SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

Relevanta dokument
Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET

4.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS TÄTHETSANALYSER 4.1 BEFOLKNINGSTÄTHET

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

HANDELSANALYS SKANSTULL. Undertitel Analys av handelns potential och lägen i södra Skanstull Datum

STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel

TOLLARE. Oktober 2006 Konsulter: Alexander Ståhle Tobias Nordström

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Urbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision

Förslag till program för Södra Skanstull i stadsdelen Södermalm, S-Dp

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

WORKSHOP 1 JUNI FRIHAMNEN

Remissvar angående samråd om förslag till program för Södra Skanstull i stadsdelen Södermalm, S-Dp

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Trafikutredning Planprogram Hentorp Södra

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Söderstaden rymmer karaktärsskapande och kulturhistoriskt intressant bebyggelse från många. Strategier

REGION CITY STADSVÄV - ANALYS AV PARALLELLA UPPDRAG

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

KATRINEHILL- KLISSHÖJDEN. Plananalys av strukturstudie och planrekommendationer Undertitel

Stadskvalitet efterfrågas

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Program för centrala Bromma. Svar på remiss av programförslag

Regional cykelstrategi


Gottsundaområdet Planprogram

Årstad En ny stad på Årstafältet i Stockholm

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Parkplan för Årsta, Östberga, Johanneshov, Enskede gård, Enskedefältet, Gamla Enskede, Dalen och Stureby

Program för stadsdelarna Hammarbyhöjden och Björkhagen. Svar på remiss av programförslag. Reviderat utredningsbeslut.

KONTORSGEMENSKAP - HAMMARBY SJÖSTAD

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Dnr Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Regionala och lokala mål och strategier

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

Rumslig hållbarhet Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

CENTRUM/TORSVIK STADSBYGGNADSANALYSER

södra Hyllie Information om pågående planarbete

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

KONTOR 2 382M 2 STOCKHOLM MEJERIVÄGEN 3

BUTIK/KONTOR/LAGER/SERVICE - HAMMARBY SJÖSTAD

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

idéskiss Trafik och parkering

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

GLASFABRIKEN ESENCIAL ARKITEKTER

Värdeskapande stadsutveckling

Steninge slottspark Trafikstudie

Naturreservat för Årsta skog och Årsta holmar. Lägesrapport

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

KONTOR 822M 2 STOCKHOLM MEJERIVÄGEN 3

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje

Tyck till om din framtid!

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Startpromemoria för program för handel, kontor, konferens, hotell och idrott inom fastigheten Södermalm 5:2 vid Skanstull i stadsdelen Södermalm

Grön stadskvalitet. Cities are proximity, density, closeness Edward Glaeser. Sustainable density UN Habitat. Alexander Ståhle BUTIKER BUTIKER

Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun

Södra Skanstull. Reviderat utredningsbeslut nr 2

Ny översiktsplan för Stockholm

I Göteborg stad återfinns många möjligheter till lek.

Ringvägen 100 Kontor, Stockholm 1073 kvm

JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN

NYKÖPING FRAMTIDA STADSBYGGNAD. Analyser, scenarier och strategier Juni 2012

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Ringvägen 100 Kontor, Stockholm 992 kvm

Ringvägen 100 Kontor, Stockholm 798 kvm

EVIDENSBASERAD STADSUTVECKLING

Stadsbyggnadsanalyser av Nya Årstafältet

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Yttrande: Innerstaden växer över ån

Ringvägen 100 Kontor, Stockholm kvm

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst.

Transkript:

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016

GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt väl sammankopplat och Götgatan, Östgötagatan och Ringvägen utgör mycket starka stråk som ansluter till Södra Skanstull. t ligger ändå avskilt från det övriga gatunätet, bland annat på grund av nivåskillnader och bristande kopplingar ner mot vattnet och i öst-västlig riktning under broarna. Gångnätet är bitvis uppbrutet och svårorienterat. Antal korsningar per km2 är ett mått som UN-Habitat använder sig av för att mäta hur sammankopplat ett gatunät är. 73 korsningar per km2 som finns i programområdet idag är långt under det rekommenderade gränsvärdet på ca 120 vilket visar att området har ett mycket dåligt sammankopplat gatunät. Gatunätet blir generellt mer finmaskigt och sammankopplat i programområdet, vilket är behövligt. Det är svårt att komma upp till rekommenderade 120 korsningar per km2 med tanke på områdets topografi och befintliga infrastruktur. Vattnet blir mer tillgängligt från den övre nivån vid Ringvägen och Diagonalen utgör en viktig koppling i östvästlig riktning - både mellan två relativt välintegrerade stråk, Östgötagatan och Badhusbron, och mellan de olika höjdnivåerna i området. Diagonalen ger tillsammans med gallerian i kvarteret Åkern potential att utvidga stadslivet kring Ringvägen och Götgatan ner mot Södra Skanstull, både genom att koppla samman målpunkter men potentiellt också som en målpunkt i sig med platsbildningar och handel och service i gatuplan. 73 101 *Riktlinje enligt UN-Habitat för hållbar stadsbyggnad är angivet till ca 120 korsningar per km2. Kartorna visar den rumsliga integrationens som bättre illustrerat enskilda stråks betydelse i gatunätet. NULÄGE: RUMSLIG INTEGRATION (R3). KORSNINGAR PER KM2 92 104 PROGRAMFÖRSLAG: RUMSLIG INTEGRATION (R6). Hög rumslig integration Låg rumslig integration 2

