent när det gäller att leda processen så att projektet utvecklas mot hållbarhet, kvalitet och att samhälleliga värden skapas. Här handlar det om att fånga upp goda exempel från byggherrar som arbetar aktivt med tidiga skeden, erbjuda dem möjlighet till erfarenhetsutbyte och sprida kunskapen till medlemmarna. Vi behöver även utöka vårt samarbete med andra aktörer i de tidiga skedena. Framförallt arkitekter och stadsplanerare bör bli en del i samarbetet. Vi avser att starta ett byggherrenätverk och forum för erfarenhetsutbyte mellan medlemmar och arkitekt-/konsultkåren för att utveckla byggherrens roll i det tidiga skedet av byggprocessen. Ett forum för de som vill utveckla sitt arbete i de tidiga skedena för att hela byggherreprocessen ska leda till ett bättre slutresultat. I Byggherrarnas kontinuerliga arbete ingår även att bevaka lag- och regelförändringar som berör de tidiga skedena, t.ex. ändringar i PBL och Miljöbalken, vilket till största delen bevakas genom MTK-utskottet. Vi behöver också titta på metoder och utvärderingsmodeller för att handla upp kreativa och kompetenta konsulter för de tidiga skedena. Här tänker vi oss ett samarbete med arkitekt- /konsultkåren tillsammans med kunniga medlemmar inom upphandlingsområdet. Arbetet ska fokusera på vilka förutsättningar som behövs i upphandlingsprocessen och avtal för att byggherren på bästa sätt ska få tillgång till konsulters kreativitet för att uppfylla projektets mål. Detta arbete kommer att behandlas delvis i ovannämnda nätverk för tidiga skeden, och konkretiseras genom arbetsgruppen LOU. Under 2014 togs en kurs fram tillsammans med Chalmers som är särskilt riktad till byggherrar och byggherrens arbetsuppgifter i de tidiga strategiska skedena av projekten. Kursen är planerad att 10 (19)

starta april 2015 och fördelas på fyra kurstillfällen. Kursen ger efter examination 7,5 högskolepoäng. Mål 2015: Föreningen Byggherrarna, (genom arbetsgruppen LOU) har formulerat förslag till affärsmodeller för byggherrens upphandling av konsulter för tidiga skeden. Föreningen Byggherrarna (genom MTK-utskottet) lämnar remissvar på de viktiga utredningar och lagändringar som berör tidiga skedet. Den första kursen, Tidiga skeden för byggherrar, genomförs vid Chalmers. Utveckling projektskede Syftet med fokusområdet är att rikta blicken mot projektskedet och allt som här hör till. Här handlar det om kravställande på en mer detaljerad nivå, organisering, genomförandeformer, upphandling, ansvars- och riskfördelning mot entreprenörer och projektörer/konsulter m.m. I Byggherrarnas kontinuerliga arbete ingår att bevaka lag- och regelförändringar som berör projektskedet, t.ex. ändringar i PBL och Miljöbalken, AML och AMV:s föreskrifter, LOU/LUF, BBR/BBK, Boverkets allmänna råd och föreskrifter, BKK:s standardavtal, AMA, miljöcertifiering. Det ingår även att ha en bevakning av de förändringar som kommer från EU när det gäller upphandlingsdirektiv, energieffektiviseringsdirektiv m.m. När det gäller metoder och regelverk arbetar vi kontinuerligt i våra två utskott Regelverk och samverkan respektive Miljö, Teknik och Kvalitet och deras arbetsgrupper med dessa frågor. Både RS-utskottet och MTK-utskottet vill arbeta proaktivt och långsiktigt. MTK-utskottet formulerade 2014 en övergripande viljeinriktning för Byggherrarnas arbete med hållbarhetsfrågor. I begreppet hållbarhet ingår ekologiskt och social hållbarhet. Denna viljeinriktning är vägledande för utskottets fortsatta utvecklingsarbete och för Byggherrarnas deltagande i samhällsdebatten samt vid kommunikation med myndigheter. De juridiska frågorna för beställaren är föreningens basverksamhet och grunden till att föreningen en gång bildades. Genom vårt utskott Regelverk- och samverkan och dess arbetsgrupper arbetar vi kontinuerligt med avtalsvillkor, upphandlingsformer och genomförandeformer. Föreningens 11 (19)

