Analys av Aktuell Hållbarhet miljöbästa kommunrankning 2016 Bakgrund För åttonde året i rad har samtliga Sveriges kommuner rankats efter miljöbästa kommun. I år gjordes sammanställningen av tidningen Aktuell Hållbarhet (tidigare Miljöaktuellt). Syftet med rankningen är att se hur det ligger till i det kommunala miljöarbetet samt att lyfta fram de kommuner som har kommit längst, men också att visa vilka kommuner som har mycket kvar att göra. Upplands Väsby kommun har de senaste fem åren legat i topp tio i rankningen. 2013 blev vi Sveriges miljöbästa kommun. För varje år som går ändras fokus i rankningen. Detta sker eftersom frågeställningar och parametrar i rankningen successivt byts och skärps. I årets enkät tog Aktuell Hållbarhet bort de frågor som över hälften av kommunerna fått poäng på tidigare och ersatte dem med nya tuffare frågor. Anledningen är för att dessa frågor inte längre anses kunna skilja på kommuner med höga respektive låga miljöambitioner. Att ersätta vissa av frågorna med tuffare frågor är en återkommande förändring som gör det svårare för kommuner att få poäng samtidigt som miljöarbetet inte stannar av. Grunden i rankningen utgörs fortfarande av Aktuell Hållbarhets egen kommunenkät och resultatet från olika nyckeltal (relevanta rankningar och undersökningar). Tidningens kommunenkät 2016 bestod av 20 frågor som gav max 18 poäng av rankningens totala 37 poäng. 13 av 20 frågor var samma frågor som ställdes i enkäten 2015. Utöver dessa har tre frågor vässats, fyra har tillkommit och 12 har tagits bort i jämförelse med förra året. Frågorna i kommunenkäten 2016 kretsade kring fyra olika teman: Klimat/transporter (klimatmål, klimatkompensation, minskande koldioxidutsläpp, placeringsdirektiv m.m.) Planering/stadsbyggnad (livscykelanalyser och energikrav vid byggnation, exploatering, skydd av biologisk mångfald m.m.) Miljöledning (ledningssystem som omfattar organisationen och kommunala bolag m.m.) Övrigt (IT, vegetarisk mat, kemikalier, miljöteknik, m.m.) 1
De återstående 19 poängen i rankningen kom från nyckeltalen som sammanställts utifrån olika myndigheters och organisationers egna enkäter och sammanställningar. Nyckeltalen utgick från: Kolada värden gällande andel förnybar energi och restvärme i kommunalägda byggnader (2014), andel förnybara drivmedel till kommunens bilar (2014) och medborgarnas nöjdhet med miljöarbete samt gång- och cykelvägar (2015). Max delades fyra poäng ut. Vattenmyndighetens sammanställning av kommunernas inrapporterade åtgärder för att uppnå god vattenstatus. Tre frågor och tre följdfrågor valdes som gav max tre poäng (2015). Boverkets miljömålsenkät som undersökt arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Aktuell Hållbarhet valde ut fem frågor ur enkäten som handlade om dricksvatten, avfall, buller, energiplan samt klimatanpassning (2015). Grön Flagg-certifiering där Aktuell Hållbarhet delat ut poäng för andelen certifierade förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom kommunens geografiska yta. Den kommun med högst andel certifierade verksamheter fick två poäng och därefter viktades poängen utefter sjunkande andel (2016). Ekomatcentrums undersökning där två poäng gavs till kommunen med högst andel ekologisk mat. Därefter utdelades poäng till kommunerna i förhållande till andelen ekologiska livsmedel (2015). SKL:s Insikt där kommunernas myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskydd bedöms av företag. Den kommun som har högst kundnöjdhet får tre poäng och därefter viktas poängen (2015). En viss skillnad bland nyckeltalen fanns i årets enkät i jämförelse med den från 2015. Sveriges friluftskommun (Naturvårdsveket), Sveriges bästa naturvårdskommun (Naturskyddsföreningen) samt Energimyndighetens statistik över antalet elcertifikat utfärdade för vindkraft fanns inte med i urvalet detta år. Resultatet från SKL:s Insikt publicerades även i tid i år och togs därför med i rankningen till skillnad från 2015. 2
