Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 2016

Transkript

1 Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 216 Hur mår Jönköping? Gröna nyckeltal 216 1

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Vår livsmiljö... 6 Boende och stadsutveckling... 9 Energi och transporter Produktion och konsumtion Jönköpings kommun Stadskontoret Jönköping Sammanställning: Annelie Wiklund Foto: Johan Lundell, Lena Gustafsson Tryck: Tabergs Tryckeri AB, juni 216 2

3 Inledning Hur mår Jönköping? är en redovisning av nyckeltal som valts ut för att beskriva hur miljön mår i Jönköpings kommun. Dokumentet är indelat i samma områden som kommunens Program för hållbar utveckling miljö, där det samlade miljömålsarbetet redovisas varje år. Områdena är: Vår livsmiljö Boende och stadsutveckling Energi och transporter Produktion och konsumtion Dokumentet inleds med en översikt över nyckeltalen. Där redovisas trenden, prognos för mål som är kopplade till nyckeltalen samt kommentarer. De olika nyckeltalen kommenteras utförligare i respektive kapitel. Diagrammen visar normalt utvecklingen under de senaste tio åren om inte särskilda skäl finns. Klassningen av trenden hos nyckeltalet sker dock framför allt med utgångspunkt från de senaste fem åren. Fler nyckeltal redovisas i Hållbarometern ett webbverktyg som finns på Hållbarometern mäter trycket i Jönköpings hållbara utveckling. Där kan du få svar på frågor om visioner, mål, åtgärder, nyckeltal m.m. 3

4 Sammanfattning 4 62 % av nyckeltalen bedöms ha en positiv utveckling och 38 % står i princip stilla. I de fall det finns mål kopplade till nyckeltalen bedöms 39 % ha goda möjligheter att nås. I 23 % av fallen bedöms det vara osäkert om målen nås och i 38 % av fallen bedöms det vara svårt att nå beslutade mål. Områden med en positiv trend och goda möjligheter att nå uppsatta mål: Förtätning - nybyggnation Utsläpp av koldioxid i kommunal verksamhet Miljöcertifiering av förskolor och skolor Kommunen arbetar sedan ett antal år tillbaka systematiskt med förtätning av kommunens tätorter. Andelen nya bostäder i förtätningsområden har sedan några år tillbaka vänt uppåt igen och målet på 7 % bedöms kunna nås. Koldioxidutsläppen från kommunal verksamhet har haft en god utveckling på fastighetssidan medan utsläppen från transporter inte har haft en lika tydlig minskning. Från 215 köps ursprungsmärkt förnybar el, vilket bidrar till att målet på 7 % reduktion under bedöms kunna nås. Miljöcertifiering av skolor och förskolor har haft en positiv utveckling under de senaste åren, bl.a. tack vare genomförda utbildningsinsatser. Målet för 216 (3 %) nåddes redan 215. Områden med en positiv trend, men alltför svag utveckling för att med säkerhet nå uppsatta mål: Utsläpp av växthusgaser Lokalt producerad el Energianvändning Målet är att utsläppen av växthusgaser ska minska i kommunen som geografiskt område med minst 4 % från 199 till 22. Utfallet 213 blev 13 %. En analys av utfallen från och med toppåret 27 visar att om samma minskningstakt fortsätter till 22 kommer vi inte att nå målet. Ytterligare åtgärder krävs därför. Lokalt producerad förnybar el har haft en positiv utveckling. Prognosen har tidigare varit god utifrån planerade vindkraftsparker. Men i maj 214 tog kommunfullmäktige beslut om ett kommunalt veto mot planerad vindkraftspark i Örserum, vilket minskar möjligheten att nå målet 5 % lokalt producerad el till 22. Energianvändningen per invånare har varierat under de senaste åren och det är svårt att se någon tydlig trend. Energianvändningen i transportsektorn har ökat under i princip hela mätperioden. Det är därför osäkert om målet på 1 % reduktion under kommer att nås. Områden med en stillastående eller negativ trend, där beslutade mål inte bedöms kunna nås eller där det finns en stor osäkerhet beträffande måluppfyllnad: Kollektivtrafikresor Bilresor i centrum Avfallsmängd För antalet kollektivtrafikresor/ invånare fanns en positiv trend under Därefter minskade resandet istället. Den ökning som skedde 215 beror till stor del på införandet av ungdomskortet. Denna åtgärd bedöms dock endast i begränsad omfattning ha medfört önskad överflyttningseffekt från bilanvändning. För att öka antalet resor med kollektivtrafik har flera satsningar gjorts för att förbättra kollektivtrafiken inom kommunen men målet om en fördubbling är trots det långt ifrån att nås. Beträffande bilresor i centrum är målet att trafikökningen i Jönköpings centrala stadsdelar ska ske med de hållbara färdmedlen gång-, cykel- och kollektivtrafik och att motorfordonstrafiken inte ska öka jämfört med 212. Målet nåddes 213 och 215 men inte 214. Produktion och konsumtion av framför allt varor genererar avfall. Den totala avfallsmängden kan således utgöra en indikator på omfattningen av vår konsumtion och därmed ett grovt mått på vår resurshushållning. Målet om att senast 215 nå samma avfallsmängd/invånare som 24 nåddes inte. I den nya avfallsplanen finns nu mål om att avfallsmängden per invånare senast 22 ska minska till 22 års nivå. Det målet bedöms också vara svårt att nå. Alla nyckeltal kommenteras under respektive område i texten. Symboler för tolkning av sammanställning Trenden för varje nyckeltal klassas med hjälp av följande symboler. = positiv trend = stillastående trend = negativ trend Trendbedömningen omfattar i huvudsak de senaste fem åren. Där det finns mål för ett nyckeltal redovisas även en prognos för möjligheten att nå målet: = positiv prognos = osäker prognos = negativ prognos