TÄTHET BOENDE PER HA* Skanstulls läge på gränsen till innerstaden syns i dess avtagande befolkningstäthet söderut. Den absolut största områdestätheten finns innanför Ringvägen men går just vid Skanstull något längre söderut. Dock avtar tätheten betydligt ner mot vattnet i södra Skanstull. Detta resulterar, särskilt i kombination med ett dåligt sammankopplat gatunät, i mindre stadsliv och färre människor i rörelse i södra Skanstull vilket också medför en risk för otrygga miljöer kvällstid. Varken programområdet eller det större analysområdet når upp till UN-Habitats rekommendationer för en hållbar befolkningstäthet på 150 boende per ha*. I programområdet är det idag för glest generellt, medan det större analysområdet är mycket tätare på Södermalm men glesare kring Gullmarsplan och Årstaskogen. Med programförslaget ökar befolkningstätheten i Södra Skanstull även ner mot vattnet. Den tillkommande bebyggelsen med bostäder, arbetsplatser, idrott och handel bidrar till ett blandat utbud och fler människor i rörelse i stora delar av dygnet. Innerstadens front söderut, i avseende på befolkningstäthet och stadsliv förskjuts ner mot vattnet och ger förutsättningar för att på ett mer naturligt sätt knyta ihop Södermalm med den framtida utvecklingen i Gullmarsplan och Söderstaden. Inte heller med den tillkommande bebyggelsen kommer dock programområdet upp i UN-Habitats täthetsrekommendationer vilket delvis beror på att det till stor del utgörs av Eriksdalslundens regionalt och lokalt värdefulla rekreationsområden. 51 134 *Riktlinje enligt UN-Habitat för hållbar stadsbyggnad är angivet till ca 150 boende per ha. Kartorna visar dock både boende och arbetande för att visa en mer korrekt bild av befolkningstätheten i en blandad stadsdel som Södermalm. NULÄGE: BOENDE OCH ARBETANDE PER HEKTAR, MÄTT INOM 500 M GÅNGAVSTÅND. BOENDE PER HA 98 141 PROGRAMFÖRSLAG: BOENDE OCH ARBETANDE PER HEKTAR, MÄTT INOM 500 M GÅNGAVSTÅND. 3 >400 300-200 300-250 250-200 200-150 150-50 < 50

ANDEL FRIYTA ANDEL FRIYTA* 35 % 39 % Skanstull ligger mellan bland annat Eriksdalslunden och Blecktornsparken vilket gör att andel offentlig friyta generellt är mycket stor i programområdet. Årstaskogen finns också söder om bron. Norrut i SoFo och söderut i delar av Hammarby sjöstad är andelen friyta lägre än 15 %, vilket är gränsen för vad som anses vara godtagbart enligt rekommendationer från UN-Habitat. *Riktlinje enligt Stockholms stad (Se metodrapport Mäta offentlig friyta av Spacescape, Landskapslaget och Stockholms stad) och bland annat enligt UN-Habitat för hållbar stadsbyggnad är angivet till minst 15 % offentligt tillgänglig friyta. I stort sett ianspråktas ingen offentlig friyta av betydelse i programförslaget, en yta i Stockholms sociotopkarta bebyggs men platsen under broarna tillkommer istället. Resultatet är att andel friyta inte förändras nämnvärt och att tillgången till stora grönområden och parker i den närmaste omgivningen kommer att vara fortsatt mycket god i södra delarna. En positiv följd av programförslaget är dessutom att befintliga rekreationsområden såsom Eriksdalslunden och strandpromenaden blir mindre avskilda och tillgängliggörs för fler besökare. NULÄGE: ANDEL FRIYTA. ANDEL FRIYTA 34 % 39 % PROGRAMFÖRSLAG: ANDEL FRIYTA > 50% 50-40% 40-30% 30-20% 20-15% 15-10% < 10% 4

FRIYTA PER BOENDE FRIYTA PER BOENDE (KVM)* 70 29 Tillgången på offentlig friyta per boende skiljer sig mycket lokalt inom området. Den norra delen ligger under rekommenderade 10 kvm per boende. Här är andelen friyta lägst och befolkningstätheten högst. I den södra delen är tillgången per boende mycket god tack vare den låga tätheten och de stora friytorna i Eriksdalslunden. *Riktlinje enligt Stockholms stad (Se metodrapport Mäta offentlig friyta av Spacescape, Landskapslaget och Stockholms stad) är minst 10 kvm friyta per boende. Vid förtätningen av Södra Skanstull sjunker som väntat friyta per boende. Även om den sjunker till hälften om man ser till hela programområdet så är mängden friyta per boende långt över gränsvärdet även efter den tillkommande bebyggelsen vilket garanterar en god friytetillgång för de boende i området. Den brist som idag finns i nordvästra delen av programområdet finns kvar men förvärras inte nämnvärt, vilket bland annat beror på att en större mängd friytor blir lättare att ta sig till inom nära gångavstånd för de boende. I södra delarna är fortfarande friytetillgången hög per boende tack vare en lägre bebyggelsetäthet och de stora park- och torgytorna som har ett stort rekreationsvärde lokalt och regionalt. NULÄGE: FRIYTA PER BOENDE. FRIYTA PER BOENDE (KVM) 35 28 PROGRAMFÖRSLAG: FRIYTA PER BOENDE >50 kvm 50-40 kvm 40-30 kvm 30-20 kvm 20-10 kvm 10-5 kvm < 5 kvm 5

Spacescape AB / Östgötagatan 100 / Box 4700 / SE-116 92 Stockholm / Sweden Tel +46 8 452 97 67 / www.spacescape.se / info@spacescape.se