Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Relevanta dokument
Utsläppsrättspris på Nord Pool

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Sammanfattning. 1 Uppdraget, avgränsningar och underlag. Bilaga 2

Klimatpolitikens utmaningar

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Flytande biobränsle 2016

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Regeringens klimat- och energisatsningar

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Sveriges klimatstrategi anpassning och åtgärder. Lisa Sennerby Forsse Klimatseminarium, Almedalen 8 juli

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

FEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Svensk klimatstrategi

Indikatornamn/-rubrik

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Biogas och miljön fokus på transporter

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Svensk författningssamling

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten?

Miljödepartementet Registrator, Tegelbacken Stockholm

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Sveriges sjätte nationalrapport om klimatförändringar

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Vårt klot så ömkligt litet

Förnybarenergiproduktion

Miljömålsberedningens förslag

Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio

Svensk författningssamling

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Klimatomställningens utmaningar

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

LOs yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige SOU 2016:21

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Internationellt ledarskap för klimatet

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Sveriges rapport om påvisbara framsteg

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Motion till riksdagen 2008/09: ah av Mona Sahlin m.fl. (s, v, mp) med anledning av prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik

Transkript:

Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03)

Klimatberedningen

Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna Klimatberedningen (M2007:03)

Mål för klimatpolitiken på lång sikt Utsläppsmål till år 2050 Minst 75-90 procent lägre än år 1990 Utsläppsmål till slutet av seklet Nära noll Klimatberedningen (M2007:03)

Mål för klimatpolitiken till år 2020 Nuvarande mål för åren 2008-2012 (jämfört med 1990) Minskning av utsläppen med 4 %. Ser ut att nås, behöver inte ändras. Mål till 2020 (jämfört med 1990) Målet ska motsvara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på ca 30 procent inom EU. Det motsvarar ca 35 procent, och ett genomförande av Beredningens handlingsplan skulle ge ytterligare ca 3 procent. Klimatberedningen

Utsläppen i Sverige i olika sektorer Trend hittills och prognos utan ytterligare åtgärder 25000 Inrikes transporter 20000 Industri kton CO2-ekv. 15000 10000 El- och värmeproduktion Bostäder, service och energianvändning inom jordbruk/skogsbruk/fiske Jordbruk 5000 Övrig energi (raffinaderier mm) 0 Avfall 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2020 Klimatberedningen

Handlingsplan till år 2020 A) Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel B) Verksamheter inom EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS C) Verksamheter utanför EU ETS: Transportsektorn D) Verksamheter utanför EU ETS: Övriga delar E) Insatser internationellt F) Kolsänkorna G) Inkomster i de offentliga finanserna Klimatberedningen

Utsläpp från verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter 25000 Transport Arbetsmaskiner Industriprocess och f-gas Industrins förbränning Avfallsförbränning Bostäder lokaler Jordbruk metan och lustgas Ind och energi metan lustgas 20000 15000 10000 5000 0 Metan avfallsdeponier kton koldioxidekvivalenter 2006 Klimatberedningen (M2007:03)

Handlingsplan till år 2020 D) Styrmedel i övriga sektorer (verksamheter som inte omfattas av EU ETS) Industrier utanför EU ETS Bostäder & lokaler Avfall Jordbruk Klimatberedningen

Handlingsplan till år 2020 Jordbruk C) STYRMEDEL I ÖVRIGA SEKTORER (verksamheter som inte omfattas av EU ETS) Investeringsbidrag till biogasproduktion från stallgödsel Skatt på eldningsolja höjs till 30 öre/kg koldioxid Höjning av skatt på diesel först efter tre år Handlingsplan tas fram Klimatberedningen (M2007:03)

Utsläpp från jordbrukssektorn i Sverige i kton koldioxidekvivalenter per år 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Diesel Eldningsolja Metan Nötkreatur Lustgas från mark Stallgödselhantering 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Källa: Naturvårdsverket och Energimyndigheten Kontrollstation 2008 Klimatberedningen (M2007:03)

Bioenergiproduktion på jordbruksmark, hur stora arealer krävs? Energigröda Drivmedel/energislag Total energimängd Andel av dagens åkerareal (dagens produktionsmetoder/genomsnittl åkermark) Spannmål Etanol motsv 10% av drivmedelsanvändningen i landet Knappt 10 TWh 27% Salix DME eller metanol via förgasning motsv 10% av drivmedelsanvändningen i landet Knappt 10 TWh 16% Salix Biobränsle i kraftvärmeproduktion 10 TWh 10% Källa: SOU 2007:36 Klimatberedningen (M2007:03)

Handlingsplan till år 2020 F) Kolsänkorna Klimatberedningen

Svenskt agerande i internationella förhandlingar Beredningen anser: Klimatkonventionen central, viktiga element i Kyotoprotokollet att bygga vidare på Utvecklingsländernas deltagande avgörande En framtida regim bör: slå fast nivåer för globala utsläppsminskningar ge konvergerande per capita utsläpp omfatta kvantitativa åtaganden efter 2012 för så många länder som möjligt ge utsläppsreduktioner med 30% i i-länderna till 2020 skydda tropiska skogar mot avskogning Klimatberedningen

Svenskt agerande i internationella förhandlingar forts. Finansiella resurser centralt CDM/JI bör utvecklas och breddas biståndet viktigt nya finansieringsformer bl.a. för anpassning & tekniköverföring Sverige bör: ta initiativ till globala tekniköverföringsinstrument & bygga upp riktat samarbete med Indien/Kina verka för att EU fortsatt intar ledande roll utveckla och sprida kunskap om styrmedel som t.ex. CO 2 skatt Sveriges förhandlingsresurser bör förstärkas Klimatberedningen

Klimatberedningens betänkande, Svensk klimatpolitik (SOU 2008:24), går att beställa via Fritzes, e-post: order.fritzes@nj.se tel: 08-690 91 90 Klimatberedningen