5 Vår livsmiljö Utsläpp av växthusgaser kommunen Utsläpp av växthusgaser - kommunen, per invånare Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet Luftkvalitet Försurning Övergödning Boende och stadsutveckling Förtätning - nybyggnation Förtätning - tätorter Kollektivtrafik attraktivitet Kollektivtrafik mängd Avloppsreningsverk - utsläpp Avloppsreningsverk - utspädningsgrad Energi och transporter Kollektivtrafikresor Cykelresor i centrum Bilresor i centrum Lokalt producerad el Energianvändning - kommunen Energianvändning - kommunal verksamhet Produktion och konsumtion Miljödiplomerade verksamheter Miljöcertifierade skolor och förskolor Ekologisk åkermark Ekologiska livsmedel Avfallsmängd Materialåtervinning Exempel på åtgärder för att nå målen / Kommentarer För att nå målet krävs bl.a. en omfattande övergång till förnybara bränslen i transportsektorn men också effektivare fordon och minskad användning av personbilar. Utfasning av olja för uppvärmning behövs också. Se ovan. För att nå målet krävs bl.a. fortsatt energieffektivisering i våra fastigheter och en övergång till förnybara bränslen för framför allt tunga fordon. För att långsiktigt nå målen för både partiklar och kvävedioxid krävs bl.a. en minskad dubbdäcksanvändning och minskad användning av bilar med förbränningsmotorer i centrala stadsdelar. För att minska försurningen krävs bl.a. mindre sur nederbörd från andra länder, minskade lokala utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid samt fortsatt kalkning av försurningskänsliga vattendrag. För att minska övergödningen krävs bl.a. minskat näringsläckage från jordbruk samt förbättrad rening i enskilda och kommunala avloppsanläggningar. För att nå målet om en hållbar stadsutveckling behövs en ökad förtätning av staden i kollektivtrafikstarka stråk. Utveckling går åt olika håll i de olika tätorterna, i framför allt Jönköping/Huskvarna går utvecklingen åt rätt håll. För att öka kollektivtrafikens attraktivitet ytterligare krävs bl.a. ökad turtäthet på fler linjer där många människor bor. För att öka mängden kollektivtrafik krävs bl.a. ökad turtäthet på fler linjer. Myndighetsbeslut reglerar vilka halter som utsläppen maximalt får innehålla. Dessa krav uppfylls i olika grad beroende på olika faktorer i de olika verken. Nyckeltalet beskriver ett långsiktigt arbete. Kortsiktiga variationer erhålls p.g.a. nederbördsvariationer. För att nå målet krävs bl.a. kraftigt ökad arbetspendling med kollektivtrafik istället för bil. För att öka användning av cykel i centrala Jönköping krävs fortsatta satsningar på cykelvägnätet samt information om hållbart resande. För att antalet bilar i centrala Jönköping inte ska öka ytterligare krävs framför allt ökad arbetspendling med kollektivtrafik eller cykel istället för bil. Det bedöms bli svårt att nå målet, bl.a. eftersom kommunfullmäktige i maj 214 röstade igenom ett kommunalt veto beträffande planerad vindkraftpark i Örserum. För att nå målet krävs bl.a. effektivisering inom transportsektorn samt i nya och befintliga fastigheter. För att nå målet för 22 krävs bl.a. fortsatt effektivisering i fastigheterna genom både tekniska åtgärder och beteendeförändringar hos dem som använder lokalerna. För att öka antalet miljödiplomerade verksamheter krävs bl.a. ökad information till berörda målgrupper. Målet för 216 uppnåddes redan 215. För att öka andelen ekologisk åkermark kan t.ex. kommunen i större utsträckning efterfråga ekologiska råvaror i kommunala kök. För att nå målet för 216 krävs bl.a. anpassning av matsedlar samt ökade avrop av ekologiska råvaror. För att nå målet krävs bl.a. en minskad konsumtion samt ökad återanvändning. För att öka materialåtervinningen krävs bl.a. förbättrad källsortering. Sveriges Ekokommuners nyckeltal, läs mer på Jönköpings kommun är medlem i Sveriges Ekokommuner sedan 29. 5

6 Vår livsmiljö Bakgrundsfakta Klimat Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle medeltemperaturen vid jordytan vara ungefär -18 C, det vill säga ca 35 grader kallare än idag. Enkelt uttryckt innebär växthuseffekten att solinstrålningen värmer upp jordytan och växthusgaserna i atmosfären håller kvar den utgående värmestrålningen genom att reflektera värmen tillbaka mot jordytan. Naturliga växthusgaser i atmosfären är framförallt vattenånga och koldioxid. Mänskliga aktiviteter förstärker växthuseffekten, främst genom förbränning av kol, olja och naturgas som ökar halterna av koldioxid i atmosfären. För att kunna jämföra effekten av olika växthusgaser som till exempel koldioxid, metan och lustgas räknas bidraget från varje enskild gas om till motsvarande mängd koldioxid, så kallade koldioxidekvivalenter (CO 2 - ekv.). Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är att minska energianvändningen och övergå till förnybara energikällor. Luft Partiklar (PM1 = partiklar som är mindre än en hundradels mm) bildas vid slitage av vägbanan, främst då dubbdäck används, men också vid förbränningsprocesser. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Studier visar att höga partikelhalter i luften leder till en ökad sjuklighet/dödlighet i lungsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Kvävedioxid bildas vid olika förbränningsprocesser. Den främsta källan till kvävedioxid i luften i centrala Jönköping är trafiken. Kväveoxider kan orsaka allergiska reaktioner, besvär i luftvägarna och minska motståndskraften mot till exempel infektionssjukdomar. Kvävedioxid kan också leda till att astmatiska besvär förvärras. Vatten och våtmarker Främsta orsaken till försurningen är utsläpp från trafik och energianläggningar (kväveoxider och svaveldioxid). Under senare år har även läckage av sura ämnen från skogsbruket ökat. Detta beror bl.a. på att skogsbruket har blivit intensivare (vid slutavverkningen tas t.ex. både grenar, toppar och rötter bort), vilket ytterligare minskar markens motstånd mot försurning. När ph-värdet sänks i sjöar och vattendrag slås försurningskänsliga arter ut, t.ex. flodkräfta, öring och mört. Övergödande utsläpp av fosfor och kväve till luft och vatten påverkar växtoch djurlivet i våra vatten negativt. Övergödning kan medföra algblomning och påföljande syrgasbrist och ökar takten på igenväxningen så att sjön snabbare övergår i en våtmark. Klimat Utsläpp av växthusgaser kommunen Jönköpings kommun har som mål att utsläppen av växthusgaser ska minska i kommunen som geografiskt område med minst 4 % från 199 till 22. Utfallet 213 var en minskning med 13 %, se figur 1. En regressionsanalys av utfallen från och med toppåret 27 visar att om samma minskningstakt fortsätter till 22 kommer vi inte att nå målet. Transportsektorn, som dominerar utsläppsbilden, har ökat sina utsläpp med 8 % men sedan 27 har utsläppen minskat med 14 %. Vi behöver fortsätta arbetet med att begränsa och effektivisera transporterna samt öka andelen förnybar energi i transportsektorn. Av transportsektorns utsläpp står personbilarna för mer än hälften (54 % 213) och tunga 6