Upplands Väsby i rankningen Tabell 1 Tabellen visar topp tio miljöbästa kommuner i Aktuell Hållbarhets rankning Kommun Placering 2016 Placering 2015 Västerås stad 1 4 Lomma kommun 2 2 Upplands Väsby kommun 3 9 Gävle kommun 4 79 Helsingborgs stad 5 13 Växjö kommun 6 20 Eskilstuna kommun 7 15 Ronneby kommun 8 56 Göteborgs stad 9 3 Uppsala kommun 10 7 Upplands Väsby fortsätter ha en hög placering bland Sveriges miljöbästa kommuner. Vi har klättrat sex placeringar från föregående års rankning. Nya kommuner finns även bland topplaceringarna och flera kommuner som tidigare legat på topp har fallit ut. Nykomligar är Gävle kommun och Växjö kommun medan exempel på det senare är Stockholm stad (17:e plats) och Örebro kommun (20:e plats). Örebro kommun blev 2015 rankad som miljöbästa kommun medan Stockholm stad rankades bäst i länet. Orsaken till att vissa kommuner har halkat ner kan bero på ändringen av frågor i enkäten och på grund av ändrade nyckeltal. Tabell 2 Tabellen visar topp fem miljöbästa förortskommuner till storstäder Förortskommuner Totalplacering Poäng till storstäder 2016 Lomma kommun 2 28,96 Upplands Väsby 3 27,07 kommun Mölndals stad 16 24,05 Sollentuna kommun 19 23,29 Härryda kommun 22 22,94 Tabell 3 Tabellen visar topp fem miljöbästa kommuner inom Stockholms län Kommuner inom Totalplacering Poäng Stockholm län 2016 Upplands Väsby 3 27,07 kommun Stockholms stad 17 23,57 Sollentuna 19 23,29 kommun Järfälla kommun 26 22,21 Huddinge kommun 28 22,05 3
Nyckeltal Tabell 3 Tabellen visar hur många poäng Upplands Väsby kommun fått inom respektive nyckeltal Kommun Kolada (max 4 p) Vattenmyndigheten (max 3 p) Boverkets miljömålsenkät (max 5 p) Grön Flagg (max 2 p) Ekomatcentrum (max 2 p) SKL:s Insikt (max 3p) Summa (max 19 p) Upplands Väsby kommun 1,75 3 4 0,91 0,58 1,33 11,57 Hälften av poängen i kommunrankningen kommer från de utvalda nyckeltalen. Om man endast skulle ha gjort en rankning efter summan av nyckeltalen skulle vi ha hamnat på plats 9. Flera av de kommuner som fått högst poäng i nyckeltalen hittas även i toppen av den totala kommunrankningen. Ronneby kommun som hamnar på en åttonde plats i årets totala placering ligger emellertid på plats 66 om man endast tittar på nyckeltalen (tredje plats om man tittar på enkätsvaren). I nyckeltalet från Kolada får vi totalt 1,75 poäng av 4. Vi får 0,90 poäng på andel förnybar energi och restvärme i kommunalägda byggnader; 0,19 poäng på andel förnybara drivmedel till kommunens bilar; 0,42 poäng på medborgarnas nöjdhet med miljöarbete samt 0,24 poäng gällande deras nöjdhet med kommunens gång- och cykelvägar. Maxpoängen på respektive nyckeltal i Kolada är 1 poäng. Tre av fyra nyckeltal skiljer sig dessutom från föregående år. I resultatet från Vattenmyndigheterna får vi 3 poäng vilket är högsta möjliga. Detta uppnådde vi även förra året och med våra fortsatta och planerade insatser är det fullt möjligt att denna poäng även uppnås nästa år. Frågorna tagna ur Vattenmyndighetens sammanställning handlar om vilka krav kommunen ställer och hur tillsyn sker gällande vatten samt om vi har en vattenoch avloppsvattenplan. I Boverkets miljömålsenkät får vi 4 poäng av 5 möjliga. Detta orsakas av att vi missar poäng på frågan om en aktuell plan/program för kommunens dricksvattenförsörjning samt om vi har ett åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för buller (0,5 poäng vardera). Vi får dock poäng på frågan om kommunen jobbar med klimatanpassning, har en energiplan samt arbetar med att förebygga avfall. Tre av fem frågor har ersatts från föregående år. 4
