ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

Relevanta dokument
ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. Solutions with you in mind

MOBILITET OCH BILKÖRNING

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Multipel Skleros Multipel skleros

Att leva med Ataxier

FAMPYRA depottablett (fampridin)

Uppvärmning. Stretching

Att leva med Spasticitet

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Vad är polio och postpolio?

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason Skrivtid.

AMGEVITA (adalimumab)

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Neurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.

Varje dag jag kan cykla känns som en seger Jag träffar Mattias ryde text: foto: Fysioterapi

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Intramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

VIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB)

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

EN BROSCHYR OM MS. Livet ska levas. MS ska kontrolleras. Partnership. Commitment. Care for MS.

Glucosamine ratiopharm

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

AMGEVITA (adalimumab)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Multipel Skleros (MS)

Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast och fysioterapeut

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Cerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine

F-tandvård i Region Skåne

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Vad är CHARGE. syndrom?

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Information om långvarig smärta

EN BROSCHYR OM AVONEX

ADVICES FROM TRÄNING. Solutions with you in mind

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Delområden av en offentlig sammanfattning

Spasticitet i Multipelskleros

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

MS OCH DET MS OCH VARDAGE. Solutions with you in mind

FÖRÄLDRAINFORMATION BOTOX vid behandling av för höga muskelspänningar/ spasticitet i benens muskulatur

Information till dig som blivit ordinerad

Explosiv Fotbollsträning


Wearable sensors in smart textiles

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

Stretching. Nedvarvning. Stretching

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

Att leva med. MS multipel skleros

Transkript:

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com

VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas av summan av olika faktorer, som kan variera från lindriga till allvarliga, såsom brist på motorikkoordination, muskelsvaghet, spasticitet (muskulär rigiditet och spasmer), balansproblem och trötthet, alla i samband med MS. Människor med MS kan ställas inför utmaningar när de utför uppgifter i sitt dagliga liv på grund av begränsningar i sin rörlighet. Detta kan, beroende på svårighetsgraden av dessa begränsningar, leda till en förlorad självständighet. VILKA ÄR SYMTOMEN? Problem med rörlighet uppstår som en följd av följande faktorer: Muskelsvaghet: Muskelsvaghet är en vanlig orsak som leder till problem vid promenader och utförande av andra aktiviteter. Muskelsvaghet kan orsaka följande problem: släpande av fötterna vid gång, lätt för att låta foten falla, skakningar, haltande (eftersom patienten stödjer sig på det starkare benet), lyft av höfterna... Svaghet i båda benen är känt som parapares och svaghet i ett ben som monopares. Detta kan förbättras genom att utföra lämpliga övningar och med hjälp av anordningar som underlättar för rörligheten. Här kan nämnas räcken, kryckor, käppar, ställbara sängar, rullstolar mm. Överkroppen kan också ha problem med muskelsvaghet. Spasticitet: muskulär rigiditet eller spasticitet, liksom muskelkramper i samband med dessa, kan också orsaka problem med rörligheten. En viss grad av spasticitet kan kompensera förlorad muskelstyrka, vilket gör promenader lättare, men högre nivåer gör normal gång och aktiviteter för vilka överkroppen behövs (för att hålla eller flytta föremål...) svåra. Stretchövningar och mediciner som motverkar spasticitet tenderar att vara effektiva behandlingar som minskar förlusten av rörlighet. Förlorad balans: Problem som är förknippade med balans gör att patienter tenderar att gå på ett gungande sätt (ataxi). Svåra fall av ataxi kan kräva stödredskap som underlättar rörligheten.