7 lastbilar och bussar stod för 34 % 213. Utsläppen av växthusgaser per invånare har procentuellt minskat mer än den totala utsläppsmängden. Mellan 199 och 213 har utsläppen per invånare minskat med 26 %, se figur 2. Det bör poängteras att den statistik som finns tillgänglig enbart tar hänsyn till utsläpp som sker inom kommunen. Utsläpp som sker utanför kommunens och landets gränser till följd av import av varor och tjänster ingår inte, se även kapitlet Produktion och Konsumtion på s.16. Tidpunkten då statistiken redovisas har successivt senarelagts vilket innebär att 214 års resultat tyvärr inte kommer med i årets version av Hur mår Jönköping?. Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet Utsläpp av koldioxid från kommunal verksamhet till följd av uppvärmning, elanvändning samt transporter ska minska med minst 7 % till 22 (med 27 som basår). Anledningen till att utsläppen ökade mellan 27 och 28 är att kommunen då började köpa ursprungsmärkt el från panna 1 i Torsviks kraftvärmeverk. Eftersom den eldas med avfall medför den elen högre CO 2 -utsläpp jämfört med Nordisk elmix som köptes innan. Från och med 215 köper kommunen ursprungsmärkt förnybar el från panna 2 i Torsviks kraftvärmeverk som eldas med förnybara bränslen vilket har gjort att CO 2 -utsläppen minskat kraftigt. Det kan således konstateras att köp av förnybar el är viktigt för att påverka koldioxidutsläppen. Nyckeltalet inkluderar inte allmännyttig verksamhet som utförs av privata aktörer, till exempel friskolor, privat hemtjänst m.m. Luft Partiklar Som framgår av figur 4 finns en positiv trend beträffande årsmedelvärden och nåddes gällande miljömål. 21 fastställdes ett åtgärdsprogram för att minska partikelhalterna och åtgärder som kommunen valt att inrikta sig på är: Informationsåtgärder för minskad användning av dubbdäck. Förbättrat vägunderhåll samt upprepad vårrengöring med spolmaskin. Kortsiktig stadsplanering. Växthusgasutsläpp kommunen ton Figur 1 Utsläpp av växthusgaser i Jönköpings kommun som geografiskt område (ton CO₂-ekv/år). Källa: Sveriges MiljöEmissionsDatabas. Växthusgasutsläpp kommunen, per invånare ton CO2-ekv/invånare Figur 2 Utsläpp av växthusgaser i Jönköpings kommun som geografiskt område (kg CO₂-ekv/ invånare och år). Källa: Sveriges MiljöEmissionsDatabas. Koldioxidutsläpp kommunal verksamhet ton/år 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Mål 22: 423 Övrigt Transporter Övrigt Fastigheter Transporter Mål 22 (-7 %): Figur 3 Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet, exklusive kommunala bolag (ton/år). Källa: Jönköpings kommun. 7

8 Kvävedioxid Som framgår av figur 4 har det inte varit lika positiv utveckling för kvävedioxid som för partiklar och det är en bit kvar innan gällande miljömål nås. Kommunens arbete med att åstadkomma ett hållbart resande i centrala stadsdelar bör på sikt ha en positiv effekt även på halten kvävedioxid. Vatten och våtmarker Försurning Försurning av sjöar och vattendrag utgör ett problem i de västra delarna av Jönköpings kommun där berggrunden har en naturligt liten motståndskraft mot surt nedfall. Kalkning är, förutom utsläppsreducerande åtgärder, den vanligaste åtgärden för att mildra effekten av försurande utsläpp. Tack vare ett optimerat kalkningsprogram har försurningspåverkan på fisk och bottenfauna minskat. Nederbördsvariationer bidrar till en naturlig variation i nyckeltalet men även tidpunkt för provtagning påverkar resultatet. Trenden visar att det har blivit bättre men Nissan har trots det ett fortsatt kalkningsbehov. Övergödning Övergödande utsläpp drabbar främst sjöar och vattendrag som finns i de östra delarna i kommunen samt nära tätorter och i jordbruksbygder. Förutom t.ex. nedfall och användning av gödsel utgör nederbördsförhållanden en faktor som påverkar resultaten. Ökad nederbörd medför ökad utlakning av näring. Kommunen arbetar för en minskad näringstransport via kontroller av jordbruk och krav på bättre avloppsanläggningar (enskilda och kommunala avlopp). Som framgår av figur 6 har det under det senaste decenniet varit en svag positiv trend beträffande fosfor medan man inte kan se samma tydliga trend för kväveförekomsten i våra vattendrag. Den målsättning som följer av vattendirektivet om att alla sjöar och vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status till år 215 har inte uppnåtts. Partiklar och kvävedioxid μg/m Kungsgatan, kvävedioxid, årsmedelvärde Barnarpsgatan, partiklar (PM1), årsmedelvärde Miljömål - kvävedioxid Miljömål - partiklar Figur 4 Uppmätta årsmedelvärden (μg/m³) av kvävedioxid (Kungsgatan) och partiklar (PM1, Barnarpsgatan) samt jämförelse med gällande miljömål. Försurning Andel vattenprov (%) Figur 5 Andel vattenprover (%) från Nissans vattensystem som visar på mycket svag motståndskraft mot försurning. Källa: Jönköpings kommun. Övergödning Andel vattenprov (%) Kväve (N) Fosfor (P) Figur 6 Andel vattenprover (%) i recipientkontroll *där halterna av fosfor och kväve visar mycket näringsrikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län. * Recipientkontroll innebär övervakning av miljöförhållandena i ett påverkat område. 8