representation i BKK är oerhört viktig för vår vilja att påverka utvecklingen av standardavtalen. Tillsammans med samarbetet med övriga byggherrerepresentanter i BKK har vi bra underlag för vårt arbete i utskottet. Byggherrens val av upphandlingsstrategier är en kritisk framgångsfaktor för ett effektivt genomförande av projektet och för att nå uppställda projektmål. Val av upphandlingsform, entreprenadform, ersättningsform och samverkansgrad ska främja både kortsiktig effektivitet och långsiktig innovation. Under året ordnas seminarier i ämnet. Byggherrarnas mångåriga arbete med samverkan och partnering fortsätter. Arbetet kan utvecklas ytterligare genom att vi drar lärdomar från genomförda samverkans-/partneringprojekt och applicerar erfarenheterna i andra genomförandeformer Under 2015 kommer ett arbeta med uppföljning av kvaliteten i byggprocessen att startas upp. En kartläggning kommer genomföras för att se vilka olika mätmetoder som i dag används för att följa upp och utvärdera byggprocessen. Ambitionen är att ta fram best practice för byggprocessen i syfte att driva på kvalitetsutvecklingen i branschen. Mål 2015: Föreningen Byggherrarna (genom MTK-utskottet) lämnar remissvar på viktiga utredningar och lagändringar som berör projektskedet. Föreningen Byggherrarna (genom RS-utskottet och arbetsgruppen LOU) bevakar och om aktuellt lämnar remissvar på Överprövningsutredningen. Föreningen Byggherrarna (genom RS-utskottet) bereder frågor inför BKK:s arbete Fyra tvådagars grundutbildning i samverkan och partnering genomförs, två på våren och två på hösten samt en fortsättningskurs, i samarbete med företaget Prolog. Seminarium om upphandlingsstrategier genomförs i de regionala nätverken. Kvalitetsutveckling av byggprocessen. Kartlägga metoder för byggprocessmätning, sammanställa resultat och presentera i form av best practice för branschen. Hållbarhet, energi, miljö Föreningens kärnvärden är Nytänkande, Helhetssyn och Trovärdighet. I dessa begrepp ingår hållbarhet, energi och miljö på ett självklart sätt. Därför är det viktigt att vi arbetar med dessa frågor både inom föreningen men också genom att för Energimyndighetens räkning administrera programmen BeBo, Belok och Sveby. För föreningen Byggherrarna är detta arbete en viktig del i att skapa och delta i beställarnätverk där deltagarna har specialkompetens inom ämnet, en kompetens som ska komma våra medlemmar till del. Energimyndighetens beställargrupp för lokaler (BELOK) Syftar till att introducera energieffektiva lösningar i lokalsektorn. Byggherrarna Sverige AB är huvudman för Energimyndighetens Beställargrupp lokaler vilket innebär att bolaget ansvarar för ekonomi och administration av projektavtal. Byggherrarna Sverige AB har uppdrag att 12 (19)

administrera och kommunicera BELOK:s verksamhet. Ansökan beviljad för kommande treåriga programperiod 2012-2014 beslutades i november 2011. Beviljade medel från Energimyndigheten uppgår till 28 MSEK. Projektet kommer att fortgå fram till hösten 2015. Nya ansökan för perioden 2016-2018 har skickats in efter rekommendation från Energimyndigheten som vill att verksamheten fortsätter ytterligare en program period. Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo) Syftar till att introducera energieffektiva lösningar i bostadssektorn. Byggherrarna Sverige AB är huvudman för Energimyndighetens Beställargrupp Bostäder vilket innebär att bolaget ansvarar för ekonomi och administration av projektavtal. Byggherrarna Sverige AB har uppdrag att administrera och kommunicera BeBo:s verksamhet. Ansökan beviljad för kommande treåriga programperiod 2013-2015. Ansökan antogs av Energimyndigheten den 21 november 2011. Beviljade medel uppgår till 32 MSEK. Nya ansökan för perioden 2016-2018 har skickats in efter rekommendation från Energimyndigheten som vill att verksamheten fortsätter ytterligare en program period. Säkerställa och verifiera specifik energianvändning i nya byggnader (Sveby) Byggherrarna medverkar som huvudman i Sveby-programmet vars syfte är att fastställa standardiserade brukardata för beräkningar och hur en verifiering av energiprestanda skall gå till. Under 2014 fokuserades på fortsatt implementering och utveckling av standard. Energimyndigheten har beviljat medel för projektet till augusti 2013. En ny ansökan förväntas att beviljas för 2014-2015 i syfte att utveckla Sveby för flera olika lokalkategorier samt fortsatt implementering. Mål 2015 Fortsatt administration, samordning och kommunikation i dessa projekt. Säkerhet och arbetsmiljö Byggherrens har ansvar för att beakta arbetsmiljön i samband med planering och projektering samt samordningsansvaret för arbetsmiljön vid genomförandet. Under 2014 tog Akademiska hus initiativet till en förstudie där de förordar att byggherrarna ska ställa högre krav på entreprenörer och leverantörer avseende säkerhet och arbetsmiljö. Det förekommer för många olyckor på våra byggarbetsplatser. Tydligare krav, skärpt uppföljning och kontroll från beställaren ökar trycket på entreprenörer och leverantörer att utveckla sitt systematiska säkerhetsarbete. Mål 2015 Bilda en samverkansgrupp av byggherrar med fokus på säkerhet och arbetsmiljö. Göra en kartläggning och förtydligande av ansvarsfördelningen för säkerhet och arbetsmiljö i byggbranschen vem ansvarar för vad? Se till att frågan hamnar högst på dagordningen i branschsamverkansgruppen HSIV. 13 (19)

Samla branschföreträdare och medlemsföretag till ett rundabordssamtal om att höja säkerhetskulturen i branschen med visionen olycksfria byggen. Upprätta en åtgärdsplan för att höja säkerhetskulturen där parterna förbinder sig att fullgöra sina åtagande för att nå visionen olycksfria byggen. Byggherrarnas samverkansgrupp tar fram rutiner och verktyg för ett systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete för byggherrar. Ta fram förslag till skärpta krav på entreprenörer och leverantörer avseende säkerhet och arbetsmiljö i samband med upphandlingar. Juridisk rådgivning Vi erbjuder, via vår juridiska samarbetspartner, spetskompetens inom entreprenadjuridik och avtal i form av juridisk rådgivning. Vi hjälper till med frågor om bl. a konsultavtal och entreprenadavtal, upphandling, arbetsmiljö och digitala leveranser, samt ger stöd med dokument och mallar. Byggherregruppen Göteborg Byggherrarna Sverige AB samverkar med och utför administrativa uppgifter åt det lokala nätverket Byggherregruppen i Göteborg. PROJEKT Under 2014 startade två internationella projekt som Byggherrarna är deltar i. Byggherrarna fortsätter även under 2015 att medverka i dessa. EU-total Concept EU ger under tre år stöd för att utveckla Beloks totalmetodik och anpassa den till de fem deltagande ländernas förutsättningar. Projektdeltagare är Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland. Metodiken kallas Total Concept. I varje land ska minst två renoveringsprojekt i lokalfastigheter genomföras med totalmetodiken och därefter utvärderas och kommuniceras. Stor vikt läggs vid kommunikationen och vidareförmedlingen av kunskaper. Byggherrarnas del i projektet innebär ett ansvar för kommunikationen samt att utveckla verktyget för de olika ländernas förutsättningar. Projektet löper från mars 2014 till och med mars 2017 Nordic Built Nordic Built ger stöd för att utveckla en affärsmodell kring Beloks totalmetodik. Projektdeltagare är Sverige, Danmark, Finland och Estland. I varje land ska minst ett renoveringsprojekt i lokalfastigheter genomföras med totalmetodiken. Byggherrarnas del i projektet innebär ett ansvar för kommunikationen samt att utveckla Beloks verktyg för totalmetodiken med tonvikt på affärsmodellen så att det kan användas i de deltagande länderna. Projektet löper från mars 2014 till och med mars 2017. 14 (19)