Vad gäller nyckeltalet från Grön Flagg så får vi 0,91 poäng av 2 möjliga. Upplands Väsby har en grundskola och 14 förskolor som är certifierade enligt Grön Flagg. I förra årets rankning kunde kommunen med höst andel certifierande förskolor och skolor få max 3 poäng till skillnad från årets 2 poäng. Precis som förra året är kommunen med högst poäng Högsby med 92 procent certifierade förskolor och skolor (totalt 12 st skolor och förskolor). Poängen i Ekomatcentrums nyckeltal gavs utifrån kommunen med högst andel ekologisk mat, Vellinge med 72 procent (ökning med 15 procent från förra året). Upplands Väsby är på delad 86:e placering med 21 procent ekologisk mat. Vår andel ekologiska livsmedel har minskat från förra året då vi hade 25 procent. Resultatet i SKL: Insikt kunde max ge 3 poäng. Även om Upplands Väsby har 1,33 poäng i detta nyckeltal så ligger vi på 13:e plats i jämförelse med andra kommuner inom detta nyckeltal. Laxå ligger bäst till i rankningen från SKL med 82 poäng medan vi har 74 poäng. 14 12 10 8 6 4 2 0 Upplands Väsby Medel poäng Högst poäng Figur 1 En jämförelse mellan Upplands Väsbys poäng och alla kommuners medelpoäng samt högsta poäng inom varje nyckeltal. 5
Aktuell Hållbarhets enkät Hälften av poängen i Aktuell Hållbarhets kommunrankning baseras på tidningens egen enkät. Överlag har vi i denna enkät fått ett bra resultat med 15,5 av 18 poäng. I en rankning enbart efter Aktuell Hållbarhets enkät skulle vi hamna på fjärde plats. Toppkommunerna Västerås samt Lomma får fler poäng än oss, samt Ronneby som annars hittas på åttonde plats när man räknar med nyckeltalen. Trots resultatet skulle Upplands Väsby kunna förbättra sig inom fyra frågor: 1. Har kommunen ett system/program (eller motsvarande) för att klimatkompensera det nettoutsläpp av växthusgaser som sker inom kommunorganisationen (inklusive kommunala bolag)? (vi fick 0,5 av max 1 poäng) 2. Samlar kommunen in matavfall separat (till exempel för rötning till biogas) från minst hälften av hushållen? (vi fick 0 av max 1 poäng) 3. Har kommunen tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor klimatpåverkan (sk divestering)? (vi fick 0,5 av max 1 poäng) 4. Deltog kommunen i Svenskt vattens senaste hållbarhetsindex? (vi fick 0 av max 0,5 poäng) Att vi får 0,5 poäng på första frågan beror på att vi i dagsläget enbart klimatkompenserar för de koldioxidutsläpp som görs av våra flygresor. Angående andra frågan så är 44 procent av hushållen i Väsby anslutna till insamlingen av matavfall. De sista 6 procenten utgör ca 1200 bostäder. En kritik angående denna fråga är att vissa kommuner har obligatorisk matavfallsinsamling, vilket gör att de får full poäng. Om alla medborgare i dessa kommuner verkligen sorterar ut sitt matavfall framkommer emellertid inte. Vi missar 0,5 poäng på tredje frågan eftersom våra placeringsdirektiv inte kräver mer än vad lagstiftning och internationella normer kräver samt att vi endast hänvisar vidare till kommunens miljöpolicy och miljöledningssystem. Flera kommuner har under året gjort ett aktivt val att divestera från klimatpåverkade verksamheter, vilket innebär att de säljer av aktier, fonder eller andra investeringar som gjorts i fossil energi. Denna fråga är dock problematisk för vissa kommuner, Upplands Väsby inräknat, som inte gör några placeringar. Att Upplands Väsby inte deltog i Svenskt vattens hållberhetsindex var för att fokus främst verkade ligga på att lyfta ytterligare frågor och få en dialog med politiken. Eftersom vi redan lyft fram frågor och har en bra dialog med politiken gjordes bedömningen att vi inte behövde delta. Indexet bygger dessutom på en självskattning. Målsättningen är att delta i nästa års undersökning. 6