9 Boende och stadsutveckling Bakgrundsfakta Stadsutveckling En hållbar utveckling av våra städer med dess infrastruktur är en viktig förutsättning för att minska vår totala miljöpåverkan. Det är t.ex. angeläget att tillväxten av våra tätorter så lite som möjligt sker på jord- och skogsbruksmark, grönområden eller annan typ av värdefull mark. Därför finns en ambition att förtäta staden. Detta görs av flera skäl, t.ex. att förbättra underlag för en attraktiv kollektivtrafik samt att bygga en blandstad med både bostäder, verksamheter och handel. Det senare ökar förutsättningarna för att i större utsträckning förflytta sig gående eller med cykel. Men att förtäta staden innebär även risker från miljöoch hälsosynpunkt som måste hanteras. Det är t.ex. angeläget att skapa en väl fungerande grönstruktur och, så långt det är möjligt, åstadkomma en tillfredsställande miljö med tanke på buller och luftkvalitet. Kommunens utbyggnadsstrategi beskriver hur vi ska växa till 15 invånare. Om vi bygger ut i stråk kring en kollektivtrafiklinje har vi möjlighet att skapa en levande och blandad stadsdel med hållbara kommunikationer. Kollektivtrafik För att minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att våra tätorter erbjuder en attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik samt att det finns väl utbyggda gång- och cykelvägar. 212 fastställdes en kommunikationsstrategi som tar ett samlat grepp på hela transportsystemet i den centrala delen av Jönköping. I denna strategi utgör kollektivtrafik samt gång och cykel norm. Till kommunikationsstrategin hör bl.a. ett handlingsprogram för kollektivtrafiken. I handlingsprogrammet beskrivs en preliminär utveckling i tre etapper enligt följande kortfattade beskrivning. Beslut om finansiering och definitivt genomförande har dock ännu inte fattats i alla delar. Etapp 1. Perioden Framkomlighetsåtgärder för att tätare turer på Citybusslinjerna 1 3 och flertalet andra tätorts- och förortslinjer ska kunna införas. Höjning av standarden på busshållplatser. Etapp 2. Perioden En tätortslinje omvandlas till Citybusslinje 4 och framkomlighetsåtgärder. En ny tågstation för Jönköpingsbanan byggs vid A6. Etapp 3. Perioden Citybusslinje 5 införs på sträckan Kortebo Bymarken Gamla Flygfältet Ryhov A6. Citybusslinje 1 görs om till spårväg på sträckan Råslätt Huskvarna. Vatten och avlopp En viktig del av stadens infrastruktur utgörs av våra vatten-, avlopps- och dagvattensystem. Dessa system försörjer oss med dricksvatten och tar hand om avloppsvatten och dagvatten. Utsläppen av avloppsvatten och dagvatten medför ofta påverkan på närliggande vattendrag. Avloppsvatten eller spillvatten kallas det vatten som kommer från våra bostäder och andra verksamheter och som leds till kommunala avloppsreningsverk eller enskilda reningsanläggningar. Dagvatten kallas det regn-, smält- och dräneringsvatten som rinner från byggnader, gator, parkeringsplatser och liknande hårdgjorda ytor via diken eller ledningar direkt till vattendrag och sjöar eller via reningsverk. 9