Nedsatt känslighet: vissa personer upplever domningar (avsaknad av känsel) i fötterna så att de antingen inte kan känna marken eller inte kan känna exakt var de sätter fötterna när de går. De kan också märka en brist på känslighet i sina händer, vilket gör det svårt att flytta dem. Detta fenomen kallas sensorisk ataxi. Trötthet: rörlighetsproblemen förvärras när patienten är trött. Trötthet är starkt förknippat med MS. Det visar sig innan och upplevs i större utsträckning hos MSpatienter jämfört med friska personer och förvärras av höga temperaturer. VARFÖR UPPSTÅR DET? Hur fungerar skelettmuskulaturen normalt och koordinerar sig under rörelse? Order för frivillig rörelse har sitt ursprung i hjärnbarken, medan ofrivilliga rörelser (reflexer, som att rycka till sig handen från eld...) kommer från lägre nivåer i nervsystemet. Muskel- eller motorikkoordination är förmågan hos kroppens skelettmuskulatur att synkronisera med avseende på riktning och rörelse. Rörelse sker som ett resultat av samordnade och effektiva muskelsammandragningar, där inte bara de nödvändiga musklerna, utan också leder och nerver samverkar. Muskelkoordination är ett resultat av den integrerade funktionen i nervsystemet, skelettet, hjärnan och ryggmärgen. Dessutom reglerar lilla hjärnan informationen som gör finare, mer exakta rörelser. Vid MS skickas inte dessa meddelanden korrekt eftersom vägarna mellan hjärnan, ryggmärgen och musklerna är skadade. Meddelandena förvrängs och flera muskelgrupper kontraherar vid samma tidpunkt fast de inte borde det. Exakt motorikkontroll försvinner gradvis och samtidig kontraktion av extensoroch flexormusklerna leder till bristande samordning, ofta med smärtsamma och försvagande resultat. Som med alla symtom i samband med MS, är förlorad rörlighet resultatet av progressiv nedbrytning av myelin och nervtrådar. Denna nedbrytning stör överföringen av nervsignaler till musklerna som ansvarar för rörlighet och, som en följd av detta, får dessa muskler inte lämpliga order att kontrahera. Samtidigt sker skador på de övre motoriska nervcellerna som

styr muskelspänning (rigiditet) och reflexer, som genererar kontinuerlig muskelkontraktion (inklusive spontana kontraktioner som spasmer) och påverkar ledreflexer. Slutligen kommer skadorna på lilla hjärnan att påverka koordination av rörelsen. Sammantaget resulterar detta i förlorad rörlighet. HUR OFTA UPPSTÅR DET? Förlorad rörlighet förekommer hos cirka 91 % av MS-patienterna. Det tenderar att uppstå tidigt, milt till en början för att gradvis förvärras. 9 % 91% BEHANDLINGAR Medicinering Din läkare kommer att avgöra om något av de tillgängliga läkemedlen som används för att behandla dessa problem (som muskelavslappnande...) är lämpliga för ditt tillstånd.

Hjälpmedel som ökar rörligheten I de tidiga stadierna behövs normalt ingen hjälp. Efter hand som sjukdomen fortskrider, kan användning av hjälpmedel som käppar, kryckor, rullatorer och/eller rullstol bli nödvändiga. Medicinsk utrustning finns för att hjälpa dig. När det finns balansproblem, svaghet, spasticitet eller trötthet, kan användning av en eller två kryckor hjälpa dig att själv gå säkert. Användningen av kryckor, förutom för att hjälpa dig att gå och minska risken för fall, gör att du får motion och därmed minskar graden av spasticitet och trötthetssymtom under en dag. I vissa fall där balans- eller svaghetsproblem är allvarligare, är användningen av en rullator att rekommendera, i syfte att ge dig mer stabilitet. Användningen av rullator med två hjul fram brukar rekommenderas eftersom dessa är mer bekväma att gå med utan att offra stabilitet. Å andra sidan, med eller även utan dessa hjälpmedel, kan du kanske hantera korta sträckor, men kommer att få problem med längre avstånd eller när du är borta från hemmet under många timmar åt gången. I det här fallen är det bäst att ha en rullstol till hands som du kan använda när det behövs. Du avgör själv om en elektrisk eller manuell rullstol är bäst för dig.

Solutions with you in mind www.levmedms.se