UTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN

Relevanta dokument
Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017

ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅTER ÖKA ANDELEN NYA MILJÖBILAR.

N2009/7508/E Näringsdepartementet Martin Valleskog

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

Aktuellt på styrmedelsfronten

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Revidering av EU-direktiv om rena och energieffektiva fordon Konsultation från EU-Kommissionen

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

SKRIVELSE OM KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DEN HÄLSOSKADLIGA NIVÅN AV PARTIKLAR I STOCKHOLMS LUFT, KS DNR /2007

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR /2007

UTVÄRDERING AV INCITAMENT SOM STYR MOT FLER MILJÖBILAR. - redovisning av rapporten "Promoting Clean Cars"

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)

Tillsyn för fossilbränslefritt Stockholm

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel år 2013

Kvotpliktsystem för biodrivmedel - Energimyndighetens förslag till utformning ER 2009:27

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Bioenergin i EUs 2020-mål

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Lantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

ETANOL- RÅVARA O BIOBRÄNSLE. Ylwa Alwarsdotter Senior Vice President Market dev SEKAB

RP 139/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Vilken miljöbil ska man välja? Örebro

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

SLUTRAPPORT FÖR DÄCKTRYCKSKAMPANJEN ETT PROJEKT INOM MILJÖMILJARDEN, STOCKHOLMS STAD

Remissvar från Gröna Bilister: Sveriges nationella handlingsplan för energi från förnybara energikällor

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Fakta om Bonus-malus. Bakgrund. Förnyelse av vagnparken. Nya bilars koldioxidutsläpp minskar 1(7)

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Förfaranderegler för alternativa drivmedel

Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson

Svebio stödjer förslaget att ta bort den 15- procentiga begränsningen av skattebefrielsen för HVO- inblandning i diesel.

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

BioMetanol ett överlägset CO 2 neutralt motorbränsle

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter?

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Stockholm 4 mars 2019

Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator

Koldioxidavgift och klimatfond

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen REMISSYTTRANDE M2017/00723/R

MILJÖFÖRVALTNINGEN KVÄVEOXIDHALTER I BILTUNNLAR. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel

Om kvotpliktens framtida utformning

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Remiss från trafiknämnden.

Frågor från mailen 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Uppdaterad miljölastbilsdefinition för Stockholms stad

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

DINA VAL SPELAR ROLL

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige

Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi

En sammanhållen klimat- och energipolitik

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande angående utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Transportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

Ändring i lagen om kvotplikt för biodrivmedel

Transkript:

SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\25.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2009-012684-211 SID 1 (5) 2009-11-02 Jonas Ericson Telefon 08-508 28 946, 076-12 28 946 Jonas.Ericson@miljo.stockholm.se MHN 2009-11-19 p 25 UTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN Remissvar till Näringsdepartementet Förslag till beslut 1 att avstyrka förslaget till kvotplikt 2 åberopa och översända förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen 3 överlämna yttrandet till kommunstyrelsen för kännedom 4 justera beslutet omedelbart Gunnar Söderholm Gustaf Landahl Sammanfattning Energimyndigheten har utrett möjligheten att avskaffa skattebefrielsen för biodrivmedel och ersätta denna med en kvotplikt ett krav på bränsledistributörerna att sälja en viss andel flytande biodrivmedel, dvs. etanol och biodiesel. Tillsammans med 2,5 % förnybar el i spårtrafiken samt biogas (som föreslås vara fortsatt skattefri), skulle detta garantera att Sverige når EUs mål på 10 % förnybar energi i transporterna år 2020. Miljöförvaltningens synpunkter Om utredningens förslag genomförs är riskerna påtagliga att bränslena E85 (biletanol) och ED95 (bussetanol) så gott som helt försvinner från marknaden, vilket skulle omintetgöra stora delar av de investeringar som gjorts i pumpar och fordon de senaste 15 åren och kraftigt försvåra möjligheterna att nå målet Fossilbränslefri Stad 2050. Miljöförvaltningen föreslår att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden avstyrker utredningens förslag om kvotplikt och understryker vikten av att höginblandade biobränslen som E85 Box 8136, 104 20 Stockholm. Telefon 08-508 28 800. Fax 08-508 28 808. registrator@miljo.stockholm.se Besöksadress Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

SID 2 (5) och ED95 fortsatt är prismässigt konkurrenskraftiga gentemot sina fossila motsvarigheter. För att åstadkomma detta finns flera tillgängliga instrument: tullnivåer, beskattning så att biodrivmedlen alltid är konkurrenskraftiga och slutligen kan ett transfereringssystem liknande det som används för NO X -avgifter för energiproduktion användas. Ett krav på 10 % etanol i all bensin och 7 % biodiesel i fossil diesel kan också övervägas. Bakgrund Energimyndigheten har utrett möjligheten att avskaffa skattebefrielsen för biodrivmedel och ersätta denna med en kvotplikt ett krav på bränsledistributörerna att sälja en viss andel flytande biodrivmedel, dvs. etanol och biodiesel. Tillsammans med 2,5 % förnybar el i spårtrafiken samt biogas (som föreslås vara fortsatt skattefri), skulle detta garantera att Sverige når EUs mål på 10 % förnybar energi i transporterna år 2020. Biodrivmedlen som omfattas av kvotplikten måste uppfylla EUs minimikrav om 35 % reduktion av koldioxidutsläpp. Utredningen föreslår inga krav eller incitament för att använda biodrivmedel med bättre miljöprestanda, utan föreslår istället att möjligheten bör övervägas vid en 2-års-översyn av kvotplikten. Biogas och andra sk. prioriterade bränslen enligt Direktivet för främjande av förnybara bränslen (bränslen gjorda av avfall, restprodukter, icke-livsmedel samt lignocellulosa, dvs råvara från träd och buskar) föreslås vara fortsatt skattebefriade. För att ge incitament till att använda dessa prioriterade bränslen räknas enligt direktivet varje kwh dubbelt från dessa bränslen när det gäller att nå direktivets mål. Huvuddelen av kvoten kommer enligt Energimyndigheten att uppfyllas genom låginblandning, dvs 5-10 % inblandning av biobränsle i fossila bränslen. Energimyndigheten föreslår slutligen att regeringen bör överväga fortsatt skattebefrielse för höginblandade flytande bränslen, dvs E85, ED95 och Biodiesel även efter 2013. Förvaltningen har tagit initiativ till att svara på denna remiss. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att förslaget har flera negativa konsekvenser som inte beaktats tillräckligt och ifrågasätter också den låga ambitionsnivån för förnybara bränslen. Ambitionsnivå Målet för Stockholms Stad är att vara helt fossilbränslefri år 2050 och riksdagen har i klimatpropositionen beslutat att Sverige ska ha en fossiloberoende flotta år 2030. Med denna bakgrund är målet 10 % förnybar energi i transportsystemet år 2020 alldeles för lågt satt och kommer att leda till en inbromsning i nuvarande utveckling.

SID 3 (5) Biobränslen i vägtransporter uppgick nationellt till 4,3 % år 2007 och spårtrafiken svarar idag för ytterligare 1,7 % förnybar energi, vilket totalt ger 6 % förnybar energi i transportsektorn. I Stockholm, som tydligt satsat på biobränslen och krävt biobränslen i sina upphandlingar är andelen ännu högre 6,8 % i vägtransporter samt ytterligare 8-10 % i spårtrafik. Om ambitionsnivån sänks och bromsande regler införs riskerar marknaden att förlora tron på politikens ambitioner. Det kan då bli svårt att få förtroende för en ökad ambition efter 2020. Höginblandning I BEST-projektet (BioEthanol for Sustainable Transport) har Miljöförvaltningen visat att ett konkurrenskraftigt pris gentemot bensin, räknat per körd kilometer, är helt avgörande för försäljningen av höginblandad etanol, E85 (den vanliga etanolen på bensinstationerna). Detta gäller i viss mån även ED95 (bränslet för dieselfordon) - som måste vara konkurrenskraftigt mot diesel. Förslaget kommer kraftigt att försvåra möjligheterna att behålla ett konkurrenskraftigt pris för höginblandning. Fordonsutveckling Etanol är tekniskt sett ett mycket bra bränsle och det finns potential att tillverka mycket energieffektiva motorer om man optimerar för detta redan vid tillverkningen. Under nuvarande förhållanden är skattebefrielsen inte är garanterad längre än till 2013. (Utredningen vill korta detta till 2011). Fordonstillverkarna har då valt att för den svenska marknaden istället göra en enkel konvertering av sina vanliga bensinmodeller som inte är optimerade för etanol och därför förbrukar mer bränsle än nödvändigt. Ska man minska förbrukningen måste man optimera en motor för etanol redan från början. Detta kräver dock att fordonstillverkarna kan lita på att det finns en fortsatt tillgång till höginblandad etanol (E85) till ett konkurrenskraftigt pris. En bilindustri som kämpar för sin absoluta överlevnad har inte möjlighet att satsa på att optimera motorer för ett bränsle som riskerar att när som helst försvinna från marknaden. Fördelar och nackdelar med kvotplikt Kvotplikten innebär att bränsledistributörerna måste sälja en viss mängd biobränsle, dvs. biobränslet måste säljas till ett konkurrenskraftigt pris gentemot fossila bränslen, oavsett inköpspris och skatter. Tills världens produktionskapacitet har byggts upp kommer biobränslen att ha något högre produktionskostnader än fossila bränslen. Därutöver påförs biobränslen tull motsvarande 0,40 2,00 kr/l. Dagspriset på E85 är den 2 november 9,40 kr/l. Eftersom E85 innehåller mindre energi per liter än bensin och det därför krävs större volym för samma energimängd, motsvarar detta ett bensinpris på 12,70, det sk. bensinekvivalenta priset. E85 för 9,40 kr/l är alltså konkurrenskraftigt gentemot bensin som kostar 12,70 kr/l. Med skatt samt moms på

SID 4 (5) skatten skulle E85-priset höjas med 5,66 kr/l till 15,06, vilket motsvarar ett bensinekvivalent pris på 20,35 kr/l. Det är inte troligt att ett så högt pris kommer att vara konkurrenskraftigt ens om oljepriset stiger kraftigt, dvs. distributörerna kommer att behöva sälja biodrivmedlen med förlust för att få dem sålda. Det finns då inga incitament att sälja biobränsle utöver kvoten. Detta bristande incitament gäller även biobränsleproducenterna om kvoten är nära att uppfyllas avstår investerare från att starta ytterligare produktionsanläggningar, eftersom det inte finns avsättning för biobränsle utöver kvoten. Det betyder att en kvotplikt konserverar produktionsvolymen och därmed även ett högt pris på biobränsle. I ett kvotpliktssystem belastar kostnaden bränsledistributörerna, medan skattenedsättning fördelar kostnaden på samtliga skattebetalare. Distributörerna transfererar dock troligen kostnaderna vidare till sina kunder. Flertalet skattebetalare drar direkt eller indirekt nytta av vägtransporter, så i slutänden torde det vara i stort sett samma personer som belastas. I ett kvotpliktssystem begränsar kvotnivån hur mycket biobränsle som kommer att säljas. Med skattenedsättning så att biobränslepriset är jämbördigt med bensin respektive diesel, begränsas nivån av hur mycket biobränsle bilisterna är beredda att köpa. Kvotplikten medför också en extra kostnad för administration och kontroll av att kvoten uppfylls. Skattenedsättningar används i ett flertal andra fall inom energi- och trafikskatteområdet, t.ex. subventioneras diesel med 9,3 miljarder i 2010 års statsbudget (jämfört med 1,8 miljarder för biodrivmedel). Gasol och naturgas är så gott som helt skattebefriade i samtliga medlemsstater, dessutom beläggs biodrivmedel med tull på 0,4-2 kr/liter. Skatter efter 2020 Utredningen påpekar att Direktivet om främjande av förnybara bränslen innebär att det inte kommer att vara tillåtet att skattebefria bränslen för att upprätthålla nivån 10 % förnybar energi i transporterna efter år 2020. Det är dock fullt möjligt att använda skattebefrielse fram till 2020 för att nå målet om 10 %. Också efter 2020 är det möjligt att använda skattebefrielse för högre nivåer förnybar energi än 10 %. Det går att skapa ett system där 10 % förnybar energi garanteras genom lagstiftning, exv. obligatorisk låginblandning av 10 % etanol och 7 % biodiesel i bensin respektive diesel samt en viss andel grön el på spår, samtidigt som man behåller ett konkurrenskraftigt pris för de höginblandade drivmedlen. Om principen att fordonsanvändarna snarare än skattebetalarna ska bära kostnaderna för biobränslen tills dessa blivit konkurrenskraftiga, kan ett transfereringssystem liknande det som används för NO X -avgifter för energiproduktion användas. Detta skulle innebära att bränslebolagen betalar en fastställd avgift för de fossila drivmedel de säljer och den sammanlagda avgiften återbetalas i proportion till hur mycket biodrivmedel de sålt. Detta system anses enligt Naturvårdsverket vara kostnadseffektivt både för staten och för energianläggningarna som släpper ut NO X.

SID 5 (5) Miljöförvaltningens analys av konsekvenserna En kvotplikt enligt utredningen kommer inte att göra någon skillnad för den låginblandning som redan sker och som förväntas öka till de maximalt tillåtna halterna 10 % etanol i bensin och 7 % biodiesel i fossil diesel. Biogas från avfall föreslås fortsatt vara skattefritt och kommer därför inte att påverkas. Höginblandade flytande biobränslen som E85 (den vanliga etanolen), ED95 (etanolbränslet för bussar) och biodiesel (rapsmetylester) kommer att beläggas med samma skatt som fossil bensin och diesel, dvs en ökning av priset med 5-6 kr/liter inklusive moms. Dessa bränslen kommer då endast att finnas kvar i mycket små volymer, t.ex. hos mycket engagerade fordonsflotteägare som är villiga att bära den ökade kostnaden. Etanolbussarna utgör 85 % av SLs miljöbussar och E85-bilarna utgör den absolut största delen av nuvarande miljöbilar i Stockholm (73 %). Om dessa drivmedel skulle påföras skatt skulle detta kraftigt fördyra kostnaderna för busstrafiken och i princip helt stoppa försäljningen av E85 och kraftigt försvåra möjligheterna att nå Stockholms mål Fossilbränslefri stad 2050. Miljöförvaltningens överväganden Om utredningens förslag genomförs är riskerna påtagliga att etanolbränslena E85 (bilbränslet) och ED95 (bussbränslet) så gott som helt försvinner från marknaden, vilket skulle omintetgöra stora delar av de investeringar som gjorts i pumpar och fordon de senaste 15 åren och kraftigt försvåra möjligheterna att nå målet Fossilbränslefri Stad 2050. Miljöförvaltningen föreslår därför att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden avstyrker utredningens förslag om kvotplikt och understryker vikten av att höginblandade biobränslen fortsatt är prismässigt konkurrenskraftiga gentemot sina fossila motsvarigheter. För att åstadkomma detta finns flera tillgängliga instrument: biobränslen bör inte beläggs med högre tullar än fossila bränslen, biobränslen och fossila bränslen bör beskattas så att biodrivmedlen alltid är konkurrenskraftiga och slutligen kan ett transfereringssystem liknande det som används för NO X -avgifter för energiproduktion användas. Ett krav på 10 % etanol i all bensin och 7 % biodiesel i fossil diesel kan också övervägas. Bilaga Sammanfattning av Utredningsförslaget Kvotpliktsystem för biodrivmedel