10 Stadsutveckling Förtätning I Program för hållbar utveckling miljö finns ett mål som innebär att av alla nya bostäder i kommunen ska minst 7 % byggas i förtätnings- och omvandlingsområden. Som framgår av figur 7 har utvecklingen sedan bottenåren vänt upp och förutsättningarna för att nå målet bedöms vara goda. I figur 8 visas utvecklingen i kommunens tätorter under Som framgår av diagrammet går utvecklingen åt rätt håll i Jönköping/ Huskvarna, Taberg/Norrahammar och Tenhult medan tätorterna Bankeryd, Bottnaryd och Lekeryd blir mer utspridda. Genomsnittet i kommunen går dock åt rätt håll. 215 års resultat kommer att publiceras av SCB hösten 216 och redovisas därmed i nästa års version av hur mår Jönköping?. Kollektivtrafik Attraktivitet och mängd Cirka 6 % av invånarna i Jönköpings kommun bor närmare än 4 meter fågelvägen till en hållplats med mycket god kollektivtrafik (kategori A), se figur 9. Attraktiviteten hos kollektivtrafiken har tydligt ökat genom att kategori A ökat och kategori B och C har minskat. Totalt har ca 88 % av invånarna närmare än 4 m fågelvägen till någon form av kollektivtrafik. Även sträckan som körs med buss och tåg har ökat, se figur 1. Resandet med kollektivtrafik har dock inte ökat i samma utsträckning, se figur 13 på s 13. I avsnittet Transporter på s 12 redovisas flera nyckeltal, kopplade till användning av olika transportslag. Förtätning nybyggnation Andel (%) Figur 7 Andel bostäder i förtätnings-/omvandlingsområden i förhållande till totala antalet nya bostäder, rullande femårsmedelvärden. Källa: Jönköpings kommun. Förtätning tätorter Befolkningstäthet (invånare/ha) Figur 8 Antal invånare per hektar i tätort. Källa: SCB. Kollektivtrafik attraktivitet Andel (%) 2, 15, 1, 5,, Jönköping/ Huskvarna Bankeryd Taberg/ Norrrahammar Bottnaryd Gränna Tenhult Mål A = >3 turer/h i en riktn. B = 1-3 turer/h i en riktn. C = <1 tur/h, >7 turer/dygn i en riktn. D = < 7 turer/dygn i en riktn. E = Totalt A - D Lekeryd Genomsnitt tätorter 2 1 A B C D E Figur 9 Andel personer (%) som bor på attraktivt avstånd (< 4 m fågelväg) från hållplats med kollektivtrafik av kategori A-D. Källa: Länstrafiken, Jönköpings kommun. 1

11 Vatten och avlopp Avloppsvatten Kommunens avloppsreningsverk är konstruerade för att i första hand begränsa utsläppen av organiskt material (BOD 7 ) och näringsämnet fosfor (Ptot). På Simsholmens avloppsreningsverk i Jönköping och på Huskvarna avloppsreningsverk finns även utbyggd reduktion av näringsämnet kväve (Ntot). Avloppsreningsverken har tillstånd eller föreläggande som bland annat reglerar vilka halter som utsläppen maximalt får innehålla. Dessa krav uppfylls i olika grad beroende på olika faktorer i de olika verken. Nyckeltalet Avloppsreningsverk utsläpp illustrerar utsläppens totala storlek från alla större kommunala avloppsreningsverk. För att begränsa miljöpåverkan i så hög grad som möjligt från hela avloppsvattensystemet inklusive ledningsnätet är det viktigt att minimera bräddningar (utsläpp av orenat avloppsvatten). Det kan bl.a. göras genom att minska mängden dagvatten och inläckande grundvatten som tillförs till avloppsledningsnäten. För närvarande finns ingen statistik som kan användas för att beskriva denna helhet, men som en indikator på helheten används nyckeltalet utspädningsgrad för avloppsreningsverk (behandlad mängd avloppsvatten/mängd avloppsvatten som debiteras), se figur 12. I Program för hållbar utveckling miljö finns målet att förnyelsetakten för kommunens VA-ledningsnät ska vara minst,5 % från och med 215. Målet gäller för hela ledningsnätet (spillvatten-, dagvatten- och vattenledningar) men i figur 12 redovisas den genomsnittliga förnyelsetakten för enbart spillvatten- och dagvattenledningar vilket kan sägas vara ett långsiktigt verktyg för att påverka nyckeltalet utspädningsgrad. Nyckeltalet utspädningsgrad påverkas dock även av hur nederbördsrikt året var. Kollektivtrafik mängd Sträcka (1 mil) Figur 1 Sträcka som körs med buss och tåg i kollektivtrafik i Jönköpings kommun (1 mil/år). Källa: Jönköpings länstrafik. Avloppsreningsverk utsläpp BOD7, Ntot -ton Figur 11 Storleken på det totala utsläppet från kommunala avloppsreningsverk av BOD 7, Ntot och Ptot. Källa: Jönköpings kommun. Avloppsreningsverk utspädningsgrad % - förnyelsetakt 3, 25, 2, 15, 1, 5,,5,45,4,35,3,25,2,15, Tåg Buss BOD7 ton Ntot ton Ptot ton Mål fr.o.m Förnyelsetakt Förnyelsetakt dagvatten- och spillvattenledningar Utspädningsgrad - ARV 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, P-tot - ton % - utspädningsgrad,1,5 5, Figur 12 Utspädningsgrad (behandlad mängd avloppsvatten/mängd avloppsvatten som debiteras) samt genomsnittlig förnyelsetakt (renoverad eller ny ledningssträcka/total ledningssträcka) för dag- och spillvattennät. Den höjda förnyelsetakten i kommunen förväntas på lång sikt ge en låg utspädningsgrad. Källa: Jönköpings kommun. 11