Sammanfattning Tabell 4 Tabellen visar poängfördelningen i nyckeltal och i enkäten hos de tio bästa miljökommunerna 2016. Kommunerna är ordnade efter placering i rankningen. Kommun Summa nyckeltal (max 19 p) Summa enkät (max 18 p) Summa enkät + nyckeltal Upplands Väsby har klättrat till tredje plats bland Sveriges miljöbästa kommuner. Vi är på andraplats i SKLs kommungrupp och i förstaplats inom Stockholm län. Trots det goda resultatet har kommunen fler förbättringsområden. Precis som förra året är områdena: Klimat/transporter Planering/stadsbyggnad Specifika nyckeltal gällande: Grön Flagg, andel ekologiska livsmedel och avfall Inom klimat/transporter skulle extra insatser behöva göras inom förnybara drivmedel till kommunens bilar samt NMI angående gång- och cykelvägar då vi endast får 0,19 respektive 0,29 av 1 poäng vardera. Våra resultat i Kolada är de nyckeltal som har störst utrymme för förbättring. Inom klimat/transporter missar vi även poäng i Aktuell Hållbarhets egen enkät angående klimatkompensering och placeringsdirektiv. I kategorin planering/stadsbyggnad missar vi 1 poäng i Boverkets miljömålsenkät eftersom det rapporterats att kommunen inte har en plan/program för kommunens dricksvattenförsörjning samt 0,5 poäng eftersom vi inte har ett åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för buller. Angående dricksvattenförsörjningen så har kommunen en plan/program. Varför detta har missats i Boverkets enkät är oklart. I dagsläget håller man dessutom på att ta fram en ny VA-plan för både dagvatten, spillvatten och Placering föregående år Västerås stad 12,25 17 29,25 4 Lomma kommun 12,46 16,5 28,96 2 Upplands Väsby 11,57 15,5 27,07 9 kommun Gävle kommun 11,85 15 26,85 79 Helsingborgs stad 11,80 15 26,80 13 Växjö kommun 11,42 15 26,42 20 Eskilstuna kommun 11,82 14,5 26,32 15 Ronneby kommun 9,34 16,5 25,84 56 Göteborgs stad 10,51 15 25,51 3 Uppsala kommun 10,77 14,5 25,27 7 7
dricksvatten. Om dessutom nyckeltalet kring buller är kvar nästa år kommer vi eventuellt kunna få poäng på frågan då en bullerkartläggning över kommunen görs i dagsläget och förväntas mynna ut i ett åtgärdsprogram. Sista kategorin är specifika nyckeltal som vi brukar få låga poäng på. Betoning har tidigare år legat på Grön Flagg eftersom nyckeltalet tidigare gett 3 poäng istället för årets 2 poäng. Här är det främst utbildningskontoret och naturskolan som jobbar med frågan även om andra kontaktpersoner identifierats för att stödja förskolor och skolor i certifieringen. I nyckeltalet från Ekomatcentrum har vi i år fått ett lägre resultat trots att kommunen gjort måltidsupphandlingen med ökat krav på ekologiska livsmedel. Detta blir ett viktigt område att fortsätta jobba med då vi även halkat ner från Ekomatcentrums gräns på 30 procent (tidigare 25 procent). Slutligen är även avfall ett område vi behöver fortsätta arbeta med. Detta har observerats i analysen från de sista tre åren. Även om antalet hushåll som anslutit sig för matavfallsinsamlingen har ökat något är det svårt att förutse om trenden kommer fortsätta. Avfallsenheten fortsätter att arbeta med frågan. I och med att underlaget till Aktuell Hållbarhets rankning förändras från år till år är det viktigt att vi fortsätter arbeta brett och långsiktigt inom miljöområdet. 8
Bilaga Missade poäng NMI Miljöarbete NMI Gångoch cykelvägar Kolada Andel förnybara drivmedel Andel förnybar energi och restvärme i byggnader Nyckeltal Boverket Plan/ program för kommunens dricksvattenförsörjning Åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för buller Ekomatcentrum Andel ekologiska livsmedel Grön Flagg Andel Grön Flagg förskolor och skolor SKL: Insikt Kundnöjdhet av kommunens myndighetsutövning inom miljöoch hälsoskydd Max 1 1 1 1 0,5 0,5 2 2 3 Upplands Väsby 0,42 0,24 0,19 0,9 0 0 0,58 0,91 1,33 Missade poäng 0,58 0,76 0,81 0,1 0,5 0,5 1,42 1,09 1,67 Har kommunen ett system/program (eller motsvarande) för att klimatkompensera det nettoutsläpp av växthusgaser som sker inom kommunorganisationen (inklusive kommunala bolag)? Enkät Samlar kommunen in matavfall separat (till exempel för rötning till biogas) från minst hälften av hushållen? Har kommunen tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor klimatpåverkan (sk divestering)? Deltog kommunen i Svenskt vattens senaste hållbarhetsindex? Max 1 1 1 0,5 Upplands Väsby 0,5 0 0,5 0 Missade poäng 0,5 1 0,5 0,5 9