BYGGHERRARNAS ORGANISATION Stämma Vid den årliga stämman beslutar medlemmarna om föreningens ändamål och uppdrag. Stämman utser valnämnd och styrelse samt beslutar om medlemsavgifter. Valnämnd Valnämnden skall till nästkommande ordinarie föreningsstämma ta fram förslag till ordförande och övriga styrelseledamöter, revisorer och revisorssuppleanter samt förslag till arvoden för dessa. Valnämnden skall bestå av minst tre personer som inte innehar sådana uppdrag valnämnden skall föreslå kandidater till. Valnämndens arbete påbörjas senast 1 december och ska vara färdigställt senast 3 veckor före årsstämman. Styrelse Styrelsen tillsätter och avsätter vd samt beslutar om den strategiska inriktningen för föreningens verksamhet. Byggherrarnas styrelse har planerat sex ordinarie styrelsemöten under 2014 samt ett konstituerande styrelsemöte i samband med föreningens stämma den 21 mars. Vid ett av mötestillfällena genomförs en strategiworkshop. Denna strategiworkshop är första steget till ny verksamhetsplan och budget för 2015. Kansli Byggherrarnas kansli består av: 15 (19)

Vd; ansvarig för bland annat föreningens medlemmar, den löpande verksamheten, ekonomi och extern representation. Kommunikationsansvarig; ansvarig för bland annat press/media, webb, marknadsföring, externoch intern kommunikation till medlemmar och föreningens nätverk. Ansvarar också för kommunikation om BeBo Utvecklingsansvarig; ansvarig för kompetensutveckling och utvecklingsfrågor. Administratör, ansvarig för bland annat administrativ support, möten, medlemsregister, protokoll, kursadministration och fakturahantering. Ytterligare en administrativ resurs på deltid har engagerats via ett bemanningsföretag. Konsultföretaget Matrisen är ekonomiansvarig och Kilpatrick Townsend Advokatbyrå levererar juristtjänster. Ytterligare två konsulter engageras på deltid för sekreterarrollen i föreningens två utskott. Vid behov engageras konsulter med specialistkompetens. Verksamhetsutskotten Syftet med verksamhetsutskotten är att som en del av kansliet, fånga upp aktuella frågor hos medlemmarna och utgöra ett nätverk inom föreningen. Arbetsformen är att via möten bereda frågor från kansli, medlemmar eller utskott. Utskotten kan vid behov bilda arbetsgrupper för att hantera olika frågeställningar. Övergripande uppgift för våra utskott är att följa aktuella frågor och utarbeta rekommendationer, vägledningar samt medverka i kompetensutvecklingsaktiviteter för våra medlemmar. Regelverk & samverkan (RS) RS-utskottet ska med arbetsgrupperna LOU och Nya upphandlings- och genomförandeformer (NUG) vara ett forum för erfarenhetsåterföring, diskussioner och utveckling avseende för byggherrar relevanta standardavtal, författningar och regelverk. RS är navet i Byggherrarnas verksamhet vad avser frågor som har juridisk anknytning. En av de viktigaste uppgifterna för RS är därför att företräda Byggherrarna i Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) och medverka i hantering och handläggning av frågor i BKK samt vara referensgrupp åt Byggherrarnas företrädare i BKK. I den löpande verksamheten ingår att koordinera arbetet med arbetsgrupperna LOU och Nya upphandlings- och genomförandeformer (NUG), samt att anpassa befintliga mallar till nya regelverk Arbetsgruppen LOU Arbetsgruppens uppgifter är att skapa erfarenhetsutbyte mellan de medlemmar i Byggherrarna som är upphandlande enheter enligt LOU och LUF, samt identifiera frågor där Byggherrarna kan påverka vidareutveckling av lagstiftningen. Arbetsgruppen ska även informera medlemmarna och 16 (19)