12 Energi och transporter Bakgrundsfakta Transporter Jönköpings kommun är en transportintensiv kommun med mycket genomfartstrafik, en betydande lokal trafik och en stor speditionsverksamhet. Huvuddelen av utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Jönköping kommer från personbilar (54 % under 213). 34 % av utsläppen härrörde 213 från tunga lastbilar och bussar. I centrala Jönköping skapar det geografiska förhållandet med smala landpartier mellan de centralt belägna sjöarna också trängsel. Biltrafiken är numera den främsta orsaken till luftföroreningar, koldioxidutsläpp och buller. För att lyckas minska miljöpåverkan från transporter behöver åtgärder vidtas som effektiviserar de fordon som används och att de drivs med förnybara bränslen. Transportbehovet behöver också minskas. Resvaneundersökningar har genomförts 29 och 214. Resultatet från dessa visar att Jönköpingsborna gör ungefär lika många resor som boende i liknande kommuner, men andelen bilresor är högre än i många jämförbara kommuner och även högre än riksgenomsnittet. Andelen bilresor har tyvärr ökat med ett par procentenheter sedan 29 (66/68 %) men kollektivtrafikandelen har också ökat (9/1 %), framför allt på bekostnad av andelen resor till fots. Å andra sidan har andelen personer som inte har någon vilja/ möjlighet att minska sin bilanvändning minskat och de som funderar på att minska sin bilanvändning har ökat vilket kan indikera att det trots allt finns en förbättringspotential. En annan indikation på stor förbättringspotential är att en fjärdedel av alla resor som görs är bilresor som är kortare än 5 km. Sex av tio tycker dessutom att såväl kollektivtrafiken som gång- och cykeltrafiken ska prioriteras framför biltrafiken i de fall konflikter mellan trafikslagen uppstår i trafikplaneringen. Resvaneundersökningen indikerar således att det finns ett stöd bland Jönköpingsborna för den strategi, där kollektivtrafik, gång och cykel är norm i stadsutvecklingen, som tillämpas sedan några år tillbaka. Något som inte främjar en minskad bilanvändning är att 7 % av de förvärvsarbetande har tillgång till fri parkering på sin arbetsplats. Energi Den förmodligen viktigaste åtgärden inom området energianvändning är effektivisering. När man ska välja vilken typ av energikälla/energibärare som är viktigast att effektivisera kan man beakta dels klimatpåverkan och dels primärenergianvändning. Begreppet primärenergianvändning beskriver hur stor energianvändning som sker från den ursprungliga energikällan via distribution till den slutliga energianvändningen. Om hänsyn tas både till klimatpåverkan och primärenergianvändning bör prioriteringen nedan tillämpas. Effektivisera rätt 1. El och fossila bränslen 2. Biobränslen 3. Fjärrvärme 4. Fjärrkyla Det som är mest prioriterat att effektivisera förutom användingen av fossila bränslen är alltså elanvändning. I ett småhus används i genomsnitt 4 5 kwh (kilowattimmar) hushållsel per år och i en lägenhet motsvarande 25 3 kwh/år. Av detta används 22 % till kyl/frys, 26 % till tvätt, disk och matlagning, 26 % till hemelektronik och 26 % till belysning. Utöver det värms också en del bostäder med el (värmepump/direktverkande el). 12

13 Transporter Kollektivtrafikresor Antalet kollektivtrafikresor per invånare har varit relativt konstant, se figur 13. Den ökning som skedde 215 beror till stor del på införandet av ungdomskortet. Denna åtgärd bedöms dock endast i begränsad omfattning ha medfört önskad överflyttningseffekt från bilanvändning. För att kunna minska miljöpåverkan från transportsektorn är det angeläget att biltrafiken minskar till förmån för en ökad kollektivtrafik. Kommunen har som mål att fördubbla antalet kollektivtrafikresor per invånare till 22 (jämfört med 27). För att öka antalet resor med kollektivtrafik har satsningar gjorts för att förbättra kollektivtrafiken inom kommunen (se figur 9 och 1) men målet är trots detta långt ifrån att nås. Cykelresor i centrum Utredningar som gjorts visar att 6 % av dem som bor i Jönköping har sin arbetsplats inom cykelavstånd (högst 5 km och med en topografi som möjliggör cykling) och är därmed potentiella cykelpendlare. Åtgärder som syftar till förbättrade gång- och cykelvägar har därför prioriterats under de senaste åren. Nyckeltalet visar genomsnittligt antal cyklister per mätpunkt under cykelsäsongen april oktober. Vissa mätutrustningar har dock periodvis haft bristande funktion vilket bidrar till osäkerhet i statistiken. I Program för hållbar utveckling miljö finns mål om att cyklingen till och från centrum (enligt detta nyckeltal) ska öka med 25 % Utfallet 215 var en ökning med 8 %. Det totala antalet cyklister som dagligen passerar de sju mätpunkterna uppgick 215 till ca 55 st (dygnsmedeltrafik under cykelsäsong). Bilresor i centrum I Program för hållbar utveckling miljö finns målet att trafikökningen i Jönköpings kommun ska ske med de hållbara färdmedlen gång-, cykeloch kollektivtrafik. Dessa är norm i stads- och trafikplanering och ska ges förutsättningar att utvecklas för att biltrafiken inte ska öka i takt med befolkningstillväxten. Motorfordonstrafiken till och från centrum ska inte öka Antal resor/invånare Mål 22: Figur 13 Antal kollektivtrafikresor/invånare (antal påstigande exklusive skolresor). Källa: Länstrafiken. mv antal/mätpunkt, dygn Kollektivtrafikresor Cykelresor i centrum Figur 14 Genomsnittlig dygnsmedeltrafik under cykelsäsong (april-oktober) i 7 centrumnära fasta mätpunkter (antal cyklister/mätpunkt och dygn). Källa: Jönköpings kommun. antal fordon per vardagsmedeldygn Bilresor i centrum Mål 219: Mål fr.o.m. 212: max Figur 15 Antalet bilar som passerar gränsen till centrala Jönköping under vardagsmedeldygn. Källa: Jönköpings kommun 13

