BOENDE OCH STADSUTVECKLING

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BOENDE OCH STADSUTVECKLING"

Pernilla Lundqvist
för 9 år sedan
Visningar:

1 Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 2 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 7 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION 9 Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2015 Jönköpings kommun, Jönköping sök hållbarometern Sammanställning: Annelie Wiklund, stadskontoret Foto: Johan Lundell, Lena Gustafsson. Maj 2015

Gröna kommunala nyckeltal 2015 Jönköpings kommun, 551 89 Jönköping www.jonkoping.

3 1 BAKGRUND Program för hållbar utveckling miljö utgör kommunens samlade miljömålsarbete som är ett årligt arbete med uppföljning och uppdatering av visioner, mål och åtgärder. En uppföljning av de mål och åtgärder som skulle varit uppnådda/genomförda under föregående år upprättas i början av varje år och åtgärder med anledning av uppföljningsrapporten beslutas årligen av kommunfullmäktige i mars. Årligen upprättas även en tryckt nyckeltalsuppföljning där ett antal nycketal har valts ut för att beskriva och åskådliggöra hur miljön mår i Jönköpings kommun som geografiskt område Hur mår Jönköping?. Hur mår Jönköpings kommun? utgör en mycket kortfattad uppföljning av de nyckeltal som rör Jönköpings kommun som organisation. Dokumentet är indelat i samma områden som i kommunens Program för hållbar utveckling miljö där det samlade miljömålsarbetet årligen redovisas: Vår livsmiljö Boende och stadsutveckling Energi och transporter Produktion och konsumtion I webbverktyget Hållbarometern ( sök hållbarometern) redovisas hela miljömålsarbetet; Program för hållbar utveckling - miljö, nyckeltalsuppföljningen Hur mår Jönköping? samt övergripande mål som fastställs i VIP. I webbverktyget redovisas även prognoser/utfall och kommentarer. 1

4 2 VÅR LIVSMILJÖ Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet, exkl. kommunala bolag. Anledningen till att utsläppen ökade kraftigt 2008 är att kommunen då började köpa ursprungsmärkt el från Torsvik. Eftersom avfall förbränns där erhålls större koldioxidutsläpp jämfört med Nordisk elmix som användes innan. Fr.o.m kommer ursprungsmärkt förnybar el att köpas vilket kommer att sänka utsläppen. 2

Anledningen till att utsläppen ökade kraftigt 2008 är att kommunen då började köpa ursprungsmärkt el från

5 Se föregående sida. Andel förnybara fordonsbränslen, exkl. kommunala bolag. Koldioxidutsläpp från egenägda kommunala fastigheter. Anledningen till att utsläppen ökade kraftigt 2008 är att kommunen då började köpa ursprungsmärkt el från Torsvik. Eftersom avfall förbränns där erhålls större koldioxidutsläpp jämfört med Nordisk elmix som användes innan. Fr.o.m kommer ursprungsmärkt förnybar el att köpas vilket kommer att sänka utsläppen. 3

6 Förvaltningsvisa koldioxidutsläpp från transporter/ arbetsmaskiner. Förvaltningsvisa koldioxidutsläpp till följd av elanvändning. I de fall flera förvaltningar använder samma fastighet redovisas detta under posten delade/kommersiella lokaler. Kommersiella lokaler hyrs ut. Förvaltningsvisa koldioxidutsläpp till följd av persontransporter (ton). Servicefordon etc. ingår. 4

I de fall flera förvaltningar använder samma fastighet redovisas detta under posten

7 Förvaltningsvisa koldioxidutsläpp till följd av persontransporter (kg/årsarbetare). Servicefordon etc. ingår. Förvaltningsvisa kostnader för persontransporter. Servicefordon etc. ingår. 5

8 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING Energianvändning för hantering av dricksvatten och avloppsvatten. Utspädningsgrad (behandlad mängd avloppsvatten/mängd avloppsvatten som debiteras) samt genomsnittlig förnyelsetakt (renoverad eller ny ledningssträcka/total ledningssträcka) för dag- och spillvattennät. En hög förnyelsetakt förväntas på lång sikt ge en låg utspädningsgrad. Utspädning sker p.g.a. inläckage i ledningsnätet och att dagvatten är anslutet till spillvattennätet. 6

(renoverad eller ny ledningssträcka/total ledningssträcka) för dag- och spillvattennät.

9 4 ENERGI OCH TRANSPORTER Biogasproduktion samt vad gasen används till. Källa: Jönköping Energi Biogas AB, Jönköpings kommun. Energianvändning kommunal verksamhet Energianvändning i kommunal verksamhet, exklusive kommunala bolag. 7

10 Energianvändning för transporter och användning av arbetsmaskiner i kommunal verksamhet. Den huvudsakliga anledningen till att energianvändningen ökat på Tekniska kontoret är att nya fordon för fastighetsnära insamling av avfall har köpts in. Förvaltningsvis elanvändning. I de fall flera förvaltningar använder samma fastighet redovisas detta under posten delade/kommersiella lokaler. Kommersiella lokaler hyrs ut. Förvaltningsvis energianvändning för persontransporter. Servicefordon etc. ingår. 8

insamling av avfall har köpts in. Förvaltningsvis elanvändning.

11 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION Andel miljöcertifierade skolor och förskolor inklusive friskolor. 9

12 Andel anställda som omfattas av miljödiplom exkl. skolor och förskolor. Anledningen till att andelen ökat kraftigt under 2014 är att stora delar av Socialtjänsten miljödiplomerades då. Målet för 2020 är ett förslag i årets remissversion av PHU. Andel ekologiska livsmedel (av inköpskostnaden). 10

Relevanta dokument

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 2 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 5 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 7 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION