Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking

Transkript

1 Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljöoch hållbarhetsperspektiv. Syftet är att ta tempen på det kommunala miljö- och hållbarhetsarbetet samt att lyfta fram de kommuner som har kommit längst i sitt miljöarbete, men också att visa vilka kommuner som har mycket kvar att göra. Rankningen är också tänkt att kunna användas som en benchmarking mellan olika kommuner. Grunden utgörs av Miljöaktuellts egen enkät och kompletteras med relevanta rankningar och undersökningar som genomförts under det senaste året. I rankningen ingår också miljö- och hållbarhetsstatistik från SKL. Resultatet presenteras i Miljöaktuellts tryckta tidningen som ges ut i samband med Almedalsveckan i Visby samt online på miljoaktuellt.se. Det får varje år stort genomslag i både lokalpress och riksmedia. Varje år läses, granskas och debatteras rankningen av hundratusentals medvetna medborgare runt om i Sverige. I syfte att ge samtliga kommuner en tydligare bild av sitt eget hållbarhetsarbete i relation till andra kommuner inleder nu Miljöaktuellt ett samarbete med Sweco, en fristående konsult som ges rätten att analysera och sammanställa rapporter åt kommunerna baserade på statistiken i Miljöaktuellts databas. Miljöaktuellts rankning bygger på ett flertal olika enkäter, underlag och medlemskap. En kommun kan få oförtjänt låga poäng om en, eller flera av dessa enkäter inte har besvarats. Vidare kan en kommun ha valt att inte vara medlem i de intresseorganisationer som ingår i Miljöaktuellts rankning vilket leder till lägre poäng (Se bif metodbeskrivning) Man ställer 21 miljörelaterade frågor och det blir i bästa fall möjligt att få ihop 63 poäng. Malmö blev bästa kommun med 46,5 poäng. Vallentuna kommer som kommun nr 200 av 290 med 19,6 poäng. Eftersom förutsättningarna skiljer sig åt för de olika kommunerna så har Miljöaktuellt grupperat kommunerna i 10 grupper enligt SKL s förslag. Vallentuna hamnar då i gruppen Förortskommuner till storstäder. Där blir Vallentuna nummer 33 av 38 med 19,6 poäng. Lomma vann med 44,7 poäng. Snittet var 28,7. Vore inte en rimlig ambition för Vallentuna att kommunen fick ihop minst 50% av maximalt möjlig poäng eller i varje fall hamnade på den övre halvan i gruppen. 1. Är kommunledningen tillfreds med resultatet av Miljöaktuellts ranking? 2. Har kommunledningen ambitionen att till kommande år höja poängtalet och rankingen?

2 Margareta Lundberg Nicklas Steorn Miljöpartiet i Vallentuna

3 Svar på interpellation Miljöpartiet ställde under fullmäktiges sammanträde den 25 augusti interpellationen till kommunstyrelsens ordförande gällande Miljöaktuellts Miljöranking. Det givna svaret, som även Miljöpartiet bör ta till sig, är att vi i Vallentuna kommun inte sätter våra mål utifrån enskilda tidningars rankinglistor. Inte heller ska vi utvärdera våra resultat utifrån dessa särintressens rankinglistor. Det skulle vara en mycket oprofessionell hantering om vi skulle följa varenda tidnings rankinglista för utvärdering av våra mål och detta gäller naturligtvis även denna fråga. Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande

4 Metodbeskrivning Bilaga Miljöaktuellts kommunrankning baseras på följande undersökningar: Miljöaktuellts egen enkät som består av 22 frågor som rör kommunens miljöarbete samt en fråga om kommunen är medlem i någon av åtta organisationer som bedöms vara viktiga ur miljösynpunkt, t.ex. Sveriges ekokommuner. Miljöaktuellts egen enkät kan ge totalt 33 poäng Ett urval av fem frågor från Boverkets miljömålsenkät 2013 som kan ge total 5 poäng. Energimyndighetens statistik över installerad vindkraft hos de olika kommunerna. Den kommun som har mest effekt installerad vindkraft ges 2 poäng Avfall Sveriges miljöindex 2013 kan ge totalt 4 poäng SKL:s Insikt 2013 om kommunernas miljötillsyn vilken kan ge totalt 4 poäng Ekomatcentrum andel ekologisk mat i offentlig förvaltning. Kan ge totalt 2 poäng Håll Sverige Rent Grön Flagg (miljöcertifiering i för- och grundskola). Kan ge totalt 3 poäng Sex områden ur vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (EU:s vattendirektiv). Kan ge totalt 6 poäng Fyra statistikområden ur kommun och landstingsdatabasen (Kolada). Kan ge totalt 4 poäng. Utifrån svårigheten att uppnå olika krav har Miljöaktuellt utvecklat en poängsättning där frågor som kräver en större arbetsinsats ger högre poäng. Så ges t.ex. 1 poäng för frågan Har kommunen ett politiskt antaget miljöprogram (eller motsvarande) som är knutet till de nationella miljömålen? Ett jakande svar på följande fråga ger däremot 2 poäng: Har kommunen under det senaste året jobbat aktivt med att informera om sitt regelverk (för att förebygga mutor och bestickning) bland kommunanställda och personal inom kommunala bolag? Miljöaktuellt har strävat efter att få en så heltäckande uppsättning av frågor som möjligt med en rättvis fördelning av poäng inom olika ämnesområden. Urval av frågor och poängsättning innebär dock ett visst mått av subjektiv bedömning och ett annat urval av frågor skulle ge ett annorlunda resultat. Den kompletta listan med frågor och poängsättning finns i bilaga 1. Klassificering i de tre hållbarhetsdimensionerna

5 För att underlätta jämförelsen mellan olika kommuner har vi valt att göra dels en ämnesmässig klassificering av frågorna i Miljöaktuellts enkät (och de olika underlagen) och dels en indelning efter hållbarhetsdimensionerna. De tre hållbarhetsdimensionerna är: Social hållbarhet - som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls Ekonomisk hållbarhet - som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt Ekologisk hållbarhet - som handlar om att hållbart använda alla de resurser som har med jordens ekosystem att göra För varje fråga har vi gjort en bedömning av hur stor andel som kan anses höra till vilken dimension. Denna indelning redovisas i bilaga 2. Klassificering i ämnesområden Vi har valt att dela in frågorna i följande ämnesområden: 1. Strategi generellt - Frågor som berör ledningssystem, strategier och policy för generella miljö- och hållbarhetsfrågor inom kommunen 2. Miljöarbete - Implementering samt uppföljning av generella aktiviteter för att få en bättre miljö inom kommunen. 3. Hållbarhetsarbete Implementering, uppföljning av generella aktiviteter som rör social eller ekonomisk hållbarhet samt personella resurser för miljö- och hållbarhetsarbete. 4. Transporter - Arbete med att utveckla och främja hållbara transporter 5. Samhällsbyggnad/fysisk planering - Hur frågor om miljö och hållbarhet hanteras i fysisk planering och exploatering 6. Livsmedel - Arbete med att främja en hållbar livsmedelsproduktion. 7. Avfall - Arbete med att minska mängden avfall såväl som att utveckla återvinning och hållbar avfallshantering 8. Vatten - Arbete för att främja god vattenkvalitet.