VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

för Havgårdens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Välkommen till Torps förskoleområde

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Arbetsbeskrivning för

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Bamses Verksamhetsplan. För

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

ARBETSPLAN 2013/2014. Verkö förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Arbetsplan Äppelbo förskola

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Profil. Naturvetenskap och teknik

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Vår verksamhet under läsåret

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsplan

Arbetsplan läsåret

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Presentation. Gagnef kommuns vision

Arbetsplan för Saffranets förskola

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Verksamhetsplan 2017

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Lyckans mål 2016/2017

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Augusti Verksamhetsplan. Smedjans Uteförskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013

Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten (5-6 år) Förskolan byggdes under 2007 och då byggdes också ett mottagningskök. Vi får huvudkomponenten av maten från Ryttarlidens förskola. Förskolans utomhusmiljö är unik för förskolorna i Nättraby, skogen är en del av vår härliga gård. Dessutom har vi slingan och dess skog runt knuten. Förskolan blev fr o m 110701 en egen skolform vilket innebär att förskolan ingår i skolväsendet. Syftet med detta är att ytterligare betona förskolans pedagogiska uppdrag, som första steget i utbildningssystemet. Verksamhetsplanen gäller för ht. 2012- vt.2013 och utgår ifrån läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) vilken är fastställd av regeringen och utbildningsdepartementet. Läroplanen omfattar en mängd övergripande mål och riktlinjer inom flera områden och dessa mål och riktlinjer ska förskolan sträva efter att uppnå och följa Förskolans grundidé Värdegrund Vi vill att våra barn ska lära sig samarbete och våga vara delaktiga i alla aktiviteter. Barnen på vår förskola ska våga uttrycka sina tankar men även kunna lyssna på sina kamrater, vänta på sin tur och dela med sig. Barnen ska känna empati för varandra och se att alla ha ett lika värde. Vi vill att barnen ska se olikheter som en tillgång. Med det kompetenta barnet framför ögonen blir det självklart att göra barnen delaktiga att utmana och erbjuda en möjlighet att utforska världen och skapa möten människor emellan. Lek, lärande och kunnande Den fria leken är viktig och nödvändig för barns utveckling och lärande. Barn leker inte för att roa sig eller förströ sig- de leker för att lära sig. I leken har barnet ett redskap för sitt sökande efter förståelse och kunnande. Lek är lärande! När barn leker utvecklar de bl a sin förmåga att samarbeta, att kommunicera sin initiativförmåga, sin kreativa förmåga, sitt tänkande och sin förmåga att lösa problem. Vi vill att barnen ska vara aktiva i sitt eget lärande. Vi fångar barnens intresse och tankar genom att lyssna på barnen och ta tillvara på de tillfällen där barnen söker kunskap. Genom samspel i vardagliga möten lär vi tillsammans! Miljön inne/ute Vi vill att vår miljö ska vara spännande, utmanande och den ska väcka barnens fantasi och nyfikenhet. Den ska vara inspirerande och tydlig för att skapa olika mötesplatser för samspel och kommunikation. I våra miljöer strävar vi efter att det ska finnas tillgängligt och utmanande material. Vårt förhållningssätt som pedagoger måste vara tillåtande. En tydlig miljö ska göra det möjligt för barnen att agera självständigt.

Profil - Natur Vi vill medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Allemansrätten och naturens olika kretslopp är en central del i vårt arbete. Vi går till skogen vid flera tillfällen i veckan! Dokumentation Vi dokumenterar för att synliggöra och utveckla vår verksamhet. Barnen ska i dokumentationerna kunna se och reflektera över sitt eget lärande. Genom dokumentationer, vecko- eller månadsbrev får föräldrarna en inblick och blir mer delaktiga i barnets vistelse på förskolan. Vi pedagoger har genom dokumentationerna möjlighet att följa upp, utvärdera och utveckla vårt arbetssätt Nättraby rektorsområdes prioriterade områden är: Pedagogisk dokumentation Barns inflytande Natur (eget prioriterat område) Den röda tråden på Skogsgläntans förskola är ; Estetiska lärprocesser

Natur Vårt mål är att barnen ska känna lust och upptäckarglädje i naturen. Barnen ska känna sig hemma på vår egen skogsplats och hitta rum där. Vi vill att barnens förståelse och kunskaper om växter och djur ska utvecklas. I naturen vill vi hjälpa barnen att utmana sin motorik och koordination samt väcka barnens nyfikenhet för naturen, i naturen. Vi vistas mycket i naturen och där fungerar pedagogerna som medupptäckare tillsammans med barnen. På så sätt visar pedagogerna ett intresse för barnens nyfikenhet och deras vilja att lära om djur och växter. De vuxna fungerar som förebilder i ord och handling då vi har ett varsamt förhållningssätt till naturen. Vi tillåter barnen att utforska sina motoriska färdigheter genom att t.ex. klättra i träd och på stenar.

Estetiska lärprocesser et är att skapa en lust och ett intresse för estetiska uttryckssätt som sång, musik, drama och skapande. Vi vill erbjuda en stor och varierad mängd skapandematerial och tekniker som ska finnas tillgängligt för barnen. Genom temaarbetet styr barnens önskningar och intressen hur vi använder oss av och utnyttjar de olika estetiska uttrycksformer som finns. Vi sjunger dagligen, vi dramatiserar böcker och vardagshändelser och barnen har tillgång till skapandematerial, både i bygglek och annan kreativ verksamhet.

Naturvetenskap och teknik Vi vill väcka barnens nyfikenhet för enkla naturvetenskapliga vardagsfenomen samt att utforska enkel teknik. Barnen ska få en medvetenhet om människans påverkan på naturens kretslopp. Pedagogerna strävar efter att vara närvarande i vardagssituationer med barnen där naturvetenskapliga fenomen uppstår, och uppmuntra och möta deras frågeställningar angående dessa. Vi fungerar som medupptäckare och erbjuder barnen en insyn via enkla naturvetenskapliga experiment. Tekniken i vardagen uppmärksammas och samtalas om, och barnen erbjuds tekniskt material att själva utforska och konstruera med.

Barns inflytande Barnen ska vara delaktiga i verksamheten, det ska märkas att pedagogerna tar barnens intressen och tankar på allvar. Vi vill bygga upp verksamhetens innehåll utifrån barnens tankar, idéer och intressen. Pedagogerna bestämmer ett tema baserat på barnens intressen, och det är barnens tankar och frågeställningar som bestämmer i vilken riktning temat ska ta. Vi tar till vara barnens tankar, allas röster är lika viktiga. Barnen bestämmer utformningen på verksamheten på ett demokratiskt sätt genom omröstningar, intervjuer och samtal.

Förskola/Hem Vi strävar efter att förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Genom daglig kontakt, föräldramöten, utvecklingssamtal, månadsblad samt dokumentationer.

Pedagogisk dokumentation, Uppföljning, utvärdering och utveckling et är att synliggöra barnets eget lärande och utveckling. I den pedagogiska dokumentationen synliggör vi barnets egen utveckling och lärprocess. Den pedagogiska dokumentationen används av både pedagoger och barn för att utvärdera, reflektera och följa upp och på så vis gå vidare och utveckla temaarbeten och verksamheten som helhet. Temaarbetet dokumenteras på en dokumentationsvägg för att tydliggöra och göra det mer tillgängligt för barn, föräldrar och pedagoger. Dokumentationsväggen fungerar även som hjälp till reflektion för barn och pedagoger samt underlättar för oss alla att se hur vi vidareutvecklar arbetet med temat.