14 jämfört med 212. Som framgår av figur 15 har målet uppnåtts 213 och 215 men inte för 214. Förutom att använda sig av andra transportsätt än bil kan transportsektorns klimatpåverkan minskas genom att välja klimatsmarta bilar när man måste köpa ny bil. Om alla bilköpare konsekvent valde en bränslesnålare bil som drivs med förnybara bränslen skulle utsläppen av koldioxid minska markant. Energi Lokalt producerad el Lokalt producerad el (%) 6 5 Mål lokalt producerad el 22: 5 % 4 Lokalt producerad förnybar el (%) 3 Total elanvändning (MWh) Total elanvändning (MWh) Lokalt producerad el Jönköpings kommun (liksom Jönköpings län) har målsättningen att 5 % av den el som används ska vara förnybar och produceras inom kommunen som geografiskt område senast 22. Det bedöms bli svårt att nå det målet bl.a. eftersom kommunfullmäktige i maj 214 röstade igenom ett kommunalt veto beträffande planerad vindkraftpark i Örserum, se figur 16. Lokal el producerades 214 genom vindkraft (35 %), vattenkraft (22 %), kraftvärmeverk (exkl. fossil del i avfall) (43 %), solceller på kommunala anläggningar (,3 %) och en elgenerator som drivs med biogas på Huskvarna avloppsreningsverk (,2 %). För nyckeltalsberäkningen används även total mängd använd el från SCB. Den statistiken släpar dock vilket innebär att det senaste värdet för nyckeltalet är för 214. Energianvändning kommunen Energianvändningen per invånare har varierat under de senaste åren och det är svårt att se någon tydlig trend, se figur 17. Värdena för är inte helt jämförbara med tidigare års värden eftersom undersökningsmetodiken har förbättrats fr.o.m. 29. Energianvändningen i transportsektorn har ökat under i princip hela mätperioden. I Program för hållbar utveckling miljö finns mål om att reducera energianvändningen med 1 % mellan 199 och 22. Utfallet blev en minskning med ca 2 %. I figur 19 visas 213 års energibalans för kommunen som geografiskt område. Procenttalen inom parentes utgör förändring jämfört med energibalansen för 27. Som framgår av figur 19 har tyvärr både den totala energitillförseln och tillförseln Figur 16 Andel lokalt producerad el samt total elanvändning. Källa: Jönköpings kommun, SCB:s kommunala energibalans (total energianvändning). Energianvändning kommunen kwh/invånare Figur 17 Energianvändning per invånare. Källa: SCBs kommunala energibalans. Energianvändning kommunal verksamhet MWh Övrigt Transporter Fastigheter Mål 22: 176 Figur 18 Energianvändning i kommunal verksamhet, exklusive kommunala bolag (MWh). Källa: Jönköpings kommun. Övrigt Transporter Mål 22:

15 av oljeprodukter ökat mellan 27 och 213. Energianvändning kommunal verksamhet Huvuddelen av energin i kommunal verksamhet används i våra fastigheter och energianvändningen där har kunnat reduceras framförallt genom att energieffektiviserande investeringar har genomförts sedan 25. Investeringarna under de senaste 1 åren bidrar i dagsläget till en minskad nettokostnad (inkl. kapitalkostnad) uppgående till ca 16 mnkr/år förutom minskad miljöpåverkan. I Program för hållbar utveckling miljö finns mål om att den totala energianvändningen (uppvärmning, el, transporter) ska minska med minst 2 % Utfallet 215 var -14 %. En bidragande orsak till att energianvändningen sjönk 214 är att inhyrda lokaler fr.o.m. 214 har beräknats med underlag från de största hyresvärdarna istället för uppskattningar baserade på energianvändning i kommunägda lokaler. Kommunala verksamheter som utförs i privat regi ingår varken i nyckeltalet eller i målet (t.ex. friskolor och privat hemtjänst). Figur 19 Energibalans 213 för Jönköpings kommun (geografiskt område). Procenttalen inom parentes utgör förändring jämfört med energibalansen för 27. Källa: Länsstyrelsen i Jönköping. 15

16 Produktion och konsumtion Bakgrundsfakta Produktion Produktion av varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan. I Jönköpings kommun finns många företag. För att aktivt arbeta med miljöfrågorna i ett företag utgör miljöledning ett viktigt instrument. Miljödiplomering är ett miljöledningssystem som Jönköpings kommun erbjuder och som lämpar sig för mindre företag, tjänsteföretag och offentliga verksamheter. Ekologisk livsmedelsproduktion strävar efter att använda naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Den ekologiska produktionen utmärker sig framför allt beträffande hur man hanterar skadegörare och ogräs samt hur man ger grödorna tillräckligt med näring. Mot skadegörare och ogräs använder odlare med ekologisk produktion i första hand olika förebyggande metoder, som att variera växtföljden och använda motståndskraftiga sorter. Kemiska bekämpningsmedel används inte. När det gäller växtnäring används stallgödsel, kvävefixerande baljväxter, restprodukter från livsmedelsförädling och annat organiskt material. Det är bara tillåtet att använda mineralgödsel om det har naturligt ursprung. Att hushålla med växtnäringen och att bygga upp jordens bördighet är viktiga principer. Konsumtion Jönköpings kommun arbetar framför allt med att begränsa miljöpåverkan inom kommunen men det är även angeläget att minska den påverkan vår konsumtion medför i andra delar av landet och världen. Flera studier visar att andelen av de konsumtionsbaserade utsläppen som sker utomlands ökat. Det är angeläget att det är nettoutsläppen (import och export inräknad) som följs upp för att jämförelse ska kunna ske länder emellan. Någon sådan statistik tas dock för närvarande inte fram regelbundet. En studie som gjorts av forskningscentrumet Mistra Urban Futures visade att med det geografiska perspektivet har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 2 % mellan 1993 och 21. Men med konsumtionsperspektivet har utsläppen i stället ökat med ca 15 % under samma period. En ökad konsumtion medför dock inte ett ökat välbefinnande. En studie som genomförts i Västra Götaland (WISE Well-being in sustainable cities, Mistra Urban Futures) visade att människors upplevda välbefinnande är i princip lika stort oberoende av koldioxidutsläppens storlek. Ett annat sätt att mäta effekten av olika länders konsumtion är att beräkna det s.k. ekologiska fotavtrycket. WWFs fotavtrycksberäkningar uppskattar hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Sverige tillhör de länder som har störst genomsnittligt ekologiskt fotavtryck och om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle det behövas 3,7 jordklot i stället för det enda vi har. På motsvarande sätt som avfallstrappan (se nedan) kan checklistan för konsumtion från Miljöförbundet Jordens Vänner tillämpas, se s.19. Avfall Produktion och konsumtion av varor och tjänster genererar avfall. Den totala avfallsmängden kan således utgöra en indikator på omfattningen av vår konsumtion och därmed ett grovt mått på vår resurshushållning. Avfall behöver tas tillvara för att så långt som möjligt begränsa användningen av ändliga resurser och hushålla med förnybara resurser. Avfallet ska hanteras enligt följande prioritering (den så kallade avfallstrappan): 1. Minska avfallsmängden och dess farlighet 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiutvinning 5. Deponering 16