stödja dem vid tillämpningen av LOU och LUF. I arbetsgruppens arbete ingår att bevaka rättsläget, främja Byggherrarnas intressen i pågående förändringar av upphandlingsregelverket, informera och påverka såväl externt som internt i frågor rörande offentlig upphandling samt stödja andra utskott och arbetsgrupper i LOU-frågor. Arbetsgruppen Nya upphandlings- och genomförandeformer (NUG) Arbetsgruppens syfte är att hantera de frågor som aktualiseras i nyare upphandlings- och genomförandeformer. Detta inkluderar partnering och andra fenomen. Inom detta fält skall arbetsgruppen erbjuda verktyg till medlemmarna för ökad förståelse och användande av nya upphandlings- och genomförandeformer. Arbetsgruppen ska bevaka utvecklingen inom nya upphandlings- och genomförandeformer. Miljö, teknik & kvalitet (MTK) Utskottets syfte är att bevaka och proaktivt arbete med de frågor som rör miljö, teknik och kvalitet för tidiga skeden, projektskedet samt för rätt förutsättningar för förvaltningen. Det innebär bl.a. att utskottet löpande ska bevaka viktiga utredningar och lagändringar rörande Plan och bygglagen, Miljöbalken, Boverkets regelverk m.m. Som nämnt ovan, ska utskottet formulera en övergripande viljeinriktning för Byggherrarnas arbete med hållbarhetsfrågor. Därutöver ska utskottet medverka till medlemsaktiviteter som kan bidra till medlemmarnas kompetensutveckling. I utskottets arbetsuppgifter ingår att författa Byggherrarnas remissvar för viktigare utredningar och lagändringar inom miljö, teknik och kvalitet, analysera kvalitetsutvecklingen i tidiga skeden, projektering och byggande samt att arbeta med frågor som berör informationshantering i byggande och förvaltning (BIM mm). Utskottets arbete är nära kopplat till RS-utskottet och dess arbetsgrupper samt till det arbete som bedrivs inom BeBo, Belok och Sveby. 17 (19)

BUDGET 2015 Byggherrarna koncernen Nedan budget för 2014 och 2015 uppdelad på Byggherrarna Sverige AB, föreningen Byggherrarna samt koncernen Byggherrarna. Budgetens medlemsintäkter bygger på att medlemsantalet ökar med 6 st betalande medlemmar under 2015. KSEK BUDGET 2014 BUDGET 2015 Resultaträkning Service AB Förening Elim Koncern Service AB Förening Elim Koncern Intäkter Årsavgifter 6 016 1 210 7 226 6 250 1 250 7 500 Int från projektverksamhet 1 520 1 520 1 250 1 250 Utförda tjänster närst ftg 904-904 0 919-919 0 Övriga rörelseintäkter 230 230 230 230 Summa intäkter 8 670 1 210 8 976 8 649 1 250 8 980 Kostnader Övriga externa kostnader -4 587-57 -4 644-4 450-57 -4 507 Köpta tjänster närst ftg -1 130 904-226 -1 149 919-230 Personalkostnader -4 054-4 054-4 159-4 159 Avskrivningar -160-160 0 0 Summa kostnader -8 801-1 187-9 084-8 609-1 206-8 896 Rörelseresultat -131 23 0-108 40 44 0 84 Resultat från finansiella poster Koncernbidrag Ränteintäkter 200 9-9 200 50 9-9 50 Räntekostnader -9 0 9 0-9 0 9 0 Nedskr aktier i dotterbolag 0 0 0 0 Res före bokslutsdisp o skatt 60 32 0 92 81 53 0 134 18 (19)

Byggherrarna Sverige AB Nedan budget för Byggherrarna Sverige AB 2014 och 2015 per resultatenhet. Resultatenheter Budget Budget Intäkter 2014 2015 Medlemsservice 7 350 7 449 Byggherregruppen Göteborg 50 50 Medlemsmöten och konferanser 245 200 ByggherreClass 0 0 Utbildning 1 225 1 000 Övriga projekt 0 0 Gemensamma kontorskostn 0 0 Sveby 0 0 Summa Intäkter 8 870 8 699 Kostnader Medlemsservice -7 345-7 271 Byggherregruppen Göteborg -50-50 Medlemsmöten och konferanser -345-335 ByggherreClass 0 0 Utbildning -1 000-862 Övriga projekt -50-100 Gemensamma kontorskostn 0 0 Sveby -20 0 Summa kostnader -8 810-8 618 Resultat Medlemsservice 5 178 Byggherregruppen Göteborg 0 0 Medlemsmöten och konferanser -100-135 ByggherreClass 0 0 Utbildning 225 138 Övriga projekt -50-100 Gemensamma kontorskostn 0 0 Sveby -20 0 Summa 60 81 Övriga kostnader P-fondförändr Skatt Årets resultat 60 81 19 (19)