17 Produktion Miljödiplomerade verksamheter Miljödiplomering är ett förenklat miljöledningssystem som bygger på samma grundtanke som ISO 141 och är ansluten till Svensk Miljöbas, som är en nationell miljöledningsstandard. Antalet anslutna verksamheter har under de senaste åren stabiliserats på drygt hundra stycken, se figur 2. Bland dessa finns bland annat serviceföretag, tillverkande företag och offentlig förvaltning. Ett företag blir miljödiplomerat för ett år i taget. Skolor och förskolor Stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder ett certifieringssystem som kallas Grön Flagg. Det är ett verktyg för alla pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling i såväl undervisning som daglig drift. Antalet skolor med Grön Flagg har ökat kraftigt, se figur 21. De skolor som är certifierade redovisas på gf. Skola för hållbar utveckling är en annan nationell utmärkelse för förskolor och skolor. Kommunen har som mål att 3 % av skolorna i kommunen ska ha någon form av miljöcertifiering senast 216. Det målet nåddes redan 215. Det finns även mål om att andelen övriga kommunanställda (förutom skolor och förskolor) som omfattas av miljödiplom skulle fördubblas mellan 27 (11 %) och 215 (22 %) och det målet uppnåddes (27 %) också. Ekologisk åkermark Andelen ekologisk åkermark har haft en positiv utveckling även om det var en viss tillbakagång under 213. Andelen ekologisk odling ligger dessutom över genomsnittet för Sverige. Miljödiplomerade verksamheter Antal (st) Andel (%) Skola för hållbar utveckling Miljödiplom Grön Flagg verksamheter som arbetar för att bli miljödiplomerade verksamheter som är miljödiplomerade Figur 2 Antal miljödiplomerade företag/organisationer samt antal verksamheter som arbetar för att bli miljödiplomerade. Källa: Jönköpings kommun. Skolor och förskolor Mål 216: Figur 21 Andel miljöcertifierade kommunala och privata skolor och förskolor (miljödiplom, Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling). Källa: Jönköpings kommun. Ekologisk åkermark Jönköpings kommun Sverige Andel (%) Figur 22 Andel ekologisk åkermark (enligt Rådets förordning (EG) nr 834/27 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter). Källa: Jordbruksverket. 17

18 Konsumtion Ekologiska livsmedel Att välja ekologiska livsmedel bidrar bl.a. till en minskad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel, se även rubrik Produktion under Bakgrundsfakta. Målet är att andelen ekologiska varor i kommunala kök ska vara minst 25 % senast 216. Utfallet 215 var 19,5 %, se figur 23. Avfall Ekologiska livsmedel Andel (%) Mål 216 Mängd och materialåtervinning Den totala avfallsmängden (kg/inv) och hur den omhändertas i Jönköpings kommun redovisas i figur 24. Energiutvinningen har de senaste åren sjunkit något till förmån för materialåtervinningen som haft en uppåtgående trend vilket är positivt, se även figur 25. Det är i enlighet med avfallstrappan i första hand önskvärt att den totala avfallsmängden minskar och i andra hand att andelen materialåtervinning ökar ytterligare. I Program för hållbar utveckling miljö fanns målet att mängden hushållsavfall per invånare senast 215 skulle minska till samma nivå som 24. Det målet nåddes inte. I den nya avfallsplanen finns mål om att avfallsmängden per invånare senast 22 ska minska till 22 års nivå. Det målet bedöms också vara svårt att nå Figur 23 Andel inköpta ekologiska livsmedel (kr) i kommunal verksamhet. Källa: Jönköpings kommun. Avfall total mängd kg/invånare Deponering Materialåtervinning Energiutvinning Mål Figur 24 Total avfallsmängd (kg/invånare) och omhändertagandesätt. Källa: Jönköpings kommun. Avfall - materialåtervinning 3 25 kg/invåmare Figur 25 Materialåtervinning (kg/invånare). Källa: Jönköpings kommun. 18

19 Checklista för minskad konsumtion 1. Har jag verkligen tid med det här? Att konsumera är tidskrävande och kan vara ett riktigt slitgöra. Ofta finns det något roligare du skulle kunna göra. 2. Behöver jag verkligen detta? Ofta tänker vi att vi absolut behöver saker som vi egentligen klarar oss utan. Räkna sakta till tio när du får första shoppingimpulsen. Tänk sen efter en gång till om du verkligen behöver saken. 3. Går det att laga, låna eller hyra? Kanske går saken att låna eller hyra. Böcker, musik och spel går utmärkt att låna eller byta i stället för att köpa. Försök engagera dig i kooperativ, lokala bytesmarknader och liknande. 4. Går det att hitta/köpa begagnat? Försök hitta det du vill ha på begagnatmarknaden i butik eller nätet. På webbplatser som till exempel Tradera, Blocket och Bokbörsen finns utmärkta sökfunktioner. 5. Finns det ett ekologiskt alternativ? Om du måste handla köp rättvisemärkta, ekologiska och/eller energisnåla varor. Köper man bra kvalitet och tar hand om det man skaffat så håller det i många år. Källa: Miljöförbundet Jordens Vänner 19

20 JÖNKÖPINGS KOMMUN, JUNI 216 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress Jönköping 2